Kris i befolkningsfrågan folkupplaga/Sakregister
| ← 8. Socialpolitiken och den familjesociologiska utvecklingen. |
|
Kris i befolkningsfrågan. (1934) → |
| Folkupplaga (tredje, omarbetade och utvidgade upplagan, 1935) |
SAKREGISTER
Abort, se fosterfördrivning. Termen
inefattar dels provocerad abort,
legitim eller kriminell, d. v. s.
fosterfrödrivning, dels spontan
abort, d. v. s. missfall.
Animaliska produkter 182–185, 193, 217, 219–220, 268.
Antikonceptionella medel, se preventivmedel.
Arbetarimmigration 129–134.
Arbetseffektivitet 223–227, 245–252, 254, 319–321, 326.
Arbetsförmåga, nedsatt 225–226, 247–249, 251–257, 265, 312.
Arbetslön, se löner.
Arbetslöshet 8–10, 33–33–34, 73–76, 92, 165, 186, 190–195, 213, 215, 216, 220, 223, 224, 227, 236, 239, 250, 253–255, 278, 331, 333, 373–375, – och arbetstidsnedsättning 223–224, – och förtidspensionering 224–225, – och levnadsstandard 190–195, – och kvinnorna 373–374, 378.
Arbetsodugliga 227, 245, 247–252, 254–257, 264–266.
Arbetsovilliga 247, 253.
Arbetstid, förkortad 44, 223–225, 251.
Asocialitet 13, 83, 169, 192, 231, 233, 244, 247, 248, 250, 252–266, 274, 295, 304, 361, 393.
Barnavård, se bostadspolitik,
hälsovård, näringsstandard,
uppfostran, utbildning etc.
Barnavårdscentraler 291–294.
Barnbegränsningsmotiv 96–97, 105–106, 117, 137–138, 141, 159, 166, 168, 175, 195–1998, 203–208, 228–229, 243, 327, 334–335, 377, 381, 389, kostnader 137–138, 207–209, 228–229, 268, 282, 381, hindersamhet 137–138, 207, 368, 383, se även fruktsamhet, födelsekontroll.
Barnbespisning 242, 243, 267–268, 361.
Barnförsäkrning 213, 235–238.
Barnförsörjning 11, 138, 141, 148, 160–161, 174–175, 178, 180, 185, 194, 206–207, 208–213, 232, 233–243, 268, 276, 282, 324, 326–327, 356–357, 364, 376, 382.
Barnkammarskolor, 242, 243, 267, 358, 360–368, 376, 379, 382.
Barnkompensation, se barntillägg.
Barnkrubbor 242, 360, 363–365, 379.
Barnpensionering 212, 233–242, 382.
Barntillägg, till lönen 212 233–238, 382, statligt 91, 232, 238v242, 382.
Befolnkingsoptimum 70–76, 115–118, 196–197.
Befolkningsstatistik 17, 93, 99–102, 142, önskemål 123–124.
Befolkningsutvecklingen 99–124, 125.
Behovslön 211–212, 233–238.
Bentham, J. 27, 29.
Bildningsrörelsen 19, 251, 317, 318.
Biologisk teori, Malthus och Pearl 33, 66–70, rasbiologi 76–88, 231, 262–264.
Bondeklassen, se landsbefolkningen.
Bostadsförhållanden 15, 92, 148–175, 193, 195, 211, 240, 269–275, 366, stad 148–169, land 169–174, psykiska skadeverkningarna 159, 273–275.
Bostadspolitik 43, 124, 148, 159, 160–164, 175, 212, 214, 221–222, 242, 243, 269–278, 290, 366–367, subvention 160–162, 244, 273, 274–278, 331, bostadsuppfostran 162, 276–277, 290.
Bostadssociala utredningen 149, 164, 270.
Bostadsstatistik 148, 162, 169, 172, önskemål 148.
Bostadsutredningen för landsbygden 169, 270 n.
Bostadsövervakning 244, 248, 270–273, 277, 286, 289.
Byggnadsproduktion 157–161, 169, 221–222, 277–278.
Cassel, G. 22, 122, 214, 378.
Clarté, bostadsundersökningar 173–174.
Dahlberg, G. 261.
Davidson, D. 29 n., 42–45.
Degenerationsfaran 45–46, 83–84, 261–262.
Douglas, P. 239 n.
Duglighetskraven, stegrade, effektivetetskrav.
Edin, K. A. 22, 57, 67, 68, 118,
375.
Effektivitetskrav 205, 223, 225, 226, 246–251, 254, 265, 302, 312, 319, 321.
Egendomskonservatism och -radikalism 25–37, 393.
Emigration 99–100, 123, 124, 129–130.
Engels, F. 34.
Eugenik, se rashygien.
Expansion och sammandragning av hushållningen 125–128.
Exportmöjligheterna 216, 217, 221, 269.
Fackföreningsrörelsen 43, 190,
246–248, 250, 256–257, 319,
322–323.
Familjelån och -tillägg 212, 233–238, 382.
Familjen 11, 15, 21–22, 89, 94, 104–106, 113, 136–140, 165, 189, 203, 211, 229–244, 273–274, 290, 325, 334–395, bonde- och hantverks- (den förindustriella, patriarkaliska) 233, 247, 248, 341–348, 350–351, 369–370, 390, 1800-tals- (övergångstidens, upplösningens) 348–349, 370, 387–389, 390, 393–394.
Fastighetsspekulation 163–164, 169, 278.
Flodström, I. 39 n., 45–46.
Folkmängden, förändringar 99–100.
Folkräkningen 123, 128, 142, 372.
Fosterfördrivning 23, 49, 56–63, 104, 112, 232, 260, 289.
Frihet och tvång 354–356.
Frihetsuppfostran 304–308.
Fruktsamhet och levnadsstandard 8–9, 22, 23, 33–34, 36–37, 66–70, 73–74, 118, 137, 141, 148, 153, 156, 157–160, 168, 174, 180–181, 183, 187, 195–198, 207–209, 227, 327, 328, den utomäktenskapliga 59–60, 111–112, se även barnbegränsning, födelsekontroll etc.
Fruktsamhetsdifferenser, sociala 51–52, 67–68, 77, 83, 88, 106–107, 118, 375, stad och land 106–1008, Norrland 106, 187, olika åldrar 110–111, gifta och ogifta 111, – och kvinnornas förvärvsarbete 375–376.
Fruktsamhetspremiering 11, 228.
Fruktsamhetstalet, def. 100.
Fruktsamhetsutveckling 8, 10, 21, 48, 100–113, 116, 195, 201, 207.
Födelsekontroll 8, 13, 14, 32, 36–49, 63, 66, 104, 112, 125, 158–159, 166, 174, 187, 196–197, 204, 231, 260, se även nymalthusianism, barnbegränsningsmotiv, befolkningsutveckling.
Födelsetalet, det allmänna def. 100.
Fördelnignspolitik, 27–28, 61, 136, 138–140, 208, 268, 282, efter familjestorlek 11, 208–212, 214, 228–244, 325, 326, 329, 330, 354, 368, 376, 386, klassmässig 11, 208, 238, 242, 243, 320–321, 326.
Förmögenhetsfördelningen 128, 143–146.
Försörjningsproblemet, se produktionspolitik, barnens, se barnförsörjning, åldringarnas 119–122, 124, 126, 201, 256, 276.
Förtidspensionering 224–227.
Förvärvsarbete och äktenskap 241–242, 250, 363, 372–380.
Föräldrauppfostran 51, 267, 297, 307, 309–312, 316, 358, 383.
Gifta kvinnor, i hemarbete
188–190, 249–250, 363, 369–371,
380–382, 385–387, i
förvärvsarbete
241–242, 363, 371–380.
Giftermålsfrekvens 112, 374–376, 3880.
Godwin, S. 28, 32.
Göteborgsutredningen 164, 165, 166, 270, 276.
Hammarskjöld, C. G. 39 n.,
41–42, 43.
Hemmamarknadsnäringar 216–223.
Hertzberg, G. 187–188.
Historiska analogier 90–91.
Hofsten, N. von 262.
Husligt arbete, rationalisering 188–190, 249–250, 348, 351, 360, 370–371, 380, 385, skyddat fårn konkurrens 249–250.
Hyresutvecklingen 163–165, 179 n.
Hälsovård 103, 186, 212, 214, 242, 243, 265, 267, 268, 270, 278–300, socialiserad för barnen 242, 282, 290–297, 330, se även psykisk hälsovård, näringsstandard, bostadspolitik, bostadsövervakning.
Immigration 9, 99, 130–134, 135,
immigrationsspärrar 130–134,
arbetarklassens inställning
130–132, skandinavisk 133–134,
flyktingar 134.
Indikationer, för abort 58–61, 232, 260.
Individualism 13, 15, 17, 140, 204–205, 271, 301, 303–310, 327, 334–337, 354, 359, 361, 386, 390, 392–395, se även liberalism,
Industrialisering 29, 105–108, 136–138, 141, 187, 204, 214, 216, 245–252, 304, 306, 318, 341, 347, 351–353, 369–370, 372, 392, 394.
Inkomst 142–143, olika klasser 144–148, 177, 320–321, – och barnförsörjning 148, 180, 212, 228–229, 237–238, inkomstutjämning, se fördelningspolitik.
Inkomst per konsumtionsenhet, def. 180.
Inkomststandard och nativitet, se fruktsamhet.
Inkomststatistik 141–142.
Intelligensskillnader, mellan klasser 21, 78–82.
Internationell omflyttning 129–134, 135.
Internationella analogier 91–94. 117–118.
Johansson, A. 22, 158, 174–175.
Johnsson, O. ("lundautredningen") 164, 166, 168, 276.
Jordbrukspolitik 109, 124, 176, 194–195, 212, 217–221, 278, 331.
Jordbruksprodukterna till barnen 212, 217, 268–269, 331.
Kautsky, K. 34.
Kindergarten 242, 360, 364, se även barnkammarskolor.
Klassbiologi 76–88, 231.
Klasscirkulation 78, 83–86, 127, 242, 318–326, se även yrkesrörlighet.
Klasslösa 84–85.
Kollektivism 246, 301–304, 309, 343, 386, 392–393.
Kommunindelning 287–288.
Konkurrens och effektivitetskrav 29, 246–252, 256, 265, – och uppfostran 302–304.
Konservativ inställning 7, 9–10, 12, 19–20, 23, 25–35, 39–48, 64, 90, 114, 135, 136, 138–139, 253, 350, 380–382, 392.
Konstant befolkning, villkoren för 101–102, 116, 196, 199–200.
Konsumtionsenhet, def. 180 n.
Konsumtionsreserv 183–185, 216, 217–221, 268–269.
Konsumtionsstatistik 176–178, 216, önskemål 178, 218.
Konsumtionsval 164, 176, 181, 243–244, 271–272, 354–357.
Kontraception, se födelsekontroll.
Kontraselektion, rasbiologisk 45–46, 83–84.
Kostnad för barnet, se barnförsörjning, barnbegränsningsmotiv, fördelningspolitik.
Kriminell abort, se fosterfördrivning.
Krisåtgärder 194, 215, 219, 223–225, 255.
Kvalitet, folkmaterialets 11, 76–88, 205, 206, 229, 239, 244, 245–333 (se särskilda rubriker), 354.
Kvinnornas förändrade ställning 23, 33, 37, 137–138, 188–189, 249, 250, 342–344, 348, 351–353, 359–360, 364, 368–387.
Landsbefolkningen, nativitet
106–110, inkomster 144, 194–195,
236, bostadsförhållanden
169–174, 270–271,
livsmedelskonsumtion 181–182, skolproblem
313–315, bondeindividualismen
390–391.
Lekstugor, lekskolor, se barnkammarskolor.
Levnadskostnadsstatistik 176–178, 217, önskemål 178, 218.
Levnadsstandard 21, 23, 33, 66–70, 124, 129, 137, 141–198, 207–209, 211–214, 216, 218, 220, inkomster 141–148, bostadsstandard 148–175, näringsstandard 175–190, – och arbetslöshet 190–195, – och barnbidrag 239, strävan att stegra 137, 141, 195–198, 204, 380, se även fruktsamhet och levnadsstandard.
Liberalism 18, 19, 20, 25, 34, 35, 70–71, 115–118, 122, 140, 158, 159, 163–164, 201, 207–208, 210, 271, 303, 306, 332, 355, 381, 393, se även individualism.
Linders, F. J. 116.
Livsmedelskonsumtion 179–185, 192–194, 242.
Livsmedelsprocent, def. 179.
Ljunggren, C. A. 274.
Lundautredningen (Johnssons) 164, 166, 168, 276.
Lundberg, E. 183.
Läkare 46–47, 54, privatpraktik och poliklinikväsen 280–285, tjänsteläkare 285–294, 296–297.
Läkarutbildning 281, 284, 285, 288–289, 294, 295, 296.
Lärarutbildning 297–300, 313, 368.
Löner, olika klassers 146–147, 218 n., 223, 320, efter försörjningsplikt 211, 229, 233–238.
Malthus, T. R. 26–37, 66, 140.
Malthusianism 24, 25–35, 66–70, 195, 391.
Marknadslön 234–235.
Marknadsrationalisering 222–223.
Marx, K. 28, 30, 33–34, 66, 72.
Marxism 20.
Medborgarfostran 315–318, se även social fostran.
Medicinalstyrelsen 286, 289, abortundersökningar 47, Norrlandsundersökningen 177, 178, 186–187, 267–268, 274.
Mentalhygien, se psykisk hälsovård.
Mill, J. St. 27, 35, 37, 70.
Minimilön 235.
Moderskapsunderstöd 241–242.
Morel och befolkningsfråga 7, 9, 12–17, 22, 32, 36, 37–48, 51–53, 54, 60–62, 89, 96, 114, 138, 140, 202–206, 210, 214, 309–312, 327–328, 331–333, 335–341.
Motiv, se barnbegränsningsmotiv.
Myrdal och Åhrén, se göteborgsutredningen.
Mödraskydd 60, 62, 241–242, 291, 293, 377, 379, 382.
Nativitet, se fruktsamhet,
födelsetal.
Nettoreproduktionstal, def. 101.
Normalhushåll, def. 182, 184.
Norrlandsundersökningen 177, 178, 186–187, 267–268, 274.
Nursery schools, se barnkammarskolor.
"Nya skolan", se frihetsuppfostran.
Nymalthusianism 8–9, 24, 35–65, 66, 89, 105, 113, 135, 391, Sverige (Wicksellstriden) 38–48, aktuella reformkrav 49–65.
Nyström, B. 172.
Näringsstandard 15, 175–190, 193–194, 195, 243, 266–269, 290, 293, 331, 361, olika klasser 178–187, olika familjestorlek 180–185, 211, inom familjen 187–189, socialpolitiska reformer 212, 214, 242, 266–269, 361, socialpedagogiska reformer 185–186, 188–190, 266–269.
Ogburn, W. F. 72–73.
Ogifta mödrar 59–60, 201, 241, 263, se även utomäktenskaplig fruktsamhet.
Patriarkalisk, familj och samhälle
233, 247, 248, 341–348,
350–351, 369–370, 390.
Pearl, R. 69–70.
Pedagogik, program 242, 300–318, 346, 358–368.
Pensionering, se barnpensionering, förtidspensionering.
Pettersson, A. 145, 172.
Place, F. 35.
Planhushållning 128, 131, 140, 219, 225, 303, 391, se även frihet och tvång.
Poliklinikväsen, offentligt 242, 280–286, 295.
Preventivlagen 23, 48, 49–56, 58, 62, 64, 136, 230, 289.
Preventivmedel, se födelsekontroll.
Prisrabatter, för barnrika familjer 242, 267–269.
Produktionspolitik 11–12, 33, 124, 130, 139, 148, 176, 194–195, 212–214, 215–223, 227–228, 253, 255, 268, 277–278, 332, 374.
Profylaktisk, förebyggande socialpolitik 11, 242, 244, 257, 278, 282, 294, 328, 391.
Psykisk hälsovård 192, 242, 273–274, 290, 292, 295–297, 308, 312–313, 360–362.
Psykologi 94–97, 228, 263, 293, 294–300, 310.
Psykoteknik och yrkesval 224, 322–323.
Radikal inställning 7–9, 11, 12,
25–44, 63–64, 135, 253,
391–395.
Rashygien 17, 45–46, 52, 76–88, 230, 258–265.
Rathbone, E. 239 n.
Rationalisering 220, 246–248, 278, se industrialisering, teknik.
Reproduktionstal, def. 101.
Sandler, R. 34.
Sekunda arbetskraft 227, 245, 247–252, 254–257, 264–277.
Senilitet och samhälle 127–128, 225–226, – och avgångsålder 225–226.
Sexuell upplysning 14, 50–51, 53–54, 55, 58, 62, 112, 230, 236, 290, 311.
Sinnessjuka och -slöa, försörjning 256, sterilisering 258–265, fruktsamhet 261–262.
Sjukvård, socialisering 242, 279–285.
Skandinavism 133–134.
skatteavdrag, för barnrika familjer 11, 238, 242.
Skolkostnader 242, 253, 324–326.
Skollunch 242, 243, 267–268, 361.
Skolläkare 291–292. Skolpolitik 124, 205, 242, 300–318, 319, 321, 330, 365, 367–368, 383–384.
Småbarnsskolor, se barnkammarskolor.
Social fostran 205, 301–313, 316–318, 345, 357–358, 360–361, 395.
Social nämnd 287.
Socialistisk inställning 8, 20, 25, 33–35, 43, 75–76, 87, 135, 140, 391–392.
Socialklass och fruktsamhet 67–68, 106–108, 375, – och levnadsstandard 153–156, 171, 176–187, – och rasbiologi 76–88, 264.
Socialpedagogiska uppgifter 162, 186, 188–190, 251, 258, 265, 266–269, 290, 296, 300.
Socialpolitik 11, 18, 23, 35, 43–44, 138, 139, 175, 186, 199–395 (se särskilda rubriker).
Socialpsykologi, se psykologi.
Sociologi 18, 21, 48, 66, 68, 84, 87, 88, 95, 136, 231, 257, 300, 335–341, 388–389.
Spannmålspolitik 217–219.
Stéenhoff, G. 145, 172.
Sterilisering 77, 232, 257–265.
Studentproletariat 325–326.
Studiestipendier 242, 324–326.
Ståndscirkulation, se klasscirkulation.
Tekniken, betydelse för
befolkningsfrågan 10, 11, 68, 70, 104–110,
128, 139, 227, 393, tempo
71–73, – och kvalitetskraven
245–251, 254, – och
samhällsinstitutionerna, ssk. familjen 104–106,
337–341, 347–350, 389–390,
393, se även industrialisering.
Thomas, D. S. 72 n.
Tradition, traditionalism 24, 280–281, 342, 345, 385, 395.
Trångboddhet, stad 149–166, land 170–174, olika klasser 153–156, 171, olika familjestorlek 150–152, 156, 158, 162, 165, 166, 168, 170, 231, 271–275, – och fruktsamhet 151, 157, 158, 168, 174, tvungen eller självförvållat 162–163, 164–165, faror 159, 273–275.
Understödspolitik 177, 186,
192–193, 215, 219, 223, 224, 241, 243,
252, 255, 265, 283.
Understödstagaranda 251, 254.
Ungdomsarbetslöshet 190–192, 225, 253, 254, 314, 323.
Ungkarlsskatt 208, 212, 228, 238.
Uppfostran 14, 205, 206, 212, 214, 242, 265, 296, 330, 344–346, 353, 358–368, 395.
Uppfostringsmiljö 80–81, 83, 86–87, 201, 203, 230, 258, 259, 260, 263, 265, 276, 296, 300–318, 344–346, 357–368.
Upplysningstänkandet 25, 27, 115, 305–306.
Urbanisering, stadsbebyggelse 105, 138, 315, 364.
Utbildning 191, 240, 242, 314, 316, 324–326.
Utilitarism 18, 29, 30, 35, 36.
Utjämning av inkomster, se fördelningspolitik.
Utomäktenskaplig fruktsamhet 59–60, 111–112.
Weber, M. 342.
Veblen, T. 72.
Wicksell, K. 35, 37–47, 114.
Wicksell, S. 22, 100, 110, 201, 376–378.
Wigforss, E. 239 n.
Wikner, P. 39 n., 42.
Värdepremisser 20, 21, 71, 97–98, 199, 200, 212v213, 214, 227–228, 334–341, 357, 358, 378, 384, 389.
Värdeskillnader mellan socialklasserna 76–88, 264.
Yrkesarbete och äktenskap 189, 242,
250, 363, 370–381, 385–387.
Yrkesrörlighet 309, 315, 318–321, 357–358.
Yrkesutbildning 191, 242, 249, 324–326.
Yrkesval 298, 319–324, 352.
Åberg, L. H. 39 n., 40.
Åhrén, U. se "göteborgsutredningen".
Åldersfördelning 100, 103, 113, 119–120, 125, 128, 135, 157, 196, 201, 328.
Åldringarnas övertalighet 119–120, 122, 125–129, 201, 225, försörjning 119–122, 124, 126, 201, 256, 276.
Åttiotalsradikalism 12, 35, 63, 64, 89, 113.
Äktenskap och försörjning
188–190, 249–250, 344, 373–375,
378, 380–382, 385.
Överbefolkning, se trångboddhet,
befolkningsoptimum.