Båtseglareordbok/I
← H |
|
J → |
I
redigeraIdvatten eller bakström kallas den ström som i ett trångt farvatten ofta löper långs stranden i motsatt riktning till strömmen midt i, och som man sålunda kan få god hjelp af, om man förstår att begagna sig af den.
I jern säges ett fartyg vara, när det lofvat upp nära vindrätt och förlorat farten, så att man hvarken får det att vända eller falla tillbaka.
Initialstyfhet, eller som det ibland brukar försvenskas begynnelsestyfhet, kallas den egenskapen hos ett fartyg, att det tvärt motsätter sig i synnerhet de första graderna af krängning. I regeln kan man säga, att initialstyfhet är karaktäristisk för flatbottnade lätt liggande fartyg, helst om en tunn köl eller fena derjemte nedsticker med ballast på betydligt djup, såsom t. ex. med en sådan spantform som figuren vid ordet hålkrabb.
Inombords är allt som befinner sig innanför fartygets bordläggning och relingar.
Inredning är skäl att i synnerhet i en öppen båt göra så litet som möjligt från början och fullborda först när man fått se hvad som verkligen behöfves.
Inskära en tross kallar man det, då den trädes i de block eller hål, der den skall användas.
»Inte högre!» och» inte lägre!» äro vanliga varningsrop till en rorgängare, då han är på väg att styra för högt eller för lågt.
Is ombord är nästan nödvändig under längre seglingar sommartiden, för att hålla maten frisk, men äfven ett stort bekymmer i en båt; som icke är inredd med verklig islåda. Ett ganska bra sätt är att i en stor korg inlägga isen i en mångdubbel filt, som sedan vikes öfver den direkt på isen stälda maten och stoppas in så tätt som möjligt.
Isyachten är visserligen för båtseglaren ett godt surrogat under vintern, men han bör icke till den använda något af båtens rigg och minst af allt seglen, ty dessa försträckas och förderfvas lätt, emedan hela riggen på en isyacht är utsatt för mycket hårdare frestning än på en båt.