Carl von Linnés resa till Skåne 1749/2 maj
| ← 1 maj |
|
3 maj → |
Maji 2
Örebro stad uppehölt oss en halv dag.
Von Aken, hovmedicus och apotekare i Örebro, anställde prov med pyrophoro, den han gjort ex farina & alumine ad methodum Berolinensium. Då detta svarta pulver utslogs, begynte det straxt brinna, itände ock krut, när det slogs därpå; då flaskan, uti vilken detta pulver bevarades hölls litet öppen, att luften fick komma därtill, itändes pyrophoros straxt och spräckte flaskan.
Hökburar voro efter herr von Akens metod artigt inrättade. De bestodo av 6 stolpar, ställde i fyrkant och på sidorne tätt hopvävde samt ovan försedde med en skjutstängel av järn, som framdrog täcknätet över höken, då han satte sig på gillret.
Sparvburarna, som av samma herre voro förfärdigade fångade sparvar mycket snällt. Man sätter buren på öppet fält om vintertiden, kastar över honom något litet halm och inuti honom en näva korn, då sparvarna på alla sidor inlöpa nästan på dylikt sätt som en fisk i en mjäla. Öppningarna på samma bur voro en på vardera sidan och även ett lock överst. Vardera var så stor, att knappt 4 hoplagde fingrar kunde inträdas och borde de vara så högt från jorden, att sparven, som inkommit, ej kunde koxa ut igenom dem, ty i annor händelse flyger han straxt bort. En sådan sparvbur fick jag här och sände honom hem till mitt hus, men mitt folk, som ej förstod vartill han var gjord, satte honom uti ett uthus och fångade däruti en stor hop råttor behändigare än med någon annor fälla.
Katta med lång, mjuk ragg, sågs hos herr assessor Hesselius, vilken tycktes vara av turkiska arten (Västergöt. 118).
Syringen begynte först i dag slå ut sine blader.
Regn, som så länge efterlängtats, föll efter middagen, varav gräset straxt fick sin angenäma gröna färg. De bleka bladerna fingo liksom nytt liv, och de hopdragne utspärrade, så att ett eftermiddagsregn uträttade mer till växten än 14 dagars beständiga solvärma. Härav hava de gamla fått den satsen, att blomstren nedregnade av luften.
Pilen Fl. 812 begynte nu öppna sina knoppar och framsläppa bladen. Var knopp (gemma) bestod av ett tjockt, trubbogt och hårt utanfjäll, men innanfjället, som låg jämte kvisten var större, blekt och bladlikt, samt även avfallande. Bladen lågo på det sättet inom knoppen, att de på bägge sidor omfamnade de inre bladen. Kunskapen om knopparne på träden är en stor del av botaniken, som intill denna dag legat i träde.
Björken Fl. 776 begynte även efter detta regnet här utslå sina blader. Knoppen bestod först av ett par grova, rundade och emot varandra ställda fjäll, dock så att de icke stodo jämnt med kvisten utan tvärtom. Inom desse voro tre andre, tunna avlånga, längre och avfallande fjäll. Bladen inom knoppen voro två hopfållade, som omfamnade varandra.
Sörby, kvart 7½.
Plantlave sågs här av ny edition. Man hade gjort dyngstacken helt slätt ovanuppå. Härpå var sedermera svartmylla förd till ett kvarters djup, och häruti var kålfrö sått, sedan de stängt omkring med några stänger och över gärdsgården även lagt några stänger och änteligen häruppå några granriskvistar att giva skugga. Alltså var på detta sättet allt som fordrades till en fullkommen drevning i akt tagit med minsta besvär.
Lantmånen begynte vid Sörby att bliva allt mer och mer sandig, vilken varade till inemot Husbyfjöl.
Sandsten begynte straxt infinna sig i lösa stenar blandad med grå stenar. Han kändes lätteligen därav, att han utantill var ljusgol men inuti vit och tämmeligen hård samt bröt sig uti parallella, tjocka lameller. På många ställen fanns denna sandsten med svarta fläckar, som innehöllo en järnhaltig och lösare jord. Ofta fanns ock denna sandsten med helt tunna skivor, vilka på sidorna voro betäckta med en rödbrun sand. Härav utstakades följande species.
Cos soliduscula alba, cortice flavescente, particulis arenaceis quartzosis æqualibus opacis.
Cos solidiuscula alba, cortice flavescente, maculis fuscis friabilibus.
Cos friabilis fusca, particulis subrotundis granulatis.
Kabbelekan Fl. 473 visade nu först i kärren sina gula blommor.
Häggen Fl. 396 begynte nu först sticka fram sina löv utur knoppen.
Svinevad, kvart. 5½.