«Vårt lif är en strid!» ja, det må nu så vara,
Och gerna för mig må de lärde förklara:
Att vi ej ha annat att räkna uppå.
Jag spelar på lyran och svarar: jaså!
I verlden visst mycket kan opåtänkt hända,
Men kommer en pater och vill mig omvända
Och hotar, att domen är hardtnära på,
Jag spelar på lyran och säger: jaså!
Gud gifve, jag ej i en i en olycksstund sagt det!
Men kommer min värd och vill se på kontraktet
Och säger, att hyran han ökat uppå,
Jag spelar på lyran och svarar: jaså!
Det är ej så lätt till att nappas med jättar,
Och kommer det någon till mig och berättar,
Att Nordenskiöld ej kom till polen ändå,
Jag spelar på lyran och säger: jaså!
Att klandra min sångmö till ingenting tjenar,
Ty kommer en kritikus till mig och menar,
Att denna min visa är dum såsom få,
Jag spelar på lyran och svarar: jaså!
Jag vet ej hur länge jag går här och rotar,
Men kommer än mannen med lien och hotar
Och säger: ditt timglas är slut, låt oss gå!
Jag spelar på lyran och säger: jaså!
E. S—dt.
