Bahus-Läns Beskrifning/Del I/Kapitel 06
Thet 6:te Capitlet.
Om alla the Siö- ock Skogs-foglar samt flygande insecter ock diur/ som finnas i Bahus-Län.
ÄNder äro här åtskillige slag, tamma ock wilde, små ock stora, Dyk-änder, Krik-änder, Stock-Änder, Turckiska Änder har man ock nyligen sig här förskaffat, se rätt wäl ut, swarthwita som Orrar ock lukta bara balsam under wingarna, hwaraf then Turckiska balsamen göres. Thet säges, at i Norrige fins ett särdeles slags Änder, som wäxa på Trä, dock på thet sättet, at the släppa sin säd på gamla stockar ock träer i siöen liggande, hwaraf wäxer ett skal, som ett ägg, fast wid trädet, hwar utur sedan wid solenes heta ock wärckan ungarna framkomma som andra And-ungar ock ther efter upwäxa ock altså kallas Stock-Änder.
Åle-Kråker, stora swarta med långa halsar, uppehålla sig i Salt-Siöen.
Äder eller Ärer ett slags siö-fogel mindre än Giäss, men större än Änder. Deras ägg som mycket tagas bort, för theras fetma ock godhet i mat, äro långa mörkgröna: Thesse foglar äro för theras härliga duun skuld, som kallas Äder-dun, i stort wärde ock förbudne at skiutas. Then lefwande dunen, som finnes i theras Reder, ock är långt skiönare än then som plockes af foglen, tå han är död, kostar 1 Ducat marcken när hon är wäl tilredd ock ren, ty hon pöser så up ock är helt lätt ock förträffelig warm, at man har nog af 1 marck til en hel dunbädd.
Åker-höns äro nästan så stora som Dufwer, wisa sig mäst Höst ock Wår i åkerrenar, ther the löpa ock fångas med nät ock en Fogle-hund: äro läcker spis.
Bofinckar ett slags små foglar, som flyga i stora flockar tilsammans.
Dufwer wilda ock tamma; thesse äro af åtskillig art, såsom Kropparter, Tummel-dufwer, som under flyckten wända ryggen ned ock fötterna up, tå the tumla sig i luften. Men inga Lackel-dufwer, thet äro the som liksom le när the låta: ha! ha! har jag här förspordt.
Domherrar.
Erla eller Sädes-Ärla, kommer fram, tå tid är at så.
Falcker, Fiske-Falcker eller Geier, item Gåse-Falcker äro rare.
Flädermus, kallas eljest på Norska Aftenbacke, äro the, som flyga om natten. Transfuga på latin, hwar om Æsopus för thess otrohet säger, hon blef så dömd ock kallad.
Fluger äro nästan oräkneliga til sina slag. Stora spyflugor, små swarta flugor, bruna mygg-fluger, swarta, gröna, gläntzande. Cicindulæ, Cancharides. item Bremser, Humbler Crabones. Vespæ Getingar. Klek små ock stora-hästeklek. Gräshopper. Locusta volans, viridis, ad fontes caudis sæpe duæ cohærent.
Sommarfoglar Papilio åtskillige hwita, röda, spetteta, blå, swarta &c. Ett slags stora mygger, som wid siökanten finnas så öfwerflödiga, at thet är en stor plåga, när the komma i husen, ty om natten sticka the som wärst ock siunga therhos, at man ey kan få sofwa; hit höra ock Torndyfler Scarabäus, som hafwa sitt tilhåld i häste- ock kodynga, watn-flugor ock wäggsmeder.
Fogle-Kong Regulus.
Grå-Giäss wisa sig ock här, tå the warit i the warma länderna öfwer wintern, om sommaren ock bli här til hösten, tå the hopetals flyga åter bort igen, utom mångfaldiga hemma tamma giäss jämwäl af spanskt slag med långa halsar.
Giök Cuculus, säges therföre Ingratus eller otacksam, ty then lille fogelen Regulus, som följer ock matar honom, så länge han siunger, säges han mot hösten, tå han blir hök, taga först til rof och upäta.
Hackespett, se Spetter.
Hökar äro åtskillige stora ock små: Grå-hökar Sporhökar, Fiske-tiufwar, som göra skada på Fisk-dammar.
Höns jämwäl åtskillige: Orrhöns, tamma höns, Spanska höns, kalkonska höns.
Järpar, äro skogs-foglar, stora som dufwor, lockas med en pipa, hållas för the läckraste ock bäst smakande foglar: äro hwita på kiöttet, när the äro stekte.
Korpar.
Kråker föda sig om winteren wid siökanten af Skiälfisk, men om sommaren söka the sin födo up i landet på åkern, ther äta korn ock göra stor skada.
Quia Cornix indicat clamore suo reliquis avibus prædas vulpium, accipitrum & hinc credita est pericula prædicere.
Kaijer, swarta, mindre än kråkor, följa gärnat med kråkorna, göra theras Reder i Torn ock kyrke-taker. Orrar ock Orrhöner samlas om wåren til lek på stora myrer, tå the bäst kunna skiutas.
Katt-Uggler.
Kiött-Oxar kallas ock Talg-oxar jämwäl Mesetter, tå the wisa sig, följer winter straxt therpå.
Kramsfoglar fångas i snaror med Rönnebär, äro ock en läcker Spis om hösten.
Liungspolar kallas också Wijper.
Lom är en stor Siö-fogel med korta fötter, gör sin Rede ned wid watnet, så at han kan wälta sig utur Reden i hafwet, kallas then Norske Papegoijan.
Lärcka är then lille Foglen, som wisar sig wid Kyndels-Messo ock siunger så wackert, ju tidigare han kommer, ju förr plär thet bli Wår.
Måfrar eller Mågar äro här til en stor myckenhet, ther the äro många ihop är teckn til myckenhet af Sill, Mackril ock annan fisk, som the fara efter ock upäta. The fångas med krok, hwar på sättes fiskelefwer, then the sluka i sig med kroken. Skinnet med fiädren drages af them; men kiöttet doger intet at äta.
Nöteskriker.
Örnar, som äro twenne slag, hålla sig uppe wid Siökanten, göra stor skada på Killingar, Lamm ock Harar, men röra aldrig en Höna sen mer för then, hwarest the ha sina nästen.
Tärner äro mindre än Måfrar.
Sparfwar många slag, grå, gula ock gröna.
Spetter, Hacke-spetter, Grön-spetter, Gul-spetter föda sig mäst af the små matkar, som the picka ut af Träna.
Steglisser, som siunga så wackert, äro sälsynte.
Snöfoglar komma om Wåren med sidsta snöen.
Starar swarta ock grå äro en läcker spis.
Skater äro mångfaldige. Troster kallas eljest Kramsfoglar.
Swaler äro nog utaf både i Kyrkor och hus.
Tiäder eller Fiärhanar fångas om wåren tå the leka. Thet säges, at Fiärhönan ynglar af Skummet eller Fraggen, som går af hans Näbb när han leker om wåren. Äro the störste Skogsfoglar ock skiöna til at äta.
Teister ett slags Siöfogel med röd Näbb ock fötter, theras excrement eller träck är ock af högröd färga, ty the föda sig af Snäcker wid Strand-brädden, som utan twifwel förorsakar then röda färgen, hwaraf Purpur skal wara kommen.
Uggler, Bärg-uggler, som ropa hiskeligen om nätterna i mörckret ock förskräcka folk. Katt-uggler, Horn-uggler ock Sten-uggler.