Gotland och Wisby i taflor/Kapitel 06
| ← V. S:t Lars |
|
VII. S:t Maria eller Wårfru-Kyrkan → |
(Wisby.)
VI. S:t Drotten.
Norra "Systerkyrkan".
Om betydelsen af denna kyrkas namn finnas olika meningar: några härleda namnet från det tyska ordet »Drey», och anse i följd deraf namnet betyda lika med Trefaldighet, alltså: Helga Trefaldighets-kyrkan; några förmena, att Drotten är en sammandragning af Dorothea; andra deremot, och med bättre skäl, härleda namnet från det forn-nordiska »Drott» (Isl. »Drottinn»), Herre, Konung, alltså: Vår Herres[1] kyrka, Templum S. Salvatoris, såsom kyrkan är benämnd på en gammal Wisby-karta.
För denna kyrkas byggnad har Strelow årtalet 1086, dock utan något bevis.
Den egentliga kyrkans grundplan är nästan qvadratisk: 25¼ aln lång, 24 alnar 14 tum bred invändigt. Öppningen under thriumfbågen är märkligt smal: dess bredd är nemligen endast 6 alnar; dess höjd vidpass 14 aln., och murens tjocklek är der 2 alnar 15 tum. Choret är 12 alnar 16 tum i fyrkant. Det något mer än halfcirkelformiga högchoret är under tribunbågen 10 alnar 18 tum bredt, och 7 alnar 6 tum djupt. Hvalfbågen, som leder in till Förhuset, är 10 alnar hög, och muren der vidpass 3 alnar tjock. Förhuset 9 alnar långt. Hela kyrkan invändigt är alltså omkring 60 aln. lång, och dess grundplan upptager 1,700 qvadrat-alnar.
Kyrkan har haft fyra fristående pelare och nio hvalfkupor, hvilket kan synas af de på sidomurarna qvarsittande hvalffötterna och de något spetsiga kantbågarna, äfvensom af de med sidokolonner försedda halfpilastrerna vid murarna. Chorets och högchorets hvalf äro nedrasade. Kyrkans stående murar äro nu omkring 16½ alnar höga.
Högchorets 3:ne fönster äro rundbågiga och mycket små, med skråa platter och smyger: deras mått äro vidpass 16 tum i bredd och 2 aln. 10 t. i höjd; det medlersta af dem, som är något större, är skamligt tilltäppt af en skorsten från ett närstående hus. Jemte dessa är mot söder ett högt, smalt, förstördt fönster. — I chorets södra mur är ett förstördt, troligen spetsbågigt, fönster, och på dess båda sidor synas märken efter tillmurade, smala, rundbågiga (äldre) fönster. — Södra sidoskeppets 2:ne vestligaste fönster äro 1 aln 16 tum breda och 4 alnar 18 tum höga, med skråa platter in- och utvändigt: dessa begge fönster äro till en del täckta af ett invid kyrkans södra yttermur sednare bygdt kapell. På samma södra mur, åt öster, är ett större, spetsbågigt, trebladigt fönster. Norra sidoskeppet har varit upplyst af ett på midten af sidomuren sittande större och förstördt, troligen spetsbågigt, fönster, och har på hvarje sida. derom 2:ne fönster lika de mindre å södra sidan.
I samma norra sidoskepps vestra hörn är en utåt förstörd hufvudport, omkring 6 alnar hög och i inre skråkanten 4 alnar 21 tum bred. — Den på södra sidan motstående porten är rundbågig, men är i sednare tid tillmurad, emot det vidbygda kapellet; denna port har dörrfältet och en rundbåge qvar, är utvändigt 4 alnar 17 tum vid; öster om denna är inne i kapellet en 5 alnar bred 7 à 8 alnar hög, oprydd, spetsbågig portöppning in till kyrkan, har tydligen tillkommit sednare, och är nu tillmurad. Portöppningen i tornets vestra mur är endast 2 alnar 17 tum bred, rundbågig och nu tillmurad. På norra sidan är en rundbågig uppgång med förstörd trappa. På hvardera sidan om tornbågen är en liten rundbågig port, med trapp-uppgång till tornet. — I chorets norra vägg är en liten smal, rundbågig dörr, nu tillmurad, som ledt in till en förstörd hvalfbyggnad invid kyrkan, och midt emot på södra sidan är en större port, hvars förstörda yttre dock ännu visar många spår af sin omfattnings, sina kapitälers och rundbågars fordna, så att säga, norrmanniska skönhet.
Förhuset eller tornbyggnaden är utvändigt 22 alnar 14 tum i norr och söder, och 15 alnar 15 tum (utom foten af 6½ tums skråkant) i öster och vester. En större rundbågig tornglugg finnes, i tornets första våning, å hvardera af södra, vestra och norra sidorna; dessa öppningar, af hvilka de på södra och vestra sidan fordom varit af midtelpelare tvådelade, hafva en inre bredd af omkring 2½ aln och en höjd af 3¾ aln. Muren är der, i öster och vester, 4¼ aln tjock. Högre upp sitter å hvardera sidan en rundbågig ljud-öppning. — Tornet, slutet åt alla fyra sidor, är inredt till magazin i 2:ne våningar: hvalfbågen inåt kyrkan är tillmurad och med jerndörr försedd. Utvändigt är den väldiga stenbyggnaden, som skjuter vidpass 60 alnar i höjden, under torngluggarna sirad med en vacker rundbågig gesims.
Kapellet, söder om kyrkan, är utvändigt 22½ aln långt; nära 9 alnar bredt, 13½, aln högt och har 2:ne spetsiga hvalfkupor. På vestra väggen är ett större 3-bladigt fönster, och derunder en 6 alnar bred nisch; på södra väggen är en förstörd dörr-öppning, och deröfver är ett litet fyrkantigt och längre åt öster ett större spetsbågigt, samt på östra väggen ett litet fyrkantigt högt sittande fönster. Att detta kapell blifvit bygdt sednare än kyrkan, synes bland annat deraf, att kapellets hvalf till en del öfverskjuter kyrkans 2:ne södra fönster, och troligen har vid kapellets byggnad det åt öster sittande fönstret å samma södra sida blifvit utvidgadt, och då, enligt en nyare tids smak, gjordt spetsbågigt.
Midtöfver thriumfbågen qvarstår på denna kyrka, liksom på S:t Catharina, ett högt, inåt kyrkans fordna loft spetsbågigt sten-sparr, som burit kroppås-taket.
Högchoret är utvändigt prydt med fot af fint listverk.
Om kyrkans yttre för öfrigt kan med all befogenhet göras samma anmärkning som vid den södra Systerkyrkan. Omsluten af fem tomter, på alla sidor vidbygd, och till en del på södra sidan otillgänglig ännu (år 1858) genom vidriga hinder, väntar denna kyrka på befriande, kraftfulla åtgärder, för att fullständigt kunna visa det vackra och värdiga i sina yttre former.
S:t Drotten har varit sockenkyrka för en del af stadens infödda befolkning, och icke särskilt tillhört någon främmande nation. Härtill slutar man deraf, att en dess Kyrkoherde Henrik (eller Helgo, såsom namnet äfven finnes skrifvet), hvilken år 1272 af Biskop Henrik i Linköping erhöll uppdrag att tillika hafva inseendet och vården om S.t Jakob's kapell och Nunnekloster, kallas »Plebanus», hvilken titel antydde andlig vård om gemene man, plebs, som han hade att undervisa. — Af nämnda förhållande till kyrkoherden i S:t Drotten kallades S:t Jakob's konvents-nunnor »Drettimoniales». — Ofvannämnde eller en annan kyrkoherde, vid namn Henrik, är bekant genom sitt försök att år 1288 bilägga de tvistigheter, som utbrutit emellan Landsboarne och Wisby' Borgare, i följd af nya pålagor och tullafgifter som de sednare, stolte öfver sina nya befästningar och murar, föreskrifvit de förra, och hvilka tvistigheter föranledt öppet krig. I denna kyrka sammanträdde nämnda år fullmäktige för båda parterna, i och för freds-underhandlingar, som räckte i flera dagar, dock utan framgång. Slutligen lade sig Kung Magnus Ladulås i saken, instämde de båda parterna till Nyköping och förlikte dem der den 9 Aug. ofvannämnda år, dervid den rika och mäktiga, om sin sjelfständighet hitintills så ömtåliga hansestaden måste till den myndiga och i utöfvandet af sitt konungakall stränge skiljedomaren ikläda sig hårda förbindelser.
- ↑ Ett vigtigt bidrag till redande af denna fråga innehåller nedanstående utdrag ur en gammal sång, bruklig vid Julgillena:
»Sjelfver Jesus Christus ledsagar oss till by:
»Drickiom vi det första sinne
»Wårs Drottins minne.»(Afzelius, Sagohäfder, 2: 132.)