Psalm. XXIII.
Hwad kan migh ståå til trång och Nödh/
Ty HErran Gudh mig föder/
Han spijsar migh medh himmelskt Brödh/
Och i godan Beet mig förer/
Migh til thet Watnet leder han/
Som migh tilfyllest swalka kan/
Thet är hans helge Ande.
För sitt Nampn skul leder han migh/
Jn vppå wägen rätta/
Ther mijn Siäl wederqwecker sigh/
Och aff hans Ord sigh mättar/
Ty är iagh tröst och vtan qwaal/
Om iagh än kommer i Mörksens Daal/
Ty tu äst medh migh HErre.
Tin Käpp och Staff bewara migh/
At iagh widh Hiorden blifwer/
Thes är iagh gladh och tacker tigh/
Som migh och thet medh drijfwer/
Tu hafwer migh beredt itt Bord/
Bespijsat medh titt helga Ord/
Moot them som migh bedröfwa.
Tu hafwer giordt mitt Hufwud fett/
Medh goda Oljor tina/
Som är tins Andes Ymnogheet/
Then tu migh låter skijna/
Jagh warder aff tine Godheet/
Ewinnerliga wälförseedt/
I tino Huse/ AMEN.
