Carl von Linnés resa till Skåne 1749/5 augusti

Augustus 5

Resan från Ryssby åt Dio, kvart 12 uti ohyggeligt väder och stadigt regn.

Säden stod på krakar. På somliga ställen vändes axen åt norr, men på de mesta åt söder. På det förra sättet torkades stubben snarare, på det senare torkades axen fortare. Igenom det att säden i Småland sättes på krakar, torkas hon icke allenast lättare, utan ock mindre spilles. Kraken är en stör så lång, att karlen som knappast kan räcka till spetsen med sin sträckta hand. Ett hål stötes i åkren med järnstören, och däruti sättes kraken hel fast. Det första bandet trädes på kraken perpendikulärt, och därpå läggas eller trädas 9 band liggande åt en sida. Det 11:e och 12:e bandet ställes såsom stöder på vardera sidan om det nedersta bandet. När säden skall inköras, upp[ 438 ]tages hela kraken med banden och lägges på vagnen eller kärran att inköras i ladan.

Harven, som allmänt brukas här i Småland på de steniga åkrar, är sällsamt gjord, 7 kvarter lång och 4 kvarter bred, hopsatt av bok med 3 länkar, där var länk består av 10 stycken i bredd, som äro trädde och hophäftade med vedjor. Harvpinnarne äro även av bok, 2 kvarter långa och 3 tum breda samt löst insatte. Denna harven jämkar sig efter alla ojämnheter på åkren och tjänar besynnerligen för stenig och med klappur uppfylld åker.

Höbåren är gjord av tvenne spröt, vilka äro böjde såsom en halvcirkel och hophäftade med rep, såsom figuren utvisar. När höet har varit strängat, lägges det i höbårarne att bäras tillsammans till stackar, som göras större och högre, än en karl kan räcka till det översta, varest det ett par dagar står att vädras, då det icke allenast är tämmeligen bärgat ifrån regn utan ock får en svettning som gör, att det i ladan icke sedermera tager an hetta.