Gotlands konsthistoria/Heideby
| ← Fole |
|
Endre → |
| På Wikipedia finns en artikel om Heideby kyrka. |
Heideby.
Denna helgedom, annex till Endre, är belägen ¾ mil sydvest från Fole i den breda dalgång, hvilken sträcker sig från Klinte- till Slitehamn, men hvilken här visar sig vara mindre fruktbar. Kyrkan, som består af ett aflångfyrkantigt skepp, ett fyrkantigt kor och ett halfrundt utsprång i öster och ett fyrkantigt torn i vester, är uppförd af huggen och tuktad kalksten. Hela byggnaden har skråkantiga socklar, af hvilka tornets äro 1.0 högre än de öfriga.
Skeppet, som betäckes med två korshvalf, håller i inre bredd 23.7 och i längd 30.8. Korshvalfven ha halfrunda och vågräta kappor. Å södra sidomuren nära vestra ändan finnes en ingång. Yttre omfattningen utgöres af poster på tröskel och derutanför af två murhörn å hvarje sida. Posterne uppbära ett lågt trebladigt dörrfält, men murhörnen skarpkantiga rundbågar, hvilka alla äro slipade. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Öfver ingången och något åt öster ses ett rundbågigt fönster samt ett sådant i öster derom, beggedera äro ut- och invändigt snedsmygiga och ha låga bröstningar. Triumfbågen, som har halfrund betäckning och skråkantiga dynstenar, håller blott 8.6 i bredd, men den är jemförelsevis ganska hög.
Korets inre sträckning i söder och norr utgör 18.7 samt i motsatt riktning 18.3. Ett rundbågigt korshvalf med vågräta kappor utgör korets betäckning. Å södra sidomuren nära vestra ändan inleder en ingång. Yttre omfattningen har å hvarje sida en kolonn emellan inre poster och ytre murhörn. Baserne för kolonnerna äro attiska utan skyddsblad, kapitälerne bägarlika och slätta. Kransar saknas. På posterna, hvilka stå på hög tröskel, hvilar ett dörrfält, som företer en tvärbåge eller en vågrät inskärning med bågformiga ändar. Kolonnerne liksom murhörnen uppbära en skarpkantig rundbåge. Öster om ingången ses ett fönster, hvilket är rundbågigt samt till det yttre och inre snedsmygigt och har lägre bröstning än skeppets. Midt emot å norra sidomuren märkas spår efter ett likadant fönster. I södra liksom i norra sidomuren ses ett fyrkantigt väggskåp.
Utsprånget, som håller i inre bredd 14.1, har ett halft kupolhvalf. Der finnas trenne små rundbågiga fönster, hvilka äro ut- och invändigt snedsmygiga och ha låga bröstningar. I utsprångets södra sida märkes en halfrund fördjupning med en fyrbladig uttömningssten och i dess norra ett litet väggskåp med rakspetsig betäckning. Deremellan står altarbordet, som är muradt och har en hålkälad skifva af slipad kalksten. Altarprydnaden är arbetad i dåligt rococomaner af trä.
Tornet innehåller tre afdelningar öfver hvarandra. Första afdelningen, hvilken invändigt sträcker sig i söder och norr 22.5 sant i vester och öster 13.7, betäckes med ett korshvalf, som har grofva och spetsiga kantbågar å södra och norra, men inga sådana å vestra och östra sidan. Kapporna äro raka och föga uppåtgående. En ingång å norra sidomuren har poster på hög tröskel med rakt dörrfält och derutanför murhörn med en skarpkantig rundbåge derpå. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Tornbågen, hvilken är mycket bred och hög, har lågspetsig betäckning och skråkantiga dynstenar. Nära midten af vestra sidomuren finnes ett litet rundbågigt fönster, som till det yttre och inre är snedsmygigt.
I södra sidomuren nära östra ändan märkes en raksluten ingång till en trappa, hvilken uppleder till andra afdelningen, som har åt vester en liten korsformig ljusöppning och åt vinden en lågrakspetsig genomgång och deröfver en halfrund hjelpbåge. Andra afdelningens södra och norra sidomurar hvila på de grofva kantbågarna derunder och bilda breda indragningar, på hvilka man troligtvis ärnat anlägga gallerier.
Stegar uppgå till tredje afdelningen, hvarest en glugg intager midten af hvarje sidomur. I gluggarna, som förete rätvinkliga och lågspetsiga omfattningar, ha midtkolonner uppburit små trebladiga spetsbågar. Kolonnerne äro förstörda, men bågarne qvarsitta. För några år sedan höjde sig å tornet en fyrkantig spira, men i dess ställe ses fyra lågspetsiga rösten och deröfver en vanprydlig lanterna.
I kyrkan står en dopfunt hvilken, arbetad af kalksten, är till foten mellanstycket och skålen rund. Foten prydes med rundstaf och hålkäl. Mellanstycket, som afsmalnar uppåt, har öfverst en rundstaf. Skålen, hvilken är halfklotformig, siras med tjugo rundslutna blad och har omkring öfra kanten en hålkäl. Foten håller i yttre tvärmått 2.5, skålen 2.7, och hela höjden utgör 3.2. Locket, som består af trä, är lågkupigt och har ofvanpå en liten kyrka i grekisk korsform samt prydes å midten med ett fyrkantigt torn; allt i medeltidsstil.
Från medeltiden saknas underrättelse om kyrkans byggnadsår. Då kyrkan är uppförd i rundbågs- med föga spår af spetsbågsstil, synes hon ha uppstått kort efter trettonde seklets början. Dopfunten tyckes ha samma ålder som kyrkan.