Bref om Theatern/Femte brefvet
| ← Fjerde brefvet |
|
Sjette brefvet → |
FEMTE BREFVET.
Sedan mitt sista bref har man äfven gifvit Schillers Orelanska Jungfru, och Mamsell Högqvist skulle ensamt förskaffat ett stort tillopp, äfven om pjesen icke haft en stor ryktbarhet. Direktionen har annoncerat att den är uppsatt efter som den gifves på Berlinska theatern och Dagbladet har försäkrat att den är väl uppsatt. Intetdera är sannt. Måhända har man kommit öfver några Nürnberger-ritningar, med underskrift att de äro teknade efter hvad som nyttjas i Berlin, men dylika ritningar gifva icke pålitligare begrepp om Berlinska theaterns kostymer, än Frankfurtska Modjournalen ger om moderna i Paris. Hade hälften af hvad som bortslösats för kläder, hvilka hvarken tillhöra tiden eller theatern, blifvit använde till dekorationer, så hade något mera helt kunnat uppkomma. Kyrkan är väl målad, men porten så låg, att ingen bondkyrka i Sverige har så dålig entrée, och husen framföre förstöra alldeles effekten af kyrkan. Uppsättningen är sådan, att sannolikheten på flere ställen går förlorad. Att Johanna igenkänner Konungen är icke underligt då han har Kongliga manteln. Att en Fransk Konungs mätress har en klädning, broderad med liljor, skulle väcka mycken munterhet om det försöktes på en theater i Paris o. s. v. De uteslutningar, som blifvit gjorde, hafva i ästetiskt och äfven i dramatiskt afseende betydligen förderfvat stycket, hvaremot många ställen, som bibehållits, gerna kunnat förkortas; men för ätt begripa hvad som i ett godt stycke kan borttagas, och hvad som måste bibehållas, fordras ett dramaturgiskt sens commun, som under de sednaste åren varit i sitt nedan, och Himmelen vet huru snart en nytänning på svenska theaterns horisont kommer att inträffa.