←  Det underliga havet
Dikter
av Edith Södergran

Den låga stranden
Sången på berget  →
Publicerad i Borgå 1916 på Holger Schildts Förlag.


[ 57 ]

DEN LÅGA STRANDEN.

De lätta fåglarna högt uppe i luften
flyga ej för mig,
men de tunga stenarna på den låga stranden
vila för mig.
Länge låg jag vid det dystra bergets fötter
och lyssnade till vindens stämma
i furans starka gren.
Här ligger jag i gräset och blickar rakt framför mig:
här är allting främmande och väcker inga minnen,

[ 58 ]

mina tankar blevo icke födda på detta ställe;
här är luften rå och stenarna hala,
här är allting dödt och väcker ingen munterhet,
utom den söndriga flöjten våren lämnat på stranden.