I Kyrkan
← Ödlornas Damm |
|
Den Omwände → |
I Kyrkan.
Sonnett.
Hur sälla ni, som gån uti en kyrka
att prisa Gud, att »själens föda spisa»,
att uti bönen hämta mod och styrka,
och i hans ord hugsvalelse och lisa!
Hur sälla ni, som kommen att er visa,
som tron att öfverallt ni kunnen yrka
att man er skönhet och er drägt skall prisa,
och sluta med att eder sjelfva dyrka!
Ni hören ej hur presten skorrar, läspar,
hur svulstigt, tillgjordt eller platt han talar,
hur matt och utan uttryck alla sjunga.
Men i min vrå halfsofvande jag gäspar
vid dessa fröjdesalar, tåredalar,
som strömma jemt från predikantens tunga.