Midnatt
← Ur romanen Gred |
|
Tillbaka till innehåll → |
Originaltitel:Nach Mitternacht |
*
Midnatt.
Sägen mig, I midnattsstjärnor,
lider det mot soluppgång?
Sjunker månen snart i molnen,
bak det branta klipputsprång?
Jag vill vaka, jag vill skåda
huru natten hädangår,
då i eterrymd som blånar
bleka morgonstjärnan står!
Ögon som mot döden stirrat
snyftande jag sammanlyckt;
blommor, vissnade i mörker,
har jag brutit sorgbetryckt.
Stolta stammar såg jag störta,
splittrade af tordönsslag . . .
Låt mig en gång nattens skuggor
flykta se för solljus dag!
1885.