Beskrifning om Mälaren/Kap 03
← Mälarens fiärdar, vikar, sund, inlopp, segelleder |
|
Slott, landtgårdar, socknar → |
Det är i anseende til sina många Öar och Holmar, som Mälaren bör i synnerhet skattas märkvärdig. Hvilken insjö i verlden har en sådan myckenhet, och af den beskaffenhet, så fruktbärande, så upodlade, så bebodde och bebygde, och detta på en längd af 12 mil, innom trenne så vackra provincer? Hela antalet af öar, holmar och skär, går väl til tretton-hundrade. Af desse 1300, urskiljas sju stora öar, som hafva en mil och deröfver i längden: Färingsön, Fogdön, Sela-ön, Aspön, Ekerön, Munsön, Alsnön.
Färingsön eller nu mera Svartsjölandet [1] är den folkrikaste, bestående af Färingtuna-socken, omkring 23 mantal; Sånga-socken öfver 27 mantal; Skå-socken, annex til den förra af 26, och Hillersjö- eller Hillerhögs socken af 11 mantal. I denna senare är Kongsladugården Wäntholmen, af 2 och ett halft mantal, belägen på en liten ö af samma namn.
Fogdön har tre socknar: Helgarö, Fogdö och Wansö. Huru många mantal de innehålla vet jag icke. De omgifvas af Strängnäs-fjärden, Söder-fjärden och Gran-fjärden. Omkring 1 och 3⁄4:dels mil är öns längd, och bredden går på sina ställen til 1⁄2 mil. Bland säterier märkes Bergshammar och Hesselbyholm. Rudera efter det mägtiga Vårfruberga-kloster, finnas ännu på ön.
Sela-ön, icke långt från Strängnäs, består af Öfver- och Ytter-Sela socknar, kringflutne af Tynnelsö- Grönsö- Präst- och Björk-fjärdarne. Hela ön kan utgöra 1 och 1⁄4 mil i längden, och nästan en hel mil i bredden. Fordom var här en Kongsgård, der Södermanlands Konung Granmar och hans måg K. Hiordwar, blefvo med hela famillen innebrände af den trolöse Ingiald Ilråde. Här ligger det vackra Mälsåker och Allje, som bland större sätesgårdar uptagas.
Aspön, som äfven kallas Toster-ön, utgör en socken, och svarar i längden emot Svartsjö-landet; men smal och genombruten af flere vikar. Det är emellan denna ö och Fogdön, som Strängnäs-fjärden utsträcker sig. Just här ofvanför utstakas gränse-skilnaden emellan de tre provincerne, hvilka här stöta tilsamman vid gränsmärket kalladt Biskopsstenarne, på en liten holme, emellan Mersön i Upland, Engsön i Västmanland, och denna Aspön i Södermanland, på hvilken anmärkes säterierne Lagnö, Skiär och Säby.
Ekerön böjer sig ut åt södra-Björk-fjärden, och håller omkring 1 och 1⁄2 mil i längden, at räkna från Röstens udden til Kiärrsjö-sundet; bredden åter kan tagas til 1⁄4:dels mil. Hela denna socken har öfver 40 mantal, hvaraf 29 äro frälse. Ekebyhof och Stafsund äro här de ansenligaste sätesgårdar.
Munsön eller Munksön, som skiljes af et litet sund från Ekerön, har på ena sidan den vackra Sätuna-viken, och på den andra Svinsundet vid Norra Björk-fjärden. Ön håller sin mil i längden, och omkring 1⁄4:dels mil i bredden. Socknen kan utgöra 24 mantal. I den så kallade Björn-högen gissas at K. Biörn Järnsida fått sit hvilorum. Bona är den bästa sätesgården härstädes, så god, at Biskopen fordom der haft sin boning. Inkomsterna af ön voro fordom tilslagne klostren i Stockholm.
Adalsön eller Alsnön, hade fordom namn af Alnu eller Alnö, ligger midt emot Munsön, och är en pendant til denna. Man kunde kalla dem Tvillinge-öar, i anseende til deras någorlunda lika beskaffenhet. Alsnö-socken består af 18 mantal, och Björkön är äfven härtil lydande. Konungarne hade på Alsnön ett Slott eller en befästad Håf-gård, hvaraf lämningar ännu skola finnas, men jag har ej sedt dem. Denna Hof-gården har haft sit läge, der nu är en Bond-by af samma namn, och i våra gamla handlingar finnas Konunga-bref och stadgar af K. Magnus Ladulås och K. Birger, gifne från Alnön [2]. Stenby är nu det enda säteri som här finnes. Tofta eller Tyfta säges fordom varit en så betydelig sätesgård, at Sten Sture den äldre betalt derföre omkring 65000 Riksdaler, men är nu Bonde-hemman. Kanske vore det ej så illa, om flere herregods undergingo en lika förvandling? De som besitta stora egendomar i ett land, säger en viss författare, kunna liknas vid stora gäddor i en sjö.
Desse 7 öar äro de störste i Mälaren. Fogdön i Åkers härad, Sela-ön och Aspön i Selebo-härad, räknas til Södermanland och Nyköpings län; men Svartsjö-landet, Ekerön, Munsön och Alsnön, belägne i Färentuna-härad och Stockholms län, äro Upland tilhörige [3].
De öar som i storlek komma närmast desse sju redan omtalte, och som åtminstone hafva en half eller omkring en fjerdedels mil i längden, vil jag med lika korthet omtala.
Lofön, fordom Lofaund, Logö, begreps under Upsala-öde, och var det här som K. Eisten blef af en sjökonung från Jutland öfverfallen och innebränd. Socknen ligger i Färentuna-härad, består af 21 mantal, och har efter berättelse fordom varit Annex til Storkyrkan i Stockholm. Sjelfva ön, en half mil lång, belägen vid Löfsta-fjärden, 1 mil från hufvudstaden, är namnkunnig af Kongl. Lust-slottet Drottningholm [4].
Engsön eller Ängsön, i Ytter-Tjurbo-härad i Västmanland, 2 mil ifrån Västerås, håller nästan tre-fjerdedels mil i längden, at räkna från norr til söder. Utgör en socken för sig sjelf, och består af 18 mantal, alle frälse. De omkringliggande holmarne, Målholmen, Långholmen, Fagerön och Gisselholmen äro härtil lydande. Ön skiljes af Oxfjärdens vik från fasta landet, och är ett Färje-ställe inrättat öfver sundet åt Björksta-socken. Sätesgården Engsö, som herskar öfver hela ön, har på 1500:talet varit så befästad, at den med storm måste intagas af K. Gustaf. Fordom var ön befriad från alla skatter och utlagor. Jag vet ej på hvad grund detta skedt. Engsö-ägare hade länge sin egen Jurisdiction, och sin Hallsrätt ända til år 1691 [5].
Oknön, Bond-Arnön, Grönsön och Engsholmen, äro 4 särskildta öar, hvilka utgöra Bond-Arnö-socken, i Trögds härad och Upsala-län, bestående af 15 mantal, hvaraf 6 äro frälse. Af desse öar äro de 2:ne förstnämde de ansenligaste, hvardera öfver en half mil i längden. De omgifvas af Öknebo- Staby- och Grönsö-fjärdarne. Jag anmärker bland säterier, Marby på Oknön, Arnöberg och Grönsö-gård.
Tidön belägen vid stora segel-leden i fjärden Blacken, räknas til Snäfringe-härad i Lilla-Rytters socken och Västerås-höfdingedöme. Ön lärer vara en mil i omkretsen vid stranderne; skiljes allenast med ett sund på västra sidan från fasta landet; är lydande under Tidö-säteri, ett ansenligt gods. Sjelfva sätesgården består af 3 1⁄4 mantal.
Ridön, som får namn af Väster-Ridön, til åtskilnad från den i Präst-fjärden varande Ridön, ligger i Tuhundra-härad, Barkarö-socken och Västerås-län, emellan Gran-fjärden, Blacken och Västerås-fjärden. Kronan hade fordom här sin skepsgård. Ön är belägen 3⁄8:dels mil från fasta landet, och är bebodd af 3 och et halft Krono-hemman, hvilka innehafvas under förpantning med Johannisbergs Kongsgård i Lundby-socken.
Aggarön hörer til Siende-härad, Kierrbo-socken, i sidstnämde län, och ligger en half fjerdedels mil från fasta landet i Gran-fjärden. Segel-leden til Västerås går genom sundet. Rundt omkring stranderne kan ön räknas til en half mil. Aggarö-sätesgård är ej stor, men förmånlig. Den nära liggande Långholmen är äfven härtil lydande.
Stäkesön ligger 3 mil från Stockholm och 4 från Upsala, just vid segel-leden. Här var från äldre tider et värn upbygt, som i gamla skrifter kallas Almar-stäket[6], emot de fiendtlige folkslag som under hedna-tiden ströfvade i Mälaren. Det förvandlades sedan til ett Ärkebiskoppeligt befästadt slott; men detta onda näste blef förstördt, efter almänt beslut på ett herre-möte år 1517. Ön räknas til Bro-härad och Näs socken i Upsala-län, och skiljes af ett sund från fasta landet, hvarvid ett Färje-ställe är inrättat. Stäke-sätesgård har många naturliga förmåner. En half mil derifrån är en sträcka med de vackraste holmar.
Tynnelsön räknas til Selebo-härad, Öfver-Sela-socken i Nyköpings län, icke långt från Strängnäs. Slottet var fordom väl befästat. Det var här som K. Gustaf I. lät uphänga i en ek, den uproriske Junker Thomas. Sätesgården Tynnelsö består af 7 5⁄8 mantal.
Lillön är belägen vid farleden emellan Strängnäs och Stockholm, i Färentuna-härad, Ekerö-socken och Stockholms län. Ön är öfver en fjerdedels mil i längden, och har säteriet Kaggeholm som består af 2 mantal.
Malmviksön och Kongshatt räknas til Lofö-socken. Den senare skiljes af ett sund från fasta landet. På den förra märkes säteriet Malmvik, som fordom kallades Hundskins torp, och består af 1 mantal [7].
Ellgarn, fordom Helgegarn, vid Bro-fjärden, i Färentuna-härad och Sånga-socken, har af ålder varit räknad bland Kronans enskildte skogsparker. Kongsängen prydes af de skönaste löfträn. Gården Ellgarn består af ett ottondels mantal och är til sin natur skatte. Ön kan räknas til en half mil i omkretsen. Länge troddes at Jättar varit här boende.
Björkön i södra-Björk-fjärden, är lydande til den ofvannämde Alsnö-församling; ligger 3 mil från Stockholm; til större delen omgifven af ler-grund. Öster ut på ön förekomma en myckenhet af ättebackar [8]. Det var här som den namnkunnige Fylkis-konungen Olof bodde, hvilken betygade så mycken välvilja emot den helige Ansgarius, som hitkom vid år 829.
Ådön vid norra-Björkfjärden, räknas til Bro-härad och Lossa-socken i Upsala-län. Man omtalar der en vindbrygga hvaröfver kan köras, och fartyg likväl gå derunder. Ådö-sätesgård är ett gammalt herre-säte.
Arnön, emellan Gåran och Ull-fjärden, hörer til Öfvergrans socken, i Håbo-härad och Upsala-län. Ärkebiskopparne hade fordom tilvälladt sig den samma, hvarföre den blifvit kallad Biskops-Arnön, til skilnad från den förut omtalte Bond-Arnön. På sjelfva gården, der redan år 1332 stenhus bygdes, vistades K. Gustaf Ericson ofta. Vid Reductionen år 1684, blef Arnö-gård eller slott anslagit til boställe för Öfversten vid Lif-regementet til häst.
Bryggholms ön emellan Staby- och Öknebo-fjärdarne, räknas til Trögds härad och Valby-socken och Upsala-län. Ön skiljes af ett sund från fasta landet. Säteriet Bryggholm består af 1 mantal.
Nyckelön har sit namn deraf, at den ligger tvärt öfver de bägge stora fjärdarne Galten och Blacken; sträcker sig från Qvicksund i norr up åt det så kallade Mellansundet, hvarvid är färjeställe åt fasta landet. Ön som räknas til Snäfringe-härad och Stora-Rytters socken i Västerås län, har öfver en fjerdedels mil i längd och bredd. Här märkes Stensjö 3⁄4 mantal frälse-säteri.
Tråssön, som äfven räknas til nyssnämde härad och socken, ligger snedt emot Nyckelön i Black-fjärden. Ett sund går emellan ön och fasta landet vid Fiholmen, hvilken sätesgård tilförne varit bygd på Tråssön, der ruiner ännu synas, som utvisa at gården varit befästad, den tid då Biskopparne i Västerås voro deröfver rådande [9].
Desse omnämde 20 öar, äro märkbare i anseende til storlek, belägenhet, upodlingar, dervarande säterier och gårdar. Åtskillige öar finnas dessutom, som i storlek kunna vara svarande emot någre af desse, til exempel:
Kiersön. | Långholmen vid Engsö. |
Ringsön. | Hallingen. |
Rölingen. | Biörnön. |
Mersön. | Däfverön. |
Hvilka sträcka sig til en fjerdedels mil och deröfver i längden [10]; men jag har eljest ingen ting märkvärdigt at anföra om dem.
Öar, som kunna räknas til 1⁄8:dels mil i längden eller något deröfver, uptagas til 36, nämligen:
Långholmen [11]. | Tjulstaholmen. | |
Fogelön. | Aljeholmen. | |
Biörnholmen. | Nybyholmen. | |
Gälsta-ön. | Måholmen. | |
Skäftingen. | Rullingen. | |
Alholmen. | Nysslingen, | |
Smidie-ön. | Tyaren. | |
Bona Lagnö. | Fagerön. | |
Bastlagnö. | Segerön. | |
Kurön. | Almö Lindö. | |
Södra-Ridön. | Tidö Lindö. | |
Slandö. | Löfsärken. | |
Algö. | Södra Lindön. | |
Obygdö. | Skuterö. | |
Ramsö. | Hundängen. | |
Härnö. | Billingen. | |
Lindö. | Hamnskär. | |
Giötön. | Måraren. |
Holmar som äro 1000 alnar och deröfver i längden, äro:
Garnholmen. | Kranholmen. | |
Högholmen. | Hvitingholmen. | |
Askholmen. | Lindholmen. | |
St. Lindholmen. | Skegarn. | |
St. Gräsholmen. | Svalgarn. |
Giöholmen. | Skoggarn. | |
Räfsholmen. | Flatgarn. | |
Räkneholmen. | Horsgarn. | |
Hesselbyholmen. | Saxgarn. | |
Diurstaholmen. | Killingön. | |
Karlholmen. | Stora Hessingen. | |
Tyftaholmen. | Lilla Hessingen. | |
Torsholmen. | Inön. | |
Lindholmen. | Malmön. | |
Fäholmen. | Långörn. | |
Koholmen. | Ringsökalf. | |
Brandulfsholmen. | Läxingen. | |
Engsholmen. | Grisslingen. | |
Tallholmen. | Skarpan. | |
Fårholmen. | Miölaren. | |
Kalfholmen. | Slåttskär. | |
Hästholmen. | Karmskär. | |
Staxhammarsholmen. | Runskär. | |
Biurholmen. | Långskär. | |
Kaninholmen. | Killingskär. | |
Säfholmen. | Munkholmen. | |
Granholmen. | Köttholmen. | |
Sandholmen. | Korsholmen. | |
Vässbyholmen. | Nyckelholmen. | |
Målholmen. | St. Pehrsholmen. |
Utom desse 60 holmar, får jag äfven upnämna:
Ellholmen. | Kassgarn. | |
Slagstaholmen. | Skogarn. | |
Galtholmen. | Husgarn. | |
Stallarholmen. | Flackan. | |
Prästholmen. | Fläsklösan. | |
Biskopsholmen. | Skäftingen. | |
Rågholmen. | Nysslingen. | |
Gisselholmen. | Germundskär. | |
Stråholmen. | Knipskär. | |
Foderholmen. | Rastaskär. | |
Vargholmen. | Askskär. | |
Harholmen. | Kuröskär. | |
Ullholmen. | Grytskär. | |
Hattaholmen. | Möskär. | |
Aspholmen. | Vaxängskär. | |
Standalsholmen. | Kråkskär. | |
Brandholmen. | Mitsundsskär. | |
Gåsholmen. | Biörkskär. | |
Kråkholmen. | Laxingsskär. | |
Syltaholmen. | Storskär. | |
Skåpholmen. | Sandskär. | |
Nibleholmen. | Stenskär. |
Bredskärsholmen. | Grässkär. | |
Borrholmen. | Näckskär. | |
Norsholmen. | Rönskär. | |
Fiskarholmen. | Långskär. | |
Sotholmen. | Ertskär. | |
Jungfruholmen. | Myrskär. | |
Fantholmen. | Afvundskär. | |
Broholmen. | Ekeskär. | |
Notholmen. | Kattskär. | |
Visholmen. | Oxeskär. | |
Bolstaholmen. | Hampskär. | |
Bornäsholmen. | Hummelskär. | |
Kofsholmen. | Hvitskär. | |
Lappholmen. | Tegelskär. | |
Kobergsholmen. | Varnboskär. | |
Flatholmen. | Karinskär. | |
Storholmen. | Tyfskär. | |
Ytterholmen. | St. Erlsskär. | |
Länsmansholmen. | Helgonskär. | |
Brokholmen. | Högmässskär. | |
Låssaholmen. | Gallskär. | |
Mellholmen. | Kroppskär. | |
Skräddarholmen. | Frökenskär. | |
Ryttarholmen. | Hakskär. | |
Ingrisholmen. |
Söttholmen. | Asköskär. | |
Hundholmen. | Märskär. | |
Smedsholmen. | Tärskär. | |
Grönbergsholmen. | Korsskär. |
Desse senare 100 holmar och skär, til storlek och beskaffenhet icke determinerade, förtjäna mer och mindre upmärksamhet. Men utom alle redan anförde Holmar, bör jag äfven nämna: Vallingen, Rågsäcken, Kalskär, Bråkaren, Håfvaren, Qvakaren, Gunnaren, Homman, Dagvalen, Våmban, Trillingen, Storskallen, Fläskan, Tallgåsen, Flisan, Tallkubben, Kotan, Klockhäll, Rohäll, Pimpeln, Hielmarsön, Missommaren, Estbröten, Kofsan, Brölösan och Morgongåfvan. Likaledes Nyckelbyholmen, Getholmen, Bockholmen, Matholmen, Grytholmen, Stuguholmen, Käringholmen, Gubbholmen, Källarholmen, Gregholmen, Galgholmen, Sånkaholmen, Almusholmen, Rörlundsholmen, Lillåkersholmen, Edebyholmen, Hesselbyholmen, Mörbyholmen, Kopparholmen, Vifarnaholmen, Kumlaholmen, Säbyholmen, Undersåsholmen, Bergholmen, Kalkuddsholmen, Arnäsholmen, Imaskär, Löfskär, Strömingskär, Kalfskär, Granskär, Tallskär, Vadskär, Stackarsskär, Götskär, &c. &c. &c. Jag kan sannerligen icke lämna något fullständigt register öfver alla Holmar, Skär och Grund [12] som Mälaren innehåller, och hvem kan göra det? Hvad som redan är anfört lärer emedlertid vara tilräckeligt at visa, huru oförliknelig vår Insjö är i dessa hänseenden. Ett antal af 294 öar och holmar har jag upnämnt. Men öfver 1000 smärre holmar och skär finnas dessutom i Mälaren, som vidlyftigheten och sjelfva omöjligheten förbjuder at upnämna [13].
Alla dessa öars och holmars beskaffenhet, deras sköna belägenhet emellan så många fjärdar, vikar och sund, jämte de omliggande stranders behagligheter, låckade invånare ända från de äldste tider at här vistas, anlägga gårdar och upföra de vackraste bygnader, dels på sjelfva öarne, dels på fasta landet rundt omkring denna förträffeliga insjö. Om den härjande tiden ödelagt flere här belägne gamla Kongshus, Håf-gårdar, Borgar, Skansar och Fästen, så äro deremot i senare tider de präktigaste Herresäten anlagde.
- ↑ Denna ö håller 1 och 3-8:dels mil i längden och inemot 3-4:dels mil i bredden; ligger 2 mil från Stockholm; kallades fordom Färingsön eller Kämpa-ön, men då den tillika med Lofön, Ekerön, Munsön och Adalsön, gjordes til Lifgeding för Änke-Drottningen Hedvig Eleonora, fick alt detta namn af Svartsjö-län efter Slottet Svartsjö, som först af K. Gustaf I. anlades. Denna Kongsgård består af 9 mantal, och kan hafva någre och 80 tunnors årligt utsäde.
- ↑ Den förre Konungen utgaf här sin märkeliga förordning af år 1285, som gjorde alle män, hvilka ville tjäna til häst, aldeles lika med det andeliga frälset. Det var således lämnadt i hvar och en förmögen Skatte-Bondes behag at blifva Frälseman.
- ↑ För 100 år tilbaka var Ekerön lydande til Södermanland.
- ↑ Det var K. Johan den III:djes Gemål, som först bygde här stenhus, och gaf det sit nu varande namn; men sedan gamla huset afbrann år 1681, lät Dr. Hedvig Eleonora på egen kostnad anlägga slottet, som det nu är. Under en Lovisa Ulricas tid, förskönades det i många hänseenden. At gifva efterdömen, anlades vid slottet manufactur-verk för finare och gröfre smiden, ett slip- och poler-verk, en böss-smedja, en silkesstrumpfabrik, en annan för sidenband, en knöppel-schola för Brabantska spetsar, mulbärs plantager m. m. Desse inrättningar afstadnade. Nu embelleras slottet årligen. En Bro kommer at anläggas til Kierrsön och så vidare ända til Stockholm.
- ↑ Efter Calmar-Recessen år 1483 ”skulle hvar god man, andelig och verldslig, vara Konung öfver sina egna landtbönder.” Adelen var då enväldig öfver sina gods; handterade sine underhafvande med sjelfrådighet, och dömde dem vid sina egna hallsrätter. Svensk lag och christelig billighet blefvo efter godtycke ansedde.
- ↑ Eller Biskopsstäket, äfven Västra-stäket, til skilnad från Södra-stäket, Herra- eller Baggarsstäket i Vermdö-socken. Stäk betyder på gamla språket ett sund.
- ↑ Om Kongshatt finnes någon beskrifning s. 24.
- ↑ Vidare om Björkön kan läsas s. 38.
- ↑ De hade äfven flere befästade säten i Västmanland, såsom Johannisberg, Wästlanda, m. fl.
- ↑ Kongsholmen vid Stockholm borde här nämnas, om den icke vore införlifvad med sjelfva hufvudstaden.
- ↑ Härmed menas den vid Stockholm, der Tullhuset är inrättat, och der visitation skall ske, enligt Publ. af d. 3 Nov. 1749.
- ↑ Såsom Amundsgrund, Homansgrund, Djurstagrund, Röfvargrund, Måsegrund, Byggningsgrund, Gäddegrund, Flåttgrund, Klåckarsgrund, Matkullsgrund, Djupgrund, Kalfgrund, Kruggagrund, Rörgrund, Nyckelgrund, m. fl.
- ↑ Man finner många små holmar och skär som ännu icke blifvit namngifne. Man finner öar och holmar, som fått lika namn, til exempel: Fagerön i Norra Björkfjärden, och Fagerön i Gran-fjärden; Segerön i Tynnelsö-fjärden, och Segerön emellan Strängnäs och Gran-fjärdarne; Lindön i Grönsö-fjärden, och Lindön i Söder-fjärden; Alholmen i N. Björkfjärden och en annan of samma namn i Blackfjärden, med flere, onödige at här upräkna.