Filius Prodigus Seu Imperitus Peregrinans/A3Sc2
| ← Actus III Scena I |
|
Actus III Scena III → |
Actus III. Scena II.
Drasut. Klubbut.
Dras.HÖr nu til min Stalbroder godh,
Det jagh wil säya tigh i troo:
Intet lefwerne är så kärt,
Som thetta jagh nu vthi är.
Ty fast än iagh aff Ädel stämpna
Är född, aff Föräldrom berömda;
Lijkwäl haar iagh ey heller willat,
Följa thet stand som the haa gillat.
Först mon jagh een Karl aff daga,
Tappert för hand hädan taga:
Mina Föräldrar haa wäl boot
Vthbudit, men jagh stood emoot,
Och wille eller Landet rymma,
Och gee migh til Röfware grymma.
Nu sedan haar jagh många mordh,
Titt och offta öfwat och giordt,
Och haar offta min Taska full,
Vpstoppat vthaff annors gull.
Nu glädes jagh det jagh haar digh,
Bekommit i Selskap medh migh.
Klubb.Gode wän Drasut, jagh tacker tigh,
Som ställer tigh så trogen moot migh.
Ty meer än som i femton Åhr,
Thetta min födo warit haar:
At sköffla, röfwa, och ihiälslå,
Alla them som migh möta må.
För Swerd och Lod jagh intet wårder,
Ty jagh är styff som steenen hårda.
Jag swär tigh trooheet och all huldskap,
Ware han een Skelm som swijka skaa.
Dras.Aldrigh jagh tigh här swijka skal,
I någon nödh eller missfall.
Men lagom wäl wår Bysser til,
Hwem weet hwadh som här komma will.
Men see här kommer twå emoot oss,
Den eene låtz wara mäckta foss.
Grijpom them an medh tapper mackt,
Kan skee the fullsnart gifwa tapt.
Klubbut, kan wara the må hafwa
Bysser medh sigh, wij wille blifwa
Här på sijdan, något lijtet om,
Til thes wij rätt wäl få see wårt råm.