←  Räfven med stympad svans
Svenska Parnassen
ett urval ur Sveriges klassiska literatur
. andra bandet
av Ernst Meyer

Den igenfunna skatten
Törnrosen och nässlan  →
Fabel av Gustaf Fredrik Gyllenborg. Ur Svenska parnassen, band II s. 196–197 av Ernst Meyer från 1889.


[ 196 ]

Den igenfunna skatten.

 En far ifrån sin dödssäng talar
 Till sina söner: »Jag åt er
 Har ej till arf att lemna mer
Än denna lilla gård, än dessa fält och hagar,
Som åt er ungdom myst. — Jag vet, för ert begär
Dess afkomst ej förslår, men för att bristen fylla
Jag lofvar er en skatt, förborgad i dess mylla.
 Att finna hvar den nedlagd är

[ 197 ]

 Glöm ej att nyttja alla stunder.»
Vår kloke gubbe dör. — Tillsammans (hvilket under!)
Tre bröder bygga bo på deras ärfda jord.
 En älskad faders sista ord
 Har spaden satt i deras händer.
Man gräfver opp ett land, och åter nästa år
 Man torfvan af ett annat vänder.
Ej någon skatt ännu; men lusten ej förgår,
 Man nya tunnlands jord besår,
 Och jordens afkomst årligt ökes. —
»Ditt löfte uppfyldt är, dig vare tack, vår far!»
De höras med en röst, då skörden bergad var;
 »Vår hand i jorden upptäckt har
 En skatt, som aldrig fåfängt sökes.»