Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter/Tilökningar och Rättelser
← Bihang, eller Kort Orgwerks-beskrifning |
|
Register → |
Tilökningar och Rättelser.[1]
Om Musik i allmänhet närwarande tid, hos andre Nationer i Europa, tillägges:
Italien p. 66 not. 29 utom de der upräknade, ihogkommas en Nardini och Pugnani, som nu anses för störste mästare på Violin i hela Italien.
Ängland p. 67 n. 31. Desgiardini, Joh. Christian Bach och Abel, hafwa i sednare tider blifwit namnkunnige, den förre genom färdighet på Violin, de sednare af Compositioner, ej mindre än execution på Clawer samt Viol de Gambe. p. 159. I Ängland skola Orgwerk warit bekante redan år 660.
Frankrike p. 67 not. 32. För 20 år sedan berömdes der Rameau och Mondonwille, men i sednare tider, och då smaken i Musik undergått så mycken ändring, hafwa i synnerhet Schobert och Honauer, bägge af Tyska Nation, gjordt sig förtjänte af Composition och Execution på Clawer. Ibland Violister war den oförliknelige Ferrari, en Italienare, som dog 1756, äfwen Schabrau, som Componerat sköna Solo för Violin, Campionis och flere.
Spanien p. 69 not. 53. En Boccerini har i synnerhet der blifwit känd på sednare 6 a 8 åren, genom sina wackra Compositioner af Musik.
Österriket p. 69 not. 35. I Wien hafwa Wagenseil, Ditters och Heydn warit särdeles berömde.
Tyska Riket p. 69 not. 34. Musik har der stigit til största högd. Capellet i Manheim är bragt til nu warande fullkomlighet, af den för Composition af Simfonier så mycket bekante Stamits. En Filts som dog helt ung för någre år sedan, en Cannabich, Frentzl, Toeschi och Kramer alla stora Musici och förträffelige Violister, äro Scholairer af Stamitz, och bidraga til den färdighet uti Execution, hwaruti Manheimska Capellet öfwergår nästan alla andra i Europa. Capellet i Studtgard, hwars Directeur är den bekante Jomelly, är äfwen ganska godt; den för särdeles färdighet på Violin, så mycket berömde Lolly, är derwid engagerad.
America p. 77. not. 9 Chalumet de paix, är icke Musik. Instrument, utan en owanligt stor tobakspipa som nyttjas wid fridslut. I de Portugiska Colonier skal Musiken i sednare tider mycket blifwit upöfwad, särdeles i Rio de Janeiro.
Swerige p. 100. not. 21. Camarh. Baron Carl G. Düben som dog 1758, war Directeur öfwer Kongl. Capellet och stor Lutenist. p. 107. Sorg-Musiken som upfördes öfwer Hof-Int. Roman, war af dess egen Composition. p. 110 117. Til Hof-Capellm. Utini heder, räknas dess wackra Composition af sista Krönings Musiken 1772, samt Operan Thetis och Pelee, som första gången upfördes på Kongl. Swänska Theatern d. 18 Jan. 1773, och admireras både af Inhämske och Utlänningar. De Hay Concert-mästare hos Hennes Maj:t Änke-Drottningen, en Holländare, bör ock ihogkommas för sin färdighet på Violin. p. 111 Violisten Weström är den enda af nu lefwande Swänska Musici, som warit i Italien och der njutit information af den store virtuosen och 80 års Mannen Tartini i Padua, hwilken haft disciplar nästan af alla andra Nationer, men ingen förr ifrån Swerige. p. 113 Om Krigs-Musiken bör nämnas, at wid Södermanlands, Westmanlands och flere Regementer, nu är under inrättning af en ny Fäldt-Musik med flere slags Instrumenter. p. 117 not. 37. Joh. Chr. Zchorzscher är nu Direct. Mus. i Wexiö, p. 187 not. 26 German har rep. Clara förra werk 1750, och insatt v. h. förbättrade Maria werk 1752.
P. 206. St. Olofs nya Kyrka i Stockholm håller 82½ aln. i l. och 19 aln. b. med 65 aln. korsb.
P. 231. Lunds Orgwerk blef flyttat 1333 ifrån west. dörren, och upsatt öfwer Altaret hwarest det nu står, ungefär til 1⁄3del fram i Kyrkan från östr. gafweln räknadt. I rummen bakom, hålles Magister Promotioner och flere Academiska acter; derunder är den bekante Kors-Kyrkan.
P. 320. Til deras nöje som icke äga et accurat Monochordum, må nämnas Tonernas storlek och förhållande sins emellan för en Octav, såsom: ifrån c til d äro 9 Commata, ifrån d til e 8, ifrån e til f 5, f til g 9, g til a 8, a til b 5, a til h 9, b til h 4, och ifrån h til c 5.
- ↑ Desse tilläggningar äro större delen benäget lemnade af Majoren och Ridd. M. W. Pauli, som äger mycken insigt i Musik, och, under flere års wistande Utrikes, haft tillfälle lära känna andre Nationers Musikal. inrättningar.