Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer/Kapitel 4

←  III. Capitel. Om NORRKÖPING.

Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer, slott, sokne-kyrkor, soknar, säterier, öfwer-officersboställen, jernbruk och prestegårdar, med mera / utgifwen och til trycket befordrad af Carl Fredric Broocman av Carl Fredric Broocman IV. Capitel. Om SÖDERKÖPING.

V. Capitel. Om WADSTENA.  →

IV. Capitel.

Om SÖDERKÖPING.

I.

SÖDERKÖPING, Stapelstad, är belägen uti Hammarkinds Härad, in gradu latitud. 58 min. 23. longit. grad. 34. min. 44. efter De L’ Isles uträkning. Nästan rundt omkring omgifwes Staden af skön åker, men uti Nordost stöter han in til roten af thet så kallade Ramshäll eller Ramunders Häll, som är ett ganska stort och widsträckt berg. Sud-Ost ifrån Staden äro felten högländte, hwarifrån Staden synes ligga uti en däld, fast thes läge är lika högt med the i NordWäst mötande åkrar och ängar. Härifrån räknas til Stockholm 1912 mil, til Norrköping 112 mil, til Linköping 4 mil, och äger han nu thet 35 rummet ibland Sweriges Städer.

Ån, som löper igenom Staden kommer ifrån Wäster och kröker åt Öster, hwarifrån hon sedan faller i Saltsjön eller Slätbaken, genom hwilken the utur Östersjön förbi Stegeborgs urgamal Slott, seglande Skepp nu kunna på en half mil när komma up til Staden; men för 130 år sedan kunnat gå up til Torgbron. Och ehuruwäl Stadsens belägenhet icke är sedeles angenäm, så har then äntå i fordna tider warit mycket fördelaktig för Swea Rikes inbyggare, som foro på Härnad och idkade Sjöröfweri, såsom theras endaste näringssätt.

Af the märkwerdige Riksdagar och händelser, som i thenna Staden långt tilbaka sig tildragit, och framdeles skola omröras, kan man med säkerhet sluta, at han är nog gammal. Then som är något hemma uti wåra gamla Swenska Handlingar, lärer ej neka, at många af the äldsta Städer här i Riket blifwit fordom kallade Köping; hwilket äfwenock här ibland annat, utmärker thenna Stadens höga ålder, fast man icke wisst wet sielfwa tiden, när the först fådt thetta namnet. Och hwad Söderköping angår, så är onekeligit, at han ock af ålder haft Köpinge namnet; dansedt man uti gamla documenter och handlingar ej funnit honom annorlunda nämnd, än Söderköping, fast på olika sätt skrifwit efter fordna tiders skrif-art, såsom: Sudherköpung, Sudherkaupung, Suderkipunga, Sutherköpung, Sudherköpunk, Swdercöpung, Swderchöpingh, Swdercopingh, Suderkepeing, och så widare. ^[1] Nu för tiden skrifwer man Söderköping, eller, som i allmän tal brukas, Sörköping.

II. Staden är lång och smal ifrån SödOst til NordWäst, och är indelt i trenne Qwarter; 1. Hospitals eller Winterwads-Qwarteret, 2. Bergs-Qwarteret och 3. Hage-Qwarteret. Stortorget, wid hwilket Rådstufwan står, är nästan midt i Staden belägit; wid then Wästra Tullporten är ett mindre Torg, gamla eller Lill-Torget kallat, hwilket brukas wid marknadstider. Utom thessa är ock ett annat Torg, eller Marknadsplats, SödOst utom Staden wid Ån, ther Skärgårds Allmogen uplastar sina fiskwaror, at them dels mot andra waror bortbyta, dels ock för contante penningar försälja.

Igenom Staden löpa twänne Åar, en större och en mindre: öfwer then större äro tre broar slagne, Munkbron wid Södra Tullporten, Gamla Bron och Ny-Bron. Öfwer then mindre Ån, hwars watten har sitt tillop ifrån sjön Asplången i Wäster Husby Sokn, är Winterwads, Bron wid Norra Tullporten, tillika med twänne andra utmed Stortorget.

Tullarna äro IV. 1. Ragnilds, eller ÖsterTull, som ock kallas Lilla Sjötullen, 2. SöderTull, 3. WästerTull, och 4. NorrTull, hwilka alla ligga någorlunda efter wäderstreken, och går wägen igenom Östra Tullporten til Skärgården, Barsund och Wæsterwik: Igenom Söderport till Skogsbygden; Igenom Wästerport til Linköping, Skeninge, Wadstena och Wäster ut i Landet, och enteligen igenom Norra Tullporten til Norrköping, Nyköping, Södertälje och Stockholm. Til Tullportarna kan man ock räkna öfre och nedre Bergbommarne, under berget Ramshäll, igenom hwilka, ehuruwäl the ganska sällan öpnas och nyttjas, wägen löper in i Staden ifrån Täby och flere på Wikbolandet belägna Soknar.

Aflöningsstaten wid Tullwerket bestiger sig här årligen til 1550 Dal. Silf.m:t. ^[2] Betjeningen wid Sjö-Tullen består af Tullförwaltare och Controlleur, af hwilka then sednare tillika är Landt-Tullnär; en Upsyningsman wid Waldemarswik, ther Staden ägen liten Köping, och en Sjötulls Besökare. Wid Lands-Tullarne har Landt-Tullnären upgiften och redogjörandet för Tullintäkter, och bewakas Tullarne af trenne Tullskrifware och twänne Besökare. En utaf Tullskrifwarne förestår Accis Kammaren, hwarest upbäres salu och Husbehofs Slacktare-accisen, Tapperians och Bagare-accis, samt accis af utrikes Spannemål: men för all annan Spannemål ärlegges accisen wid Tullarne.

III. Ehuru irregulair Staden annars är byggd, så äger han dock tämmeligen breda och jämna gator, fast the alla ej löpa så snörrätt, utan kröka sig att efter byggningstomternas olika form och beskaffenhet. Af thessa gator kan man namngifwa följande, såsom: Storgatan, S:t Lars gatan, S:t Drothens gatan, Kyrko-gatan, Scholæ gatan, Capellgatan, S:t Ragnilds eller Skinbergagatan, Winterwadsgatan, Bergsgatan, Ladugatan och Gröngatan.

Uti fordna tider har thenne Staden warit ganska Folkrik; i synnerhet tå Handelen florerade och under Riksdagar och andre stora möten, som flera gånger här blifwit hållne, men nu bebos han allenast af 780 Personer med stora och små tilhopa. Om thenne Stadens fordna wärde och anseende intygar ett af STEN STURE then äldre, år 1481, underskrifwit bref, hwaruti han nämner Söderköping fram för the andra i ÖsterGötland befinteliga Städer, såsom then förnämsta. Uti Stadsens gamla Handlingar talas om en Drottninga-Gård och Bos-Gård, som här fordomdags uti Hage-Qwarteret legat, och med sin präktiga byggnad gifwit Staden stor prydnad och anseende. Thesse Gårdar, tillika med hela nyssnämnda Qwarter, tilföllo sedermera genom arf Konung CARL KNUTSSON, hwilken efter sin död lämnade them åt bägge sina Döttrar, Christina och Magdalena.

Nu äro the mäste Husen mycket gamla och förfallna, änskönt the äldsta ej lära stådt längre, än sedan år 1567, tå the Danske aldeles förstörde Staden: och äro månge af Stadsens Inwånare, som ej mägtas med at förbättra sina Hus och tilbörligen infreda sina Gårdar, hwilka til en stor del med Gärdsle äro inhägnade. Några få Hus äro wäl byggde och ännu i godt stånd. Efter nyss omrörda Ödesmål af then Danska Krigsmagten, har Konung JOHAN III warit ganska öm och mån om Stadsens upkomst igen. Hwarföre han ock genom rescript af år 1572 then 1 Dec. erböd them 12 års frihet, som wille bygga up Stenhus til tre wåningars högd, men the, som byggde af trä, fingo allenast trenne års eftergift på sna Krono-Skatter och utlagor. Högbemälte Konung befalte ock genom bref til wederbörande i orten, at ett Hus skulle upbyggas åt honom på Carl Kammarswens-Tomt.^[3] Dock äro nu inga tekn efter stora och höga hus i Staden, om man icke så wil anse ett Stenhus, so står när intil Torget, och tyckes för sin gammalmodiga byggnad wara anlat och fullkomnat uti Högbemälte Konung JOHAN then III:s tid.

IV. Tilförene stod Handelen här i Staden på tämmeligen god fot, och hade ansenlig rörelse, så länge Linköpings och Wadstena Borgare, fingo, tillika med Stadsens Borgerskap, drifwa fri handel och köpenskap; men alt sedan har han ganska mycket aftagit och är nu uti ett slätt tilstånd. Inkommande Waror bestå endast uti Sill, Salt och Torrfisk. Utgående äro Bräder, Tjära och ganska litet Jern.

Handtwerkerierne äro ej eller i serdeles anseende och oansedt åtskillige profession här idkas, så hafwa dock ej flere, än Sämskmakare, Skräddare, och Skomakare, sina egna ämbeten. Annars är här ett Tobaks-Spinneri, en Ylle Fabrique och en SpinSkola, hwaruti arbetas åt Stockholms Fabriquer. Thenna ringa rörelsen, så wäl uti Handelen som andra Näringsfång, gjör, at Borgerskapet nu ej kan underhålla och rusta til Kronans tjenst flere än 7 ordinaire Båtsmän, utom fördubblingen.

År 1490 skal här hafwa warit ett Boktryckerie, som förmenes warit thet första och äldsta i Riket. Samma Boktryckeri blef af Konung GUSTAV ERICSSON uphäfwit år 1526, tå Han, genom bref til Ståthållaren Nils Olofsson på Stegeborg, alfwarligen befalte, at thet skulle uphöra och alt präntetryck sättjas i qwarstad, at thet ej måtte hindra och skada thet nya Tryckeriet, som i Stockholm anlagdt war: dock skola som Biskop Brask härstädes låtit trycka och öfwer alt i Iriket utsprida^[4], warit egenteliga orsaken til samma befallning.

V. The aldraförsta privilegium Staden nu äger, är daterat Wadstena Lördagen efter Kyndelsmässo dagen år 1513, och ett annat underskrifwit i Arboga år 1517 trettondedag Jul af STEN STURE then yngre. The Konungar, som sedermera förnyat, förbättrat och stadfästat thesse privilegier äro följande: Konung GUSTAV ERICSSON, Söderköping then 14 Julii 1524; item Stockholm, then 29 Sept. 1521. Konung ERIC XIV, then 24 Febr. 1562. Kon. JOHAN III år 1570 then 20 Jan. 1572 then 1 Dec. 1582 then 5 Febr. och 1590 then 3 August. Kon. CARL IX Wadstena then 8 Jan. 1596. Hertig JOHAN til ÖsterGötland år 1609 then 18 Junii, Kon. GUSTAV ADOLPH then 5 Apr. 1620. Drottning CHRISTINA, år 1650, och Kon. CARL XI år 1676.

The privilegier, som Cedermarck uti sin beskrifning om Söderköping och Secret. Palmsköld uti sine handskrefne Samlingar anteknat wara Staden gifne år 1561, 1572 och 1587 lämnar man i owisshet, emedan the uti Stadsens Archivo ej äro til finnandes.

Här hålles årligen inom Staden Eriksmesso-Marknad then 29 Maji, och Bertilsmesso then 4 Sept. efter nya Stylen. Thenna sednare Marknaden har af gammalt blifiwt hållen Larsmesso dagen eller then 10 Aug.; men på thet Staden skulle häraf äga mera förmån, transporterade Drottning CHRISTINA thensamma på Bartholomeidag. Then Torgmarknad, som alltid tilförene stådt then 7 Jan. blef wid sidsta Riksdagen 1755 bewiljad at hållas Luciæ tid, eller then 13 Dec. Wid Waldemarswik, ther Staden äger en liten Köping, hålles ock hwart år Marknad Eskilsmesso tiden then 23 Junii och Michelsmessan then 10 Oct. äfwen efter Nya Stylen. Thenna Köping eller Marknadsplats blef på Riksdagen år 1664 enskilt tilslagen Söderköpings Boerne; men som Wæsterwiks Borgerskap förmente sig til samma Köping äga någon rättighet och sökte therutinnan ändring, så wardt åfwannämnde privilegium för Söderköping å nyo stadfästadt år 1672. Under sidsta Riksdag 1715 bewiljades Stadens Borgerskap en Marknadsdag i Mogata Sokn, som hålles then 30 Junii, wid then så kallade Gropen.

VI. Magistraten består här af en Borgmästare, 6 Rådmän och en Notarius. Sin lön hafwa the af tildeld Stads-åker; och hwad som kan falla i penning, är årganska litet, HåfRådet Johan Stiernhök berättar ^[5] at Söderköping fordom haft sin enskildta Stads-Lag efter hwilken Magistraten dömt. Men, som thenna Lag icke är bekant, så lärer han thermed mena then ännu wid Rådstufwan befinteliga gamla Lagboken af år 1387, hwar uti wid slutet thessa orden läsas: Completus> est iste liber sub manu Konradi scriptoris, anno ab incarnatione Domini 1387, circa Michaelis.

Rådstufwan står wid Stortorget, är af sten, twå wåningar hög och försedd med ett wackert Torn och Slagur. Thes gammalmodiga structur wisar at hon måtte wara ganska åldrig. Uti öfra wåningen har Magistraten sitt säte. J then nedre är Stadsens Winkällare och nödige arrest-rum för fångar.

Om thenna Rådstufwa warit thensamma, om hwilken Kon. JOHAN III uti bref af then 16 Junii 1575 gaf i befallning, at hon skulle förbättras, eller om thet warit en annan, uti hwilkens ställe thenna blifwit byggd, lämnas man therhän; men thet wet man, at thenna redan år 1690 undergått ansenlig reparation.

Söderköping har uti sitt Wapn och Jnsegel fordom fördt en Grip ^[6]. Sedermera är thet förändradt wordet til 3 Strömmar med 9 stjernor. The nu warande Stadsens Sigiller äro twänne, ett större och ett mindre. Jnuti förställes en Sköld, som ligger något stupa; Skölden är af trenne strömmar skuren i 4 delar och med 9 stjernor utzirad. Utomkring Skölden, emellan then inre och yttre ringen, läses:

SUDERKÖPING STADS INSEGEL.

VII. I förra tider har här warit åtskilliga Kyrkor, Kloster och Capeller, ibland hwilka S:t Ægidii Kyrka warit i synnerhet namnkunnig. Hwar thenna Kyrka stådt, wet man icke med någon wisshet; dock har man anledning at tro, at hon legat emellan Rådstufwan och Ramshälls Berg, ther nu Sal. Rådman Tollengrens och Bryggaren Lundgrens Gårdar äro. På thessa ställe har man wid gräfningar åtskilliga gånger funnit Menniskio-ben, likkisteknappar och åckrar, som förmodeligen suttit wid halsdukar på swepta Lik.

S:t Drothens Kyrka är ännu i behåll och är Lands-Kyrka för Dorthens Sokn. Thenna Kyrka finnes i sin ordning ibland Sokne-Kyrkorna beskrefwen.

S:t Laurentii Kyrka är nu Stads-Kyrka, hwilken förmenes wara byggd på pålar, emedan grunden under och omkring henne är mycket watnsjuk. Om thes egenteliga ålder han man ingen säker underrättelse. Byggnaden är ansenlig och en stor prydnad för Staden. Uti längden håller hon 62 alnar, i bredden, tillika med en utbyggnad å norra sidan, som RiksRådet Baron Jörna Gera Holgersson til Biörkewik och Ållonö påkostat, 35 alnar. Hwalfwet understödjes af 4 par pelare, och ther Kyrkomuren på norra sidon för tilbyggnaden skul är igenombruten, upbäres han af 2 pelare. Kyrkan är mycket ljus, har 14 stora och höga fenster och med prydeligit innandöme försedd. Altartaflan räknar sin ålder alt ifrån Påwedömet, och är på inre sidan beprydd med många små förgylda bilder, Under passions-tiden fälles hon ihop, tå yttra sidan, uti förgyld målning, föreställer Christi lidande. Prädikstolen är af Bildthuggare-Arbete rätt nätt och wäl giord och förgyldtes år 1723. Orgelwerket är nog förfallit och behöfwer stor reparation. Thetta Werk skal wara hit til Kyrkan förärat af åfwannämnde RiksRåd Bar. Jöran Gera Holgersson ^[7]. Midt öfwer Orgelwerket står i hwalfwet med swarta Bokstäfwer skrifwit Holger Gera Carlsson och Fru Kerstina Bengts Dotter Anno 1360; hwaraf en del wilja sluta at thesse låtit bygga och påkosta Werket; men thetta stämmer icke öfwerens med förenämnde, ej eller med Grafstenen öfwer Familiæ-Grafwen, framme i Choret, ther Fru Kirstins Herre nämnes Carl Gera. Således måste namnen öfwer Orgelwerket betyda något annat.

Fram i Choret under hwalfwet höger om Altaret läses följande Inscription: Kongl. Maj:t Konung GÖSTAFF wardt utwald till Sweriges Konung i Strængæs 1521. Hans Kongl. Maj:t wardt Krönt i Opsala 1528. Hans Högmæchtighets bröllop med högbyrdiga Drottning, Drottning CATHARINA af Saxen stod i Stockholm 1531. Hans Kongl. Maj:t förste Son Konung ERICH föddes i Stockholm 13 dagen 1533. Samma Drottning CATHARINA blef död i Stockholm d. 23 Sept. A:o D:ni 1535. Hans Högmæchtighets bröllop med högbyrdiga Drottning MARGARETHA stod i Opsala 1536. Hans högmæchtighets bröllop med högbyrdiga Drottning CATHARINA stod i Wadstena 1552. Förbemælte Kongl. Maj:t Konung GÖSTAFF afsomnade i Herranom i Stockholm S:t Michaelis Dag 1560, och ær begrafwen i Opsala emellan 2 sina Drottningar. Gud låte dem med seger ewinnerligen lefwa. Amen.

Wänster om Altaret stå thesse orden: Kongelig Maj:t Konung ERIC den 14 utwald Konung til Sverige kom han strax i sin Herr Faders stad och kröntes i Upsala d. 29 Junii Anno Domini 1561. Gud gifwe honom mycken lycksalighet.

Uti Choret, på Wänstra sidan om Altaret, är then förut omtalte Gera Grafwen, och en Gyllenstierne Graf. På grafstenen öfwe then förra läses: Hær ligger begrafwen den ædle och wælborne Herr Carl Gera, Friherre til Birkewik, som afsomnade d. 25 Junii A:o 66.^[8] och hans kæra Husfru, Fru Kirstin Benchtz Dåtter till Bergshammar Christeligen förlede d. 17 Aug. A:o 60. med begges deras kæra Son Holger Gera, hwilken Gud kallat hafwer d. 18 Apr. A:o 66. Hwars siælar Gud ewinnerligen benåde. Amen.

På stenen öfwer Gyllenstierniska Grafwen är Jörn Gyllenstiernas Bild uti hel kropps gestalt med Krigs-Habit uthuggen. Öfwer Grafwen på Kyrkomuren ses thet Gyllenstierniska och Grip wapnet, nedan under läses följande: D. JÖRAN GYLLENSTIRERNA, Riddare A:o Domini 1576, och Fru CHRISTINA Nils Dotter GRIIP. Jemte Wapnet är en Tafla med följande rader:

Epitaphium Generosi et Pii D:ni D. Georgii ab Aurea Stella ejusque Conjugis Nobiliss. Dnæ Christinæ a Grijp, quibus inferiæ pariter factæ sunt 17 Feb. 1576.

Nobilum exuviæ, domini sanctæque Georgi
Conjugis, una isto corpora juncta loco.
In lapide hos spirans hominis vivum instar imago
Indicat incisis ossa sepula notis.
Sed mens nunc spirat vivum instar imaginis alti
Numinis, in Christi læta vegetque sinu.
Nobile sænus agit, quia funus rite peregit:
Virtutis nequeunt lædere fata decus.
Namque panomphai veluti Jovis inclita cælo
Stella micat radiis luxuriosa suis:
Sic cui insigne suum dedit Aurea Stella Georgius;
Sic Grijphis micuit robere honoris Hera,
Progenie celebris velut is quoque clarus ab ortu,
Sic ipsa insigni stirpe domoque sata.
Virtutium tituli laudumque insignia morum
Prolixe ornatus symbola utrumque pia.
Par in utroque fides, pietas probitasque refulsit;
Candor et integritas par in utroque fuit.
Flaruit in illis, vano non illita fuco,
Gloria et ingenue simplicitatis amor.
Quin hausit cupide doctrina femina pura,
Ac coluit sancto pectore uterque Deum.
Ergo etiam super commercia uterque capessit:
Sancta sed in terris fama superstes erit.
Pax requiesque istis sit manibus exuviisque,
Floreat aternis urna utriusque rosis.

Här i Kyrkan ligger ock en Wellink begrafwen; på Hufwud-Baneret står thenna inscription: Kong. Maj:ts til Sverige tro tienare och wælbestælter Öfwerste Lieutnant under Finska Cavallerie, den Wælborne Herre, Herr ADOLPH AXEL WELLINK, Arfherre til Pehwa, Herre till Brewiksnæs och Morikas, ær född i Riga A:o 1625, och i Herranom afsomnad på Brewiksnæs d. 2 Sept. 1672.

Uti Kyrkon wilar ock Riks-Translatoren von Block uti sin ther uphögda Familiæ-Graf, och ses äfwen hans Hufwud-Baner ther upsatt med följande underskrift: Kongl. Maj:ts Troman och Riks-Translator, fordom Cabinetts Secreterare hos StorFursten af Florence, Den i lifstiden wælborne Herren, Herr MAGNUS GABRIEL VON BLOCK, född i Stockholm 1669 d. 25 April. död i Söderköping 1722 d. 16. April.

Utom thessa äro ock åtskilliga andra wackra Epitaphier ^[9] och målningar; ibland hwilka sednare ännu är i behåll en urgammal målning alt ifrån Påwetiden, som förställer Christi dop och några Påwiska Helgon. Fram i Choret stå några bänkar, whilka the så kallade Choristæ, eller Chor-Sångare, under then Påwiska Gudstjensten brukat; och på Södra Kyrkodören ses S:t Christophers bild målad, hwilken warit thenne Stadens Patronus under then tid, tå Inwånarena här i orten idkade sjöröfweri.

Kyrkans inkomster bestå uti tomtöron, som årligen upbäres af the i Staden belägne Krono-tomter, något Kronotionde i Spannemål och ett testamento i penningar: hwilket alt Konung GUSTAV hitskänkt til Kyrkans wid macht hållande. År 1749 gjordes, genom afledne Probstens Mag. Carl Echmans berömwärda omsorg och drift, en ansenlig förbättring på thetta Guds Hus; tå hela gålfwet med Altare, Prädikstol och Bänkar uphögdes til 5 qwarter, at therigenom förekomma wattnets inbrott, som ofta wid wårflod händt, emedan Kyrkan ligger utmed Ån på en låg och sumpig ort. År 1684 steg wattnet genom wårflod in i Kyrkan til en aln öfwer bänkarna och 3 alnar högt uppå Prädikstolstrappan; hwarefter ett strek står teknat och therhos thesse orden: År 1684 stod wattnet så högt i kyrkan:

Midt uppå Kyrkotaket, som är spånadt, står ett litet Torn, uti hwilket twänne små Klockor hänga. The twänne stora Klockorna äro uti en Trästapel på Kyrkogården; af hwilka then större finnes wara guten år 1627 och then mindre 1577.

VIII. Uti förra tider hafwa här warit åtskilliga Kloster och Capeller, såsom Fransiscaner eller Gråbrödra Kloster, funderat år 1254, Johanniter eller S:t Georgii Kloster, Trinitatis, Helge Ands, S:t Larses, Alla Själars och S:t Hanses Capeller ^[10]. Åfwannämnde Johanniter Kloster har warit belägit NordWäst utom Staden, ther nu Drothems Prestegård är, och blifwit i sednare tider med hela sin ränta och afgäld lagdt under thet nu wid Staden ^[11] warande Hospitalet, som är byggdt på halfwa Frälse ägorna af Bosgård, Konung CARL KNUTSONS Dotter, Fru Magdalena tilhörig, som åfwan förmält är. Thenna Magdalena war Iwar Axel Totts, Gouverneurens på Gottland, Hus-Fru; hwilken wid sin dödsstund testamenterat ägorna til Hospitalet för sin själarycht. Samma testamente hafwa sedermera åtskillige Konungar ej allenast stadfästat, utan ock ökt Hospitalets inkomster med ansenliga Spannemåls räntor, Gårdar, Tomter, Mjöl-Qwarn och andra förmåner; hwarigenom hundrade fattige uti thetta Hospital hafwa sitt dageliga uppelhälle. ^[12] Uti Hospitals-Kyrkan, som är af trä, hålles ordentelig Gudstjenst af en thertil förordnad Prestman, hwilken tillika är Pastor i Drothems Sokne-Kyrka. Hushållningen och redogjörandet för Hospitalets inkomster och utgifter, samt statens utdelande til the fattiga, är en Syssloman anförtrodd.

IX. Scholan täflar i ålder med alla öfriga Scholar i Stiftet, och hafwa många lärde Män, både i äldre och nyare tider härifrån kommit. År 1628 samtyckte Konung GUSTAV at Staden skulle få anlägga en Schola och sjelf underhålla betjeningen therwid; men när Drottning CHRISTINA år 1649 gjorde en wiss inrättning angående Scholewerket här i Riket, blef ock af högbemälta Drottning, then 22 Dec. samma år, faststält at hälften af salario Rectoris i Westerwik skulle läggas till Söderköpings Schola; then öfriga hälften kom ock sedermera härtil, hwilket warade til år 1680, tå Norrköpings Boerne så mycket förmådde, at hela Rectoris lön i Söderköping flyttades til Norrköpings Schola. Dock fick Söderköping år 1683 uppå Consistorii Lincopensis förslag, sin Schola i thet stånd, som han nu är. Underwisningswerket bestrides här af en Rector, Collega och Apologista, hwilka, utom årlig indelt Spannemåls ränta, hafwa i penningelön Soknegång af wissa tilslagna Soknar.

X. Utan för Östra Tullporten är then namnkunnige Ragnilds Källa belägen, af hwilken the Påwiske, medelst sina til henne flere resor anstälte pelegrims färder, gjort stort fjäs och widskepeligit wäsende. Källan har af fordna tider warit och är nu nyss med trätorn öfwerbyggd; hon rinner altstadigt både winter och sommar, igenom twänne stora trummor, som tilsammans gjöra en laglig bäck. Hennes wattn är mäckta klart och wälsmakande, hafwandes ett anseende af mineral; hwilket then röda materien ther finnes, och then blå hinnan, med hwilken hon öfwerdrages, nogsamt synes bewittna, jemte the många sjuka, som wattn ther taga och dricka, och sig theraf ganska wäl befinna. Wid starkaste winter betäckes dock thenna Källa aldrig med is; ja thet än mer är, närihon i nästliggande Ån faller, kan then sidan af än, ther thetta wattnet flyter, uppå ett långt stycke med is icke öfwerlöpa, utan går altid öpen. Om thenna Källans första uprinnelse och om Jungfru Ragnild, af hwilken hon bär sitt namn, berättes mycket i gamla skrifter, som är af mindre grund och trowärdighet; hwarföre man ock gjerna lämnar altsammans i sitt wärde och wil här gå thet med stillatigande förbi.

XI. Berget Ramunders Häll, och Ramshäll, hwars ena ända stöter i NordOst til Staden, har sitt namn af en namnkunnig Sjökonung, eller Wiking, Ramunder kallad; ty Ramunder betyder ett och samma som Sjökonung^[13] Thenne Ramunder har haft sin Borg, eller Näste, på then andre ändan af berget, som sträcker sig in uti Tåby Sokn, och warder om thenna Ramunders Borg framdeles mera ordat uti beskrifning bemälte Sokens.

Berget är ganska högt, brant och öfwer alt med klippor; emellan klipporna finnas här och ther hälsosama och wälsmakande källor. Uppå öfwerste Kullan, som stiger i högden til 38 swenska alnaar, är en wacker och behagelig slätt, Lekarebacken kallad. Här ses ock upgjord åker, ung Skog, Moras och Kiärr, samt Gjölar med Rudor och annan små fisk uti. At Christall-stenar här wid Ramshäll finnas, är icke längesedan besannat; ty tå Arbetsfolk wore ute at jemna wägen emellan Staden och Herregården Mem, hafwa the af berget sandör och klappursten til sitt behof tagit, och med thet samma funnit ett partie slika stenar, som ännu äro hos Folk i Staden och här i negden til fångs, somlige så exact runda, som nått swarfwade Klot, och andre aflånge af then form och skapnad som fyrglas; warandes af naturen så tillagade, at the äfwen, såsom utaf en Konst-erfaren hand slipad, eld af Solen kunna uptända.^[14]

XII. Utaf gamla Minnesmärken finns nu här ej mera i behåll, än en utnött Runsten, hwars Runor warit thessa:^[15]

ASA. AUK. THARKA. IR. AUK. ALA — — — LETU. REISA. IFTIR. TAFA. HIR. WARD. HAGUL.

Thet är:

Asa och Tharka, Ir och Ala — — — läto resa efter Tafe, som wardt huggen.

Af the märkwerdigheter, som i thenne Staden sig tildragit, under then tid han war i sitt högsta flor, förtjena följande at nämnas:

År 1250 testamenterade Kong. ERIC then Läspes Änke-Drottning, CATHARINA, hela Söderköpings Stad med alla thes tilhörigheter, ägor och gårdar, åt sin Syster Benedicta och thes Man Swantepolch.

År 1277 lät Kon. MAGNUS Ladulås med stor prakt och ståt kröna sig, och inrättade här, såsom uti en af the yppersta Riksens Städer, år 1285 en Myntepräss, hwaruppå Högbemälte Konung sedermera år 1287 die S:ti Olavi stadfäste Kyrkiornas och Presternas privilegier.

År 1302 kröntes här Kong. BIRGER med sin Drottning MÆRETA, Danska Konungens ERICI Klippings Dotter; wid samma tilfälle hölt Konungens Broder WALDEMAR sitt Bröllop med Riks-Marskens Torkill Knutssons Dotter, Christina, och blef therpå af Konungen til Riddare dubbad.

År 1314 Hölts Riksdag tå Riksens Råd å nyo hyllade Kong. BIRGER, hwilken sedan år 1318 med alt sit Krigsfolk wardt af Hertigarne Erics och Waldemars medhållare genom Knut Porse slagen och nödgades härifrån fly öfwer til Gottland.

År 1359 förente sig K. MAGNUS ERICSSON med Riksens Ständer uti några förut twistiga mål.

År 1370 och 1373, under här warande Riksdag, blef ibland annat faststält, om Domens och Konungasätets flyttande ifrån gamla Upsala til Östra Arhus, eller Nya Upsala.

År 1441, i Pingestwekan, hölts här ett stort Biskops-möte, uti hwilket the andelige fingo frihet at bortt-testamentera sin Egendom.

År 1522, Pingestafton, anlände hit til hamnen 10 Lubekske Krigs-Skepp med Folk och amunition at undsätta och hjelpa Kon. GUSTAV ERICSSON emot then Danska Krigsmagten.

År 1523 hölts här åter Riksdag, tå wissa deputerade affärdades til Kong. FREDRIC i Danmark angående then fångna STEN STURES Gemål och andra förnäma Fruentimmers lösgifwande utur then fångenskap, som Konung CHRISTIERN Tyran försatt them uti.

År 1595 war här sidsta gången Riksdag, tå twistigheterna emellan Kong. SIGISMUND och Hertig CARL på thet sätt afgjordes, at then sednare blef Riksens Föreståndare förklarad. Nyssnämnde Hertig, sedermera Kong. CARL IX anlade ock här 1617 ett Mynthus, hwarwid David Kohl til Mynttmästare förordnades.

XIII. At Städer och Riken hafwa sin förelagda tid på hwilken the nu tilwäxa, nu åter aftaga, och at thet enas upkomst och flor är ofta thet andras förtryck och undergång, kan Söderköping med sitt exempel nog tydeligen wisa. Fem särskildta gånger har thenne Staden af wådeld och fiendtelig brand aldeles blifwit förstörd och ödelagd, hwilket skedde åren 1281, 1418, 1498, 1567 och 1612.

År 1393 kom en Tysk Krigsmagt ifrån Stockholm til Söderköping, som med mord och plundrande här grufweligen höllo hus.

År 1500 war uti ÖsterGötland och i synnerhet omkring Söderköping ett så stort wattnfall at Stadsens Inwånare, i fruktan af en ny Syndaflod, nödsakades fly uppå höga berg och kullar at undsättja sig och sitt lif.

Åren 1291, 1350, 1602, 1622 och 1711 led thenne Staden af Päst och smittosama siukdomar så mycket at få af thes Inwånare öfrige woro. Och ehuruwäl Söderköping efter så många olyckor och swåra öden ofta budit til at repa sig, så har dock Norrköpings nära belägenhet och florerande handel i småningom förorsakat thes aftagande och swaga wilkor; så at Söderköping, i anseende thertil, kan med skiäl besanna thenna Poëtens Virgilii utlåtelse:

Mantua væ miseræ nimium vicina Cremonæ.

⁎              ⁎
⁎

Förteckning på Sjö- och Landt-Tull statens aflöning i Söderköping:

Wid Sjötullen har Tullförwaltaren årligen 400Dal. i Lön och 20 Dal. Expenser.

Controlleuren, som therjemte är Landt-Tullnär, har wid Sjö-Tullen på Staten 150 Dal.

Upsyningsman wid Waldemarswik, såsom Köping under Staden 150 Dal. i lön och 10 Dal. til Hus-Hyra.

En Besökare 100 Dal.

2 Tullskrifware, hwarthera 100 Dal.

En Tullskrifware, som therjemte är Accis-skrifware, 120 Dal. och 2 Besökare hwar sina 100 Dal. alt i Silfwer mynt räknadt.

1. Se M. Sam. Söderstens disputation om Söderköping af år 1736.
2. Se aflöningslistan wid slutet af thetta Capitel.
3. Se Registrat. 1578. L. S. p. 99.
4. Se Doct. Celsii Historia pag. 314.
5. Se Palmskölds Handskrefne Samlingar.
6. Messenius säger ett Lejon.
7. Se Palmskölds handskrefne Samlingar.
8. Forstås 1566.
9. Af thessa Epitaphier wil man allenast nämna twänne: Thet ena är Öfwersten Albrecht Axel von Königsbergs af Preusen, som blifwit här död och begrafwen. Thet andra är öfwer Myntmästarens David Kohls lilla dotter, som, allenast 14 wekor gammal, dödde och begrofs år 1617. Thenne David Kohl blef sedan Riks Guardien i Stockholm och ligger begrafwen i Choret uti Häradshammars Kyrka på Wikbolandet, hwarest hans namn med årtalet 1625 finnes på Grafstenen uthugget.
10. Se Biskopens Doct. Rhyzelii Kloster-Beskrifning pag. 120 och följande.
11. Ännu är ej afgjordt, om Hospitalet, såsom byggdt på Bosgårds ägor och sorterande under Tings-Rätt, är belägit inom eller utom Staden.
12. Staten wid Hospitalet är inrättad för 80 fattiga; men för några år sedan har antalet blifwit förökt til 100.
13. Se Canc. R. von Dalins S. R. H. P. 1. p. 400.
14. Olai Magni Brev. Hist. Gent. Septent. L. 2. c. 28. p. 71.
15. M. Göransons Runstens-Bok pag. 260. N. 926.