Beskrifning om Mälaren/Kap 09

←  Vatten-riket

Utkast til Beskrifning om Mälaren av Johan Fischerström Climatet

Strödda anmärkningar  →

Climatet.

Naturen följer helt andra reglor, än våre Astronomer behagat antaga, hvad Climatet angår. Det lärer nu mera vara oemotsägeligt, at Länder som hafva lika polhögder, kunna hafva mycken olikhet i Climatet. Jordmonens högd och beskaffenhet, granskapet af berg, haf, eller Sjöar, skogar och sumpiga marker, sjelfva landets bättre eller sämre upodling - - alt detta bidrager ganska mycket til Climatens skiljaktighet.

Skall en pålitelig jämförelse emellan Climater vinnas, måste genom förnyade rön utfinnas, vissa uti naturen grundade råmärken för årstiderne.

Det är tydeligt, at Sveriges långa sträckning, verkar en så stor skilnad emellan den Norra och Södra delen, at hvardera kan sägas äga sit egit Climat ^[1]. Men skiljaktigheter märkas äfven på mindre afstånd orter emellan. Kölden i Stockholm är 3 grader starkare och varar äfven längre, än kölden uti Skåne.

Man finner äfven climatets variationer på ganska liten distance. I Stockholm är ej så tidig Vår, som på några omkringliggande orter, hvilket torde härröra af de stora sjöar, och af bergen som längre quarhålla kölden. Om man för Upsala räknar Vårens ingång, då Hästhofs örten (Tussilago farfara) börjar blomma, och denna årstids slut, då Askträdet utbredt sina löf ^[2], så inträffar detta merendels något senare vid Stockholm. Merendels går Snön hastigare bort, Lärkan låter förr höra sin ljufliga sång, Grodorne begynna bittidare sina lekfester omkring Upsala, än vid Stockholm. Man vet at på öpna fält försvinner snön fortare än i skogen. Uti landsjöar uplöses isen snarare til vatten, då skogssjöarne ännu bära slädar. Efter säkra observationer ^[3] har Upsala-ån, under 70 år icke haft is på sig öfver den 19 April. Efter påliteliga anmärkningar ^[4] har Islåssningen i Mälaren, under 54 år, ganska sällan skedt, förr än mot slutet af samma månad, och har stundom händt, at Mälaren varit besvärad med is ända in uti Maj månad. I allmänhet hafva Vårarne häromkring ifrån 1712 til 1738 varit nog tidigare, än ifrån 1739 til 1765, at dömma efter islåssningen.

Rådfrågas åtskillige våre Blomstrings-Cataloguer, får man tvärtom den underrättelse at merendels år från år börjas Vårarne tidigare. Jag känner värdet och nyttan af sådane Calendarier och vet, at olika Climater äga åtskilda tider för sina växters blomstring, mognad och affallning. Det är säkert, at man af trädens löf-språng, af örternas blomningstid, bör kunna göra de nyttigaste utstakningar, i anseende til rätta sånings- bärgnings- och slåtter-tiden; at man härigenom ofta skulle sättas i stånd, at kunna säga förut väderlekens förändringar, örternas utsåning, successionen af deras mognad, fisk- och fogel-lekar m. m. Men skola dessa angelägna uplysningar vinnas, måste Botanister i akt taga samma noggranhet som Astronomer. I sanning fordras mycken granlagenhet, en mångårig förfarenhet, at tilskapa ett gifvit Landskaps Calendarium Floræ. På skiljaktige ställen, bör åtminstone under 5 eller 6 år, flitiga anmärkningar göras, vid hvart och ett träd enskildt; vid dem som stå uti enahanda jord och läge med sjelfva åkeren; vid likslagige örternas blomstring på fältet, i skogen, i dalar, vid berg, eller vatten, i norr eller söder, m. m.

Men det är icke allenast Växterne som anbjuda människjan underrättelser, til vinnande af någon pålitelig jämförelse emellan Climater och deras rätta beskaffenhet. Djuren meddela oss äfven, hvad som kan tjäna til ärhållande af flere i naturen grundade märken, för årstiderne och dessas åtskilda förhållande. Ett Calendarium Faunæ upstält på rigtiga grunder, skulle gifva många saknade uplysningar ^[5]. Ännu felas oss så många anecdoter om Djur-rikets invånare, om tiden när de paras, yngla, värpa, släppa hår, ragg, ull, fjäder, horn, skal; när flyttfoglarne ankomma eller bortfara, när fiskeslagen leka, o. s. v. — Häromkring är utrönt, at sällan är någon köld, sedan Stenqvättan framkommit. Korn-såningen instämmer i det närmaste, när Björkträdet öpnar sina knoppar. Vinter-Rågen plägar vara mogen, när flyttfoglar laga sig til bortresa; men sjelfva rågblomningen, beledsagas gärna med blåst; äfven som ruskväder, merendels infaller, när Björken lakar, när Norssen leker, och när Häggen blommar, då kråknedanet är förhanden. Således om Climatet eller som är det samma, årstidernas beskaffenhet, för hvar och en ort skall behörigen utmärkas, måste på hvart och ett ställe med noggranhet observeras, de förändringar, som både i Djur- och Växtriket sig tildraga, at en jämn kädja häraf måtte vinnas. Man kan då en gång blifva i stånd, at författa en pålitelig Landtmanna-Calender, en förnuftig BondPractica. Den bästa skänk, som våre Herrar Botanister, Zoologer, Ornithologer, Entomologer och Ichthyologer kunna gifva sine jordbrukande Landsmän.

Alt i naturen har sin bestämde tid. Alt regeras efter beständig lag. Väderleken härrörer af naturliga orsaker och följer vissa ordningar. Kände vi dem, skulle väderskiften kunna uträknas, äfven så noga som en förmörkelse. Inom vänd-cirklarne, vet man på många ställen helt noga förut, när deras rägntider både skola börja och sluta. Icke lärer en sådan kunskap, vara oss mer än dem förmenad? Såsom Econom önskar jag derföre, at tilräckeligt antal väderleks anmärkningar, eller så kallade Meterologiska observationer, med behörig flit och tålamod anställas; ty förnämsta nyttan deraf tilfaller egenteligen Landtmannen, och det är Landtmannen som framför alt bör uplysas, muntras, lättas, hjelpas och understödjas.

Fåfängt väntas, at man någonsin hinner upgifva osvikelige märken til påföljande väderlek, innan genom tjänlige verktyg, förbindelsen emellan väderskiften och luftkretsens förändringar på det nogaste först blifvit utrönt. Icke är det tilräckeligt, at utom Observatorierne, en och annan i hela riket, har en Barometer och Thermometer. Possessionater omkring Mälaren, som så lätt kunna från Stockholm blifva försedde med goda instrumenter, borde i detta hänseende tjäna andre på landet boende Ståndspersoner til efterdöme. Det är ju ett nöjsamt tidsfördrif, at upteckna Meteorologiska observationer, jämte Djur- och Växtrikets förändringar? Genom sådanas jämförelse, kunna de angelägnaste uplysningar en gång vinnas. Nu sedan vi på ett begripeligt sätt fått se Barometerns nytta och rätta bruk afhandlad ^[6], vore det önskeligt, at åtminstone någre i hvarje Socken, hade och nyttjade ett sådant instrument, då många goda underrättelser kunde ärhållas, för både åker- och ängsarbeten, m. m. ^[7].

Genom många och säkra samtida observationer i Stockholm och Upsala, är anmärkt, at Vintrarne häromkring, under de sidsta 20 åren varit kallare, och Vårarne i allmänhet något senare; men Höstarne deremot mycket blidare än förut. Vi böre hoppas ^[8], at Vinter- och Vår-kölden ej framgent skall fortfara at så tiltaga, utan at årstiderne skola återkomma uti vanligt och för Landet fördelaktigare skick. Gifve Gud at detta måtte inträffa; ty eljest få de af fördomar intagne, så mycket mer anledning, at fälla alt för omilda omdömen. Det har nu hos månge börjat blifva en vana, at tadla Climatet, Landet, Folket - - I som fören detta vanhedrande språk, veten; at Climatet är godt, om icke för veklingar; at Landet har härliga lägenheter, om de behörigen nyttjades; at Folket - - hvad? Gifves någon Nation i verlden, som i manlighet, redlighet, tålmodighet och böjlighet öfverträffat den Svenska?

^* _* ^* * _* ^* * _* ^*

1. I brist af tilräckelige rön och undersökningar, kan detta ännu icke med noghet utstakas.
2. I Bergmanska Verlds beskrifn. föreslås detta, och at Hösten i Upsala kunde räknas ifrån det Blåhattarne (Scabiosa succisa) utslå blombladen, och Tidlösan (Colchicum autumnale) visar sina sidsta blommor.
3. Af framl. Dr. Ol. Celsius.
4. Ur Skeppare-skråets i Västerås Dagböcker, hvaraf Herr Dir. Abr. Hülphers lämnat Utdrag.
5. Några anledningar til ett sådant Calendarium, har jag vågat lämna i Naturforskaren. En liten bok som trycktes år 1769.
6. Af Herr Professor D. Melanderhielm, i Kgl. P. S. Hush. Journal Dec. 1780.
7. Bland väderleks pröfningar, är angelägit at genom flitiga observationer utstaka, hurudan väderlek Barometern lofvat i 4:de och 5:te dagarne af Nytänningen, och huru följden blifvit i sjelfva verket. Jag vet ej mer än 2:ne Landthushållare, som alfvarligen vårdat undersöka denna betydeliga omständighet. — Herr StatsSecr. och R. Wadenstierna och Herr Häradsh. Blix.
8. Sade den uplyste och ömsinte Wargentin.