Carl von Linnés resa till Skåne 1749/6 augusti
| ← 5 augusti |
|
7 augusti → |
Augustus 6
Stenbrohults församling hade mycket för sed att nämna sina gårdar med hult, ävensom Högsäters pastorat i Dal brukar att nämna sina gårdar med säter. Hult betyder detsamma som en liten bokskog, vilken allmänt här kallas bokhult.
| Stenbrohult | Högsäter | ||
|---|---|---|---|
| Sälhult | Skålshult | Illesäter | Tydjesäter |
| Älmhult | Varpeshult | Jolsäter | Grösäter |
| Slätthult | Dihult | Rösäter | Skällesäter |
| Brännhult | Rephult | Åkesäter | Toftesäter |
| Idhult | Gölshult | Brasäter | Vinsäter |
| Lindhult | Ugnhult | Fjällsäter | Runnesäter |
| Råshult | Bohult | Bråsäter | Nöttesäter |
| Roshult | Sösäter | Säter | |
Blomstren, mina ungdoms leksyskon vid Stenbrohult jämte Möcklens strander, bad jag nu fara väl. Den lilla Cornus herbacea Fl. 132 fägnade mig här mycket, som sedermera uppåt landet icke gärna finns i Småland. Lycopodium clava singulari Fl. 862 stod ännu vid stränderna av Södra Hage, endast på de ställen, som om vintern översvimmas av sjön Möcklen. Ilagräset Fl. 268 hölt sig ännu i Fähushålan. Serpillum Fl. 477, som min fader planterat på de skarpne backar vid Väderkvarnebacken, lyste ännu med sina blommor. Dortmanna Fl. 714, Elatine Fl. 327, Plantago monanthos Fl. 128, Scirpus minimus Fl. 43, Spongia Fl. 1132, Fontinalis Fl. 866 täckte stränderna under vattnet.
Isoëtes, som i Flora Svec. 996 blivit framställd under namn av Marsilea foliis subulatis semicylindraceis articulatis, är en av de raraste europeiske växter, som förnöjt de starkaste botanister i England, men har icke funnits utom England mer än endast ett enda stånd vid Älvkarleby. Då jag här på sjön Möcklen vid Stenbrohults stränder letade efter de örter, som skulle kunna växa på djupet, finner jag där, utom förenämnde Spongia och Fontinalis, denna rara örten täcker sjöbottnen men icke under 2 alnars djup, där vattnet ej kunde röras av vågorne. Då braxen leker, går han på bottnen och rotar, vid vilken tid åtskilliga blader flyta till landet av ett gräs utan blommor, det inbyggarne kalla braxnagräs och är detsamma med denna Isoëtes. Här fick jag tillfälle att noga betrakta en rar ört, som till sin frukt endast av Dellenio år 1741 blivit framställd, men han hade lämnat att beskriva blommorna, dem min ungdoms Flora till denna dagen gömt åt mig. Radices perennes, filiformes, plurimæ, longitudine plantæ. Folia plurima, radicalia, teretiuscula, acuminata, recurva, dissecta transversim obersvantur quadrilocularia, isthmis plurimis interecepta. Cæterum fragilia, mucronata, non vero pungentia, basi utrinque membranacea. Folia exteriora intra propriam basin recondunt capsulas biloculares, repletas seminibus globosis, minimis. Dillenius mente, att frön lågo uti en kavitet av själva bladet, och märkte icke den capsula, som satt inom basin folii, ej heller att den var delt i två rum.
Till blomma eller stamina fant ej heller Dillenius något tecken, men jag märkte, att alla de blader, som sitta uti denna bladborsta eller fasciculo foliorum utomkring, hade inom sin basin capsulas seminiferas eller pericarpia, men alla de som sitta inuti denna bladborste hade ävenså vid basin en anthera, som var lik själva capsulam till storleken och sättet att växa inom bladet, men denna anthera var icke delt i 2 rum och full av pollen eller fröstoft. Till blomma var utanpå bladen endast det att märka, att just där som anthera eller capsula slutade sig inom bladet var på inra sidan av bladet ett brunaktigt fjäll, som till formen liknade ett hjärta och satt tämmeligen löst. Eljest är Dillenii figur N. I. nog olik, ty bladen äro alltför tjocka, för mycket raka och orätt articulata, och hans andra species är icke skild ifrån det förra. När frukten är mogen, brista de blader vid roten, som hava frukten, och släppa örten, att frön må självmant falla ut. Av denna örten få botanici numera ett tydeligt exempel av cryptogamia monoica, och denna örten åstadkommer numera ett nytt genus, det jag kallar Isoëtes, vilket är ett gammalt namn, som förut betecknat Sedum, med vilket denna på visst sätt kan hava någon likhet, emedan hon står både vinter och sommar grön. Character genericus till denna ört bliver:
ISOËTES
- Masculi flores solitarii intra basin folior. interiorum.
- Cal. Squama cordata, acuta, sessilis.
- Cor. nulla.
- Stam. Filamentum nullum. Antheræ subrotunda, uniloularis, intra basin folii sita.
- Feminei flores solitarii in eadem planta, intra basin foliorum exteriorum.
- Cal. ut in masculis.
- Cor. nulla.
- Pist. occultum.
- Per. Capsula subovata, bilocularis, intra basin folii sita.
- Sem. numerosa, globosa.
Figuren visar örten nästan i naturlig storlek, där A har uti basin sin antheram och B sin capsulam bilocularem.
Spongia lacustris Fl. 1132 växte allmänt med Isoëtes. Dess rami voro cylindri, sæpius coaliti & ad cellulas s. foramina instructi pilis acutissimis, att hon kommer i närmaste släkt med Conferva.