Bahus-Läns Beskrifning/Avslutning

←  Om the i Norrwiken

Chorographia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning av Johan Oedman Avslutning

SLUTET.

Så har jag änteligen genom Guds Nåd med krafft ock hälso, ära ware Gud! skiönt på mitt 63 år, under många Farligheter, stora stötar i många mål samt ogement Beswär wid mina Tienster hint til Slut på thetta nästan Herculeiska Arbetet, hwilket fast jag thet nu i 10 År under Händer hafft ock troligen therpå arbetat under många sömnlösa Nätter ock trötta dagar, jag wäl wet ej fådt äntå efter önskan then Perfection ock Fulkomlighet, som sielfwa Wärcket borde äga; Men then kan så mycket mindre winnas här i Lifwet, som sielfwa ofulkomligheten hos oss alla, jämte många felaktigheter finnas, i synnerhet hos them, som något börja, thet ej warit förr: Nam difficile est inuenire, sed facile est inuentis addere, quod Posteritati relinquo. Terminus hinc operis, hic quoque Finis erit.

Coronidis loco hocce votum addo:

Terra Bahusensis sit flos, dos vrbibus, opto Regni Suediaci ciuibus atque Decus!!!

h. e.

Florera Bahus-Län i Städer ock på Land! Tig skydde Gud ock Kong, wälsigne hwart ett Stand.

S. D. G.

När det började lida til slut med Tryckningen hände sig, at Kongl. Secreteraren Wälborne Herr Anton von Stiernman behagade communicera med mig följande urgamla document skrifwit på pergament, som intygar at Hwijnggä Holmarne af ålder lydt under Sweriget; hwarföre jag icke undgå kan thet samma här til slut ord ifrån ord införa.

Alle meen thettä breff see eller höre läse, helsse Wij effter screffne Rammwnder Bassä Häretzhöffding i Flwndehäreth, Beynt Andersson i Kiärre Härettzhöfdingh i Ale-Häreth, Eric Beijntsson i Güpsaas, Brynthe Bertelsson Häretzhöffdingh i Collands-Häreth, Rolandh Magensson i Rudh Häretzhöffdingh i Askiems-Häreth oc Joon Basse Wepnere kerlige medh wor Herre; Oc göre alle witerlicht medh thettä wort nerwarende opne breff, at aar effter Gutz byrdh MCDXC Sexto Tijsdaghen nesth effter Sancti Botulphi dagh tha Thing stodh i Askiems-Häret uppa retten thingstadh, kom paa for;ne thing Erligh oc Welbyrdigh Mantz Niels Clawessons Fogot Axel Gregersson, oc bespwrde sigh meth menä Almoghe oc Dande meen som thär til things woro om en Holme som kalles Hwijnggä, om nogen hadhe noghen tijdh annet hört, än han haffuer lighet til Swerigis Rüghe aff allers tiidh, oc begherdhe thär Dande meentz uithnä vpa &c. Til huilkä for:ne ärende meneghe almwe swaretde oc endrächteligä uithnetde paa theres gode tro oc sanninghen, at for:de Hwinggä medh flerä skiär haffwer lighet aff gammel alder oc aff hedhen hööss til Swerigis Rughe oc til Elffuesborg pa Cronenes wegnä thet ingen man kan lenggre spöria, oc the som thär loghe oc fisketde ther silden togs, gaffwe ther toll aff til for:ne Elffuesborgh, som mange Dande meen witerlicht är, oc ther upa giorde tesse XII. effterscreffne Dande meen theres Helghens eedh, som äre Beynt Andersson i Langhebergh, Anders Käbbä i Askiem, Peder i Kanebeck, Niels Swensson paa Styres-öen, Torckil Siggesson i Toralletorp, Albrecht Skiöttä i Frölanda, Anders Ericksson i Mölendall, Tordh Crismansson, Olaff Torlagsson i samme stadh, Swen Gwnnersson i Kiärre, Eric Christiernsson i samme stadh oc Olaff Greffwe i Tönnerijth. At the saa endrächtelighä uithnatde oc sworeth haffwe paa for:de thing i wores oc manghe Dande mentz nerwaro i alle madhe som forescriffuit staar, thet uithnä Wij för:ne meth wore inciglä niderligä hengende nethen fore thettä breff. Datum anno, die & loco supra.

(L. S.) (L. S.) (L. S.) (L. S.) (L. S).

Obs. Af desse Sigillen äro 3 någorlunda i behåll.

At denna afskrifft är aldeles lika lydande med det upwiste Hufwudbrefwet på Pergament, betygar

Carl Hagelberg.

Transl. Reg. Archivi Antiqq.

Då

Probsten i Wijkornas Contract i Bahus-Län,

Den

Hög-Ehrewördige och Högl. Herren,

HERR

MAGISTER JOHAN P. ÖDMAN,

Lät i dagsliuset utgå sitt Lärda, Wackra och Wittra Wärk

Om

Bahus-Lähn,

Och

De där uti befinteliga Antiquiteter och Märkwärdigheter,

Lämnades

Thesse enfalliga Rijm

Af

Pet. Schv. Hööke.

Past. i Krokst. Sande, & Hede.

Men säj mig, Min Herr Probst, när han I tijd at skrifwa
Så många wackra wärck, och dem i liuset gifwa?
I ha ju natt och dag omwårdad om Ehr Hiord,
Som offtast lämnar Ehr, ej Mat-ro wid Ehrt bord.

Ty åter hör jag, att I ha ett Wärck för händer,
(Ett Wärck, som fordrar tijd, Förstånd, ock starka Länder)
Om Bahus-Lähn, och hwad märckwärdigt ther i fins
Alt ifrån Hedenhös; som näpplig någon mins.

Wähl hafwa andra ock sig slijkt ett Wärk påtagit,
Och lofwadt förat ut; men handen ha de dragit
Från Wärket ganska snart, och warit glade, att
De fått lagt pennan ned, och fått ett annat fatt.

Men sij! jag undrar ej, att I gått ut til ända
Med thet I börjat på: Ty rätt Ehr tijd anwända,
Samt skarfwa natt wid dag, i boken ligga jämnt;
Det är Ehr största lust. Jag säger utan skämt.

Och ther af händer, att Bahus-Lähns stora Heder,
Som legat länge dold, nu skrifwen blir i Ceder:
Gud unne lifwet än i många, många åhr;
Så tror jag af Ehr hand man flera Skriffter får.

Imedlertijd, Herr Probst, så skall Ehr flijt och möda,
Som I wid thetta Wärk lagt an, så länge gröda
Wäx uti Bahus-Lähn, berömmas af hwar mand,
Och Ehrt beröm bli qwar til werldens sidsta stund.

Gud unne oss, som här i Bahus-Läghn bo månde,
Wij wore Adels-Män, Präst, Borgar', eller bonde,
Att niuta rolig frijd i alla wåra dar,
Och sidst en ewig frid i himlens boning klar.

Momumisi Veridici Tanckar

Om

Högärevördige Herr Probstens

Mag.JOH. ÖDMANS

Prisvärda Nit för Fädernesbygden,

Vid thes

BAHUS-LÄNS

Kiänning 1745.

Vti Fäderne landet å blygd vara främman'e tölper,
Skönt man Ilium kände så grant, som Skalden Homerus,
Kunde berätta hvad Indi ha giort i vråldriga tider,
Samt hade hufvud'e fyldt med tiden'er från Garamantis:
Hälst them ämne til arbete gies så rundt som i Norden,
Hemmane' för mäst rycktbara ting på beboddare Jorden.
Scanzia som givit seder å Folk flera verldenes delar:
Fält at tumla år i för fler veltgiruga hiernor:
Styckevis afmäta värd af många betienter Habaldurs^[1]
Nöd'it om ei namnkunnige ting sku stympade blifva,
Som uti hela^[2] begrep kunn' ei så acktade varda;

Då likvist det hela oreds när dela'ne halta.^[3]
Vår Historia mycket uphielps om therföre hvarje
Lansort gofvo i dagsliuset fram märkvärdiga Runor.
Vikon'e Probst have tack å beröm, som antaga ville
Sig besvär ett Suea Gebieth för dagene lägga;
Följe hvar en i sin ort hans högstprisvärdiga möda,
At ur mörkene te, hvad längre me' glömskone fäcktat.
Himlen gifve dig ymnigan kraft, tu Nitälskande hielte,
Lik den otrytan'e lust at äflas i värdigan Idrott.

Utöste af en Fäderneslandets lystr upofrad tienare, som önskar sig vara bland Carlars Manna-Minne.

1. Græci Απολλων Latini Apollo sublata aspiratione & mutatis literis æqvivalentibus.
2. Conceptus s. idea totalis.
3. Vbi partes labant, summa turbatur. Curt. L. III. c. 8. Vlt.