Agneta Horns lefverne/Förord
|
Inledning → |
På Wikipedia finns en artikel om Agneta Horn. |
FÖRORD.
Det var våren 1885, som Ellen Fries i Uppsala universitetsbibliotek påträffade Agneta Horns själfbiografi, och redan följande vinter publicerade hon en följd af utdrag därur i första årgången af tidskriften Dagny. Ett par episoder har hon också införlifvat med sina första »Teckningar ur svenska adelns familjelif». Men det efterlämnade manuskript, som här offentliggöres, vittnar om hennes tyvärr aldrig fullbordade afsikt att utgifva den i en sammanhängande följd.
När Ellen Fries’ plan nu återupptagits, har emellertid utgifvaren ansett sig böra i viss mån modifiera den. Då det historiska intresset på senare år alltjämt är i stigande — något som till stor del är Ellen Fries’ egen förtjänst — har jag trott mig kunna följa Agneta Horns manuskript, som tack vare tillmötesgående från Uppsala universitetsbibliotek under utgifningen varit deponeradt här i Stockholm, något närmare än Ellen Fries tänkt göra. Med undantag af en drastisk skildring i början har jag ej uteslutit något annat än tydligen genom felskrifning upprepade ord. Viktigare tillägg på några ställen hafva satts inom klammer; däremot hafva tydligen uteglömda småord eller bokstäfver tillfogats och några vanliga förkortningar upplösts utan markering för att ej onödigtvis störa intrycket.
Den mest i ögonen fallande afvikelsen från Ellen Fries’ redaktion torde dock ligga däri, att originalets ordformer bibehållits, ehuru stafningen som förut moderniserats. Det sällsynta tillfälle till bekantskap med sextonhundratalets hvardagsspråk, som särskildt de i själfbiografien så ofta förekommande samtalen skänka, blir därigenom bättre tillvarataget. Dock ha formerna »tu», »tin», »thet» o. s. v., som förekomma omväxlande med »du», »din», »det» o. s. v., utbytts mot dessa senare och den konsekvent använda formen »gönom» ersatts med »genom, för att ej göra texten tungläst.
På några ställen har osäkerhet vållats af den omständigheten, att Agneta Horn kan skrifva »å», »ä» och »u» alldeles lika och ibland uteglömmer tecknet öfver dem.
Ort- och släktnamn återgifvas under nutida former, men originalets stafning, såvida den afviker från dessa, angifves i registret.
Ellen Fries’ inledning har bibehållits i det närmaste oförändrad. Afslutningen har däremot måst omarbetas på grund af det nya material som tillkommit, om än detta företrädesvis användts för tilläggen. För möjligheten att tillgodogöra en del af detta nya material har jag att tacka ägarna af Eriksbergs, Börstorps och Bergshammars arkiv, öfverstekammarjunkaren friherre C. C:son Bonde, öfversten friherre W. Leuhusen och godsägaren friherre C. Sack.
Stockholm i januari 1908.
Sigrid Leijonhufvud.