Höst. (Efter Nicolaus Lenau.)

Höst. (Efter Nicolaus Lenau.) Översättare: Gustaf Fröding

Översättning av Gustaf Fröding. Ingår i Samlade skrifter. Minnesupplaga., del III-IV, 1911.

Av hösten redan bokarna klätts röda,
som på en sjuk, vars blod av helsot härjas,
den bleka kinden stundom flyktigt färgas
— men det är rosor, vilka snart förblöda.

Hör, bäcken smygande och stillsamt strömmar
i dalen ned, hans sorl blir knappt förnummet.
Så smyger tyst en vän i dödsbäddsrummet
att icke störa livets sista drömmar.

Här för den sorgsne är det gott att vara,
naturen själv har sett sin sommar mulna
och sett sin glädje frysa bort och gulna
och kan den klagande med klagan svara.