Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter/Bihang, eller Kort Orgwerks-Beskrifning


←  Orgwerken i Lands-Kyrkorna
Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter
av Abraham Hülphers

Bihang, eller Kort Orgwerks-Beskrifning
Tilökningar och Rättelser  →


[ 302 ]
Bihang,

eller
Kort Orgwerks-Beskrifning,[1]
Uppsatt
af
Henrich Philip Johnsen.

Kongl. Capellmästare.


§. 1.

Orgwerk är det fullkomligaste ibland alla Instrumenter, ty derpå kan en enda skickelig person frambringa alla sådane förändringar, hwartil eljest många personer och flere slags Instrumenter erfordras. (Jämf. p. 154)

§. 2. Orgwerk sammansättas af flere delar;[2] består 1:o af blås-bälgor, [3] [ 303 ]hwaruti wädret samlas, och wid bälg-Clawens nedtrampande blifwer fördt, genom 2:0 åtskillige med limwattn wäl utgutne Canaler, [4] til 3:o Sperrwentiler, [5] hwilka igenom deras Registers öpnande släppa wädret til 4:o Wäderlådorna [6]. Inuti desse, äro ofwanföre 5:o Canceller, en för hwart Clawer och Pedal-Claw. Inunder dem äro äfwen så många 6:o Ventiler, hwilka igentäppa Cancellerna, [7] til [ 304 ]dess, de genom Clawerens eller Pedalens nedtryckande, öpnas och lemna wädret utgång til 7:o Registerna, som äro ofwanpå wäderlådorna genom borade med hol, hwilka på det nogaste böra wara passade emot Cancellernes öpningar. Wid deras framskjutande slipper icke wädret genom holen, men då de tilbakaskjutas, får det fri gång til werket. Registerna äro förwarade 8:o med dämningar, som förhindra deras sidowridning. [8] Ofwanpå samma [ 305 ]Register och dämningar, finnas 9:o Stockar, som äro pipornas grundwal. Desse blifwa med mycken försigtighet genomborade, samt swara emot Cancellernas och Registrens öpningar, så passade mot hwarandra, at icke det ringaste wäder undslipper. 10:o Piporne ställas der ned åt, uti dertll förfärdigade pip-bräder, så, at de stå stadigt. De största pipor fästas upåt, med stiftor igenom öglor, wid der til tjenlige bräder.

§ 3. Efter storleken hafwa Orgwerk 1, 2, 3 til 4 Clawer mäst af 4 Oct. jämte Pedal med litet öfwer 2 Octawer. I stora werk finnas således 6 på hwarandra följande Octawer. De mindre werk kallas äfwen Positiw, men äro dock Orgwerk i och för sig sielfwa, ty af Positiwers sammansättning, upkommer et mindre eller större Orgwerk. [9] Finnes Pedal wid något Positiw, är samma allenast en bihängd Pedal. Huru stort eller litet et Orgwerk är, kan slutas af Principalernas fot-tal 32, 16, 8 och 4 fot; således förfalla de tilförene brukelige namnen af helt, [ 306 ]halft eller fierdedels Orgwerk. [10] At det största Orgwerk sönderspräcker hwalfwet, är en updiktad Fabel. Widare märkes, at de anförde Clawer få namn efter werkens läge, i anseende til Organistens säte uti et Orgwerk. Bröstwerket har sitt rum framför Organisten öfwer Pulpeten, och regeras med det 4:de eller öfwersta Claweret. Öfwerwerket ligger öfwerst under hwalfwet och röres med 3:die Claweret. Hufwudwerket, som kallas Manual, ligger emellan öfwer och bröstwerket, och blifwer dirigerat med 2:dra Claweret. Rygg-Positiwet är bakom Organistens rygg och med nedra Claweret förenadt. Desse Clawer kunna ock sammanbindas genom Coppel. Pedalen bygges på begge sidor om hela Orgwerket, emedan de större pipor der hafwa sitt rum, och regeras med Organistens fötter på Pedals Claweret. [11] Efter denna [ 307 ]inrättning, och nu öfwer alt införde bruk, har Organisten bästa tilfället at sköta syslan, emedan ingendera werket ligger honom för när i örat, äger ock beqwämlighet at stämma alla werk. På begge sidor om Organistens säte, äro Registernas Reger-werk med deras anteknade namn. Desse äga igenom wällar, som gå uti wäll-bräder, gemenskap med de under 7:o § 2. anförde Register, och igenom dessas ut och indragning, skjutas Registerne fram och tilbaka. Claweren och Pedalen äga äfwen wällar för hwar Claw, hwilka regera genom Abstracter de under 6:o nämde ventiler. Desse Abstracter äro såwäl korte som långe brädspån, fästade genom winkelhakar. Ventilerne äro inuti wäderlådorne å begge sidor försedde med styfter, som förhindra deras sidowridning, [12] samt ledas med et [ 308 ]anhänge af messings tråd genom hol, hwar för sig under wäderlådorna til skrufwar, som fästas wid abstracterna. Uti holen äro desse Messings trådar förwarade med läder-såckor, hwilka sluta wädret innom wäderlådorna. Wid Claweren så wäl som Pedalen, äro likaledes skrufwar fästade wid abstracterne; desse begge slags skrufwar bidraga på det nogaste til ventilernas öpnande och igentäppande.

§ 4. Pipwerk finnas af 3 slag: 1:o öppet 2:o täckt eller på annat sätt än det förra intoneradt, och 3:o Rörwerk; det sednare härledes af Hautboits och Bason Rör, och är således namnet Rörwerk mera lämpeligt, än det tilförene bekante Schnarr werk. [13] Alla pipwerk [ 309 ]bestå 1:o af deras fötter, 2:o af Labia eller munstycken, och 3:o af sielfwa piporne. Desse delar äro sammanfogade genom lödningar, hwarwid fötter och munstycken fordra en noga aktsamhet. Til öppet Pipwerk, räknas alla Principaler af 32, 16, 8 och 4 fot; Octawer af 16, 8, 4 och 2 f. Qwinter af 12, 6, 3 och 1 ½ f. Decima af 3 15 och 1 35 f. Mixturer om 12, 10, 8, 6 och 4 Chor; Scharff som altid har 3 Chor. Sexqwialtra 2 och Rausqwint 2 Chor. Desse jämte Basuner och Trumpeter tillsammans, är det, som i allmenhet kallas fullt werk. Alla pipor i öpna pipwerket äro efter enahanda form, deras ställning gör allenast skilnad, at somlige äro Princ. Oct. Qwint. o. [ 310 ]s. w. doch märkes, at de synlige pipor framföre uti så kallade faciatet, enligit accord med Orgbyggare förfärdigas af Metall, och under tiden af Ängelst tenn, eller der tillgêng är af Silfwer, hwaremot in i werket, desse slags pipor bestå af sammanblandadt ten och bly. [14]

§. 5. Härwid Anmärkes, at när många Octawer af 16, 8, 4 och 2 f. tillika förekomma i et orgwerk til styrkans winnande, at hålla en sjungande församling i ordning, så förloras genom de finare Oct. 4 och 2, hwarenda klangs Physikal. egenskap och styrka, ty det är icke en [ 311 ]enda ensam klang som örat då förnimer, utan det är et hastigt sammanstötande af 6 särskilte klanger, hwilkas grund igenfinnas i talen 1, 2, 3, 4, 5, 6. Således medklinga grundklangen under 1, Oct. under 2, duodecima under 3, Oct. bis composita under 4, decima bis compos. under 5, och duo dec. bis compos. under 6. Detta ställes för ögonen på följande sätt: när c under talet 1 röres som grundklang, men klinga med samma   c1 i en hast   c2,,   g3,, _ c4,, _ e5,, _ g6., så at Oct. medklingar 3 gånger under talet 1, 2, 4, Quinta 2 g. under 3 och 6, samt decima under talet 5; dylikt medklingande förnimmer et upmärksamt öra, genom stora klockors, stora Orgwerks och gröfsta strängars starka klingande; men ju finare sådane klanger blifwa genom klockors, pipors och strängars förminskande, ju mera förlora klanger för hörsslen deras medklingande Physik. egenskap, så at endast talen 1, 2, 4, höras, men talen 3, 5 och 6, äro ej mer at märka i sådane finare klanger, der dock deras närwarelse är oundwiklig til klangers framalstrande. Men detta medklingande medklang, är ock wissa grader underkastadt. Et sträng-Instrument förlorar icke så mycket, som et blås Instrument i medklingande, häruppå grundar sig ock Orsaken, hwarföre Qwint och Terts register äro oumbärliga i Orgwerk, til winnande af klangers Physik. egenskap, som igenom så många finare Octawers [ 312 ]tillsättande blifwit förlorad. Kellner i dess Trogna underrättelse p. 66, felar alt så, när han säger: at man i Orgor med flit har det vitiense wilda skriet af Terts och Qwint Register. Och fastän många inbilla sig, at et godt Orgwerk ej kan bestå dem förutan, så kommer det likwäl derpå an, om wi härutinnan winna bifall hos wåre efterkommande. På någre orter är redan en märkelig ändring giord i Pedalen, såsom ibland andre, Silberman en af de berömligaste Orgyggare i Tyskland, icke längesedan i Sophias Kyrka i Dressden, byggt et förträffeligt werk af 33 st. men i Pedaln, icke satt annat, än 4 rena st. P 16. SB 16. Bas 16. och T 8. Underställes derföre någon hwar Orgwerks kännare, hwad proportion är emellan 4 sådane Pedal st. som alla fordra mycket wäder, och 29 Manual st. samt hwad gagn P 16. och SB 16 tillika skola giöra i Pedalen? Oct. 8. tyckes nödigare fordras i et sådant, än SB 16, fast Pedalen ändock är och blifwer alt för swag emot de öfrige werken. Widare frågas billigt: om SB 16 allena är tillräckelig i Pedalen til täkta pipwerks accompagnement? I Freyberg i Sachsen, har samma Silberman byggdt et werk med 32 st. [15] Om någon behagar jämföra det med [ 313 ]Clara Orgwerk i Stockholm, (se p. 205,) synas bägges inrättningar wida skilde, så til proportion werken emellan, som til förträffelighet i anseende til reele stämmor. I Freybergska werkets styrka förorsakas mycken saknad, då i Manualn är Fg 16 i stället för T 16, och i Öf. werket, ingen T utan v h. 8. man finner der emot en mängd af Q. och Tert. så wäl med egna register, som i M. Cb. och C 4. och må derföre wiserlig sägas: at der blifwer wilda skri af Tert och Qwint-Reg. emot Pedaln, som äger stora och genomträngande mensurer. Sedan således är bewist proport. Q. och Terts regist. nödwändighet i Orgwerk, och deras missbruk blifwit uptäkt, erinras widare om

§. 6. Öpet pipwerk. Namnet Principal kommer deraf, at den är hufwudstämman i werket, hwarefter alla de öfrige enligit fottalen blifwa inrättade; samma st. ställas ock derföre utanföre i faciatet af werken. [16] Har et werk P 16 [ 314 ]så äger Öf. werket P 8 och Bröstwerket P 4. men Rygg-posit. såsom för sig sielf P 8. I de största Orgw. Pedals Faciat brukas allenast P 32. f. Hwaräst P 32 är, finnes in i werket O 16, 8, 4 och 2, men P 16 har O 8, 4 och 2; wid P 8 gjöras O 4 & 2, samt til P4. endast O 2. Mindre än 2 f. och större än 32 f. pipor sättas icke i Orgwerk, ty sådane kunna icke bringas til riktig intonation. Der P 32 är i Faciat, träffas i werket O. 12, Tertia (bättre sagt) Decima 315. Är P 16, blir Q 6. D 134; giöres P 8, blir Q 3 och D 135; men til P 4 sättes Q 1½ och T 135. Här utgiör D. emot P 4, en riktig Terts, som NB aldrig blir mindre än 135, för at undwika dess repeterande; likwäl är dylikt rep. nödig i M. Cb. Sch [ 315 ]och Sq, emedan de eljest härtil erfordeliga ganska små pipor, i de finare Octawer, ej hinna at följa med, hwilket rep. likwäl bör ske på skickeligt sätt, då wid Priman, då wid Tertien, då ock wid Qvinten. Mixturer åberopa sig under namnet Fach eller Chor, så många pipor öfwer stocken, som Registrets namn utstaka, äro derföre 12, 10, 8, 6 och 4 Fach eller Chor; största pipan håller 4 fot. Scharff är allenast 3 Chor, och finnas gemenligen i Öf. eller Bröstwerk, dess inrättning är c , g , = c , största pipan är 2 fot. [17] Sexqwialtra består af 2 pipor öfwer stocken, är således 2 Chor. När P. är 8, grunda desse 2 Chor. sig på Q. och D. sålunda c , g , = e . Alla desse höra til öppet Pipwärk.

§. 7. Täckt, eller på annat sätt än det förra intonerade Pipwärk, består antingen af sådane öpne pipor som 1:o upåt igentäppas med lock, hwaruti et öppet rör är befinteligt, eller ock 2:o sådane, som wäl ofwantil äro öpne, men genom intonation nedtil bekomma andra läten, dels ock 3:o sådane, hos hwilka begge förenämde egenskaper finnas. 1:o De med lock uppå, äro: (grof) Gros Gedagt 16, G 8 och 4, locket på [ 316 ]en sådan pipa giör henne en Octaw gröfre. [18] 2:o Utan lock med en särdeles invention nedåt, äro: Rör-Fleut, Flach-Kort-Spitz-Hohl-Fleut 8 & 4, samt Wald-Fleut 2. Hwartil äfwen räknas Fleutravairs, doch dependera alla desse pipors arbetande, af Orgbyggarenas wilkorliga inventioner. [19] 3:o Pipor med begge förenämde egenskaper, [ 317 ]äro: Qwintadena 16 och 8, så intonerade, at jämte klangen helt sagta deras Qwinta medwisslar. [20]

§. 8. Rör-pipwerk. [21] Dess pipor stå hwar för sig nedåt på egen stock, hwaräst är et halfrundt messings rör, hwarpå et löst liggande messingsblad är passadt, som kallas tunga; så wäl [ 318 ]röret som bladet, äro fästade wid en plåck af trä uti stocken, och på messings bladet går en stadig messings tråd genom stocken, som kallas krycka, denne är nedantil bögd som en fjäder, och ligger tätt på tungan, men ofwanför stocken är bögningen såsom en hake; igenom denna krycka stämmes pipan högre eller lägre med stämjernet. Öfwer Cancellen uppå wäderlådan är en fyrkantig ask, ofwantil öppen, som kallas stöfwel, hwaruti förbemelte stock så passar, at wädret genom Cancellen kommer in i röret, och giör pipan klingande. Hit räknas Basun 32 och 16, Trumpet 16, 8 och 4, Cornet 2, som äga wida Mensurer; Faggot eller Dulcian 16 och 8; Regal 8, 4. Hautbois och V. Hum. 8. den sednare kallas V. Virg. när hon icke går hela Claweret igenom. Desse äga trånga mensurer. Sluteligen anmärkes, at

§. 9. Orgwerk böra stämmas i Chorton, dels för bätre och lifaktigare styrka, dels ock i synnerhet derföre, at hela werldens uråldriga Choral böcker äro författade efter Chorton. [22] Der et [ 319 ]Orgwerk blifwer stämt i Cammar ton, måste alla Choraler en ton högre transponeras, (til mycken [ 320 ]olägenhet för Organisten, om eljest Församlingen i diupheten skall hinna med.) Ibland andra Psalmer tjenar i synnerhet N:o 220 i Sw. Psalmb. härom til bewis. En annan olägenhet förekomer äfwen, at när Temperaturen intet til alla delar är riktig, [23] förordsakas derigenom mycket oliud i accorderna; sker åter icke förenämde transponerande, så följer, at församlingarne efter dylika Orgw., mycket lågt och ljumt komma at siunga , hwilket i synnerhet wid lof och tacksägelsePsalmer är stridande emot det stora ändamål, som är: Guds ära och andagtens befrämjande i HErrans tempel. Och således är bewist, at Orgwerk eller Organum är det fullkomligaste Instrument, ty här förena sig Aerologie, Pneumatique, Mathematique, Mechanique, Geometrie, Symmetrie, Physique, Sono-Harmonie, Temperatura och Tactiqe med hwaranan på det nogaste, at frambringa en den präktigaste Musique.


  1. Til widare uplysning och uttydning af de här förekommande obekanta namn, bifogas någre anmärkningar, för hwilka jag i synnerhet har at tacka Hof Sec. och Dir. Mus. Miklin, som på flere sätt wisat biträde wid denna Orgwerks Samling.
  2. En rätt Proportion emellan alla et werks delar, röjer snart Mästarens insigt, samt huru wida han rätt förstår draga up Mensurer, och göra säkra uträkningar efter tusenddeliga måttstocken och Proportional-Cirkelen, hwilka må kallas en Orgbyggares hufwud- och grund Instrumenter. Sådant blifwer derföre det säkraste prof af erfarenhet wid en Orgbyggares Examinerande.
  3. Der trångt rum är, brukas skäpp-bälg, som är en dubbel bälg, den ena öfwer den andra. Belgorna bestå 1:o af bälgborden, eller öfwer och undersidan, 2:o Falterna, 3:o Ventilerna, 4:o Gewinden, som är häftat hwarmed bälgen göres rörlig wid ändan, 5:o Calcant Clawen, och 6:o Wigten. Under Bälgorne äro 2 ventiler, som indraga wädret, och 4 som wid bälg-kopplen eller snutan utsläppa det &c. &c. Mindre öfwade Orgbyggare göra allenast en ventil wid bälg-koppeln, men olika jämt wäder meddela 4 mot 1.
  4. Canaler eller wäderrör böra wara diupast eller widast wid bälgorna, och sedan i proportionerat aftagande, dela sig in i lådan, för at erhålla den så nödige wäderpackning. Både bälgor och Canaler begiutas med Limwattn och rödfärga.
  5. Sperr wentil är en nödig klapp i hufwudröret, med hwilken wädret från hela lådan utestänges.
  6. Desse bestå af 2 hufwudsakelige delar, Wäderlådan, (Windlade) och Wäderkistan (Windkaste) eller underlådan, der Cancellerne egenteligen äro, dit wädret samlas genom wäderrören från bälgorna.
  7. Cancell kallas således öpningen emellan wäderlådan och piporna, derigenom wädret kommer fram, så snart någon ton på Claweret anslås, och öpnar ventilen, hwilken är försedd med Messings fiädrar, men eljest tiltäpper för wädret.
  8. Härwid må nämnas, huru et werk eller pipa kan komma at hyla, det är, i otid gifwa ljud, nemligen: om Regeringen ej är nog ledig gjord; när wid wäderskiften, Clawer, wällar, swänglar och ventiler, eller Regering bålna; om något sandkorn, fluga eller annat faller ned genom pipan på ventilen o. s. w. hwilket Organisten bör förstå at hielpa; äfwen som han ofta måste skrufwa Claweret jämt, alt efter som det wid torkwäder kan draga sig up, men sänka sig i wåt wäder. Deraf tycks kunna slutas, at träd torkar ihop och ger ut sig på bredden eller tjockleken, men ej på längden såsom Mässing. Sammanstickning är, när en ton af de finare stämmor hålles an, och en eller flere låta höra sig på en gång; sådant förorsakas, dels af oriktigt arbete, dels af stockarnas ihoptorkande om wirket ej warit wäl tort, då wädret löper emellan Register och stockar, från den ena til den andra pipan. Samma fel kan, fast med mycket beswär af Orgbyggare botas. Durchstickning kallas, när wädret i wäderlådan löper från den ena canalen i den andra, och förorsakar samma swårighet, men är et oboteligt fel, så framt icke hela lådan skall giöras om. Schwankning är ojämt och otilräkeligt wäder.
  9. I Swerige finnes nu allenast Stockholms Nicolai och Tyska Kyrkans samt Wisby Kyrkas Orgwerk med 3 Clawer, utom Pedaln; Liedköpings gamla werk hade ock samma inrättning. I Tyska orter träffas många sådane. (Se p. 165.) Huru de äldre werk warit inrättade, är nämdt p. 174. Närwarande tid bygges mäst Orgwerk med 4 fulla Octawer, eller ifrån gr. c, til och med 3 st. d. som är 51 Clawes, utom de som få någon särdeles tilökning, såsom Nicolai werk i Stockholm med Subsemitoner &.
  10. Sådan fördelning af hela, halfwa och fierndels Orgwerk, är i Musik. Lexicon p. 270 anförd, lika så skillnaden emellan Positiw och Regal; i de förra, som äga både Fleutwerk och Rör-stämmor, stå alla pipor rätt up, men de sednare, eller så kallade Regal, göras med liggande pipor, och bestå mäst af Rör-stämmor.
  11. Såsom p. 163 är sagt, har Pedals inrättningen icke warit bekant, förr än 1470; är således ifrån den tiden, som Orgbyggnader fått nu ägande anseende. Med bihängde Pedals byggnader är början sedan skedd. Sådane bihang hafwa icke andre pipor än de Manualen tilhörige, men samma blifwa genom särskild giord Regering anslagne ymsom med fot och Man. Claweren. Til besparning af Metall, och lindring i pris, sättas ock på någre ställen pipor i Pedalen allenast för en Octaw, men då är det öfrige et bihang af Manualn, hwars grofwa Octaw således utgör Pedalens öfre, och hela werket 5 Octaw pipor. Dylik inrättning har Wistenius giordt i Ekesiö, Wadstena &c. &c. På andra ställen, finnes Coppel emellan grofwa Octawen i Pedaln och Manualen, til mera förstärkning för basen, (utom de Coppel som inrättas emellan Manual- Rygg-positiw och Öfwerwerk;) dylik invention är giord af Gren och Stråhle i Ladugårdslands och Westerås Werken.
  12. Således säges et Orgwerk hafwa 2 slags Regering, nemligen 1:o Abstract Regeringen, först anhängd wid Claweret, sedan häftad wid Wällbrädet, och derifrån ledd up under lådan, med namn af Schwenglar in i pumpetterne up genom pumpet-påsarne til ventilen. 2:o Registratur-Regeringen eller stämm-dragen (Zugen) med sina klappar, wällar eller wändlar, järnarmar, Träd-Zug, järn-swenglar m. m. alt starkt tilhopa fogat, och fäst i et Lager wid Lådan och så widare häftadt wid Registren. Mycken accuratesse fordras wid anhängshålen i abstracterne m. m. giöras de för stora, blir buller under spelningen o. s. w.
  13. Pipwerk är et nomen genericum, och säges om alla slags pipor af Ten, Metal, träd &c. Efter Orgbyggares talesätt, delas det i Labial eller Fleutwerk, samt Rör eller Schnarrwerk. Labial pipan består af fot, kärna, Labial öpning, sidoskägg, kropp, (pipan) hatt och häfte; men Rörwerks pipan har stöfwel eller hålk, (stiefwel) munstycke, tunga, krycka, kil, stopsel och pipa. Labial-werket är eljest nog olika, til sin skapnad; en del pipor äro öpna; en del täkte; någre lika wida ofwan och nedantil; andre widare ofwan eller nedan; en del smala eller långa, en del wida och korte, o. s. w. Täkte pipor af lika fottal, äro allenast hälften så långe som de öpne. Hwar stämma har sin egen Mensur, om en pipa göres täkt och hälften kortare, behåller hon dock samma widd, som hon wore öppen och dubbelt längre. Då Princ. är 8 f. bör pipan gr. c wara 8 f. ifrån dess Labium, (mynning) men de täkte 8 f. pipor allena 4 f. långa; således förändras en öppen pipa genom täckning, och blifwer då en Octaw diupare i ton. Otta fots ton är af samma högd och diuphet, som mennisko-rösten, 4 f. är således 1, men 2 f. 2. Oct högre genom hela Claweret; twert om, blir 16 f. 8 toner diupare, och 32 f. ännu en Oct. gröfre än menniskorösten.
  14. Principaler i större werk böra göras af Äng. tenn utan tilsats; eljest brukas ock, at til 6 lisp. tenn sättas 1 lisp. bly, som wid smältningen merendels bortbränns. Orgel Metal gjöres af olika halt; den bästa är af 2 tredie delar bly och 1 trediedel tenn; god Metall har ock 1 lispd. tenn mot 4 bly, förswarlig 1 lisp. tenn mot 5 bly, men går det til 7, 8 a 9 delar, är föga annat än bly; somliga lägga en del spiant, vismut eller tutanego till Metallen at göra den hård. Ju fastare och bättre Metall, ju längre står pipwerket emot; i följe hwaraf, bör i alla contract med Orgbyggare, metallens hallt och godhet noga utstakas och derefter lämpas; blir ock derföre en förståndig Approbateur högst nödig wid et Orgwerks besiktning. Werkmeister som i sitt hus sielf låtit bygga 3 Orgwerk, för at få kundskap der om, innan han utgaf sin Orgelprobe, upräknar wigt på fläste pipor efter storleken i pund tal, det är skålpund. e. g. P 8 ifrån c til 3 ft. c fordrar ungef. 165. P 4. 60, S 8. 127, Q 3. 22, Q 8. 116, O 4. 54, SO 15. alt skålpd. o. s. w. som dess förtekning utwisar.
  15. Detta Freybergska Orgwerk upsatt i S:t Pers Kyrka derstädes, har kostadt 3000 Rd. består af 14 st. Manual P 16. O 2. Vdg. 8 af trä, R Fl 8. metall, O 2 & 4. Sp Fl 4. Q 3. Ter. 2 af träd (fast NB Tert. aldrig blir 2 utan 315 eller 135.) M 4. hwari största pipan är 2. Cb 3. Fg 16. T 8. C 4. af trä. Öfwerwerket med 13 st. P 8. Qd 8 & 16. O 4. Q 1½. Sif Fl 1. Sq 2. M 3. v h. 8. af trä S 8. R Fl 4. Nas 3. O 2. af Metall. Pedalens 5 st. äro: S B 32. P 16. O 2. T 8. af ten, Bas 16. af trä med metals munstycken. Dertil äro 4 bälgor.
  16. Faciat är den främsta yttre synbara delen af Principal-piporna och Structuren. Någre dylika Orgb. termer utom de redan nämde, kunna här uttydas: e. g. Coppel kallas den sammanbindning mellan Claweren, som giör, at flere werk tillika kunna anslås. Fach, Fuss, Chor och Fottalet utwisa pipornas storlek. Tremulant är en inrättning, som genom insläpt wäder förorsakar en särdeles rörelse och swäfning; giöres af träd och skinn, med 2. ventiler, en messings fiäder, och fiskbens eller träd spröte; brukas mäst under Psalmers intonerande med douçe stämmor. Repetera säges en stämma, då alla eller 2 Oct. äro af lika fots ton, som sker i M. Sch. T 4. & Halwera är då Registret til en stämma delas i 2 delar. Abfall des windes finnes i någre stora werk, hwarmed wädret i hast kan utsläppas. o. s. w. Såsom besynnerligt märkas ock, at Swenske Orgbyggare nu warande tid, ännu bibehålla flere stämmors Tyska namn efter gammalt bruk, såsom Gedagt, Untersatz, Scharff m. fl. hwilka likwäl på eget språk lätt kunna öfwersättas.
  17. Rausqwint består ock af 2 eller 3 pipor för hwar ton, men får namn af Mixtur, när et Chor har 4, 5 a 6 pipor, de senare repetera men ej de förra. I gamla werk finnas sådane til 12 Chor och stämmas mäst i Oct. Ter. och Qwint.
  18. Untersats 16 f. kallas stämman när pipan är öppen, men gros gedagt eller Subbas 16, då den är täkt. Någre gifwa dem ock namn Borduna, men sist nämde liknar närmast Principal och bygges dem til understöd. Eljest hafwa desse stämmor olika mensur. Gedagt kallas den 8 f. men Fleut eller Gedagt-Fleut när den är 4 f. Untersats 32 f. med duble labia är präktig, och plär ställas på en apart låda äfwen som Cont Basun 32 f.
  19. Om stämmornas förändring i nyare Orgwerk mot de gamla, kunde mycket anmärkas, såsom: at någre st. i sednare tider aldeles blifwit bortlagde, och andre endast efter wissa förbättringar til namnet ombytte. På sådant sätt är ock vox. virg. ej annat än Hautbois d’amour, Cymbel förbytte i Mixtur; Zinkor, Dulcianer, Krumhorn, Skallmejor, Sordunet &c. &c. i Cornetiner, Trumpeter, Basuner o. s. w. Hwarom widare kan läsas Prætorii Organographia. Fogelsång har warit en stämma i äldre werk, som bestådt af en blylåda med egen Canal och 3 eller 4 pipor, hwilka då wattn deri fylts, gifwit fogel-läte. Cymbelstierna finnas äfwen på någre ställen utan för werket öfwer P. satt i form af en stierna med intonerade bjällror, 3, 5 til 8 på hwar udd, til dess regering är et 4 kant iholigt qwarn hjul, som passar mot dess egen Canal; när registret öpnas, drifwer stiernan omkring, och gifwer et särdeles klang. I Gertruds Kyrka i Hamburg, är en dylik Cymbstjerna som löper på en Rubin.
  20. Anmärkes, huru Intonera är en konst at gifwa piporna starkare eller swagare ton, och bör den i begge händelser wara, så mycket möjeligt är, accurat och jämn, så at den ena ton ej blir stark och den andra swagare. Af intonation beror en tons starkhet mera, än af wädrets styrka, ty på et swagt wäder kan man intonera en pipa starkt, och twärt om.
  21. Rörwerken förlora sin stämning wid hwart wäderskifte, och måste piporna derföre af Organisten som oftast stämmas, men labial eller Fleutwerket behåller sin stämning i flere år, bör dock af Orgbyggare ränsas och stämmas, enär sådant behöfs, som i utlänska orter merendels sker hwart 10 eller 15 år, at werket ej må försämras. Genom försummelse deraf, hafwa flere Orgwerk hos oss blifwit i otid förlorade. Af träd gjöras Bas 32 och 16, U. S B. Bord. Violoncel med flera af 16 f. ton, de störste i T 8 äfwen i Princ. då någre pipor ej få rum i Faciatet. Fleutwerk med flere kunna wäl äfwen giöras af träd, men i goda werk bygges ej gärna stämmor af 8 f. och derunder af annat än metall. Twärtom, finner man 16 f. stämmor äfwen af metal, alt efter Accord med Orgbyggarn. I Christianstads werk är Bas 16 och G 16 af metall, der finnes ingen träd pipa i hela werket, likaså är Tjellmo werk p. 267 utan trädpipor.
  22. Ehuru eljest bekant, må nämnas: at Camar ton är en hel eller 2 halftoner djupare än Chorton, som är en hel eller 2 halfwa toner högre än den förra, ty då C i Chorton låter lika med D i Camarton, och Ds i den förra lika med F i den sednare, är klart, at Chorton är en ton högre, hwarföre ock, et Orgw. i Camarton, kostar mera än et i Chorton, emedan i det förra 2 de gröfsta pipor i hwar st. blifwa gröfre och djupare, samt följak. draga mera metall än den sednare. De gamlas Chorton war 1 och en half eller 3 halfwa toner högre än Camar ton. HofSecr. och Direct. Musices Johan Miklins yttrande i detta ämne til mig, förtjenar här sitt rum: ”Det lärer wara ännu en oafgiord sak antingen Chor- eller Camarton är behagligare. Roman och flere af de äldre, tykte mer om den förra; min tanka derom är den samma, dock med någon åtskillnad; i Psalmer efter wår allmänna usla Choralbok, som äro högt satte, tycker jag mer om den sednare, men i de som gå diupare, passar den förra bättre; hwarföre jag på mitt (Lindköpings) werk, som står i Camarton, sällan spelar en Psalm i den ton han står i gamla Choral boken, och wore werket i Chorton måste jag ofta giöra det samma, emedan en del melodier äro lagom passade för mensko rösten, en del för högt, och andre för lågt, hwilka sednare äro satte i melodier af Profess. Rudbeck, (se p. 147) som skall haft en grof röst; och just denna märkbara skillnad, har jag sökt hielpa i min nya Choralbok, genom tjenliga transpositioner. Jag tycker, at ingen annan orsak warit til Camartons införande i Orgwerk än, dels Comodite wid Musiks upförande, dels ock, kan hända, wissa i Choralboken för högt satte melodier, altsammans at undgå transponering. Camarton är wäl wid musik Commodare, men ej behagligare än Chorton, ty denne kan rätteligen kallas friskare såsom en hel ton högre. Behagligt ljud af et werk, upkommer af lagom och stadigt stående wäder, wäl proportionerad mensur, ej för swag, och ej för skarp utan lagom och för all ting jämn intonation; ren stämning och i synnerhet god temperatur. Om alla förmoner träffas i högsta grad i et werk, och god temperatur saknas, fines der ingen behaglighet för et öfwadt öra.”
  23. Härom yttrar sig Hof Secr. Miklin sålunda: Temperatur är en konst: at wäl stämma et Orgwerk, Clawer &c. den upkomer deraf, at innom en Octaw inclusive, finnes 13 toner, hwaraf den 13 måste tempereras, drifwas bort eller delas på de öfrige, så framt tertierna ej skola blifwa för höga,och accorder utan harmonie. Häraf ses, at den ej har rätt grund som säger, at någon qwint skall swäfwa öfwer. Hade man jämt 12 toner, så existerade ingen temperatur och då wore det en ringa konst, at accurat stämma sådane Instrumenter. Temper. insättes ifrån ostr. C til och med et str. Fs och delas i den lika och olika swäfwande; wid den förra, som brukas til Clawer, Cym. m.fl. swäfwa alla 12 qwinter en 12te dels ton under, men alla Oct. på puncten rena; af den sednare, som efter många försök, är befunen wara mäst sonore och wälklingande i Orgw. gifwes flere slag. Den lärde Capelm. Neihardt uti sin 3die förbättrade upl. af Temper. Monochordi. upgifwer 12 slag, hwaraf det sista är det bästa.