Disa/Andra akten
| ← Första akten |
|
Tredje akten → |
Actus II. Scena I.
REX, SECRETARIUS, MARITUS & UXOR.
EN Konungh iagh öffer Ubsala är /
Medh rätte iagh then Kronan bär /
Hos mitt säte dyrkas the Gudhar tree /
Thor / Oden / Frigga hete the /
Här är theslikest högsta Dom och rätt /
Marknadh håls och på thenna slätt.
Min mechtigheet kan iagh icke tijga
Månge Konungar för migh nijga:
Nw wil iagh weeta huru i mitt Landh
Tillstår uthaff min trogne Man /
Siwold trogne Secreterare min /
Sigh migh någhot om reesan tin.
Min ärande haffuer iagh wäl bestält /
Ther hoos och många tårar felt /
Titt folk aff Hunger i graffuen falla /
Någhre Tusen ibland alla /
Thet stielper nedh såsom man hugger kåål /
Medh Folk är napt besatt een Gåål /
Then Skatt bliffuer swåra ringa i åhr /
Och upbördh som aff Rijket går.
The Fattighe såsom ther uthe stå /
Och hwadh wij säije lijde på /
Skole medh migh för edher rett sanna /
För sin marck kiöps een Roghkanna.
Hör Gubbe / är thet nw i wårt Landh så /
At många Gårdar öde stå
Och wårt Folk haffuer hunger nederlagdt /
Såsom Siwåldh nu haffue sagdt?
Höghmechtige Konungh thet är förwist /
Tusand måltusand haffuer sitt lijff mist /
Min släckt och så Granna på någre mijl /
Haffuer kulslaghet samma Pijl.
Migh twinger och så hunger til dödha /
Uthan tu migh giffuer föda.
Giff migh ett stycke Brödh ther til een Sill /
Kiare Herre och Konungh mill.
J siw dyngn har iagh icke äthit Bröö /
Får iagh ey maat måtte iagh döö.
Siwåld hielp Quinnan up / giff bådom maat /
Sätt för them ett stoort Skincke faat.
Går hedan i Salen strax både twå /
J skolen Brödh och dricka få.
Actus II. Scena II.
REX, & Siwold SECRETARIUS.
Rex.
HWart skal iagh nw fattighe Herre /
Hwar dagh bliffuer werre / werre.
Stor hunger lägger all min Landh ödhe /
Huru iagh aff thenna mödhe
Och store twångh mitt Folk nw hielpa skal
Weet iagh icke / ändogh mitt kall
Kräffuer iagh skal sådant förekomma /
Och hwar och eens bästa råma:
O Siwold min Wen och Tienare godh /
Huru är thet tigh nw til modh.
Tu plägar migh altijdh giffua godh Rådh /
Giör nw och så om tu förmå.
Migh tyckes thet skulle så bäst tilgå
Tilsamman kalla Rijksens Råådh /
Att the sin meningh giffua tilkenna /
Huru man thet skal affwända /
Thet hunger icke Landet meer plåghar
Folket äter sina mågar:
På någhot sätt förminska Folkzens hoop /
Och stilla så thet store roop /
Som höres för hunger skul i hwar by /
Thet är swårt höra sådant gny.
Skriff strax uth til wårt Rådh landet om kringh /
Befal them hijt komma til tingh.
Alt thet migh är aff edher nw befält
Skal medh en hast bliffua bestält:
Thet är nw wår Konungz godhe behagh /
At innan täckiet håls Rijksdagh /
På thet at icke hwar Man skal höra /
Hwadh Rådh the Herrar framföra /
Dock innan een tijma förlöper uth /
Skolen i höra thet beslut.
Actus II. Scena III.
PRÆCO, ANUND, ASMUND, CREMES, VETULA.
THen Stormechtighe Ubsala Konungh
Hans hela Rijkz Rådh sammalundh
Haffua medh flijt betrachtat then plåga /
Som lijda höghe och Låga
Öffuer alt Swea Konunge Rijke /
Och haffue giordt stadgar slijke:
På thet at Thor må bliffua Landet blijdh /
Giffua på födan bättre tijdh:
Först skal hwar och een Hwsfadher weeta /
J sitt hws skal han upleta /
Alt onyttigt Partij och så slöder /
Thet han uthan nytto föder /
Gubbar / Käringar / Halte och Blinne /
Lamme / Siuke / uthan sinne /
Thessa skole the nw alle dräpa /
Them sedan til Offers släpa /
Hwilken icke Konungens willie giör /
Och hans Nådh sädhan rätt grant spör /
Then skal Konungen låta slå ihiel
Och offra til Oden hans Siäl.
Hwadh synes tigh Granne om thet befäll?
Thet giör förwist wårt Wisthws säll.
Jagh haffuer sådana wilt tu troo /
The haffua betar som en Soo /
Förtärdt haffua the bådhe kiött och flesk /
Ja / någhra tynnor ther til Mäsk /
Al then Otijdh haffua sådhana giort
Men gagn giöra the icke stort.
En Gubbe och Käringh har iagh /
The göra skada Natt och Dagh /
Om Natten ära the uth min Degholk /
Om daghen banna the mitt Folk /
Dogh är Käringen alt för mycket argh /
J Munnen är hon som een Wargh.
Thor Gudh skee loff then tidh är förhannen /
Wij komma aff thenna wånnan.
Min Ohyra wil iagh först uthlocka
Tu har rätt aldrigh seet tocka:
Jeppe och Sissa kommer strax här uth /
Bastuffuan är warm och al luth:
Tu lögst migh här uth tijn unge Bengel /
Kom in sätt för Döran stengel.
Tu skalt nw bijdha tu gamble Flaska /
Och så tu tin rutne Taska /
Kiäre see / hwadh för een förfärligh tan /
J Munnen haffuer thenna Man /
Förwist wäger han halffannat Lispundh
Men som aass lucktar Siffas Mundh /
Konungens strängia Befalningh är så /
At i skolen döö bådhe twå /
Therföre bögier edre ruttne Knä /
Jagh slår edher til dödz medh thetta trä /
O kiäre Pilt giör icke hä.
Kiäre Son skona oss een liten stundh /
Wij wele gå i Odens Lundh /
Och ther til honom först giöra wår Bön /
Giffuandes oss uthi hans skiön.
Ja gierna / går fort / iagh går dijt och medh
Gömer edher ey baak om trä.
Actus II. Scena IV.
Disa / Sixten / Siwold.
WÄlkommen hem från tingh kiär Fadher min
Til Wänegårdh medh Gästen tijn /
Hwad haffuen j på thenna Herredagh /
Beslutet aff nw för Landzlagh?
Huru sigh thenna Saak haffuer försan
Skal tigh berätta thenne Man.
Siwald har tu Copian aff thedh Breff /
Som Konungen til Landet skreff?
Wilt tu min Dotter then ähran betee /
At hon må få then gönom see?
Hwar i iagh kan tiäna then wäna möö /
Giör iagh gierna in til min döö.
Min Skiöne möö Disa och Jungfru bold /
Tager Breffuet i edhert wold.
Then Stormechtige Ubsala Konung /
Hans hela Rijkzrådh sammalundh / etc. etc.
Skal iagh min meningh här om förkunna /
Thedh täckies migh ingalunda /
Hwadh Kongen och Rijkzrådh haffue samtyckt /
Al wijsheet är ther uthelyckt /
Jagh är ungh och oförståndigh Quinna /
Bättre Rådh tröster iagh finna.
Disa j haffuen alt fördristigt snack /
Thedh tagher Kongen ey til tack /
På min Kongz förtaal iagh ey kan höra /
Jagh skal hans nådh thedh kungiöra.
Siwold tu skalt min Dotter rätt förstå
Och ey strax effter Näsan gå.
Faar / låter flygha then Squaller kråka /
Jagh kan wäl wenda och åka.
Hwar som honom täckies wil iagh swara /
Then Saak har slett ingen fara.
Dotter / Thor weet thedh war att dristigt ordh /
Tu skulle migh först haffua spordt /
Konungen är swåra snart till sinnes /
Och sådan ordh han grant minnes:
O, Fadher låther thet nw så bestå /
Och wele wij i Saalen gå.
Actus II. Scena V.
Siwold / REX, TABELLIO.
JAgh är edhers Nådes Edzworne Man /
Om edher iagh intet ondt höra kan:
Therföre misshagadhe migh swåra /
När Disa talade som een Dåra
J går om edhers Nådh och Rijkzens Rådh /
För hwilket henne bör mycken straff få:
Kiäre segh Siwold / hwadh är thet för ordh /
Som Jungfru Disa har fält öffuer bordh?
Hon sadhe wara ett dårligt anslagh /
Som nyligan skedde på wår Rijkzdagh /
Om hon någhot här om bleffue tilsport /
Eet bättre Rådh wille hon giffua fort.
At hon til oss kommer skalt tu driffua /
Och henne således strax tilskriffua
Hijt skal hon sigh skynda medh thet första
Om hon nw wil undfly straffet största /
Hon skal icke til foot och ey til Häst /
Och ey til oss häller åka här näst /
Ey Dagh / ey Natt / ey nädan eller ny /
Ey Kledd / ey Okledd komma til wår by.
Thedh skal altsammans wäl bliffua bestält /
Som edhers Nådh migh nw haffuer befält:
Breffdragare tigh strax til wägz laga /
På Reesan töffua ey många dagha.