Adolfsfors/Bihang

←  Manhemsförbundet

Adolfsfors – ett gammalt värmlandsbruk och dess brukspatroner av Esther Montelius Bihang

Prostinnan Lidéns roskvarter  →

BIHANG

PRÄSTENS ANDRAGANDE

Wälborne Herr Bergmästare.

Wid then undersökning om en jern manufacturs inrättning på 1/3 dels Skatte frälsehemmanet Sättras egor, som nu af wälborne Herr Bergmästaren kommer att skie, göras å embetets wägnar fölliande påminnelser:

P:mo. At Cronohemmandet Kiöhla prestgårds egor, som möter wid Elfwen och Strömmen, hwarest wälborne Herr Leonard Magnus Uggla är sinnad anlägga Byggningsstället, ei framdeles af samma Byggnad må förderfwas eller i ringaste måtto medelst updämning på thes åker och äng eller ock i mark och skog kommer at förfördelas, hwilket Herr Bergmästaren wid sielfwa undersökningen gunstbenäget äfwen lärer skärskåda, och så wida Herr Uggla i denna sin dessein skulle winna bifall det Bruks Architecten Herr Hillerström torde tillhållas, at noga så anställa Byggnaden, at prestgården som sagdt ei i någon måtto præjudiceras.

2:do. Har jag efter Högwälborne Herr Baron och Landshöfdingen Nils Reuterholms Höggunstiga Befallning af den 16 Juni nästl. inhämtat wederbörande Almoges af de nästgräntsande socknarne utlåtelse, om något för dem härwid wore at påminna, hwilka andragit i en af dem och deras Fullmächtige insinuerad underskrifwen skrift sina förbehåld, och derutinnan jämväl anhållit detta sit gjorda reservatum må i sielfwa undersöknings Protocollet blifwa införd och Extractum Protocollii meddelas, som likaledes anhålles, hwad iag ock äfwen härutinnan andragit skie måtte till wederbörlig säkerhet i framtiden, kunnandes iag för min dehl ei annat finna, så wida Herr Leonard Magnus Uggla med sitt intenderade Jern Manufactur erhåller höga Wederbörandes bifall, än at samma är ländande till Almogens och Landets bästa i thenne medellösa orten, hwilken tämmeligen behöfwer få någon förtienst till sina utlagors och Cronräntors Clarerande i thenne trångt bebodda orten, som ofta lider brist och nöd af tillräckeligt lifsuppehälle så att många i thessa framflutna swåra misswäxtåren och dyra tider måst crepera.

Förblifwer städse med skyldig Högaktning

Wälborne Herr Bergmästarens Hörsammaste tienare.

E. Noreen.

D. Ekman

Kiöhla prästgård den 27 aug. 1744.

BÖNDERNAS UTLÅTELSE

Wälborne Herr Bergmästare.

Till ödmiukaste efterlefnad af Högwälborne Herr Baron toch Landshöidingens såwäl som Herr Bergmästarens utfärdade Publication hafwa wi underteknade Iordegare å wåra hemmavarande medbröders wägnar oss infunnit wid pågående undersökning om det Jern- manufactur Werk wälborne Herr Leonard Magnus Uggla söker tillstånd få anlägga på ⅓ dels Skattefrälse hemmanet Sättras egor, hwarwid wi, en för alla och alla för en gjörer härmed det kraftiga förbehåld i föliande mål:

1:mo förbehålder wi oss at hädanefter som tillförene ei det ringaste twång underkastade warda eller af hwad namn det wara må blifwa af detta manufacturwerk oroade, hwilket eljest synes såsom till almänna bästa ländande och kunna så mycket mindre härutinnan protestera, som samma lärer åstadkomma någon förtienst och rörelse i thenne medellösa orten, utan hwad wi utom wåra Grannars och egodelars skada kan betiena detta manufacturwerk, skall det skie utan twång och fritt öfwerenskommelse för hwilken som omtränger och kan hafwa lägenhet at emot nöjaktig betalning gå werk och dess Bruksidkare till handa.

2:do. Förbehålder wi oss Timmerflottningen the wanliga wattudragen ei på något sätt må gienom thenne manufacturs inrättningen igenstängas och ei heller medelst updämning på wåra hemmans åker och ängar praejudiceras. Wi förbehålda oss äfwen, det then ena qwarnen ei må betagit warda, af hwarannan kiöpa nödigt huustimmer, utan at detta manufactur werk ei derutinnan oss på något sätt må hindra. Och som Pehr Pehrson i Sättra gienom uprättadt Contract låtit bortarrendera till wälbemälte Herr Uggla nyttiandet af den Ström och skattlagda qwarnafall, å hwiliket ställe Byggnaden kommer at anläggas och emedan Kiöhla Sockenmän uti sin åhrl. mälld lider så wida ei någon afbräck, aldenstund wälborne Herr Leonard Magnus Uggla sig utlåtit wilja sig påtaga en ny qwarn i stället i sielfwa Strömmen wid Sättra der begwämligast finnes upsätta, wid samma tillfälle manufactur Byggningen företages, så är wi dermed ock nögda.

3:tio. Då nästgräntsande hemman wid Eda Skantz, som måste af sina skogar förse Skantzen med nödiga materialier och wedbrand, kunna de ei i någon måtto sig underkasta detta manufactur werk, utan måste derföre warda befriade i alla delar, jämväl Morast, Korterud, Hjällgeboda och Gäfwaldsrud i hwars skogar med de nästbelägna å norska sidan om gräntzskillnaden äro twistiga och under höga wederbörandes afgörande bero.

Anhållandes ödmjukligen Wälborne Herr Bergmästaren täcktes thetta wårt reservatum uti undersöknings Protocollet låta inflyta till wår och wåra efterkommandes säkerhet i framtiden och oss häröfwer meddela Extractum Protocollii eller på denna wår skrift aflemna oss gunstigt bewis.

Med största wördnad framhärdar Wälborne Herr Bergmästarens Hörsamsta och allerödmjukaste tienare.

Underskrifter och bomärken från Kiöhla, Eda, Jernskog, Skillingmark, Morast och angräntsande trakter.

Såsom närwarande witnen at detta är almogens begäran och begifwande

Jonas Ryberg

Swen Örtendahl.

UGGLAS TILL BÖNDERNAS UTLÅTANDE BIFOGADE SKRIVELSE

Wälborne Herr Bergmästare.

Hwad den igår församlade Almogen genom inlagd skrift funnit nödigt till sin säkerhet wid thenne undersökning andraga, har jag genomläsit, kunnandes ei annat än både berömma och med tacksamhet bemöta Grannarnas häromkring förklarade beredwillighet, at gå det tillernade manufacturwerket med nödig kolning och annat emot ricktig betalning tillhanda. Och emedan sådant allt på almogens fria wilia ankommer i fölie hwaraf den som icke kan eller will giöra betiening, är derifrån entledigad.

Så må de wara försäkrade, at iag hwarken i et eller annat mål tänker missbruka den frihet mig lämnad warder eller med wattudämning dem förfördelar, när werket niuter den rättighet thy tillhörer; minder hindra Allmogen at af hwarandra kiöpa nödigt huustimmer, äfwensom de kunna sig derwid trygga, at wid Manufactur byggnadens anställande tienlig lägenhet i Strömmen till qwarn utses skall, likaledes förbinder jag mig, at på intet sätt, af hwad namn det wara må giöra andra angräntsande Tullqwarnar onyttiga, eller dem beskada.

Derhos kan jag hwad kolning angår förklara, at aldrig præjudicera Elgåhammar, som är den närmast belägna i dess district, utan heldre lämna en tract deröfwer på denna sidan dess fredsmil såsom orörd, emedan koltillgången ändå lärer bliwa nog tillräcklig enär grannarne häromkring finna sin fördel derwid och blifwer wahna at sielfwa kohla, som snart kan wara händt. Jag är med wördnad

Wälborne Herr Bergmästarens Ödmiuke tienare

L. M. Uggla

Friedrichsson

LOFFMANS PROTEST

Wälborne Herr Bergmästare.

Emedan iag kommit i erfarenhet det at wälborne Herr Uggla en Kniphammares inrättande skall intenderas på hemmanet Säteruds egor och Ström uti Jösse Härad och Kiöhla socken; thy har iag wid thetta tillfälle då undersökning härom bör hållas med dessa minna påminnelser funnit mig föranlåten at inkomma,

1:mo. Har jag der i nejden nu nyligen påfunnit malmstreck, hwaraf nu profsten kan upwisas; förthenskuld kan iag icke annat än emot thenna nu påstådda Kniphammares byggnad protestera till dess först blifwer funnit, om icke må tillåtas at nyttigare och efter Kongl. Bergs Förordningarne mera priviligieradt Werck therå orten få anlägga hwilket thetta werck om thet tillåtit blifwer mycken præjudice och skada skulle förorsaka.

2:o om frälseränte Innehaftwaren at thetta hemman på hwars grund och i hwars Ström thenne Byggnad will anläggas och följakteligen efter Lag tillkommer then rättighet at tillse, at hemmanet på hwarjehanda sätt något sådant mehn och skada icke måtte tillskyndas, at ränteegaren nu eller framdeles måtte för någon dehl ställas i någon osäkerhet om Räntans utgående af hemmanet, förthenskuld protesterar iag ock emot thenna Byggnad, som den lärer finnas kunna skada hemmanet eller någon fördehl detsamma afskiära, hwilket iag påstår på det nogaste måtte undersökas, men

3:o. Om ingen af thessa twenne omständigheter skulle pröfwas hinderliga för then nu sökta Byggnaden, likwäl och aldenstund Skatterättighetsegaren af ett hemman icke mera lärer wara berättigad at utom börd afstå någon den minsta dehl eller tillhörighet af hemmanet än han hela hemmanet kan försälja; utan at ränteegaren till thess inlösande må wara närmast berättigad.

Förthenskuld beder iag Ränteegaren at hemmanet å thess grund och Ström will åtaga sig thenna nu af Högädle Uggla sökta byggnad eller ock någon nyttigare at anlägga.

Som iag thessutom therå orten tiil detta wercks underhållande med kohl effecter eger del i flere frälsehemman såsom Grytwed, Flogned, Kortlanda, Skiönnerud, hwilka ega ansenliga skogar, thy anhåller iag om tillstånd till en slik Byggnad framför H:la Uggla eller ock at twisten om bättre rätt till grunden hwarpå byggnaden skie skall, till domaren måtte förewisas, helst och hwad fång H:la Uggla kan hafwa fådt till samma grund och Ström ännu icke lärer wara upbudit mindre lagståndet.

Anhållandes at thetta måtte uti Protocollet föras och mig sedan extract theraf meddelas förblifwer

Wälborne Herr Bergmästarens hörsammaste tienare

H. Loffman

Sölje den 135 aug. 1744.

UGGLAS BEMÖTANDE

Med mycken wördnad aflägger iag min ödmiuka tacksägelse för gunstig dehl af den protest Fändriken Herr Hector Loffman wid pågående undersökning inlagdt emot min påtänkta Jern Manufactur anläggning i Skattefrälsehemmanet Säteruds Strömfall, som iag på föliande sätt har den ähran beswara.

1:mo. Uti den wählbemälte Herr Fändrik anförda första § föregifwes, at han i nejden af Byggningsstället påfunnit malmstreck, hwaraf nu profsten kan upwisas; förthenskuld kan han intet annat än emot thenna nu tilltänkta Kniphammares byggnad protestera till dess först blifwer funnit om icke honom må tillåtas et nyttigare och efter Kongl. Bergs förordningarne mera priviligierat werk ther å orten få anlägga, hwilket thetta mitt werk om det tillåtit blifwer mycken præjudice och skada skulle förorsaka.

Herr Fändrik Loffmans försök i thetta måhl, kan så mycket mindre för minsta spor till förmohnsrätt blifwa ansedt, som han intet utnämner hwad slags malmart han efter föregifwande skall hafwa påhittat utan allenast nämner malmstreck som är ett mycket generailt ord, ty om Herr Fändriken upfunnit Swafwelmalm, beklagar iag, at det wore honom till en ringa båtnad, efter Dylta Swafwelbruk wid Örebro har Privilegium exclusivum, så at Herr Fändriken, som behagar sträcka sin förmohnsrätt mycket wida, likwäl från dylik anläggning är aldeles stängder.

Skulle åter thess upfundna malmart wara stenkohl, så finge han wid min tilernade Jern Manufactur litare eller ingen afsätning, efter, Gudi lof, härstädes äro tilräckeliga skogar.

Mera misstänkt lärer thetta wara at Herr Fändriken ei kunnat utnämna platsen eller på hwilket hemmans egor malmstrecket skall wara beläget, hwaraf klarligen kan slutas, huru ogrundadt thetta angifwande wara månde;

ty om Herr Fändriken skulle härmed mena de Jernmalm brytningar han har för händer i Silleruds socken och Nordmarks härad, som är emot sju mihl härifrån beläget, kan iag icke finna med hwad skiähl samma kan kallas i nejden af mitt tilernade Byggningsställe.

Ehuruwähl Herr Fändriken anfördt, at af det angifna malmstreck kan nu profsten upwisas, så har samma likwähl warit och ännu är osynlig, som man ei annat kan än beklaga, efter hwar rättsindt medborgare bör önska och befordra hwad som bidrager til det almänna bästa och landets förkofring;

warandes iag i det säkra hopp, at denna Herr Fändrikens protest, skall så mycket snarare för oskiälig anses som jag redan den 23 April 1743 och sedermera den 16 junii innewahrande åhr, erhållit Höglofl. Kongl. Bergs Collegii nådgunstiga Resolutioner til undersökning om min tillernade Jern Manufactur Anläggning, under hwiiken tid, så wähl som tillförene ei den ringaste ansökning eller wetterlig malmbrytning, eller försök dertil, på thenna orten af Herr Fändriken warit förspord, utan antingen är thetta et rön af dess benägenhet för Rättegångar, eller ock et behändigt sätt, att söka Gloir och distinction för dess osparda möda med mineraliers och Fossiliers uptäckiande, som i sig sielf är berömwärdt, när under sådant ei ligger någon afsigt och skadelig egennytta förborgad.

2:dra. Omständighet, som rörer frälsehemmans rätt till Skatten af Säterud och äfwenwähl den

3:dje som egentligen will handla om Herr Fändrik Loffmans egen förmenta rättighet, och än mera inbillad præference till Byggningsgrunden, är wähl så confuse, at den som intet förstår mera än rätt fram, och endast går jemna wägen, har swårt at finna sig i hastigheten därutinnan utan behöfwer läsa dem ofta igenom. Så mycket ser man, at Herr Fändrik Loffman går omkring hemmanet Säterud som katten omkring en het gröt, såsom man plägar säga, då någon gierna will qwäda, men har ingen wisa.

Intet wågar han sig directe säga at wara egare af Säteruds frälseränta, dock när antecedentia och Conseqventia jemföras, och i synnerhet när han i 3:dje momentet positive yttrar sig ega flere frälsehemman härå orten, så tyckes han fast utan ringaste liknelse till bewis, inferera det förra, men at allt sammans är oriktigt lärer publigues handlingar kunna intyga.

Då Herr Fändrik Loffman med en så lös och ogrundad protest utan fulmackt framkomma kunnat, lärer han behöfwa fler omständigheter, än de han obehörigan tagit sig talan uti, innan han gitter hindra et nyttigt Manufacturs anläggande.

Den 3:dje puncten af dess skrift som beder ränteegaren af Säterud börda platsen och Strömmen, samt åtaga sig den af mig sökta manufacturbyggnaden är så orimlig at den refuterar sig sielf, ty det som intet är såldt, kan ju aldrig bördas, så mycket mindre har iag funnit mig behöfwa upbud och lagfart på ett arrende Contract.

Jag beklagar Herr Fändriken, som oroar sig sielf och andra med slika olagliga invändningar, och at han härmedelst tillskyndar wälborne Herr Bergmästaren mer beswär och arbete än wara bör; anhållandes i öfrigit at så framt Herr Fändrik Loffmans skrift och på tidsens utdrägt för min lofl. dessin syftade ogrundade protest, skulle efter dess begiäran uti Protocollet införd warda, detta gensswar äfwen må winna benäget rum och Höga Wederbörande på en gång föredragas.

Med all respect förblifwer städsse

Wälborne Herr Bergmästarens ödmjuka tienare

L. M. Uggla

Friedrichsson.

PRIVILEGIUM Å MANUFACTURWERK I SÄTERUD 29 nov. 1744

Privilegium för Leon. Magn. Uggla Friedrichsson på et jern manufactur werk uti Wermeland, Jöse Härad, Kiöhla socken och skattefrälsehemmanet Säteruds egor.

29 nov. 1744.

Wij underskrifna

President, Bergs Råd och Assessorer uti Kongl. Maj:ts och Riksens Bergs Collegio gjöra wetterligit at hos Kongl. Collegium hafwer Ädel och wälb. Leonard Magnus Uggla Friedrichsson ansökning giordt, at i Wermeland Jöse Härad Kiöhla Socken och på Skatte-frälse. hemmanet Säteruds egor få inrätta et jern Manufacturwerk; hwaröfwer sedan Notarien Ädel och wälbördig Eric Benzelstierna, som i åhr Bergmästare befattningen i Wermeland, förestådt, behörig undersökning uti Wederbörandes närwaro förrättat, så har Kongl. Collegium theraf inhemtat, Ugglas dessein wara at inrätta en Ämneshammare en Plåthammare, en dubbel Ståhlugn till Stångståhls beredande, fyra stycken Kniphamrar, och et Tråddragerie, hwartill han förwärfwat sig byggningsställe på Skattefrälsehemmanet Säteruds egor uti then therigenom löpande Strömmen och qwarnfallet gent emot Kiöhla prestgårds på andra sidan belägna miöhl och Sågqwarnar jemte utrymmen af 100 alnars längd till nödiga hus emot åhrlig afgift af tio D s:mt såsom ett perpetuelt arrende med mera, likmätigt et theröfwer slutit Contract med Jordegaren Bonden Pehr Pehrson och thess hustru Böret Andersdotter af d. 16 Junii förlidet år.

Gifwandes ransaknings Instrumentet wid handen Strömfallet wara beqwämt then intenderade inrättningen och damfästet tienligit wid Bergshällen i Strömmen, jemte sådan belägenhet theromkring, at ingen fara är för upp- eller afdämning till någon skada, så ock at wattudrägten skall wara nogsamt tillräckelig, kommandes från Siöar både i Norrige och inom gräntzen.

Emot thenna Byggnaden har Fändricken ädel och manhaftig Hector Johan Loffman wid undersökningen andragit thet han nyhl. skall påfunnit et Malmstreck till nyttigare Werk, at Ränte Innehafwaren af Säteruds hemmanet skulle komma af Ugglas sökta byggnad at lida och blifwa osäker om Räntornas utgående, så ock at skatterättsegaren ej skall wara befogad till at afstå någon del af hemmanet utan börd, utan Ränte Innehafwaren ega mackt then inlösa; hwarför Loffman förhållit Ränteegaren at få påtaga sig thenna Manufactur werks inrättningen eller någon nyttigare anläggning helst Loffman till understöd theraf skall ega åtskilliga frälsehemman ther i orten;

hwaröfwer Ugola sig förklarat, at som Loffman icke kunnat angifwa stället, hwarest thet omberörda malmstrecket skall funnits så förmenar han intet afseende therpå kunna hafwas. Och hwad Ränteinnehafwarens och Skattebondens rättighet widkommer; så skall Fändricken Loffman hwarken bewist sig wara Ränteegare eller thess ombud och Skattebonden icke kunna förwägras at göra sig nytta af hemmans lägenheten, hwarigenom ränteinnehafwaren för så mycket mera säkerhet som räntan, såsom ej eller bonden försåldt något ifrån hemmanet, utan uplåtit till Uggla en ellies onyttig plats emot åhrligt arrende, så at icke någon Bördes question här skall kunna hafwa rum.

Till thet intenderade manufactur werkets underhållande med nödiga kohl har Uggla wid undersökningen anmält sig kunna undfå tillräckelig tillgång theraf, ifrån the i then orten warande ansenliga skogar, hwilka härtills till större dehlen skola stå obrukade, efter the ifrån andra werk skola wara så aflägsna at ingen theraf kan hafwa betjening; och gifwer undersöknings Instrumentet wid handen, at ifrån skogarne uti Eda, Ny, Kiöhla och Jernskogs Socknar efter theröfwer hållen besigtning och i anseende till theras begrepp och wäxtelighet giord uträkning, med theras bestånd i längden, och utom hemmanens afsaknad anseenlig och nog tillräckelig qvantitet kohl årligen kunna erhållas, hawandes allmogen i bem:ta Socken wid undersökningen förklarat sig williga, at med kohlande, och hwad utom theras skada åstadkommas kan, gå Uggla tillhanda, undantagande the närmast intill Eda Skantz belägna hemmans åboar, såsom skyldiga att förse Skantzen med wirke och wedabrand, och the som wid norrske gräntzen äro boende, för then twist the stå i med the norrske om gräntze- och skogsskillnaden.

Så har ock allmogen sig förbehållit, at the intet twång måtte blifwa underkastade, at Timmerflotningen i the wanliga wattudragen ej må igienstängas, at theras skattelagda qwarnar igienom dämningar ej måtte skadas, at Grannarne såsom förr, af hwarandra måge få kiöpa nödigt huustimmer, och at Säteruds qwarnen måtte åter uppbyggas af Uggla, när han får Manufactur werket i stånd; till hwilket alt Uggla sig förbundit; hwarwid Notarien Benzelstierna som undersökningen förrättade gifwit wid handen, at allmogen i gemen ther å orten intet tillfälle härtills haft at giöra sig theras widlyftiga skogar nyttiga, utan skola en dehl stå aldeles obrukade och förväxa och en dehl efter kapandet förruttna, dock har allmogen i the swåra åhren begiert idka någon Timmerhandel och flotning, hwaruti ock Uggla förklarat sig ej eller hädanefter wilja wara them hinderlig.

Cronobefallningsmannen i orten som wid undersökningen warit tillstädes, har, utan then påminnelsen, at Köhla prestabols egor på intet sätt måtte förfördelas, samt at Uggla måtte hålla, hwad han i ofwanbem:ta måtto för allmogen utfäst, förklarat sig emot thenna Ugglas ansökning intet hafwa at påminna, efter han funnit den påsyftade inrättningen lända till allmogens och landets bästa, i then medellösa orten, hwarest allmogen af misswäxt mycket lidit och nu kan få tillfälle något till theras utkomst och utlagors afbördande förtjena.

En Bokhållare wid namn Lars Bergen har wäl wid undersökningen i förstone sökt lägga något hinder i wägen för thenna Ugglas ansökning i anseende till kohlskogarne, och at han tillika med Bokhållaren Hörstedt skall tillernat en tylika inrättning uti Finseruds forssen, en mihl wid pass från Säterud, men har likwäl sedan förklarat sig wilja afstå all pretention på kohlskogarne uti Köhla, Eda och Ny Socknar Jernskogsbode By i Jernskogs socken, samt icke wara emot Ugglas’ sökta byggnad, allenast then öfriga dehlen uti Jernskogs socken måtte ega frihet at med kohlningar honom betiena, hwaremot Uggla sig utlåtit, thet han förmodar sig böra till godo njuta thes öfwerenskommelse med allmogen om kohlningarna, och att Bergens hafda Dessein at bygga i Finseruds Forssen, så mycket mindre kan wara honom hinderlig, som han igenom kiöp med Hörstedts enka, hustru Greta Enhörning, numera förwärfwat sig rättighet till thet af Bergen åberopade Byggningsstället i Finserud.

Hwad tackjern angår för then intenderade Manufactur inrättningen; så har Uggla wid undersökningen sig yttradt, thet han wäl förmodade, at kunna uphandla thet så kallade Oxjernet, som allmogen får i Bergslagen i betalning för Oxar, hwilket eljes plägar öfwerföras till Norrige men som Manufactur werket thermed i framtiden ej torde kunna bestå, så har han sökt, utur Carlskoga och Philipstads Bergslagar åhrligen få uphandla 600:de Skeppund Tackjern, och till Stålgiörningen wore hans tanke, at förese sig med stångjern från närmast belägna hamrar.

Endteligen har Uggla igienom en till Kongl. Collegium ingifwen skrift angifwit sig hafwa twå Intressenter uti thenna thess påsyftade inrättning, nembl. thes Broder, ädel och wählbördig Carl Ulric Uggla och Rådmannen i Åmohl wälb:de Anders Ammelberg till en fjerdedel hwarthera, hwilket han begiärt måtte i Privilegio som han förwäntar blifwa infördt.

Thetta med thet mera, som Acta, Ransaknings Protocollet och Notarien Benzelstiernas betänkande innehålla, har Kongl. Collegium sig uti behörigt öfwerwägande komma låtit. Och allthenstund thet befinnes, Uggla eger tienlig ström och byggningsplats på skattefrälsehemmanet Säteruds egor till inrättningens af thet sökta Manufactur werket, utan någons förfång igienom upp- eller afdämning, jemte tillräckelig tillgång på kiöpekohl uti nästgräntsande Eda, Ny, Kiöhla och Jernskogs Socknar, kunnandes hwarken Fändricken Loffmans inkast i anseende till et föregifwet malmstreck, samt Ränte Innehafwarens förmenta bättre rätt, eller hwad Bokhållaren Bergen andragit ligga Uggla i thetta måhl i wägen, efter som Loffman icke angifwit ort och ställe, hwarest thet föregifna malmstrecket skulle wara funnit, ej eller bewist sig wara Ränteegare af Säterud, eller Ränteegarnes ombud, såsom hemmanet ej heller här af kan lida någon skada, utan jordegaren fastmer theraf erhålla båtnad och förtienst, kunnandes Bergens påminnelse, i anseende till thes påtänkta byggnad icke hindra Uggla att tillgodoniuta thes förut träffade öfwerenskommelse med allmogen om kohlhandel, såsom ock Uggla nu bewist sig wara egare och Innehafware af Bergens afl:na Hörstedts förr tillernade byggställe, förthenskull pröfwar kongl. Colliegium för godt, uppå Hans Kongl. Mayt:s samt dragande kall och Embetes wägnar igenom thetta thess öppna priwilegium efterlåta Leonard Magnus Uggla Friedrichsson, jemte thes antagna Med-Intressenter, at uppå thet utsedda byggningsstället på Skattefrälsehemmanet Säteruds grund anlägga och uppsätta thet sökta Manufactur werket, af en Ämneshammare, en plåthammare, En dubbel Ståhlugn, fyra kniphamrar och ett Tråddragerie, samt thertill ifrån Carlskoga och Philipstads Bergslager åhrl, uphandla fyrahundrade Skll:s Tackjern; dock warder werkets Innehafware förbudit, at therstädes smida något stångjern till Sahlu wid Tvåhundrade D. S:mts wite första gången och sedan dubbelt så ofta the thermed beträdas, åliggandes them äfwen at på thet nogaste iakttaga the allmogen gjorda löften och förbindelser.

För öfrigt will Kongl. Collegium i kraft af 1723 åhrs kongl. Förordning hafwa tillagt Intressenterna nio års frihet för hammarskatten af thetta werket, tillräknandes ifrån nästkommande åhrs början till 1753 åhrs slut, jemte alla the immuniteter och rättigheter i gemen, som Kongl. Bergsordningarne slika werk förunna och tillegna. —

Thet alla, som wederbör, hafwa sig at efterrätta. Till yttermera wisso hafwa wij thetta med Kongl. Maj:ts och Riksens Bergs Collegii Sigill samt wåra händers underskrift bekräftadt. Stockholm den 29:de November 1744.

L. Benzelstierna, Ol. Colling. N. Porath. Hans Bierchenius.

L. S.
Daniel Tilas.