Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Gurli Johanna Carolina Åberg

←  Hans Conrad Friedrich Wilhelm Behrend Behrens
Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910 : personalhistoriska anteckningar
av Johannes Svanberg

Gurli Johanna Carolina Åberg
Aurora Olivia Ramsten  →


[ 178 ]

Gurli Johanna Carolina Åberg, sedan fru Ulff. K. T. 1 juli 1862- 30 juni 1863. K. T.ne 1 juli 1863-30 juni 1868; å nyo 15 okt. 1870—30 juni 1884 (stod som »gäst» under oktober och november 1870).

Född i Stockholm den 14 sept. 1843. Som helt ung blef hon antagen som balettelev vid Kungl. Teatern, hvarefter hon, knappt femton år gammal, befordrades till elev vid teaterelevskolan den 1 juli 1858, där hennes allt mer sig utvecklande fägring ådrog sig en ständigt stegrad uppmärksamhet, på samma gång man hos henne redan tidigt lade märke till en icke ringa begåfning, i synnerhet inom området af det raska och hurtiga. Under sin första teatertid, äfven sedan hon 1862 blifvit anställd som aktris vid den kungliga scenen, fick hon mestadels sådana uppgifter, där det icke fordrades mer än ungdom och [ 179 ]skönhet för att göra lycka. Bland hennes roller från denna tid må framhållas Maria Francisca i »Drottningens gemål», Virgilia i »Coriolanus» och Hertig de Richelieu i »Richelicus första vapenbragd», i hvilken sistnämnda roll hon hade tillfälle att lägga i dagen det älskvärdt käcka, som var för henne ett kännetecknande drag. Hennes framställning af denna roll var utmärkt af så mycken hurtighet och ungdomlig skalkaktighet, att dess framgång blef fullständig. Men den unga skådespelerskan ville framåt, och då hon tyckte att detta gick för långsamt vid den kungliga scenen, öfvergick hon hösten 1868 till Ludvig Josephsons och Fritz Ahlgrenssons nya teaterföretag å Mindre Teatern, där hon dock endast kvarstod till årets slut, hvarefter hon från den 1 jan. 1869 uppträdde vid Constantin Rohdes sällskap i Göteborg. Spelåret 1869—70 hade hon engagement vid Nya Teatern i Göteborg, där Ferdinand Strakosch denna säsong gaf föreställningar med dels ett dramatiskt sällskap, dels ett italienskt operasällskap. På våren 1870 reste hon till Paris och studerade fransk konst, men nödgades på grund af fransk-tyska kriget afbryta sina studier efter ett halft år. Hon återvände därför hem och tog ånyo anställning vid de kungliga teatrarna, först som gäst, hvarunder hon uppträdde på Kungl. Stora Teatern som Johanna i »Jungfrun af Orleans», i hvilken roll hon vann lifligt erkännande. Under de fjorton år hon därefter kvarstod vid de kungliga scenerna utförde hon ett stort antal roller af de mest skilda slag.

Ehuru hennes skaplynne mindre lämpade sig för det högre skådespelet, fick hon dock, på grund af sin skönhet och sin ståtliga apparition, ofta nog sig förelagda uppgifter inom detta område, sådana som Agnes i Edvard Bäckströms »Dagward Frey» och Berta i Henri de Borniers skådespel »Rolands dotter», uppgifter som hon dock alltid förstod att lyckligt lösa. Äfven i flera af Ibsens pjäser var hennes spel af stor verkan, t. ex. såsom Petrea i »En folkets fiende» och Regina i »Gengångare». Hennes egentliga område var likväl komedien. Hon var alldeles förträfflig i sådana roller som Sarah Tapplebot i »Onkel Sam», Celeste i »Fregattkaptenen», Susanna i Beaumarchais' »Figaros bröllop» och framförallt som Beatrice i »Mycket väsen för ingenting», där hon vid sidan af Gustaf Fredrikson firade sin måhända största triumf. Ehuru en af den kungliga [ 180 ]scenens mest framstående konstnärinnor lämnade hon likväl denna skådebana 1884 och öfvergick till Nya Teatern (Josephson och Holmquist). Här kvarstod hon i fyra år, under hvilken tid hon på ett utmärkt sätt återgaf många olika roller, såsom Rosalinda i »Som ni behagar», Katarina i »Så tuktas en argbigga», Marguerite Gautier i »Damen med kameliorna», Johanna i »Arbetarens hustru», titelrollen i »Doktorinnan» m. fl. Hennes sista uppträdande å scenen ägde rum på Stora Teatern i Göteborg (under Lorentz Lundgrens direktörskap) i april 1890, då hon, efter att hafva tillbragt vintern i Paris, utförde Hertiginnan Padovanis roll i Alphonse Daudets 5-aktsskådespel »Kampen för tillvaron». Under den tid hon var anställd vid de kungliga teatrarna uppträdde hon äfven vid olika gästspel i Kristiania (första gången sommaren 1871 med Wilhelm Åhmans sällskap) och i Helsingfors (1876). År 1882 fick hon af konung Oscar mottaga medaljen »Litteris et artibus». — Gift den 12 juni 1883 med bergsingenjören, s. m. förste marinintendenten Carl Gustaf Fredrik Ulff.