Dorian Grays porträtt/Förord
| ← Författarpresentation |
|
Kapitel I → |
FÖRORD
Konstnären är skaparen av det sköna.
Att uppenbara konsten och fördölja konstnären — det är konstens mål.
En kritiker är den som förstår att överföra sitt intryck av det sköna i en annan stil eller genom ett nytt uttrycksmedel.
Den högsta som den lägsta form av kritik är ett slags självbiografi.
Den som finner en ful mening i det sköna är fördärvad utan att vara intagande. Det är ett fel.
Den som finner en vacker mening i det sköna är kultiverad. För honom finns det hopp.
De utvalda är de för vilka det sköna betyder endast skönhet.
Det ges inga moraliska eller omoraliska böcker. Böcker är bra eller illa skrivna.
Det är allt.
Det nittonde århundradets motvilja för realismen är Calibans raseri, då han skådar sitt anlete i spegeln.
Det nittonde århundradets motvilja för romantiken är Calibans raseri, då han icke skådar sitt anlete i spegeln.
Människornas moraliska liv är en del av konstnärens ämne, men konstens moral består i att fullkomligt kunna behärska ett ofullkomligt medel.
Ingen konstnär vill bevisa något. Även ting som är sanna låter bevisa sig.
Ingen konstnär har etiska sympatier. Etisk sympati hos en konstnär är ett oförlåtligt maner i stil. Ingen konstnär är någonsin sjuklig. Konstnären kan uttrycka allt.
Språket och tankarna är för konstnären konstens verktyg.
Dygder och laster är för konstnären konstens material.
Vad formen beträffar är musiken typen för alla konster. Från känslans ståndpunkt sett är skådespelarens konst typen.
All konst är på samma gång yta och symbol. Den som tränger under ytan gör det på egen risk. Den som tyder symbolen gör det på egen risk.
Det är åskådaren, icke livet, som konsten verkligen återspeglar.
Olika omdömen över ett konstverk visar att verket är nytt, komplicerat och levande.
Om kritiken är oenig, så bevisar det att konstnären är i harmoni med sig själv.
Vi kan ursäkta en människa, som har skapat en nyttig sak, så länge hon icke själv beundrar den. Enda ursäkten för att skapa något onyttigt är att man själv beundrar det intensivt.
All konst är absolut onyttig.
Oscar Wilde