Finlands Allmänna Tidning 1878-03-05

←  N:o 53. Måndagen den 4 Mars 1878
Finlands Allmänna Tidning

N:o 54. Tisdagen den 5 Mars 1878
N:o 55. Onsdagen den 6 Mars 1878  →
Index.


[ 1 ]

N:o 54. FINLANDS 1878.
ALLMÄNNA TIDNING

Utdelas i Helsingfors hvarje helgfri dag kl. 4 e. m. i de officiela tidningarnas kontor, Kyrkogatan 14; i landsorten å resp. postkontor. — Pris för hel årgång 12 mark, för half årgång 6 mark, för tre månader 3 mark finskt mynt, postarvodet oberäknadt. Lösnummer à 15 penni säljas i tidningskontoret.

Tisdagen den 5 Mars.

Kungörelser och annonser emottagas i de officiela tidningarnas kontor från kl. 11 f. m. till 2 e. m. och från 4 till 6 e. m. Annons priset är 10 penni per rad af vidpass 40 bokstäfver. Tidningens byrå: Kyrkogatan 14.

Hans Majestät Kejsaren har behagat betyga Kejserliga Senaten Sin Nådiga tacksägelse för Senatens lyckönskan i anledning af fredsslutet.

Officiela Afdelningen

Från Finansexpeditionen i Kejserliga Senaten.

Lifräddningsstationer. På grund af Hans Kejserliga Majestäts åt Kejserliga Senaten Nådigst lemnade bemyndigande att å lämpliga ställen vid landets kuster inrätta ytterligare trenne lifräddningsstationer, har Kejserliga Senaten under den 6 innevarande februari förordnat till inrättande på kronans bekostnad till en början af två dylika stationer, den ena vid Aspö inom Wiborgs och den andra vid Rönnskärs inom Helsingfors lotsfördelning belägna lotsplatser. Och kommer, sedan för sagde stationer erforderliga båtar och öfriga effekter hunnit anskaffas, vidare föreskrifter om stationernas trädande i verksamhet att meddelas, likasom ock om tiden då den tredje stationen skall komma till stånd. För hvarje station är en summa af 3,000 mark om året anslagen och till stationernas första organisation anvisadt 3,600 mark i ett för allt för en hvar.


Stat för hydrografiska expeditionen i Bottniska viken under år 1878. Under sistnämnde dag har Kejserliga Senaten gillat och godkänt ett af direktören för lots- och fyrinrättningen insändt förslag till utgiftsstat för sjömätningsexpeditionen i Bottniska viken under innevarande år, deri kostnaden förslagsvis beräknats till 84,670 mark 40 penni. Expeditionen står under lotsdirektörens chefskap och den vid expeditionen i öfrigt anställde personal utgöres af 5 officerare, 1 fotograf, 11 styrmän, 1 lots, 1 vaktkarl och förhyrdt manskap 100 man för sommaren samt 40 man för ismätningar. Dessutom användes vid expeditionen lotsverkets ångbåt Sextant, försedd med särskildt befäl och manskap.


Fyrbåk å Bogskärs klippor. Sedan fråga väckts att till sjöfartens betryggande inrätta en fyr å den östra af Bogskärs klippor, söder om de åländska öarna samt särskilda ritningar med tillhörande kostnadsförslag till ett fyretablissement att uppföras å nämnde klippa blifvit uppgjorde, dels af Öfverstyrelsen för allmänna byggnaderna dels af svenska öfverfyringeniören N. G. von Heidenstam, öfver hvilka förslag direktören för lots- och fyrinrättningen med infordradt underdånigt utlåtande inkommit, har Kejserliga Senaten, enär olika åsigter yppats rörande lämpligheten ej mindre af ett fast fyrtorns uppförande å ifrågavarande klippor än ock huruvida detsamma borde placeras å östra eller vestra Bogskär, under den 6 februari innevarande år aktat nödigt nedsätta en kommission, som under ordförandeskap af senatorn von Haartman skall under våren eller början af sommaren innevarande år sammanträda i Helsingfors, för att ingå i bedömmande af denna fråga till hela dess vidd, samt derefter med yttrande och förslag i ämnet till Kejserliga Senaten inkomma; och har Kejserliga Senaten till ledamöter i kommissionen kallat direktören för lots- och fyrinrättningen Justus Eriksson, öfverdirektören Axel Hampus Dalström, förste arkitekten Georg Wilenius och föreståndaren för navigationsskolan i denna stad, kaptenen Lars Krogius, hvarhos Kejserliga Senaten till Finansexpeditionen öfverlemnat att på derom af guvernören i Åbo och Björneborgs län afgifvande förslag utse någon på Åland bosatt lämplig person till ledamot i kommisionen äfvensom anmodat öfverstelöjtnanten von Heidenstam att jemväl uti kommissionens öfverläggningar deltaga.


Skådepenning. Sedan Hans Kejserliga Majestät, på Kejserliga Senatens derom gjorda underdåniga framställning, i nåder tillåtit Kejserliga Senaten att till minne af hundrade årsdagen af Hans Majestät Kejsar Alexander den Förstes födelse låta förfärdiga och utdela en skådepenning, har Kejserliga Senaten den 13 innevarande februari förordnat det skall berörda skådepenning, så fort sig göra låter, graveras och präglas å myntverket härstädes i erforderligt antal exemplar af guld, silfver och brons.


Utskänkningsbolag. Den 13 innevarande februari har Kejserliga Senaten fastställt ett till Kejserliga Senaten ingifvet förslag till stadgar för Heinola stads utskänkningsaktiebolag.


Anmärkningsvärda tilldragelser enligt af guvernörerne inlemnade rapporter.

Tavastehus län: Bondemågen Otto Nikodemusson Kovala, från Köhöis by i Korpilaks socken, som, sedan han på våren sistlidet år blifvit biten i handen af en med rabies canina behäftad hund, i början af nästlidne januari månad kännt sig sjuk och till följe deraf begifvit sig till lasarettet i Jyväskylä stad, har derstädes, enligt inkommen underrättelse, den 28 i berörde månad aflidit i fullt utbildad vatuskräck.

Uleåborgs län: Torparen från Jaalanga by i Säresniemi socken Henrik Raappana, har den 10 sistlidne januari af inhyseskarlen Påhl Qvist påträffats död å Uleå träsk, liggande framstupa med något hö under magen och utan tecken till yttre våld; Rotfattige och till underhåll och omvårdnad hos bonden Johan Lämse, n:o 9 i Säreniemi by, insatte 12 år gamle gossen Henrik hvilken den 22 sistlidne Januari blifvit utsänd att, jemte Johan Lämsäs 12 år gamle son Anders och drengen Jakob Susanen, ifrån Manamansalo holme afhemta tre lass pertved, har på återfärden derifrån samma dag, emot aftonen, under uppkommet svårt yrväder, med sin, efter de andra körda häst, förvillats från den å Uleå träsk utstakade allmänna vägen och påföljande morgon af skogsvakten Gustaf Suoreta påträffats vid södra stranden af träsket, liggande ihjelfrusen på slädan.

Beträffande helsotillståndet, så har detsamma varit tillfredsställande i öfriga delar af länet förutom Torneå stad, hvarest fall af skarlakansfeber och kikhosta bland barn förekommit.


Icke-Officiela Afdelningen.

Helsingfors.

Med anledning af fredsslutet voro i går de flesta offentliga byggnader och en mängd privata hus illuminerade. Å Kaserntorget spelade den nybildade gardesmusiken och i teatern utfördes af orkestern Kejsarhymnen och ”Vårt land.”

Historiska samfundet höll sammanträde torsdagen den 28 februari. Dervid meddelades af doktor E. G. Palmén anteckningar ur svenska riksrådets öfver behandlingen af inrikes angelägenheter förda protokoll, hvilka belyste regeringens ställning till den af riksens ständer några gånger (på grund af föreställningar från finska ombud) gifna föreskriften, att vid domare- och andra embetens tillsättande i Finland afseende skulle hafvas äfven vid vederbörandes kunskap i finska språket, såvidt tjenstemeriterna sådant medgåfve.

Magister J. R. Danielsson meddelade vid samma möte ordalydelsen af en uti den mellan Danmark och Ryssland 1709 slutna hemliga förbunds traktaten, ingående artikel, hvari Tsar Petter bland annat lofvade att söka eröfra de fasta platserna i Finland eller så mycket som möjlidt härja landet, o. s. v.

(M.bl.)

Uppgift öfver inkomsterna från statsjernvägarne i Finland för januari månad.

1878. 1877.
H:fors—T:hus—S:t Petersburg bandel 340,799:34 349,703:60
Hangö—Hyvinge bandel 16,091:99 14,103:02
Åbo—T:fors—T:hus bandel 62,415:28 62,988:36

Uppgift å de förnämsta varuartiklar, som exporterats och importerats från och till Finland under Januari månad nedannämnde år:

År
1878.
År
1877.
År
1876.
Exporterade artiklar:
Bark Lispund 410 1,040 5,130
Fisk: lefvande, färsk, torr och rökt Lispund 18,380 24,669 39,296
saltad Tunnor 126 188 43
Fläsk och kött Lispund 1,210 891 2,640
Garn Lispund 3,182 723 371
Glas- och kristallarbeten alla slags Lispund 4,104 4,459 4,529
Hudar och skinn Lispund 136 447 1,018
Jern och stål, alla slags, samt arbeten deraf Lispund 16,109 5,628 8,120
Kreatur: lefvande, hästar Stycken 96 92 63
horn- och annan boskap Stycken 2,560 2,192 2,790
Ljus, alla slags Lispund 823 1,198 265
Papper, alla slags, och papp Lispund 36,781 17,021 18,371
Smör Lispund 15,034 6,354 10,121
Spanmål: omalen Tunnor 326 327 601
mjöl och gryn Lispund 1,122 670
Tjära, tjärperma och vraktjära Tunnor 10 8
Trävaror: sågade eller tillhuggna Kubikfot 1,093
rundt virke Kubikfot 4,291 93 14,288
Tändstickor Lådor à 1,000 Askar 40 217 14
Ved Famnar 4,980 5,263 5,508
Väfnader Skålpund 68,445 63,658 94,103
Importerade artiklar:
Bomull Lispund 558 268 395
Bränvin och sprit, arrak, rom, kognak, och franskt bränvin: på kärl Lispund 1,566 1,150 2,768
i buteljer Stycken 70 2 18
Fisk: lefvande, färsk, torr och rökt Lispund 482 275 176
saltad Lispund 1,496 1,147 1,448
Hudar och skinn Lispund 736 1,128 887
Jern och stål, alla slags, samt arbeten deraf Lispund 12,503 4,219 8,417
Kaffe Lispund 3,216 6,254 2,056
Maskiner och modeller Värde 2,460 3,870 19,288
Petroleum och andra oljor Lispund 2,941 7,155 4,865
Salt, kok- Tunnor 2,840 1,743 2
Socker Lispund 36,906 14,703 5,739
Spanmål: omalen Tunnor 9,146 6,261 4,835
mjöl och gryn Lispund 284,911 213,156 292,345
Tackjern Skeppund 337 104 1,187
Tobak, arbetad och oarbetad Lispund 22,862 16,422 10,084
Viner, alla slags på kärl Lispund 1,243 235 4,484
i buteljer Stycken 268 47 1,590
Väfnader Skålpund 45,851 90,138 58,484
Tulluppbörden:
För inkommande och utgående tillsammans guldmynt 509,916 369,828 400,630

Vid kyrkostämman i går e. m. med stadens svensk-finska församling hade ett betydligt antal personer infunnit sig, särskildt med anledning af frågan om inrättande af ny begrafningsplats vid Malms jernvägsstation. Sedan dock upplyst blifvit att, enligt en af ingeniör Wasastjerna uppgjord approximativ kostnadsberäkning, utgifterna endast för väntningsrum i staden och å begrafningsplatsen samt för erforderliga jernvägsspår skulle uppgå till 70,000 mk, hvartill komme utgiften för [ 2 ]inlösen af mark, äfvensom att kostnaderna för jernvägstransporten uppskattas till öfver 300 mk i veckan, beslöt stämman att låta hela förslaget förfalla. — Förslaget om ökande af kyrkosysslomannens lön och förhöjning af afgifterne för graföppning förkastades äfven. Till revisor af kyrkoräkenskaperna valdes kamreraren Jansson och handlanden F. Heimberger, samt till suppleant handlanden Eskolin.


Landsorten.

Wiborg. Sårade gardister hafva på senare tider allt emellanåt passerat staden. Publikens intresse, som vid de första etaperna var så lifligt, har, såsom det i vår flygtiga verld plägar ske, svalnat ju längre det lidit. Dock har den sedvanliga trakteringen alltid stått de sårade till buds, om också utan all honnör.

(Ö. F.)

Eldsvåda. Karaktershuset och de flesta uthusen på Pietilä egendom i Wiborgs socken, tillhörig handl. Tujulin, uppbrunno natten emot den 4 dennes genom vådeld. Vidare ännu icke kändt.

(Ö. F.)

Björneborg. Utskänkningsbolaget i Björneborg har under 1877 haft en vinst af 41,000 mark, som enligt stadgarne komma att till allmännyttiga ändamål användas.

(L. S.)

Tammerfors. En kappkörning kommer, enligt T. S., att af några enskilda personer föranstaltas i Tammerfors i slutet af denna månad. Ett par hundra mark äro redan för detta ändamål hopbragte. Första priset kommer att blifva en ung och vacker hingst.

Täflingskörning i Tyrvis. Den 19 sistlidne februari för sig gick i nämnde socken å isen invid Roismala by en täflingskörning, föranstaltad af hästvänner på orten. Till täflingen hade blifvit anmälda 7 hingstar 23 ston och 1 vallack. Efter afslutad täfling utdelades följande priser:

1:sta priset för hingst, 50 mark, togs af rusthållaresonen Wilh. Katila från Tyrvis, hvars 6 år g:la fuchs med rent lopp tillryggalade banan på 4 min. 58 sek. 2:dra d:o. 40 mk, togs af bonden Karl Isma från Karkku, hvars ”Grålle“ på 4 min. 58 sek. men med orent lopp genomlöpte banan, 1:sta priset för ston, 35 mk, tillföll pastor F. F. Coleri, från Kiikka, 10 åriga bruna ”Wirkku” for 4 min. 47 sek, Rent lopp. 2:dra d:o, 25 mk, tilldelades kronofogden Rydman, från Tyrvis, hvars 8 åriga ”Grålle” behöfde en tid af 4 min. 35 sekunder. Två inslag. 3:dje d:o, 20 mk, togs af pastor O. Bergroths, från Kiikois, 10 åriga ”Brunte,“ som med rent lopp tillryggalade banan på 4 min. 52 sek.

Slutligen tilldelades ett pris för vallack, 15 mark, bonden Karl Seppä från Tyrvis, hvars 8 år gamla häst fullbordade vägsträckan på 4 min. 12 sek. Täflingsbanan höll 1 verst i längd och skulle genomlöpas tvenne gånger. Prisdomare voro landsfiskalen Caloauder, kronolänsmannen Hertzberg, rusthållarene Katara och Jaomalo samt bönderne Holppi och Wilppala.

(Å. U.)

Täflingskörning i Jyväskylä, föranstaltad af ortens hästvänsförening, hölls den 23 febr. Till täflingen hade anmält sig 37 hästar af hvilka dock endast 31 deltogo deri. Prisen tillföllo enligt K. S.: 2:dra priset, 200 mk, J. Riipinen från St. Michel för ett svart, 10 qvarter högt sto (4 min, 11 1/2 sek.) 3:dje priset, 100 mk, A. Leppämäki från Keuru för 6 årig stickelhårig, 9 qv. 5 t. hög hingst (4 min. 14 3/4 sek.) och 4:de priset, 50 mk, M. Painaja fr. Korpilahti för en brun 9 qv. 4 t. hög hingst (4 min. 16 sek.) Hr A. Lindebäck, hvars 6 åriga, bruna, 9 qv. 4 t. höga hingst „Poku“ genomlopp banan på 4 min. 15 sek., kunde i saknad af erforderliga intyg icke tillerkännas något pris.

Vid Satakunta hästvänsförenings täflingsköring d. 23 febr. togos följande pris: 2:dra priset för hingstar vanns af R. Grönholms från Lavia nio års gamla 10 qvarter 3 t. höga hingst för 4 m. 56 s.; ett inslag. 3:e priset togs af K. Torkkis från Hvittis sex år gamla 10 qv. höga hingst för 5 m. 11 s.; några smärre inslag. 2:a priset för ston vanns af J. Kennis från Tammela sju års gamla 10 qv. 3. höga sto för 4 m. 16 s.; tre mindre inslag. 3:e priset för ston togs at K. Karhulas från Lavia fyra års gamla 10 qv. 1 t. höga sto för 4 m. 32 s.; utan inslag.


S:t Petersburg.

Regeringsbudbäraren för i dag den 5 mars (21 febr.) tillkännagifver, att riksbanken den 1 mars g. st. emitterar 50 millioner rubel i första klassens sex månaders skattkammarobligationer, till ett nominalvärde af 1,000 och 5,000 rubel, betalbara den 1 september 1878 till innehafvaren, till såväl nominalbelopp som derå upplupen ränta efter 4 1/2 % för året.

— Vid kejserliga ekonomiska Sällskapets sammanträde den 16 sistlidne februari, under generaladjutanten, furst Suvaroffs ordförandeskap, uppläste hr Levitsky en särdeles detaljerad afhandling om arbetena vid utorkning af de ofantliga vid Pripets i Volhynien och Minsk belägna kärren, hvilka under största delen af året äro öfversvämmade. Uti dessa morasländer finnas byar, hvilka emellanåt året om helt och hållet sakna kommunikation med den öfriga verlden. Ifrågavarande uttorknings arbeten vidtogos, såsom bekant, på initiativ af ministern för riksdomänerna och under ledning af generalen vid general-staben Jilinski. Det är blott något öfver två år, sedan man börjat dermed, och redan synes öfverallt företagets välgörande resultater. Med de staten tillhöriga stora kanalerna förena sig redan de af jordegarne gräfda små kanaler, och om några år torde denna trakt blifva en af de mest fruktbara. I distriktet Minsk har priset på jord iföljd häraf äfven mycket stigit, så att ett jordstycke, som förut var värdt 70 rubel nu betalas med 850 rbl., för det som härförinnan i arrende erlades 200 r. betalas förnärvarande 1.000 r. Af de förut obrukbara ängarne erhålles nu två höskördar om året, något alldeles ovanligt i dessa trakter.


UTRIKES.

Freden mellan Ryssland och Turkiet undertecknades, enligt ett officielt i gårdagens n:r meddeladt telegram, i söndags, årsdagen såväl af Hans Majestät Kejsar Alexander II:s thronbestigning som af lifegenskapens i Ryssland upphäfvande. Så snart fredsvilkoren blifva publicerade skola vi genast bringa dem till våra läsares kännedom.

Engelska flottan i Marmorasjön tyckes icke hafva någon varaktig stad; den byter ständigt om ankarplats, och från Tuzla-bugten har den nu gått till Ismid-viken. Om det, såsom det påstås, verkligen är engelska regeringens mening att öka antalet af de pansarfartyg, som stå under amiral Hornbys befäl, torde det blifva nödigt att först öfvervinna Portens beväpnade motstånd; ty enligt ett telegram till Times har turkiska krigsministern befallt kommendanten i Dardanellerna att icke vidare tillåta utländska örlogsfartygs inlöpande genom Dardanellerna till Marmorasjön. Deremot skulle man sannolikt hvarken i Konstantinopel eller annorstädes göra någon invändning mot att de engelska fartyg, som nu ligga för ankar å Ismid-viken och utanför Gallipoli, auträdde ett fredligt återtåg. — I Englands arsenaler utvecklas fortfarande den största verksamhet. I Woolwich samlas en mängd krigsmateriel och regeringen låter förfärdiga 3,000 transportabla hästspiltor. Den har vidare beställt för 41,000 pd st. mahognyträ, som skall användas till ammunitionskistor. Flera krigsskepp intaga sina kanoner och öfverallt arbetas så ifrigt, att arbetarne icke en gång ha sina lördagseftermiddagar fria, hvilket de eljest alltid haft. Denna brådska är mycket välkommen i dessa dåliga tider, och nya skaror af arbetare anmäla sig dagligen. I Aldershot förses 7 till tjenst i utlandet bestämda regementen med full fältutrustning. Ingen officer får mer än högst ett par veckors permission. Den engelska flottan har i dessa dagar ökats med ett af de största pansarfartyg, som finnes. Det är en ångare “Mem Douchye”, som blifvit byggd af den turkiska regeringen, men i ett års tid hållits seqvesterad i London, emedan den idkade smyghandel. Den engelska regeringen har nu köpt fartyget, som anses vara värdt minst 500,000 pd st. Det har en längd af 340 fot, en bredd af 60 och är afsedt att bära 12 kanoner af gröfsta kaliber. — Enligt militärbudgeten är den engelska arméns styrka följande: de reguliera trupperna i moderlandet och kolonierna räkna 128,000 man; första klassens reserv består af 19,000 man och andra klassens af 24,000 man. Milisen och dess reserv utgöra 136,800 man; den beridna landtmilisen räknar 14,600 man och de frivilligas antal uppgår till 240,000 man. Härtill kommer den reguliera armén i Indien, som uppgår till 62,600 man. Den engelska armén består således inalles af omkring 625,000 man.

Från Rom skrifves, att den nye påfven icke ämnar liksom Pius IX lefva som fånge i vatikanen, utan utfärdat befallning om en vånings inredande i sitt sommarresidens Castel-Gandolfo, der äfven Pius IX före 1870 plägade tillbringa en del af året. Om denna nyhet bekräftas, torde den kunna betraktas som utgångspunkten för en ny phas i förhållandet mellan påfvedömet och Italien. Denna förändring af vistelseort får visserligen icke betraktas som beviset på en formlig försoning mellan påfvedömet och Italien, ty Leo XIII tyckes ha accepterat alla Pius IX:s reservationer mot sakernas nya ordning och man försäkrar, att hvarken konung Umberto eller den italienska regeringen blifvit notificerade om den nye påfvens val, men man kan åtmiustone häri se det första steget till en modus vivendi, mot hvilken den heliga stolen hittills har protesterat med indignation, och som skulle antyda ett åtminstone tyst erkännande af de nya institutionerna. Denna händelse skulle för öfrigt kunna få de lyckligaste följder för återupprättandet af freden mellan den katolska kyrkan och de borgerliga myndigheterna i flera länder.

Åtskilliga tidningar i Berlin berättade redan för några dagar sedan ryktesvis, att hr Camphausen, vicepresident i preussiska ministèren och finansminister, hade begärt sitt afsked. Ryktet hade denna gång talat sannt, och Norddeutsche Allg. Ztg för i fredags bekräftade det. Hr Camphausen hade i onsdags anhållit att kejsaren behagade tillåta honom att nedlägga sitt embete, men tills igår hade svaret derå ännu icke följt. Detta hr Camphausens steg han väckt någon öfverraskning i Berlin, efter det ampla


Guld och blod.

Social roman[1]
af
Gregor Samarow.

— Hvad föregår här? frågade den ene polisen, i det han med en hastig pröfvande blick omfattade gruppen; — skall det då ej taga slut på dessa råheter, hvilka göra gatorna osäkra? det måste sannerligen en gång statueras ett exempel.

— Det blir verkligen nödvändigt, sade prins von Trachenfeld, som åter upptagit sin hatt och återfunnit sin lugna hållning och öfverlägsna säkerhet; — det är dock för mycket, att man här på en besökt gata i närheten af theatern öfverfalles på ett så oförskämdt sätt.

— Huru har saken uppstått? frågade polisen, som af de tre herrarnes hållning och utseende tycktes stämd till deras fördel, medan Karl Berg, fasthållen vid båda axlarna, stod der med tungt flämtande bröst, och ej kunde yttra ett ord.

— Denne man der, sade prinsen, har utan orsak på det råaste sätt öfverfallit oss, då jag erbjöd denna dam, hvilken han, som jag måste tro, fullkomligt obefogadt påträngt sig, att föra henne hem i min vagn. Hans stallbröder hafva undflytt, jag önskar en sträng undersökning och skall sedan afgifva mitt vittnesmål inför behörig domstol. Jag är legationsrådet prins von Trachenfeld — här är mitt kort.

De båda andra herrarne framträdde äfven och lemnade sina kort åt polisen. Denne bugade sig för prinsen och sade:

— Ni kan vara öfvertygad, ers durchlaucht, att saken blir strängt undersökt, och om den förhåller sig, som ni uppgifvit —

— Jag hoppas man ej betviflar mina uppgifter, sade prinsen, stolt kastande på hufvudet.

— Ja, ja, sade kusken, som klättrat ned från bocken, det är så, som herrarne säga. Denne herre har mycket artigt bjudit damen sin vagn och då har den der, tillade han pekande på Karl Berg, som en rasande öfverfallit honom. —

— Nå, det vidare skall man taga reda på, sade polisen.

— Ni skall följa oss, sade han med sträng ton vänd till Karl Berg, och som jag hoppas skall ett dylikt uppförande för framtiden bli er förhatligt.

— Jag skall följa er, ropade med hväsande stämma Karl Berg, hvars lugna, djupt kännande natur mera uppskakades af den vrede, som engång upprörde honom, än andra lättare karakterer; — jag skall följa er och denne blifva fri? Det får ej ske! det fördrager jag icke!

— Här frågas ej hvad ni fördrager, svarade polisen fast och lugn. Desse herrar hafva legitimerat sig, ni skall följa oss och jag råder er i ert eget intresse, att ej försöka motstånd.

— Det är orättvist, gnisslade Karl Berg, jag fördrager det icke.

Med en våldsam ansträngning lösgjorde han sig från de båda konstaplarne och kastade dem åt sidan, men desse kastade sig åter öfver honom, kusken kom till hjelp och snart var den förtviflansfullt kämpande unge mannen öfvervunnen, medan en hvisslande och pipande folkhop bildade en krets kring gruppen. Karl Bergs händer blefvo bundna med en duk.

— Jag reqvirerar er vagn, sade polisen till kusken, och trots sitt fortsatta motstånd blef Karl Berg inskjuten i droskan.

— Och hvem är ni? frågade den andre polisen, då han var i begrepp att stiga i vagnen, vändande sig till Fanny, som, med händerna betäckande ansigtet dragit sig åt sidan.

— Denna dam står under mitt beskydd, sade prins von Trachenfeld raskt framträdande — jag skall säkert föra henne hem.

Polisen såg obeslutsam på honom.

— Känner ni denne man? står ni i någonslags förbindelse till honom? frågade han Fanny i skarp ton, pekande på vagnen der Karl Berg allt ännu brottades med den andre polisen.

Fanny lät ett ögonblick händerna nedsjunka från ansigtet, skygg och rädd blickade hon på polisen och på alla de nyfikna ansigtena omkring henne, sedan strök hennes blick förbi den unge mannen, som med stirrande ögon från vagnen såg ut på henne, och vändande sig bort från honom skakade hon på hufvudet.

Med ett doft stönande sjönk Karl tillbaka i vagnen, uppgifvande hvarje motstånd. Den andra polisen sprang in och ropade.

— Framåt, kusk! Till stadsfängelset!

Kusken svängde sin piske och hastigt rullade vagnen derifrån.

— God natt, mine herrar! sade prinsen till sina ledsagare, lefven väl, jag har i första rummet en ridderlig pligt att uppfylla.

Han bjöd Fanny sin arm och förde henne hastigt genom den gapande och pratande folkhopen till en i närheten stående hyrvagn.

— Jag ber er, att föra mig hem, sade den unga flickan darrande, — Mittelstrasse 20. — O hvilken olycklig afton!

— Olycklig afton? upprepade prinsen, i [ 3 ]vitsord finansministern erhållit af furst Bismarck i riksdagens sammanträde den 22 februari, hvarvid rikskanslern bland annat yttrade, att han icke utan högsta nödvändighet och aldrig af blott personliga motiver skulle vilja skiljas från denne sin medarbetare. Skälet till hr Camphausens afskedstagande låg således icke uti någon meningsolikhet med rikskanslern; men det torde icke vara svårt att finna det annorstädes. Hr Camphausen är nemligen icke riksfinansminister, ty en sådan post finnes ännu icke, men han har dock varit nödsakad att i riksdagen försvara lagförslagen om nya skatters påläggande, och han förklarade vid detta tillfälle, att han icke kunde qvarstanna på sin post om riksdagen vägrade att godkänna de nya skatterna. Såsom kändt är vägrade riksdagen att göra det.


Telegrafunderrättelser.

(Telegram till Finl. Allm. Tidning.)

ST. PETERSBURG den 5 mars. Sultanen har i ett telegram lyckönskat H. M. Kejsaren till årsdagen af Hans Majestäts thronbestigning. Hans Majestät behagade tacka och utlåta sig att då Han samtidigt med Sultanens goda önskningar äfven erhöll underrättelse om fredens undertecknande Hans Majestät häri ser ett förebud till goda förhållanden af långvarig och stadig beskaffenhet. Freden undertecknades i San Stefano kl. 5 e. m. och straxt derpå anstälde H. K. H. Öfverbefälhafvaren parad med gardes trupperna, hvilka stått uppstälda från kl. 2. Derefter hölls bön i åsyn af Konstantinopel och Sofia. Trupperna defilerade ceremonimarsch då skymningen inbröt.

London den 2 mars. Agence Reuter säger, att alla afskedade officerare erhållit ordres att hålla sig färdiga, att förena sig med sina korpser. Ordren härom skall eventuelt meddelas per telegraf.

London den 3 mars. Agence Reuter offentliggör en depesch från Konstantinopel af gårdagens datum, som säger att Ryssland gjort eftergifter med hänsyn till det blifvande furstendömet Bulgariens gränser, samt att det afstått ifrån sin begäran om afträdelse af en del af turkiska flottan. Man skall fortfara att underhandla om krigsskadeersättningen.

Madrid den 2 mars. En depesch från Martinez-Campos, uppläst i kongressen, har voterat lyckönskningar åt konungen, generalerne och armén på Kuba. Alla kongressens medlemmar och ministrarne gingo att lyckönska konungen.

Berlin den 3 mars. Enligt National Zeitung har kejsaren afböjt Camphausens afskedsansökan, alldenstund intet motiverar den för ögonblicket. H. M. hade dessutom svarat, att denne minister borde invänta parlamentets afgörande rörande de nya skatterna.

Wien den 2 mars. Enligt rykten skall biskop Strossmayr samtidigt med deputationen från de bosniske begerne och kalolikerne inträffa i Wien, för att understödja deras petition inför regeringen. Oaktadt det förstärkta motståndet från allmänna meningen i Österrike och framförallt i Ungern vidhåller österrikisk-ungerska regeringen sitt beslut att besätta Bosnien. Befarande inre oroligheter, har dock regeringen uppskjutit utförandet af denna plan till efter konferensen. Enligt all sannolikhet skall af Bosnien och Herzegowina bildas en österrikisk vasallstat med en prins från huset Habsburg i spetsen.

Till Polit. Korr. telegraferas från Athen, att vigtiga underhandlingar bedrifvas mellan stormakterna rörand utvidgandet af Greklands gränser.


Officiela och legala kungörelser.

Till sjöfarandes kännedom och efterrättelse varder härigenom meddeladt, att, sedan inom Bottniska viken en ny segelled som inom lotsningsområdet under Yxkivi lotsplats i Uleåborgs lotsfördelning leder från sjön vid Yxkivi känningsbåk till Koivuluoto hamn, belägen vid Simo elfs utlopp, blifvit undersökt och utprickad, berörda farled från seglationens början innevarande år upplåtes till allmänt begagnande, samt att lotsning utmed änsagda led då äfven vidtager.

Nedannämnda vid ifrågakomna farled belägna grund utmärkas på följande sätt nemligen:

1:o) Yxkivennokka genom slät hvit prick.

2:o) Paakkarinmatala med slät hvit prick och genom prick med tofs på rödmålad stång.

3:o) Nikunmatala genom slät hvit prick.

4:o) Ulkomatala genom prick med tofs på rödmålad stång.

5:o) Konstantininmatala genom prick med tofs på rödmålad stång.

6:o) Pellenmatala genom slätt hvit prick.

7:o) Wälimatala genom slät hvit prick.

8:o) Turskanmatala genom prick med tofs på rödmålad stång.

9:o) Öperinmatala- vestra gund genom slät hvit prick.

10:o) Yxkuusenmatala genom prick med tofs på rödmålad stång.

11:o) Öperinmatala- östra genom slät hvit prick.

Af dessa remmare utsättas de vid Yxkuusenmatala på 17, vid Öperinmatala vestra grund å 21 och vid de öfriga grunden på 24 fots djup.

Helsingfors, i Öfverstyrelsen för lots- och fyrinrättningen, den 18 Februari 1878.

Justus Eriksson.
Wilh. Wideman.
500(3—3)

Till underrättelse för sjöfarande varder härmedelst kungjordt, att inom Bottniska viken till större säkerhet för seglationen två nya sjömärken af trä komma att anbringas, det ena på Kajakari holme, belägen vesterom holmen Räfsö utanför Björneborgs stad inom lotsningsområdet under Räfsö lotsplats i Wasa lotsfördelning, och det andra å ett berg på stranden af holmen Hansnässkatan utanför Kristinestad inom området under Högklubbs lotsställe i sagda fördelning.

Såsnart berörda märken blifvit uppförda, skall om deras läge och utseende närmare tillkännagifvas.

Helsingfors, i Öfverstyrelsen för lots- och fyrinrättningen, den 26 Februari 1878.

Justus Eriksson.
Wilh. Wideman,
593(3—2)

Till underrättelse för sjöfarande varder härmedelst kungjordt, att inom Bottniska viken en ny segelled, som inom lotsningsområdet under Marsunds lotsplats i Ålands lotsfördelning går österom om holmen Örfilsholm, kommer att från seglationens början innevarande år, jemte det den härintills begagnade farleden på vestra sidan af nämnda holme indrages, till allmänt bruk upplåtas, då lotsning utmed samma segelled äfven vidtager.

Med anledning häraf skola för den nya farledens betäcknande efterföljande anordningar ske, nemligen:

1:o den vid grundet Lergrund inom den äldre farleden underhållna släta hvita prick utsättes icke vidare.

2:o hvardera af de vid grunden Örfils norra och södra grund utsatta prickar med tofs på rödmålad stång förändras till slät hvit prick.

3:o de inom den nya farleden belägna grunden Stängselgrund och Örfilsgrund utmärkas, förstsagda grund genom prick med tofs på rödmålad stång och det sednare genom slät hvit prick.

Beskrifning öfver sistnämnda två grund.

a) fem fots grundet Stängselgrund består af stenar, har i längd och bredd ungefär femton famnar samt ligger i V omkring 75 famnar från fasta landet Hammarland. Remmaren utsättes på 14 fots djup.

b) tre fots grundet Örfilsgrund, som består af berg samt har ungefär trettiotre famnar i längd och tjugutre famnar i bredd, är beläget i V 125 famnar från fasta landet Hammarland. Remmaren utsättes å 14 fots djup.

Helsingfors, i Öfverstyrelsen för lots- och fyrinrättningen, den 26 Februari 1878.

Justus Eriksson.
Wilh. Wideman.
594(3—2)

Skriftliga ansökningar om biträde under innewarande år af Statsagronomen K. J. Forsberg, t. f. Statsagronomen H. Gibson samt allmänna Ploginstruktören G. Wallgren böra till K. Finska Hushållningssällskapet insändas innan utgången af förstinstundande Mars månad, och skola dessa ansökningar innehålla ej mindre namnet på den af ofwanstående personer, hwars biträde önskas, än ock uppgifter rörande förrättningens beskaffenhet, lägenheten der denna skall ega rum samt den ungefärliga tid, densamma anses erfordra. Åbo den 29 Januari 1878.

Enligt befallning:
Ernst Rönnbäck.
324(3—3)

Förteckning öfwer qwarliggande bref wid Postkontoret i Sordawala för år 1877.

Rekommenderade: Ewa Rinkinen, Sauwon Kylässä.

Frankerade: Herr M. Forsberg härstädes.

Retournerade bref:

Rekommenderade: Михаилу Михаиловичу въ Голицыно, retour ifr. Nykyrka.

Frankerade: Ilja Koiwunen, retour ifr. Kotka; Erik Torwinen retour ifr. Helsingiors; Garfwaregesällen J. Westerstrand; retour. ifr. Willmanstrand; Alexander Henriksson, Aleksej Bogdanoff och Лавреньтію Луукасту retour ifr. Wiborg samt Anna Böhm, Mikkel Hämäläinen, Heikki Tiimonen, Andreas Kankkunen, Elisabeth Kukka, Andreas Kessler, Anna Silwentoin, Katharina Auwinen, Isak Kuronen, Солдадка Фекла Икнатйовна, Матфею Сильендоисту, Екатеринѣ Флостремъ, Григорѣ Аплонову och Анна Александровна Дмитріева retour. ifr. S:t Petersburg.

Obetalte: Ewa Helena Sormunen retour. ifrån Helsingfors och Karwarin Kisälli Petter Lintunen retour. ifr. Kotka. Sordawala Postkontor, den 18 Februari 1878.

Walfr. Ammondt.
583

Trädgårdsskola.

Till undertecknads med biträde af statsmedel och under uppsigt af en utaf Kejserliga Senaten utsedd Direktion, härstädes inrättad trädgårdsskola med treårig kurs antages från den 1 nästkommande Juli sex elever, de der under lärotiden erhålla kostnadsfri såwäl theoretisk som praktisk underwisning, bostad, kost, ljus och wärme, men icke kläder och twätt.

De som önska winna inträde i skolan böra före den 1 instundande Maj till undertecknad skolans föreståndare inlemna ansökning, åtföljd af prestbewis om sökandens ålder och frejd, behörig målsmans skriftliga samtycke samt intyg öfwer färdighet i läsa och skrifwa, hwarefter de, som till elever antages, af mig derom i god tid före läroårets början underrättas. Helsingfors, Villan Alkärr i Februari 1878.

M. G. Stenius.
Adress: Trädgårdsmästar M. G Stenius,
Helsingfors, villan Alkärr.
543(4—3)

I enlighet med Rådstufwurättens i dag meddelade resolution kallas och stämmes härmedelst okände egarene till 2 7/8 kannor brännwin, samt häst med fullständigt rede, hwilka undertecknad den 7 sistlidne månad härstädes tagit i beslag, att lördagen den 30 instundande Mars kl. 10 f. m. styrka sin eganderätt till sagde egendom, wid talans förlust framdeles. Jywäskylä den 16 Februari 1878.

Gust. Ef. Bröcker.
Stadsfogde.
581(3—1)

Jemlikt Häradsrättens i Pielawesi sockens tingslag wid 1877 års winterting under § 38 meddelade beslut, uppmanas härmedelst den eller de, som i stöd af bättre rätt wilja klandra min åtkomst till 4/15 af skattehemmanet n:o 1 i Löytynjärwi by och Pielawesi socken att inom natt och år, sedan härom tredje gången kungjorts, denna sin klandertalan, efter utwerkad stemning, utföra wid förlust af rätt dertill sedermera. Pielawesi, den 15 Januari 1878.

Dawid Hywärinen.
541(3—3)

För att winna laga fastställelse uti halfwa Karjala eller Kesti skattehemman 5/24:dels mantal n:o 16 i Mieslahti by af Paltamo socken, Kajana härad och Uleåborgs län, enligt Häradsrättens utslag af den 21 sistlidne September fattade beslut. Får jag härigenom tillkännagifwa för dem, som tro sig hafwa bättre rätt till sagde hemman, göra sin lagliga anmälan för Häradsrätten i Paltamo socken inom natt och år sedan denna kungörelse blifwit tredje gången införd på Finlands Allmänna Tidning och Suomen Wirallinen Lehti. Paltamo den 29 December 1877.

Anti Karhu.
606(3—2)

Då wi wid sökt lagfart å 1/72:dels mantal af Tenhula skattehemman n:o 2 i Niinilaks by af Wiitasaari församling icke gittat styrka wåra fångesmäns egda rätt till detsamma, ty uppmanas härmedelst den eller de, hwilka tro sig ega bättre rätt till hemmans delen att, inom natt och år från det denna kungörelse warit tredje gången i landets officiela tidningar införd, sin talan derom utföra wid wederbörlig domstol wid äfwentyr att fullständig lagfart oss derefter bewiljas. Wiitasaari den 12 Februari 1878.

Abel och Johan Tenhunenen.
574(3—1)

Då wi wid sökt lagfart å 1/27:dels mantal af Markkula skattehemman n:o 1 i Muurosjärwi by af Pihtipudas församling icke gittat styrka wåra fångesmäns egda rätt till detsamma, ty uppmanas härmedelst den eller de, hwilka tro sig ega bättre rätt till hemmansdelen, att inom natt och år från det denna kungörelse warit tredje gången i landets officiela tidningar införd sin talan derom utföra wid wederbörlig domstol wid äfwentyr att fullständig lagfart oss derefter bewiljas. Wiitasaari den 16 Februari 1878.

Johan Kinnunen och Matts Paananen.
575(3—1)

Då jag wid sökt lagfart å 7/144:dels mantal af Räihä, eller Korpisenniemi skattehemman n:o 2 i Keitelenpohja by af Wiitasaari församling, icke gittat styrka mina fångesmäns egda rätt till detsamma, ty uppmanas härmedelst den eller de, hwilka tro sig ega bättre rätt till hemmansdelen att, inom natt och år från det denna kungörelse warit tredje gången i landets officiela tidningar införd, sin talan derom utföra wid wederbörlig domstol wid äfwentyr att fullständig lagfart mig derefter bewiljas. Wiitasaari den 12 Februari 1878.

Johan Tianen.
576(3—1)

Då jag wid sökt lagfart å 1/36:dels mantal af Waris skattehemman n:o 4 i Kolima by af Wiitasaari församling, icke gittat styrka mina fångesmäns egda rätt till detsamma, ty uppmanas härmedelst den eller de, hwilka tro sig ega bättre rätt till hemmansdelen att, inom natt och år från det denna kungörelse warit tredje gången i landets officiella tidningar införd, sin talan derom utföra wid wederbörlig domstol, wid äfwentyr att fullständig lagfart mig derefter bewiljas. Wiitasaari den 16 Februari 1878.

Matts Waris.
577(3—1)

Härmedelst tillkännagifwes att jag hädanefter kallar mig Henrik Snellman.

Henrik Johansson Ollila.
Landthandlande i Kiwijärwi socken.
573(3—2)

Emedan mitt af Pastorsembetet i Sibbo socken enligt uppgift den 13 Januari detta år utfärdade flyttningsbetyg till Helsingfors af okänd anledning icke kommit mig tillhanda warder sagde betyg härmedelst dödadt i hwems hand det än må wara. Helsingfors, den 23 Februari 1878.

Edla Liäsinen,
Tjenstepiga.
544(3—3)

Flyttningsbetyget till Kuopio n:o 11 gifwen från nedannämnde Kyrkoherdeembete år 1878 för Polisen Josef Sikanen och hans hustru Katharina Sofia


det han hjelpte henne upp i vagnen som gifvit mig tillfälle att tjena och beskydda er?

Han steg tillbaka från fotsteget, närmade sig kusken, som lutade sig ned, och gaf denne sin befallning, sedan steg han hastigt in och vagnen rullade derifrån mot det inre af staden. Efter en stund for den förbi den långsamare framskridande droskan i hvilken den stackars Karl Berg, bevakad af två poliser, alldeles bruten och försjunken i dystra tankar fördes till fängelset.


Tjugondetredje kapitlet.

Fanny lutade sig som bedöfvad i hörnet af vagnen, medan denna hastigt for genom gatorna mot det inre af staden. Det kom öfver henne här i det slutna med mjuka dynor stoppade rummet bakom de uppdragna fenstren, genom hvilka den darrande reflexen af de hastigt förbiflygande gatlyktorna inföll som bländfyrar, en välgörande känsla af säkerhet. Det förekom henne som vore hon plötsligt ryckt från sin fordna lefnadsspher och högt lyftad öfver denna verld af arbete, försakelse och förödmjukelse, i hvilken hon hittills rört sig och i hvilken Karl Berg med så sträng hänsynslös hand velat qvarhålla henne. Nästan med vrede och hat tänkte hon på den arme Karl, som nu fördes till fångenskap och ett måhända långt, pinsamt förhör och straff; — något liknande afsky vaknade upp hos henne vid tanken på hans utseende, huru han vanställd af vrede, med fradgande mun och vildt hotande ögon brottats med polisen. Hon hade, utan att tänka på framtiden och följderna af denna afton, en obestämd känsla som vore hon befriad från en tung, plågsam boja, om hvilken hon nu först kände, huru förlamande den varit, huru tryckande hon genom den varit återhållen från det fria uppsvingandet till ljus och lefnadsfröjd, efter hvilket hennes själ törstade. Hon kände ingen ånger öfver, att hon förnekande vändt sig från den, som sålänge troget sörjt för henne; — denna omsorg hade ju alltid förefallit henne liksom ett plågsamt slafveri. — Hon kände kraft, att sjelf svara för sig i lifvet, och ett visst trots tvingade henne, att sjelf bryta sig de blommor, hvilka ödet nekat henne, obekymrad om, hvad som kunde följa på de flyktiga solskensdagarna fulla af vårdoft och vårglädje. Den unge man, som så plötsligt ryckt henne undan den förskräckliga och pinsamma scenen utanför theatern, hade dessutom redan någon tid uppfyllt hennes tankar; — han hade på den aftonen, då hon, missnöjd med den förmenta försummelsen af Karl Berg, gått till cirkus tilltalat henne och följt henne hem; — hon hade efter någon motsträfvighet nämnt det magasin, der hon arbetade, och flera aftnar hade hon funnit honom der väntande vid dörren, och på långa omvägar låtit honom följa sig hem. Visserligen hade hon alltid motstått hans böner om ett längre sammanträffande, men hans vackra, förnäma utseende, lättheten i hans samtal, i hvilka han öppet uttalade sin beundran för hennes skönhet och lät henne höra om sin kärlek och önskan att ega henne, men aldrig öfverskridit gränserna för en viss slags ridderlig aktning, — detta allt hade utöfvat en förtrollande verkan på hennes sinnen och unga hjerta, som var så mottagligt för hvarje lysande behag och så föga kunde höja sig till sin trolofvades allvarliga lifsuppfattning.

Hon hade förut ej vetat, hvem den unge mannen var, som närmade sig henne med en för hennes hjerta så ljuft lockande hyllning. — Då han namngaf sig för polisen, hade hon första gången hört hans namn och detta namn hade ytterligare stärkt den förtrollning, som redan höll hennes själ fången. — En prins — med ett namn, som var kändt tillochmed i hennes med aristokratin så fremmande krets, — detta fängslade alla hennes tankar; — barndomens glömda feesagor böljade i gyllene dimbilder förbi hennes blickar. — Så måste Törnrosa varit till mods, då hon elter ett hundraårigt slumrande drömlif vaknade vid solljuset, för att se in i den frälsande prinsens ögon.

Och hon kände blickarna ur dessa ögon, som kunde blicka så eldigt och så kallt, och stolt hvila på henne, under det hon, tillbakalutad i vagnshörnet, lät hufvudet nedsjunka på bröstet. — Prins von Trachenfeld hade, utan att yttra ett ord, en lång stund setat vid hennes sida med den artiga och förbindliga hållning, som följde han en dam ur den första sällskapskretsen, — men han hade ej underlåtit att från sidan betrakta den sköna gestalten, som stundom upplystes af gaslågornas fladdrande sken, och vid detta betraktande strålade och lyste hans ögon och hans fina läppar öppnade sig för de heta andetag, som uppstego ur hans bröst.

Slutligen lutade han sig till henne och fattade hennes hand, den hon efter ett knappt märkbart försök till motstånd, lät honom behålla.

— Nå, min sköna väninna, sade han tryckande sina läppar på hennes handled ofvanför handsken, — ty min väninna, tillade han leende, måste ni nu väl vara af tacksamhet, för det jag ryckt er undan denna fula skandal, — nu hafva vi ändtligen tillfälle, att i lugn samtala och blifva litet närmare bekanta med hvarandra. — Ni heter Fanny, som ni redan sagt, — ett förtjusande namn! likaså förtjusande som dess egarinna. — Men hvem var då denne råe tölp, som så föga förstod, att umgås med en fin blomma?

(Forts.) [ 4 ]Korhonen har under postbefordring förkommit och

dödas härmedelst. Klander emot ofwannämndes frejd kan göras under loppet af den i lag stadgade tid till Kyrkoherdeembetet i Wiborg. Wiborg den 26 Februari 1878.

583(3—2)

Klander emot undertecknades frejd anmäles inom tre månader efter det denna annons warit trenne gånger i landets allmänna tidningar införd hos Pastorsembetet härstädes. Sjundeå, den 1 Februari 1878.

Gustawa Ulrika Gröndahl.
hustru.
Frans Reinh. Gröndahl.
f. d. Brandwakt.
483(3—3)

För mig 1869 ifrån Säresniemi till Uleåborg uttaget hinderlöshetsbetyg till äktenskap, som förkommit, härmedelst dödas, och hinder emot mitt äktenskap anmäles hos Pastorsembetet i Uleåborg inom 3 månader härefter.

Anders Josefsson Olfsbo.
Politiekarl.
572(3—3)

Undertecknad kallar sig hädanefter Oskar Magnus Nurmi. Helsingfors, den 4 Mars 1878.

Oskar Magnus Johansson.
629(3—1)

Lediga tjenster.

Sedan en kanslisttjenst i Kejserliga Senatens Finans Expedition blifwit ledig, ega hugade kompetente sökande inom trettio (30) dagar härefter, denna dag dock oräknad, till registrators kontoret för supplikärenderna i Kejserliga Senatens Ekonomie Departement inlemna underdåniga ansökningar om berörde tjenst, åtföljde af behörigen styrkta tjensteförteckningar. Helsingfors af Ekonomie Departementet i Kejserliga Senaten för Finland, den 20 Februari 1878.

587(3—3)

Som öfweruppsyningsmanstjensten wid tullwerkets under byggnad warande nya ångbåt kommer att under innewarande år skötas af wikarie, alltså warda hugade sökande härigenom uppmanade att inom fjorton dagar efter det denna kungörelse warit första gången i Finlands Allmänna Tidning införd, samma dag oräknad, till Generaltulldirektionen inkomma med sina ansökningar om berörde wikariat, åtföljda af författningsenligt intyg öfwer sökandens behörighet att föra befäl å finskt ångfartyg. Helsingfors af Generaltulldirektionen den 1 Mars 1878.

Enligt befallning:
O. F. Gylling.
634(3—1)

Lediga waccinatristjensten i Hollola prowincialläkaredistrikt kan hos prowincialläkaren i distriktet ansökas inom femtiosex dagar härefter, denna dag dock oräknad. Helsingfors af Medicinalöfwerstyrelsen den 25 Februari 1878.

På befallning:
Frans Johan Rabbe.
604(3—2)

Emedan någon sökande till härförinnan ledig anslagne kollegatjensten i matematik med underwisningsskyldighet tillswidare äfwen i swenska språket wid lyceum i Jywäskylä sig icke anmält, kungöres härigenom sagde tjenst ytterligare ledig att hos Öfwerstyrelsen för skolwäsendet ansökas inom femtiosex (56) dagar härefter, denna dag likwäl oräknad. Helsingfors, af Öfwerstyrelsen för skolwäsendet, den 7 Februari 1878.

Enligt befallning:
Carl Swibergson.
432(3—3)

Emedan någon sökande till härförinnan ledig anslagne kollegatjensten i matematik och fysik wid realskolan i Wiborg sig icke anmält, kungöres härigenom sagde tjenst ytterligare ledig att hos Öfwerstyrelsen för skolwäsendet ansökas inom femtiosex (56) dagar härefter, denna dag likwäl oräknad. Helsingfors, af Öfwerstyrelsen för skolwäsendet, den 7 Februari 1878.

Enligt befallning:
Carl Swibergson.
433(3—3)

Barnmorsketjensten i Bromarf kapell kan inom trettio dagar härefter ansökas hos undertecknad. Utom de i lag bestämda förmoner är årliga lön Twåhundra mark jemte fria husrum samt dessutom en mark för hwarje gång barnmorskan kallas till barnföderskas biträde; den erkändt fattiga är likwäl från sådan afgift fri och bör icke dessmindre betjenas. Bromarf den 20 Februari 1878.

Johan Nordling.
Ordförande i Kommunalnämnden.
632

Årsproklama-, konkurs- och fordringsmål.

I anledning af aflidne Vicelandtmätaren Karl Souranders, från Sellinge by i Mäntsälä socken, rättsinnehafwares, uti en den 12 i denna månad inlemnad skrift, gjorda ansökning om afträdes och urarfwa förmän efter bemälde aflidne, har Häradsrätten uti berörde sockens samt Askola och Pukkila kapellers tingslag genom i dag utfärdad offentlig stemning, kallat aflidne Vicelandtmätaren Souranders samtelige fordringsägare, att å andra (2:ra) rättegångsdagen af innewarande års lagtima hösteting med berörda tingslag, som börjas den sjunde (7) nästkommande Oktober och hålles å Arola hemman i Monnby by och Askola kapell senast före klockan sju om aftonen sig inför Häradsrätten inställa, för att öfwer ansökningen höras och sina fordringar uti det till konkurs upplåtna boet bewaka och utsöka, i den ordning och wid det äfwentyr Kejserliga konkursstadgan af den 9 November 1868 föreskrifwer, hwilket andra gången kungöres. Askola, den 22 Januari 1878.

På Häradsrättens wägnar:
S. v. Knorring.
590(3—2)

Jemlikt Häradsrättens i Eno sockens tingslag wid lagtima wintertinget denna dag fattade beslut, warda Landthandlanden Johan Ryhänens, från Nesterinsaari by i berörde socken samtelige så weterlige som okände borgenärer härmedelst kallade och stemde till andra rättegångsdagen af innewarande års lagtima höstting i sagde tingslag, för att då innan klockan sju eftermiddagen sina uti Johan Ryhänens till konkurs afträdda bo egande fordringar anmäla och beediga i den ordning och wid det äfwentyr, kejserliga konkursstadgan af den 9 November 1868 föreskrifwer. Eno sockens tingsställe, den 13 Februari 1878.

På Häradsrättens wägnar:
G. J. Järnefelt.
611(3—1)

Med anledning af wederbörande sterbhusdelegares efter aflidne förre Bonden Jakob Markus gjord anhållan att få, med åtnjutande af afträdes- och urarfwaförmon, till den aflidnes borgenärer afstå all dennes efterlemnade egendom och jemlikt Häradsrättens i Uleå och Karlö socknars tingslag denne dag fattade beslut, kallas härmed bemälde aflidnes så kände som okände borgenärer att å andra rättegångsdagen af först i nämnda tingslag infallande hösteting före kl. 7 e. m. inför Häradsrätten sig infinna för att sina fordringar i den aflidnes bo bewaka, beediga och styrka på sätt och wid påföljd, nådiga förordningen, den 9 November 1868 härom stadgar. Laanila, den 3 Januari 1878.

På Häradsrättens wägnar:
F. O. Möller.
F:d.
622(3—1)

I enlighet med Häradsrättens i Jorois sockens tingslag denna dag derom fattade beslut warda aflidne Öfwersten August Wilhelm Grotenfelts samtlige så kände som okände borgenärer härmedelst kallade och stämde att andra rättegångsdagen af det lagtima ting härstädes, som näst efter ett år från denna dag infaller senast före klockan sju på aftonen sina fordringar i Öfwersten Grotenfelts bo skriftligen eller muntligen anmäla, wid den påföljd kejserliga förordningen om preskription i fordringsmål och om årsstämning, gifwen den 9 November 1868 stadgar. Jorois sockens tingsställe hemmanet n:o 10 i Häyrilä by, den 28 Januari 1878.

På Häradsrättens wägnar:
Math. Brunou.
591(3—2)

Häradsrätten i Malax, Solf och Pörtom socknars tingslag kallar härigenom från orten afwikne Bondesonen Karl August Michelsson Nordmans samtlige borgenärer att den 4 nästkommande September, innan klockan sju om aftonen, under då påstående lagtima ting, som hålles å Åminneborg hemman i Yttermalax by, sig hos Häradsrätten inställa och sine fordringar så anmäla och bewaka, som i kejserliga konkursstadgan af den 9 November 1868 säges, wid förlust af all rätt till betalning ur Nordmans till konkurs afträdda tillgångar; och tillkännagifwes, att konkurssen blifwit börjad den 11 September sistförlidne år. Malax, den 14 Februari 1878.

På Häradsrättens wägnar:
G. G. Aminoff.
589(3—2)

På begäran af Enkefru Sofia Litzell och jemlikt Häradsrättens i Alawo, Kuortane och Alajärwi socknars tingslag i dag widtagna beslut warda aflidne kommissionslandtmätaren Josef Litzells samtlige fordringsegare härigenom kallade att å femte rättegängsdagen af det lagtima ting, som näst efter natt och år härefter i berörda tingslag infaller, före kl. 7 eft m. sina fordringar i bemälde aflidnes bo inför Häradsrätten anmäla på sätt och wid den påföljd, kejserliga förordningen om preskription i fordringsmål och om årsstemning, gifwen den 9 November 1868, innehåller. Tingsstället å Salmi hemman i Alawo by, den 29 Oktober 1877.

På Häradsrättens wägnar:
Theod. Nyman.
626(3—1)

I anledning af wederbörande sterbhusdelegares derom gjorda begäran och jemlikt Häradsrättens i Alawo, Kuortane och Alajärwi socknars tingslag i dag widtagna beslut warda aflidne Sytningsmannen Gustaf Gustafsson Höykinpuras samtlige fordringsegare härigenom kallade att å fjerde rättegångsdagen af det lagtima ting, som näst efter natt och år härefter i berörda tingslag infaller, före kl. 7 eft. m. sina fordringar i bemälde aflidnes bo inför Häradsrätten anmäla på sätt och wid den påföljd, kejserliga förordningen om preskription i fordringsmål och om årsstemning, gifwen den 9 November 1868, innehåller. Tingsstället, å Salmi hemman i Alawo by, den 26 Oktober 1877.

På Häradsrättens wägnar:
Theod. Nyman.
627(3—1)

I anledning af Handlanden Löwenhertz Wissings hos Rådstufwurätten gjorda ansökning att få till sine borgenärer på en gång afstå all sin egendom, warda, jemlikt Rådstufwurättens denne dag fattade beslut, Handlanden Wissings samtlige borgenärer härigenom kallade och stämde, att måndagen den 8 nästkommande April, klockan elfwa och sist före tolf på dagen, inför Rådstufwurätten sig infinna och sina i berörde, den 28 sistlidne Januari började konkurs egande fordringar så anmäla och bewaka, som uti kejserliga konkursstadgan den 9 November 1868 föreskrifwes, wid förlust af all rätt till betalning ur de afträdda tillgångarne. Helsingfors Rådhus, den 4 Februari 1878.

Ex officio:
Viktor Ekroos.
520(3—3)

I anledning af Handlanden Fredrik August Mattssons uti en den 14 i denna månad ingifwen skrift härstädes gjorda ansökning om afträdes- och undantagsförmon, har Rådstufwurätten genom i dag utfärdad offentlig stämning kallat Handlanden Mattssons samtlige, så weterlige som okände borgenärer, att på upprop thorsdagen den tjugutredje (23) nästinstundande Maj, före klockan tolf på dagen, antingen sjelfwe eller genom laglige ombud, infinna sig inför Rådstufwurättens andra afdelning, för att öfwer berörda ansökning sig yttra, sina fordringar uppgifwa och styrka samt med hwarandra twista om bättre rätt till betalning för desamma, på sätt och wid det äfwentyr kejserliga konkursstadgan den 9 November 1868 påbjuder; hwilket första gången kungöres. Åbo Rådhus, den 21 Februari 1878.

Ex officio:
Carl Arw. Tollet.
640(3—1)

Medelst denne dag utfärdad offentlig stämning har Rådstufwurätten i anledning af Handelsbokhållaren Isak Emanuel Malanders den 28 förlidne Januari af Rådstufwurätten upptagna ansökning att få till sina borgenärers förnöjande på en gång afstå all sin egendom, kallat bemälde Malanders samtlige så weterlige, som okände fordringsegare att måndagen den 15 nästkommande April sist före klockan tolf på dagen sig hos Rådstufwurätten inställa samt sina fordringar så anmäla och bewaka som uti kejserliga konkursstadgan den 9 November 1868 säges wid förlust af all rätt till betalning ur de afträdda tillgångarne, hwarom wederbörande härmedelst första gången underrättas. Tammerfors Rådhus, den 11 Februari 1878.

På Rådstufwurättens wägnar:
Fredrik Procopé.
619(3—1)

Att Rådstufwurätten uppå anhållan af Fröken Alexandra Danielsson medelst denne dag utfärdad offentlig stämning kallat aflidne Fabriksbokhållaren Karl Fredrik Danielssons samtlige weterlige som okände fordringsegare att måndagen den 3 Mars nästkommande år 1879 sist före klockan tolf på dagen skriftligen eller muntligen sina fordringar härstädes anmäla wid den påföljd, som uti kejserliga förordningen den 9 November 1868 om preskription i fordringsmål och om årsstämning säges, warder härmedelst första gången allmänneligen tillkännagifwet. Tammerfors Rådhus, den 18 Februari 1878.

På Rådstufwurättens wägnar:
Fredrik Procopé.
620(3—1)

Enligt fordringsegarenes i Handlanden L. Wissings konkurs wid sammanträde den 20 innewarande Februari derom fattade beslut, kallas bemälde fordringsegare härigenom att ånyo sammanträda måndagen den 18 instundande Mars kl. 6 e. m. i gården n:o 4 wid Mariegatan i denna stad för att bringa till slutligt afgörande de wid senaste sammanträde förewordna ärenden om konkursboets förwaltning och realisering, gode männens arwode m. m.; och erinras att frånwarande borgenärer få nöjas med de närwarandes bestut. Helsingfors den 28 Februari 1878.

Gode männen.
599(3—1)

Borgenärerna i bruksbolaget ”The Finland Charcoal Iron Works Company limiteds” konkurs behagade tisdagen den 19 instundande Mars kl. 6 e. m. sammankomma å Societetshuset i denna stad för att öfwerlägga och besluta om:

Brukens försäljning och realisation af massans öfriga egendom.

Jordlägenheternas häfdande under sommarn.

Bruksförwaltningen under konkurstiden.

Sysslomännens aflöning m. fl. frågor; och erinras om konkursstadgans bestämmelse att frånwarande få nöjas med de närwarandes beslut. Uleåborg den 22 Februari 1878.

Kuratorerne.
628(3—1)

Testaments- och arfsangelägenheter.

Utdrag ur protokollet, fördt wid lagtima härads wintertinget med Puumala sockens tingslag, å Miettula såg i Miettula by och berörde socken, den 31 Januari 1878.

§ 31.

I egenskap af tillsatt ombud för Torparen Wilhelm Manninen, från denna Miettula by, inlemnade förre Sågbokhållaren Johan Jakob Mechlin, i afseende å bewakning ett sålydande, Manninen till förmon upprättadt testamente:

”Minä allekirjoitettu lupaan ja annan minun lankolleni Wilhelm Manniselle Perintö oikeuden minun kuolemani jälkeen ilman kennenkään estämättä, joka totistetaan Puumalan Kirkonkylässä se 25 Päiwä Toukokuuta 1873.

Eskil Rita.
(Bom.)
Totistaa:
Johan Miettinen Torpanmies.
(Bom.)
Kirkonkylästä
Otto Walkonen loismies
Miettulasta.
Kirjoittaja Kaarl Welander.”

som i Rätten upplästes. Och jemte det sökandens ombud medelst prestbewis styrkte att testator aflidit den 26 sistlidne November anhöll han om underrättelse hwad hans hufwudman i afseende å testamentets tillgodonjutande hade att iakttaga; derå i Rätten

Resolwerades:

Jemlikt 3 § 18 kap. Ä. B., åligger det sökanden att genom bewittnade afskrifter af detta protokoll lemna aflidne Ritas öfriga närmaste arfwingar del af ifrågawarande testamente, hwilket de inom natt och år derefter äga i laga ordning klandra, om de sig dertill befogade finna wid förlust af slik rättighet sedermera och bör sökanden förse sagde afhandling med stempladt papper af fem marks wärde. Som afsades, då sökandens ombud anmälte, att den aflidne efterlemnat arfwingar, hwilkas wistelse nu wore okänd, anhöll att få genom testamentets införande i Finlands allmänna tidningar lemna dem del deraf, hwartill Häradsrätten genom särskildt afsagdt utslag samtyckte jemte det sökanden tillsades att testamentet tre skilda gånger borde införas i landets officiela såwäl swenska som finska tidningar. Ort och tid förutskrifne.

På Häradsrättens wägnar:
Joh. Edw. Poppius.
607(3—1)

Enskilda notifikationer.

Diverse.

De som tecknat sig för inträde såsom aktionärer uti Mejeri-Aktiebolaget ”Tellerwo” behagade sammanträda till konstituerande möte å Herr S. A. Elmgrens kontor i Helsingfors Westra kajen 18 thorsdagen den 14 Mars kl. 6 e. m.

Interimsbestyrelsen.
524(3—3)

Förenings Banken i Finland.

Förenings-Bankens i Finland aktionärer kallas härmed till ordinarie bolagestämma som lördagen den 30 nästkommande Mars klockan 1 eftermiddagen hålles uti Bankens lokal i denna stad; och erinras wederbörande att någon dag före bolagsstämman hos Centralbestyrelsen uttaga röstsedel, som i föreskrifwen ordning utfärdas emot uppwisande af aktiebrefwen eller ock utredning deröfwer att desamma fortfarande äro delegaren tillhörige. Helsingfors den 9 Februari 1878.

Bankutskottet.
404(3—3)

Bolagsstämma.

Samtliga aktionärer uti Åbo läns kustångbåts aktiebolag eller numera sammanslagna Salo ångbåts och Åbo läns kustångfartygs, twenne särskilda aktiebolag, warda härmedelst kallade till ordinarie bolagsstämma i härwarande Societetshus thorsdagen den 28 innewarande Mars kl. 5 e. m., hwarwid komma att handläggas de ärender, som bolagsordningen föreskrifwer, och emedan utbyte af aktiebref wid tillfället jemwäl kommer att försiggå anmodas aktionärerne att tillhandshafwa de äldre aktiebrefwen såwäl uti Salo som Åbo läns kustångfartygs aktiebolag, hwarjemte till kännedom meddelas att dividend utdelning påföljande dagarne kommer att werkställas. Åbo den 1 Mars 1878.

Bestyrelsen.
631(3—1)

Bolagsstämma.

Aktionärerne uti

Wasa Ångqwarns Aktiebolag

kallas härmed till ordinäre bolagsstämma, som hålles å bolagets kontor i denna stad thorsoagen den 28 nästkommande Mars kl. 5 e. m. för handläggning af de ärender, som §§ 19, 20, och 21 af bolagets stadgar innehålla. Nikolaistad i Februari 1878.

Direktionen.
559(3—2)

Bolagsstämma.

Respektive Aktionärer uti Gamlalarleby Ångbåts-Aktiebolag sammankallas till ordinarie bolagsstämma å Rådhuset i denna stad, tisdagen den 26 Mars 1878 kl. 5 e. m., hwarwid de uti 8 § af stadgarne omnämnde ärender komma under afgörande. G:la Karleby i Februari 1878.

Direktionen.
420(3—3)

Hakala Ångsågs Aktiebolags Intressenter.

behagade sammanträda till ordinarie bolagsstämma i Helsingfors, Manégegatan N:o 2, måndagen den 18 innewarande Mars klockan 5 eftermiddagen.

Disponenten.
630(3—1)

Meteorologiska observationer.

Mars. 4. kl. 7 f. m. kl. 2 e. m. kl. 9 e. m.
Barom., Millimeter 765,2 769,2 767,0
Therm., C. skala – 4,6 + 2,2 – 0,7
Vindens rigtning N VNV V
  »   styrka 2 1 3
Himlahvalfv. uts. 0 1 1
Temperaturens lägsta stånd – 4,6.
  »   högsta   »   + 2,2.
Nederbörd. Millimeter 0.00.

Kursnoteringar.

Finlands Bank, den 5 Mars 1878.

Fmk. Fmk.
Wexelkurs. Diskontkurs.
S:t Petersburg 7 dd. 280:— 270:— pr 100 rub.
London 90 dd. 25:55 25:40 pr Liv. Sterl.
Paris 90 dd. 101:70 100:80
Hamburg 90 dd. Rm: 125:20 124:20 pr 100
Amsterdam 90 dd. 210:60 208:90 pr 100
Stockholm 3 dd. 141:50 140:70 pr 100

S:t Petersburg, den 17 Febr. g. st. 1878.

London 25 9/16, 1/2. — Amsterdam 129. — Hamburg 217 1/2 217. — Paris 267 3/4, 267 1/4. — Halfimperial 7:70. — Diskonto 3 3/4 — 4 3/4.


Anmälde resande.

Den 4 Mars. Komm:råd. Ahlqwist fr. Kotla magist. Lindeqwist fr. Åbo, hr Poläkoff fr. P:burg, brukspatr. LeBell fr. Lojo, hr Gratschoff fr. Lowisa, konsul Rosenlew fr. B:borg, mamsell Hynén, handl:ne Borenius fr. Wiborg, Gumpold fr. Hamburg, Blockman fr. Berlin, Nordgren fr. B:borg och Taht, i Societetshuset; kapten Nandelstadh fr. Borgå, hand:kontor. Sillén fr. Esbo, bokhåll Lindgren fr. T:hus; i hotel de Poste; hrr:ne Siberg samt Ådahl fr. Sibbo, å Källaren Suomi; fru Hallongren fr. B:borg, G. Badhuswägen 15.


Statsjernwägarne i Finland.

Tidtabell för bantågen från och med den 1 December (19 November) 1877 tillswidare.

Wiborg—S:t P:burg. N:o 1. S:t P:burg—Wiborg. N:o 2.
Wiborg afg. 7 f. m. S:t P:burg afg. 6,15 e. m.
S:t P:burg ank. 11,15 » Wiborg ank. 10,18 »
H:fors—S:t P:burg. N:o 3. S:t P:burg—H:fors. N:o 4.
Helsingfors afg. 8,30 f. m. S.t P:burg afg. 9 f. m.
Riihimäki » 11,7 » Wiborg » 1,9 e. m.
Lahtis » 12,59 e. m. Lahtis » 6,23 »
Wiborg » 7,8 » Riihimäki » 8,22 »
S:t P:burg ank. 11,25 » Helsingfors ank. 10,40 »
Helsingfors—T:hus. N:o 5. T:hus—H:fors. N:o 6.
Helsingfors afg. 5,45 e. m. Tawastehus afg. 8,50 f.m.
Tawastehus ank. 9,35 » Helsingfors ank. 12,30 e. m.
Helsingfors—Åbo. N:o 3 och 51. Åbo—Helsingfors. N:o 52 och 4.
Helsingfors afg. 8,30 f. m. Åbo afg. 1 e. m.
Riihimäki » 11,15 » Toijala » 5,19 »
Tawastehus » 12,35 e. m. Tawastehus » 6,40 »
Toijala » 2,9 » Riihimäki » 8,22 »
Åbo ank. 6,5 » Helsingfors ank. 10,40 »
H:fors—T:fors. N:o 3, 51 och 81. T:fors—H:fors. N:o 82, 52 och 4.
Helsingfors afg. 8,30 f. m. Tammerfors afg. 3,55 e. m.
Riihimäki » 11,15 » Toijala » 5,19 »
Toijala » 1,54 e. m. Riihimäki » 8,22 »
Tammerfors ank. 3,10 » Helsingfors ank. 10,40 »
H:fors—Hangö. N:o 3 och 92. Hangö—H:fors. N:o 91 och 6.
Helsingfors afg. 8,30 f. m. Hangö afg. 5,15 f. m.
Hywinge » 11, » Ekenäs » 6,18 »
Ekenäs » 2,56 e. m. Hywinge » 10,39 »
Hangö ank. 3,56 » Helsingfors ank. 12,30 e. m.
Åbo—T:fors. N:o 52 och 181. T:fors—Åbo. N:o 182 och 51.
Åbo afg. 1 e. m. Tammerfors afg. 10,30 f. m.
Toijala » 5,30 » Toijala » 2,9 e. m.
Tammerfors ank. 7,50 » Åbo ank. 6,5 »
T:hus—S:t P:burg. N:o 6 och 3. S:t P:burg—T:hus. N:o 4 och 5.
Tawastehus afg. 8,50 f. m. S:t P:burg afg. 8,30 f. m.
Riihimäki » 11,7 » Riihimäki » 8,29 e. m.
S:t P:burg ank. 11,25 e. m. Tawastehus ank. 9,35 »
Hangö—S:t P:burg. N:o 91 och 3. T:hus—Hangö. N:o 6 och 92.
Hangö afg. 5,15 f. m. Tawastehus afg. 8,50 f. m.
Hywinge » 10,34 » Hywinge » 11 »
S:t P:burg ank. 11,25 e. m. Hangö ank. 3,56 e. m.

Obs. Från Hangö med N:o 91, från Hywinge med N:o 3 och från Riihimäki med N:o 51 till Tawastehus, Tammerfors och Åbo.

Bantågens gång är wester om Kaipiais efter Helsingfors och öster om Kaipiais efter S:t Petersburgs tid.

Fullständiga tidtabeller för passageraretågen försäljas å alla jernwägsstationer.

G. Strömberg.
J. W. Stjernschantz.

Helsingfors,
tryckt hos J. Simelii arfwingar, 1878.

  1. Se n:o 53.