Blå oktober/Bethlehem

[ 82 ]

Betlehem.

ar du ej hem i julekväll,
ditt hjärta äger dock ett tjäll,
där du välkommen är förvisst
— välkommen gäst hos Herren Krist.

Det är väl blott ett ringa stall,
men därför just du fröjdas skall:
ty vore det Hans allmakts slott,
du nog försagd vid porten stått.

Och tronen, som Han hvilar på,
är ej af ljus, men blott af strå:
du därför ock med mörknadt sinn
kan träda trygg till Honom in.

Och visst är Han så klen och späd,
men därför just dig riktigt gläd:
ty Den, som bär det högsta namn,
du vågar bära i här famn.

[ 83 ]

Ack, smek så ömt Hans lilla fot!
Den ila skall att bringa bot,
den bana skall i enslig gång
för sanning väg bland svek och tvång.

Och smek så ömt Hans lilla hand!
Den lossa skall så tunga band,
och en gång den, med heligt sår,
all hatets makt för evigt slår...

Nu vandrar stjärnan underbar,
och änglakören klingar klar:
till Betlehem, till Betlehem,
till arma andars hulda hem!

O, helga Barn! Jag sjunker ned.
Blott du mig för från himlen fred.
Ej myrrha, guld och rökelse:
jag kan Dig blott mitt hjärta ge.