Indexdiskussion:Raskolnikov (Brott och straff).djvu

Originaltext:

Då författaren avled 1881 och verket publicerades första gången före 1 januari 1929 är verket fritt enligt svensk och amerikansk upphovsrätt.

Översättning:

Då upphovsmannen är okänd och publiceringen skedde före 1 januari 1926 är verket fritt enligt svensk och amerikansk lag.

Upphovsrätt

Enligt sida 2:

Föreliggande andra upplaga utgör ett

direkt omtryck av den gamla upplagan,

fastän stavning o. dyl. givetvis

moderniserats.

och jag gör därför bedömningen att denna andra upplaga har samma upphovsrättsstatus som första upplagan från 1906 (vars skyddstid löpt ut). -- Simsalabim 22 april 2011 kl. 09.59 (CEST)

Ja, texten är fri då, hur det är med grafiska kan jag inte uttala mig om. Men det är inte direkt ett ärende för Wikisource, utan snarare för Commons. -- Lavallen 22 april 2011 kl. 10.02 (CEST)

Det skulle vara om layouten når upp till verkshöjd, men det känns tveksamt. Vi får se om jag får bassning på commons. -- Simsalabim 22 april 2011 kl. 10.20 (CEST)

Det är sannolikt minst lika mycket som det är i en 'fotografisk bild'. Men det är mycket tveksamt som ngn skulle hävda ngn sådan rätt, och jag vet inte om den fortfarande gäller. Commons bryr sig sannolikt inte. -- Lavallen 22 april 2011 kl. 12.33 (CEST)

Uppdelning i huvudnamnrymden

Boken är i huvudnamnrymden uppdelad i kapitel i stället för delarna i de andra språkversionerna. Förutom att det förhindrar en vettig iw-länkning, är inte det en mer naturlig och lättläst uppdelning av boken?--Thurs 3 maj 2011 kl. 22.56 (CEST)

Kortare stycken är enklare att läsa, absolut!

Engelska och spanska kör länkar till delarna på huvudsidan, och sedan länkar till kapitel från sidor som beskriver delen. Det kanske inte är en lösning som passar, om man tänker använda 'header=1' rakt igenom? -- Lavallen 4 maj 2011 kl. 08.53 (CEST)

Det är möjligt att det räcker med att länka till delarna på huvudsidan. Header-funktionen är i så fall inte ett problem, så länge alla sidorna ligger i huvudnamnrymden är funktionen rätt flexibel.--Thurs 4 maj 2011 kl. 11.20 (CEST)

Spontant känns en kapitelvis indelning av boken bättre, men jag har ingen stark åsikt om detta. -- Simsalabim 5 maj 2011 kl. 20.25 (CEST)

Punkt punkt punkt

Även med mina falkögon (host!) har jag svårt att se om det ska vara ett mellanslag mellan ett ord och efterföljande w:uteslutningstecken (...) eller inte. Se t.ex. på denna sida. Det verkar inte vara ett mellanslag eftersom det inte har samma avstånd som ordmellanrummen i meningen, men den första punkten i uteslutningstecknet ligger inte heller dikt an det föregående ordet som en meningsavslutande punkt gör. Typografen verkar ha lagt in ett slags diffust litet mellanrum (en spärr). Från att tidigare ha vacklat har jag börjat göra det enkelt för mig själv och, rätt eller fel, lägger nu in ett mellanslag konsekvent (förutom när det handlar om ett avbrutet ord). -- Simsalabim (diskussion) 12 maj 2012 kl. 19.31 (CEST)

Efter att ha jobbat några veckor en sommar på ett morgontidningstryckeri, vet jag har svårt det ibland är att få sidorna vända åt rätt håll, eller ens få rätt veckodag och datum på tidningen, så jag imponeras av din iver att återge saker perfekt. -- Lavallen (diskussion) 13 maj 2012 kl. 07.50 (CEST) (En morgon ringde min förman upp redaktionen och påminde dem om att det var onsdag idag. "Är det?", blev svaret.)

Jo, det är ingen särskilt stor och viktig fråga, men eftersom ... ändå förekommer ganska ofta i detta verk så vill jag säga något om detta till efterföljande korrläsare. (En bok i sättningsregler som jag konsulterat ägnar ett helt avsnitt åt uteslutningstecknet och dess regler.) -- Simsalabim (diskussion) 13 maj 2012 kl. 10.08 (CEST)