←  Om Sjö- och Skogsfoglar samt flygande Insecter och djur
Chorographia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning
av Johan Oedman

Om allehanda slags Fyrfotade samt kräkande djur
Om Skog, Marck, Åker, Äng samt Mineralier och Berg-Werk  →


[ 45 ]

Thet 7de Capitlet.
Om allehanda slags Fyrfotade samt kräkande diur/ som finnas i Bahus-Län.

BÄfwer är sälsynter, dock fins på några orter, såsom på Sotenäs i Bäfwendals Sockn, som fådt sitt namn theraf, jämwäl i Hogdals Sockn, wistas mäst ock fångas wid färska watn ock Älfwer; Bäfwergiäl är i Medicinen mycket bruklig och nyttig.

Biörnar åtskillig slag större ock mindre, swart-bruna och hwita; Men the hwita finnas allenast längst Norr på Grönland ock i Finmarken.

Bockar äro här til stor myckenhet, dels för skinnen skull, dels til spis för tienstefolk, ock then gemena hopen.

[ 46 ]Elgar Alces fångas ock här understundom som nu några år både i Norr- ock Sunnan-wiken. Elgs-hudar ha warit fordom wid Cavalleriet mycket brukelige ock nyttige til Munderings Wästar, Kiölrar, Gehäng ock Hanske Kragar samt Böxor: Men nu sen man begynt med kläde i stället äro the i ringa pris och wärde.

Får äro här af thet ringa slaget: Men Engelska äro få allenast på Herre- och Prästegårdar: dö mycket bort af watn-siuka i thesse sidlänte orter. Böra stå inne i regnwäder.

Groder äro af åtskilligt slag. Här äro padder, klosser och Tosser, endel uphålla sig i Träsk och Morasser, en del hoppa up i gräset, en del äro gräseligen stora ock tiocka, hwilka intet äro i watn utan hålla sig wid husen.

Gräshoppar lat. Cicada, locusta äro nog af särdeles i torck år.

Gräsmatkar lat. Bruchus, hwilcka äro gröna ock mörkgula.

Getter äro här så wäl som Bockar, af hwilka en god hushållare skaffar sig både Ost och Smör, hälst en Get ofta molckar mer än en ko: Dock swarar altid 3 Getter mot en Ko.

Gräflingar.

Guldsmeder äro små krypande bland stenar och skinande diur på ryggen.

Harar woro här mer än många, ther the icke af Wargar, Räfwar ock Örnar blefwo upätne.

Hermelin är mycket rar, kallas Rössin-Katt, Mustela, om Wintern är then hwit ock om Sommarn mörk-brun.

Hästar finnes här både af Norsk och Skånsk art, the af förra art äro små ock undersätziga ock starcke; [ 47 ]Men the senare wäl stora dock trifwas intet så wäl här i Bärgsbygden; ty woro the förre til Dragone-hästar the aldrabäste ock tienligaste här på orten.

Hiortar ock Hinder komma såsom förjagade hit; men medelst Wargars myckenhet kunna intet trifwas här.

Hundar, äro nog utaf, Bandhundar, Fähundar, Stugu-hundar, Jakt-hundar, Fogle-hundar, Watn-hundar, dock äro Fähundar the förnämste.

Höns och Toppar, äro i hwar gård för ägg ock afwel skull, hwaraf man betienar sig både til Såppa och Stek i hushållet.

Ickornar finnas ock i skogsbygden. Sciurus på latin.

Igelkottar eller Piggswin latin Erinaceus, hystrix, äro dock sällsynte.

Kaniner äro få, allenast på Herre- och Präste-gårdar, somlige af them äro gråaktige ock somlige, särdeles om winteren, hwite.

Katter äro mångfaldige af åtskillige färgor, dock hålles the bekswarte för the bäste, hwars skin om winter-tiden ser öfwermättan wäl ut, liksom Mård-skin ock kan på samma sätt brukas, när the wäl redas. Wildekattor som äro mycket stora, äro mycket sälsynte

Lodiur, som eljest här kallas Giöper, fås understundom både Warg-lo, Katte- ock Räf-lo: dock är Kattelo then förnämste.

Mullwarpar äro mer än många i Trägårdar ock på åkren helt skadelige diur, som af inrättade kattor och hundar någorlunda utrotas, men bäst wid islossningen, tå man öfwer alt med samlad makt igenom klubber stöter ned then frusna jorden och förqwäfjer them altså på en gång, probatum est.

[ 48 ]Möss äro til stor myckenhet ock kunna hwarken genom katter eller Mercurium fördrifwas.

Myrer äro 2ne slag, dels EtterMyrer brunaktige, hålla til i jorden: dels flygande, Mimour kallade, hwilka hafwa sitt tilhåld i gamla Träder.

Ottrar både i förskt watn så wäl som i salta hafwet, hwaraf Otterö här i Tanums Sockn, mig tilhörig, utan twifwel fådt sitt namn, hälst ther ock wanckar både Sälar ock Ottrar.

Oxar, Koer, ock slikt Fä finnes dels store, dels små; Men inga wilda oxar finnas här som på Öjorna i Norrige. The bästa, största ock fetaste äro ut wid hafwet ock på Öijarna medelst then salta Tång the få at äta ock dricka ibland thet salta watnet, hwarföre ock theras Smör är liksom Holländskt Smör gult ock fett.

Ormar äro mer än alt förmånga både Etter-ormar, Hugg-ormar, Lind-ormar ock Watn-ormar med hwit ring om halsen, jämwäl Trä-ormar eller rättare Matkar, Teredo på latin à terendo, ty the bora sig genom hårda Trädet, hwarigenom många skepp, som i Holland för några år sedan, bli olyckelige och siuncka til grund, ther the ei med Salig D. Hiärners Trä-balsam strax bli försedde.

Räfwar äro otalige, inga swarta eller Hwita, som up i Norrige, utan allenast röda.

Rotter, finnas intet stort här på Landet utan mäst i Städerna. På Oroste-Land äro the så fördrefne, at icke en är til at finna.

Sirssar äro på många ställen i hus, som gamle äro, hafwandes mäst sitt tilhåld uti Spismuren, therifrån man får höra theras Sång bittade ock sent.

Sniglar äro 2ne slag, store swarte utom hus, jämwäl små, the grå finnas under rutna Bräder ock [ 49 ]stockar; Men Watn-Sniglar hafwa Skal såsom et hus wid ryggen.

Spindlar äro i alla rum, ther the få lof at wara, dragandes til sig alt förgifft som är på thet stället.

Swin af stort och smått slag. Bönderna hafwa the stackote, tiocke med korta ben, men af utländsk art äro the långe ock smale.

Ulfwar ock Wargar äro här alt förmånga ock göra stor skada på Boskapen, Hästar ock andra Creatur, oacktadt man nog går i Jagt efter them.

Jag skulle ock i ett särskilt Capitel skrifwa om alla the Trä ock Örter, som finnas här i Bahus-Län, men emedan thetta Wärck tå blefwo alt för widlöftigt ock kan hända ledsamt at genomläsa, och jag thessutan ingen Botanicus är; wil jag then Gunstige Läsaren, som ther af sitt Nöje finner hän wisa til åtskillige i Trycket utgångne Botaniske Böcker ock Rosarier, såsom Flora Danica &c. Utom hwad Herr Prof. Botan. i Upsala Carl Linneus sammanfattat och nyligen Dn. Studiosus P. Kalm här i Bahus-Län upsökt ock til Kongl. Wetenskaps Academien 1742 ingifwit, som ses kan i 2dra Quar-Talet 1743. p. 105. Hwaribland 1 Strandkål är at märka för fattigt folk, hwilken wäxer wid Hafs-Strander på en stor del Holmar i Sand ock Stengrus bland klappersten, ther inga andra Örter wäxa kunna. Sådan kål fins på Liung holmen wid Strömstad, på Lingudd, på stora Swangen, på Olas-Skiär i Tanum samt på mångfaldiga andra ställen. Then ser aldeles ut som Blåkål dock större ock tiockare Blad, är tienlig både för folck ock fä.

(2) Hafs-Ärter wäxa på sina ställen ock äro så stora som Grå-Ärter, ja så goda at ätas som andra, thet ingen förr west utaf. Ofta finnes på [ 50 ]en stielck 30 til 40 Skalmar, hwilket är til at tacka GUD före, särdeles i dyr tid. Wore mödan wärdt, at them plantera på slike orter, som ingen gödsel kräfwer.