Disa/Tredje akten
| ← Andra akten |
|
Fjärde akten → |
Actus III. Scena I.
TABELLIO, FAMULA, SIXTEN.
THor skee loff / thedh är wänegårdh iagh seer /
Jagh har wandrat i Snöen såsom j leer /
Medh alffuar wil iagh här nw bulta an /
Och uthkalla een Sixtens trogne Man.
Hwem haffuer tigh så dristigh giordt /
Saledes bulta på wår Port /
Tu skalt weeta een Man här boor /
Hwilkens macht i Landet är stoor.
Hwy brukar tu nw sådant måål /
Min wägh är ifrån Kongens Gåål /
Til Jungfru Disa är iagh sendt /
Som har Konungen myket skendt.
Thedh lögstu nw tijn gamble Greek /
Min Jungfru sadhe thehd medh leek.
Kiäre see / Snorsleff / Frustuffmö /
Jagh slår tijn rumpa ful medh snö /
Spottar tu migh tijn tijn råttne Gäck /
Tagh til godha / stick i tijn säck.
Nw wil iagh til min Herre gå /
Aff honom skal tu annat få.
Hör Man hwadh ästu för een frijs /
Hwem har giordt tigh så näsewijs.
Hälsäl här Sixten fromme Man /
Then Spått iagh ey uthseija kan /
Migh nw hände wedh edher Port /
Edher Pijga har migh affsmoort /
Then Konungen haffuer uthsändt /
Är aldrigh sådan Nesa händt /
Ty ett slemt Munslagh hon migh gaff /
Och tryckte effter medh een Staaff.
Haar Pijgan tigh ondt tildriffuit /
På hennes Rijck blyr thedh scriffuit
Och twifla ther intede uppå /
Lät migh nw Konungens Breff få,
Til min Dotter thet skriffuit är /
Mädan iagh thedh til henne bär /
Gack in och hwila ther tijn been /
Dogh giör min Pijga intet meen.
Actus III. Scena II.
Sixten / Disa.
DOtter / Dotter kom hastijt hijt /
Til Gudharna sätt nw tijn lijt.
Hielp Frigga o kiär Fadher min /
Hwij fälle j tårar på kinn:
Jagh må wäl gråta bitterligh /
Här är kommet ett Breff til tigh
Från Konungen och fult med hoot /
Napt weet Thor rådh til thenna Soot.
Giffuer edher til ingen sårga /
Min wijsheet är migh een fast borgh.
Låther höra Kongens willia /
Widh nödgen wil iagh migh skillia.
WJ Sigtrud / medh the tree Gudhars / Thors / Odens och Frigges Nådhe / Stormechtige Konung til Ubsala / hälse tigh Jungfru Disa / såsom tu förtiänt haffuer. Thernäst må tu weeta / at wår tro Man och Secreterare Siwold / oss haffuer giffuit tilkenna / om the smädeligh ordh tu emot oss / och wårt heela Rijksrådh haffuer nyligan fälla låtit / förmätandes tigh bättre Rådh giffua kunne / än såsom wij / medh wårt heela Rijksrådh sengast beslutet haffue / til at affwända thenne stoore hunger i wårt Landh. Hwarföre är wår aluarlige och strenge befalningh / at tu medh thedh första til oss tigh begiffuer / dogh hwarken åkandes / ridandes / seglandes eller roandes. Hwarken Klädd eller Oklädd / hwarken Dagh eller Natt / hwarken j ny eller nädan / och giffuer oss ett bättre Rådh / eller thedh skal kosta titt liff. Här effter tu tigh aldeles rätta skal. Datum på wårt Konungzligha Hws Ubsala / then fiortonde dagh i Göyemånaden / Åhr effter Werdenes begynnelse 2758.
Thetta skal iagh beställa /
Medh förnufft och sinner snälla /
Then Räff bijter intet min Gååss /
För min tunga är ey satt lååss /
Migh giör icke thenna snara /
Til min wälfärdh någhon fara.
The högsta Gudhar giffue tree /
Thedh måtte som tu säger skee /
Elliest förer migh thenna nödh /
J Graffuen medh then hårda dödh.
Thet förbiude Frigge Råck /
För thenne skul een lijten lock /
Aff thetta håår skal bliffua grå /
Jagh wil nw genast hädan gå /
Och fulkomma Kungens begiär /
Kommer i medh min Fader kiär.
Jagh wandrar medh tigh gierna in /
Thor giffue Kongen bättre sinn.
Actus III. Scena III.
Disa / Signild.
SIgnild tu min trogne Pijga /
Jagh kan för tigh icke tijga /
Kongen migh haar låtit kalla /
Then galnast är iblandh alla.
Ett swårt sätt giffuer han före /
Menar iagh ey thet kan giöre.
Men thet skal honom wist slå feelt
Så wil iagh ha mitt Rådh utdeelt.
När nw lycktas thetta nädhan
Så spän twå Drängiar för Slädan.
Förskaffa bock under mit been
Thetta beställ och war ey seen
Min Jungfru thedh är stoor nesa /
Saledhes til Kongen resa.
Hwadh tigh befälles beställ wäl /
Til sådant haffuer iagh godh skiäl.
Ett Näätt förskaffa migh och så /
Hwilket på migh iagh kläda må.
Hwadh migh befälz iagh giärna giör /
Jngen annat effter migh spöör.
Actus III. Scena IV.
Disa / TABELLIO, REX.
JAgh är beredh Hillebran Rus /
Tigh fölia til Konungens Hus.
Gå före / wis wägh / förkunna
Min tilkomst nw strax tilstunda.
Ja gierna min Jungfru ful skön /
Therföre bär iagh och up lön.
Nw wil iagh ingå til hans Nådh /
Bliffue här uthe är mitt Rådh.
När han biuder edher kalla /
Låter intedh modet falla.
Tro ey iagh är sådan Mugga /
Som rädas pläger för skugga.
Min Herre wärffuet är bestält /
Thedh migh til Wängårdh war befält.
Ther uthe står Jungfru Disa /
Hwilkens Dygder alle prijsa.
Hwi haffuer hon sigh så uthklädt /
Wil hon blidka oss på thedh sätt.
Ne / hon skal icke ther åth lee /
At wij henne then Gunst betee:
Hör Mundwigh haffuer tu så giort /
Som en genom wårt Breff har sport /
Och wår Befalningh uthi alt /
Tilfyllest giordt som war befalt.
Min Herre iagh menar wäl så /
At iagh skal kunna rätt bestå.
Giffuer tu migh ännu wijs ordh /
Fall häller strax nedher til Jordh /
Begiära gunst och aff oss Nådh /
Thet är tigh nw thet bästa Rådh
Hwadh sagdt är wil iagh bewijsa
Om iagh heter Jungfru Disa.
Jagh haffuer och så giordt min flijt /
Jagh på thedh sätt är kommen hijt /
Som migh befallade thedh Breff /
Hwilket Eders Nådh til migh skreff.
Haffuer tu upfylt wårt begiär /
Meer wijs ästu än Frigga är:
Jagh wil migh sättia så lenge
Jagh hörer thenna fåfengie.
Begynna nw min Jungfru spaak /
Förkunna oss all thenna Saak.
Actus III. Scena V.
Disa / REX, Siwold.
EDhers NÅdhes war thedh befäll /
Jagh skulle hijt komma fulnäl /
Dogh hwarken dagh / och hwarken Natt /
Ey til fooz / och ey på Häst satt /
Jcke på släda / ey i Ny /
Ey i Nädan / ey klädd tilby /
Jcke oklädd: så haar iagh giort /
Hwilket här aff kan bliffua sport:
Ty ey Dagh / ey Natt quellen är /
På hwilken tidh iagh kommer här /
Nw är och Månen i fulle /
På then tidh iagh komma skulle:
Ey oock / ey reedh / ey gick iagh hijt /
Alla trij giöra war min flijt.
Ey Oklädd reeste iagh ett fiet /
Ey kläd är iagh med thetta Näät:
Upfylt Edhers Nådhes behagh
Altså haffuer iagh thenna dagh.
Wij må bekenna Disa skiön /
Tu haar tigh lööst föruthan bön /
Tijn wisheet haffuer och förskylt
Thenna Klenodie förgylt.
Then iagh tager uthaff mitt bröst
Tigh skencker tu warder min tröst.
Om tu giffuer bättre Anslagh /
Än oss gaff senaste Rijksdagh /
Wår Drotningh skal tu bliffua wist /
Wij loffue tigh föruthan list.
Min Konungh och min Herre kiär /
Sådan ähra iagh ey wärd är.
Skylligh är iagh mitt Fadherland
Altijdh tiena ehwar iagh kan:
Hwadh mitt rådh tilkommer / thedh war
At j icke then stora Skaar
Skolen låta medh Swärdh döda /
Uthan Nordh uth sökia föda /
Ther hän en Swensk haar aldrigh tort /
Ty haffuer man här offta sport /
Norlanden ey medh Folk besatt
Wara / ey någhen giffua skatt:
Therföre om nw Eders Nådh
Effterföllier mitt ringa Rådh /
Swea skolen j föröckia /
Sådant må j wäl försökia:
Hwadh migh rådhes iagh gierna giör /
För änn alt Folk i Landet dör /
Få sigh bättre nära kunne /
Än många tilsamman bunne:
Ty een uthsuger then andra /
Rådelight någhra bortwandra.
Therföre giff fritt tilkenna /
Hwart uth wij skole them sända /
Och huru thenna här älend /
Kan bliffua i Landet affwend.
Alt Folk i hela Swea Landh /
Ey undantagendes en Man /
Låter kalla uthi een Ringh /
Ther te skolle kasta Tärningh /
Huru många aff them skal dö /
Och til Oden offras på glö:
Them som låtten faller uppå /
The skole sådan wilkor få /
Om the wele draga Norr uth /
Och få förökia Sweriges knut /
Skole the ey mista lijffuet /
Uthan them skal bliffua giffuet /
Hwar maneen Hanske full medh korn /
Yxe / Skäckta / Boge aff Horn /
Här medh i Norlandens öda /
Skole the sökia sin föda /
Kommandes och hwart åhr hijt uth /
Och giffua aff the Landh tribut.
Oansedt Nor uth ey een soo
The sända / mycket mindre boo
Ther wela / dogh är liffuet kiärt /
The mene Thor haar så beskiärt.
Titt Rådh tackes oss micket wäl.
Strax Siwoldh Breffuet til them stell /
Hwar Man öffuer thedh ganska Landh /
Skal hijt komma nw strax fort an.
Jagh wil strax låta utskriffua /
Och fort på thenna Saak driffua.