Codex iuris urbici/B. Cod. Archivi Curiae Sudercop.

←  A. Codex Archivi Curiae Stockholmiensis (iam Bibliothecae Regiae Stockholm. N:o 78)

Samling af Sveriges Gamla Lagar — Band XI av Carl Johan Schlyter B. Cod. Archivi Curiae Sudercop.

C. Cod. Bibl. Regiae Stockholm. N:o 47  →

Samling af Sveriges Gamla Lagar - Band XI, innehållande Konung Magnus Erikssons stadslag

2. (B) En Söderköpings Rådhusarkif tillhörig pergamentscodex har 68 blad af 11110 Svenska decimaltums^[1] höjd och 735 tums bredd, i rödt skinnband med mässingsbeslag. I bakre permen är inslagen en krämpa, hvarvid utan tvifvel fordom varit fästad en kedja, med hvilken boken varit fastläst vid en vägg eller ett bord^[2]. På andra sidan af första bladet har en något yngre hand tillagt en antekning ur K. Erik Magnussons stadga af år 1357 angående flok ok sampnath a foghoten &c., hvilken i en del handskrifter, och äfven i cod. A, finnes intagen i slutet af EdsB., samt en förmaning angående edgång. Fol. 2 börjas Stadslagen, som, enligt antekning i slulet, är skrifven år 1387. Rubriken: Her byrias sutherköpungs laghboch visar att Rådet i Söderköping låtit göra denna afskrift för stadens räkning, och att således Stadslagen före 14:de århundradets slut varit antagen i Söderköping; men denna rubrik har föranledt den slutsats, att detta skulle vara en särskild lagbok för nämnde stad^[3]. Förtekningen på flockarne i KgB., likasom förtekningarne till de öfriga balkarne, äro här och i andra handskrifter, mycket olika förtekningarne i cod. A, och äfven olika sinsemellan. Början af balkarnes text är prydd med stora målade begynnelsebokstäfver, och flockarne hafva omväxlande röda eller blåa begynnelsebokstäfver. Prof af stilen visar Tab. I. Fl. 2 och 3 KgB. hafva här, likasom i många andra äfven af de yngsta handskrifterna, sin ursprungliga lydelse, vid hvars meddelande jag har lagt denna handskrift till grund för texten^[4]. KgB. 26 och EdsB. 27, hvilka grunda sig på ofvannämnda 1357 års stadga, finnas icke i denna, likasom icke heller i många andra handskrifter^[5]. Af EdsB. 19 finnas blott de två första raderna i slutet af fol. 46; för det öfriga är rum lemnadt på en tredjedel af den nästföljande sidan; men då det förbigångna här ej kunnat få rum, har detta blifvit af en något yngre hand skrifvet på båda sidorna af ett här insatt pergamentsstycke (fol. 47), svarande ej fullt mot hälften af ett blad af handskriften^[6]. Emellan foll. 34 och 35 äro två blad bortskurna, hvarigenom en del af KpB. 34 tillika med det följande, till och med en del af SkB. 11 gått förloradt^[7]. DoblB. är här sisfa flocken af ThjB. Texten innehåller många, ehuru merendels obetydliga afvikelser från den, som finnes i cod. A. Äfven skriffel förekomma här ofta; de mest betydande bestå deri, att ett eller flera ord, ej sällan hela rader blifvit öfverhoppade; det sålunda förbigångna har på flera ställen blifvit i brädden tillagdt af en senare hand i 15:de århundradet. Äfven hafva ord ofta af mistag blifvit skrifna två gånger. Uteglömda ord äro ofta egenhändigt tillsatta öfver raden, stundom i brädden. Misskrifna ord äro stundom underprickade, men oftare utplånade, då andra ord blifvit i stället skrifna. I afseende på orthographien må anmärkas att a ofta förekommer i stället för æ, t. ex. aller, aru, kladhe, madh, wari &c.; likaså a för e, såsom klerkar, köpta, latar, swaran &c.; o för e, såsom godho, hwarost, malo, skipto; y för i, såsom drykande, hyon, miety, yortha balker; gh för k, såsom fatögher, noghot, och alltid tagha, taghi &c.; r i ändelsen ur eller or utelemnas ofta, t. ex. gatu, gipto, sitho, wiku &c.; é förekommer stundom i stället för æ^[8], t. ex. énge, éno, érende, éru, féé, kére, létin, néér, réét &c. Efter Stadslagens slut fol. 64 är med större bokstäfver skrifvet: Explicit iste liber sit scriptor crimine liber, och nedanför, med rödt bläck: Completus est liber iste sub manu konradi scriptoris Anno ab incarnacione domini. M. CCC. Lxxx septimo. Andra sidan af samma blad samt de följande bladen, emellan hvilka flera blad blifvit bortskurna, som tilläfventyrs varit obegagnade, innehålla i slutet af 16:de århundradet gjorda antekningar angående råmärkena omkring Söderköping m. m., samt Rikets råds bref gifvet Calixti dag (d. 14 October) 1471 angående utländingars uteslutande ur städernas råd m. m., hvilket bref efter originalet är tryckt i Addit. A. — Jfr. 3, 7, 10, 15, 16, 33, 68, 83, 107.

1. Då det nya måttet, som delar en fot i 10 tum, numera är i allmänt bruk i Sverige, måste jag här begagna detta mått. Angående förhållandet emellan detta och det äldre måttet, se SkL. föret. sid. I. not. 1.
2. Jfr. min skrift om Sveriges äldsta indelning i landskap och landskapslagarnes upkomst sid. 72.
3. Troligen är det icke annat än denna handskrift som Stjernhöök menar, då han säger sig hafva sett Söderköpings lagar (De iure Sveonum et Gothorum vetusto, sid.20). Det samma antages af C. F. Broocman, Beskrifning öfver Östergötland, Norrköping 1760, sid. 143, och M. Asp, diss. de Sudercopia, resp. M. S. Södersten, Upsala 1786, sid. 27 not. k. På sistanförda ställe tillägges: praeter hunc codicem aliae leges breviores, certis quibusdam tabulis comprehensae , comparent (nemligen i Söderköpings Rådhusarkif), ad quarum tenorem res minoris momenti olim sunt diiudicatae. Någon sådan bok finnes dock numera icke i nämnda arkif, icke heller lemna dervarande handlingar derom någon uplysning, enligt underrättelse som af Herr Borgmästare P. Blidberg blivit mig benäget meddelad. Troligen hafva dessa så kallade leges breviores icke varit annat än antekningar ur Stadslagen, eller ett slags i tabellform upstäldt register deröfver.
4. Jfr. not. 16 sid 7.
5. Se not. 47 sid.48 ; not 47 s. 318.
6. Jfr. not. 7 sid 307.
7. Se not. 29 sid 223; not. 61 s. 236.
8. Jfr. VGL. föret. sidd. V, IX, och Tab. I.