Nerikes gamla minnen/Kapitel 06

←  Sigtryggsberg

Nerikes gamla minnen av Herman Hofberg Fornsaker, funna i Nerikes jord

Runstenar  →

VI.
FORNSAKER, FUNNA I NERIKES JORD.

Då fornsakerna äro bland de pålitligaste vägvisare vid bedömmandet af ett lands äldsta odling och bebyggande, ha vi ansett det vara af vigt att sammanföra allt hvad man i den vägen känner om Nerike. Ehuru vi icke våga hoppas, att det lyckats oss uppspåra alla fornsaker, som blifvit funna i Nerikes jord, äro vi dock förvissade, att hvad som undgått våra efterspaningar är jemförelsevis obetydligt och endast består i enstaka stensaker, dem vantron och vidskepelsen undandöljer, och således de meddelade fyndförteckningarna böra lemna ett temligen godt bidrag till kännedomen om landskapets uräldsta

förhållanden.

A. Stenåldern.

Hela antalet stensaker, funna inom Nerike och förvarade i allmänna och enskildes samlingar, utgör, enligt de uppgifter, vi lyckats förskaffa oss, för närvarande 372, förutom 2 fynd af smycken, som torde böra hänföras till denna period. Af dessa fornsaker befinna sig 5 nummer i Statens historiska Museum i Stockholm (i fyndförteckningen utmärkta med St.), 97 n:r i Karolinska Elementar-Läroverkets samlingar i Örebro (utm. m. Ö.), 151 n:r i framlidne Brukspatron J. W. Grills samlingar på Godgård i Östergötland (utm. m. Gr.), 69 n:r i Författarens enskilda samling (utm. m. Hg.) , 25 n:r hos Nämndemannen Jonas Jonsson i Skruku i Sköllersta (utm. m. J.), 10 n:r hos Possessionaten C. A. Gjöbel på Harje i Hammars socken (utm. m. 'Gb.), 10 n:r hos Häradsdomaren Petter Persson i Logsjö i Edsberg (utm. m. P.) samt 5 n:r hos andre enskilde (utm. m. E.).

I afseende på fyndorten äro från

Nerike utan närmare angifvet fyndställe:
2	Yxhammare med skafthål (St).
1	Dito af vanlig form (Ö.).
5	Stenviggar (J.).
1	Rätmejsel af flinta (J.).
44	Olika vapen och redskap[1] (Gr.).
Örebro stads egor:
1	Utomordentligt fint och väl arbetad yxhammare, med fals kring skafthålet (Ö.)
Långbro:
1	Yxhammare, vanlig form (Ö.), fr. Rosta.
1	Flintknif (St.)
Axberg:
1	Yxhammare (Ö.).
1	Mindre rätbila af ljus flinta (Ö.). Båda fynden fr. Dylta Bruk.
Hofsta:
1	Stenvigg (J.), fr. Hofsta by.
Glanshammar:
3	Yxhammar (Ö.).
1	Dito (Hg.).
1	Spjutspets af ljus flinta (Hg.). Af dessa fynd äro 2 yxhammare och flintspetsen fr. Eldvalla egor nära kyrkan.
Lillkyrka:
1	Hålmejsel af brun flinta (Ö.), fr. Götarsvik.
Ringkarleby:
1	Yxhammare (Ö.).
Göttlunda:
4	Yxhammare af vanliga former, hela och sönderslagna (Ö.).
1	Yxhammare med fals omkring skafthålet (Ö.), fr. Prestgården.
4	Stenviggar (Ö.).
1	Lång lansspets af mörk skiffer (Ö.), fr. Arnängen i afloppsgrafven från Hastasjön.
Gräfre:
1	Spjutspets af flinta (Ö.), fr. Åkerby.
Kil:
4	Kilar af flinta (Ö.), fr. Vallby.
Tysslinge:
1	Yxhammare af vanl. form (Hg.), fr. Södra Holmstorp.
Hidinge:
1	Större yxhammare (Hg.), fr. Sällven.
Knista:
3	Yxhammare (Hg.).
1	Dito (E.).
1	Dito (Ö.).
1	Stenvigg (Hg.).
1	Rundkil[2] (Hg.), fr. Magria.
1	Liten söndrig rätmejsel af mörk flinta (P.), fr. Göksvalla.
	Ett smycke af 9 perlor, 6 af hvit lera, 2 af grönt och 1 af hvitt glas (E.), funna under en liten stenhäll i en jordhög vid Magria.
11	Yxhammare af vanl. form (Hg.); de flesta från landslagen eller trakten kring kyrkan.
1	Yxhammare af vanl. form (P.).
4	Stenviggar (Hg.).
2	Dito (P.).
5	Rundkilar (Hg.). Af dessa äro 4 funna inom bergslagen.
2	Jordhackor[3] (Hg.). Den ena större, icke fullt färdig, fr. Vestanby; den andra mindre, fr. Bertilstorp.
1	Spolformigt bryne (Knacksten, Nilsson) af kristallinsk qvartz (Hg.), hittadt i sjölandet af Multen, nära hemmanet Trummön.
Skagershult:
4	Yxhammare (Hg.).
1	Rätbila af ljus flinta (Hg.).
1	Stenvigg (Hg.).
1	Lansspets af mörk skiffer (Hg.), funnen i Testabäcken.
	Ett nästan cirkelformigt, 1,5 tum långt, smycke af bernsten, med ett hål i midten, hittades för några år sedan i strandbrädden af sjön Teen, nedanför Hasselfors Bruk; men är nu förloradt.
Tångeråsa:
1	Stenvigg (Hg.).
1	Flintspån, ryggad, 4,7 tum lång (Hg.), fr. Linneberg.
Edsberg:
6	Yxhammare af vanl. form (Hg.).
4	Dito (P.).
1	Yxhammare, med fals kring skafthålet (Hg.), fr. Binninge.
1	Rundkil (Hg.), fr. Riseberga.
1	Bred rätmejsel af brun flinta (Hg.), fr. Riseberga.
1	Smal dito (P.), fr. Via.
1	Spolformigt bryne af qvartzit (Hg.), fr. Smedberga.
1	Spjutspets af brun flinta (Hg.), fr. Härfvesta, funnen i närheten af den s.k. Härfvestagrafven.
1	Knappsten (P.), på den genom utdikning torrlagda stranden af Logsjön.
Hackvad:
1	Yxhammare, ofullbordad, borrad med centrumborr, och i skafthålet qvarsittande tapp (Hg.), fr. Skättorp.
1	Spjutspets af ljus flinta (Hg.), fr. Bo.
Hardemo:
1	Yxhammare (Hg.).
1	Yxhammare (Ö.).
1	Vigg (Hg.), fr. Torp
1	Spjutspets af brun flinta (Hg.), fr. Åkerö, funnen på stranden af Skarbysjön.
Kräklinge:
1	Yxhammare (Hg.).
1	Smal rätmejsel af brun flinta (Hg.), fr. Höjen.
1	Spolformigt nålbryne af fin sandsten (Hg.), hittadt i den gamla strömfåran under kanalgräfvning på Folkavi ängar.
Ekeby:
2	Yxhammare (Ö.), deraf den ena fr. Leds egor, ofullbordad, med märken på två ställen efter påbörjad borrning.
1	Rätmejsel af flinta (Ö.), fr. Björka by.
Gellersta:
1	Yxhammare (St.).
4	Dito (Ö.).
1	Dito (J.).
2	Dito med fals omkr. skafthålet (Ö.), den ena fr. Ökna, den andra fr. Bro.
5	Rätbilor af ljus flinta, den största 1,2 fot, den minsta 0,95 fot lång (Ö.); allesammans hittade vid Södra Bro, på stranden af Mosjön.
1	Rätmejsel af diorit (Ö.).
1	Hålmejsel af ljus flinta (Ö.), fr. Gellersta by.
1	Rätmejsel af flinta (J.), fr. Ökna
Halsberg:
1	Yxhammare (J.).
1	Hålmejsel (J.).
2	Mejslar af gråvacka (Hg.), den ena funnen vid Alm och den andra vid Marka.
Kumla:
1	Serdeles väl arbetad yxhammare, utmärkt af sin långt utdragna form och obetydliga skafthål (Ö.), fr. Hjortsberga.
1	Stenvigg (Ö.), fr. Vallersta.
1	Bred rätmejsel af brun flinta (Ö.).
1	Hålmejsel af flinta (Ö.). De begge senare fynden från Hjortsberga.
1	Rätmejlsel af gråvacka (Hg.), fr. Kumla by.
Sköllersta:
7	Yxhammare, en del söndriga (J.). 6 af dem funna vid Skruku.
5	Dito, de flesta söndriga (Ö.).
1	Slipsten, en fot lång (Ö.), fr. Kärr
1	Cirkelrund sten, med hål i midten, 3 tum i diameter (Notsänke?) (J.), funnen i närheten af kyrkan.
1	Halfrund knappsten, med hål i midten (Ö.), fr. Vrana
Almby:
1	Yxhammare med fals omkr. skafthålet (Ö.), fr. Hjelmarsberg.
Norrbyås:
5	Yxhammare, till en del söndrig (Ö.).
1	Yxhammare, med fals kring skafthålet (Ö.), fr. Sörby.
4	Stenviggar (Ö.).
1	Rätmejlsel af brun flinta (Ö.), fr. Åsens by.
1	Hålmejsel af brun flinta (Ö.), fr. Sörby.
Stora Mellösa:
6	Yxhammare (Ö.).
1	Dito (J.).
1	Yxhammare med fals omkr. skafthålet (Ö.).
3	Stenviggar (Ö.).
1	Triangelformig sten (Amulett?) (Ö.).
1	Spolformigt bryne af kristallinsk qvarts (Ö.), fr. Bärsta Af förest. 12 n:r äro 7 och deribland den triangelformiga stenen funna vid Resta by.
Lennäs:
2	Yxhammare af vanl. form (Ö.).
Asker:
3	Yxhammare (Ö.).
2	Dito (J.) fr. Köpsta.
1	Dito (E.), fr. Bysta.
1	Tveeggad yxa af diorit (Ö.), fr. Valsta.
1	Yxhammare med fals kring skafthålet (J.) fr. Tybble.
1	Stenvigg (Ö.), fr. Tångsätter.
1	Stenvigg, eggad åt begge ändar (St.).
1	Rundkil (Ö.), fr. Brefvens Bruk.
1	Rätmejsel af flinta (Ö.) fr. Mörby.
1	Spjutspets af flinta (J.), fr. Höre.
1	Flintknif (J.), fr. Höre.
Bo:
1	Yxhammare (Ö.).
1	Yxhammare med fals kring skafthålet (Ö.).
Lerbäck:
2	Yxhammare (Bg.).
2	Yxhammare (Ö.).
27	Olika vapen och verktyg (Gr.).
Hammar:
35	Olika redskap och vapen (Gr.).
7	Yxhammare, hela och söndriga (Gb.); alla funna vid Mårsätter.
1	Kil af flinta (Gb.).
Askersunds stads egor:
1	Yxhammare (Ö.).
2	Rätmejlslar af ljus flinta (Ö.), funna å den s.k. Allfaribacken.
Askersunds landsförsamling:
1	Bred rätmejsel af flinta (Gb.), fr. Edö.
1	Spjutspets af flinta (Gb.), fr. Edö.
45	Olika redskap och vapen (Gr.).
Snaflunda:
2	Yxhammare (Ö.), fr. Björstorp.
Viby:
2	Yxhammare, vanl. form (Hg.).
2	Dito (E.).
1	Bred hålmejsel af hård stenart (Hg.) fr. Hageberg.
1	Bred rätmejsel af brun flinta (E.), fr. Körtingsberg.
Rodarne:
1	Större yxhammare af vanl. form (Hg.), fr. södra Tiveden.
372,	eller

Yxhammare, viggar och kilar af gneis, diorit, sandsten och tälgsten	306.
Flintsaker, förnämligast spjut och mejslar, ineräknade 12 n:r i Grillska saml.	53.
Spolformiga brynen af qvartz och sandsten	4.
Lansspetsar af skiffer	2.
Jordhackor	2.
Knappstenar	2.
Notsänke (?)	1.
Slipsten	1.
Amulett (?)	1.
	372

B. Bronsåldern.

Bronskulturen är i Nerike sparsamt representerad. De bronsfynd, som kommit till vår kännedom, äro endast 14, neml. från

Ekeby:
1	Pålstaf (Ö.), funnen vid Björka by.
Sköllersta:
1	Skaftcelt, 4 ½ v. tum lång, med två urgröpningar på hvardera sidan om bladet (St. inv. 1658).
1	Svärd (i Kon. Carl XV:s vapensamling).
Mellösa:
1	Fynd av 17 st. perlor, af grönt och rödt glas, samt 2 perlor af hoprullad bronstråkd (St. inv. 1259), fr. Bärsta.
1	Spännsmycke (tillh. hr. R. Dybeck), fr. Hummelsta, ur en till hälften bortgräfd ättehög.
1	Spännbuckla (Ö.), fr. Rynninge.
Asker:
1	Hålcelt, med öra nära idten, 4 5/8 v. tum lång (St. inv. 2124), fr. Bysta.
1	Större, spiralvriden halsring (nu förlorad), fr. Valsta.
1	Rakknif, med handtag i form af ett hästhufvud (Ö.), fr. Valsta.
1	a) Kopparhaltig lans, afbruten, med två naglar, b) stycke af en hård hellebergsart, c) perla af agat, d) hvasst verktyg af flinta (St. int. 426).
Svennevad:
1	Bågfibula, 6,7 tum lång, med råa zirater på öfra sidan, hvaribland ett stort drakhufvud på hvardera ändan (St.), fr. Gillberga.
Hammar:
1	Morgonstjerna (Ö.), utan närmare angifvet fyndställe.
Götlunda:
1	Bronsholk (Ö.), fr. Prestgården.
1	Hängsmycke med ögla (hr R. Dybeck), ur en grafhög på Urvalla egor.

C. Jernåldern.

Askersund:
1	Hel och en half guldring med månlika zirater, funnen 1722 (nu förlorad).
Örebro.
1	Armering af rent guld, funnen 1780 (St.).
Kräklinge.
1	Fynd af a) en stor öppen hufvudring af guld, b) en öppen armring af en tjock guldten (St. inv. 2248), funnet vid Luggavi soldattorp 1856.
Gräfve:
1	Svärd, med märken efter inlagda silfverzirater i fästet (Ö.), funnet på den genom sjötappning torrlagda stranden af sjön Tysslingen
Axberg:
1	Tvåuddigt jerninstrument (ljuster), tills. med flera två- och treuddiga redskap (St. inv. 1251), i en grafhög vid Korsta.
Hardemo:
1	Stigbögel af jern (Hg.), fr. Åkerö, i en ättehög. Derjemte anträffades i samma hög den andra stigbögeln, en spjutspets, "en hacka", "två stampar" samt några spännen, tillhörande ett ridtyg, hvilka saker så förderfvade af rost, att de sönderföllo, när de skulle upptagas.
2	Spjutspetsar och 1 bryne (Hg.), fr. Källtorp, ur en söndergräfd ättehög.
1	Hjelmformig sten (Hg.), funnen vid Nählberg.
Kumla:
1	Fynd, bestående af a) 2 nitnaglar af jern, b) bit af ett fyrkantigt bryne, c) fragment af en bronsholk, d) liten slaggtacka, e) en bit af ett ben, f) oxbruddslikt jernfragment (St. inv. 1251), fr. Hjortsberga, ur grafhögar.
Mellösa:
1	Spjutspets af jern (Ö.), fr. Resta.
1	Slagsvärd (Ö.), fr. Rynninge.
1	Hjelmformig sten (Frih. Djurklou), fr. Åsby.
Asker:
1	Pilspets af jern (Ö.), fr. Lundby.
Edsberg:
1	Handqvarn från Hackaretiden (Hg.), vid Smedberga funnen i ett Hackhemsrör.

D. Medeltiden.

Örebro:

I kohagen på landshöfdingens boställsjord gjordes år 1862 ett fynd, bestående af a) 5 treflikiga smycken af silfver, utaf tre vid hvarandra hoplödda spiralvridna ringar, hvilka äro genombrutna af ekblad, två större och tre mindre; b) ett dylikt smycke, hvaraf dock endast återstår de tre sönderbrutna bottenringarna; c) två ändholkar af silfver, nedtill cylindriska, med pålagda ekblad, deröfver ett smalt rör, omslutet af fyra spiralvridna band, i toppen en liten hängprydnad; d) en fyrkantig dosa af silfver, med ögla i ena hörnet, kanterna genombrutna med graverade figurer, på botten Maria med barnet, som emottager de tre konungarnas hyllningsgåfvor, på locket Veronica med svetteduken; e) ett dubbelt kapphäkte i bladform, genombrutet med bokstafven A midt öfver haken; f) hälften af ett dylikt med treflikigt blad och bokstafven O i en sköld öfver den bortbrutna haken; g) en liten påse af silfvertråd, i form af ett hjerta, med kort band af silke och silfvertråd; h) en matsked af silfver, med fyra blad kring knappen; inuti ett förgyldt skriftband med bokstafven V i en bladkrans; i) en dylik, på skaftbladet endast bladrankor; skaftet spiralvridet. Alltsammans inlöst med rdr 51,77 rmt (St.).

Söder i staden, vid gräfningarna efter branden 1854, hittades en fingerring af guld med bokstafven X (Kristus?) (Ö.).

Ånsta:

Vid odling af en skogsbacke i ett gärde vid Nasta: 3 guldmynt, engelska Nobler, slagna under kon. Edv. IV (1461—1483), med inskrift på frånsidan: "Jhesus autem transiens permedium" etc. Ett af mynten såldes till Kristiania för 13 rdr 29 sk. 6 rst. bko; de andra inlöstes med 27 rdr 1 sk. 9 rst. bko (St.).

Edsberg:

I klosterruinerna vid Riseberga på 1830-talet: a) en fingerborg af brons (Hg.); b) ett knifskaft af brons, med helgonbilder, ciceleradt, arbete (Hg.); c) två små silfvermynt, det ena Erik XIII:s af Pommern, det andra Kristoffers af Bayern (Hg.); d) ett stycke hopasmält klockmetall af omkr. 10 skålp. vigt (tillh. hr N. G. Roth i Knista).

Hackvad:

Under bränningen i en odlad torfmosse vid Gippersta hittades 1861: a) en bit af en sönderbruten guldplåt (bracteat) med pålagda trådzirater och en liten lösfallen bit omgifven af en dylik tråd; b) en fingerring, konstigt arbetad af flätade fina guldtrådar, med ändarna sammanlödda; men åter uppbrutna (trol. fr. 12:te årh.). Inlöst med rdr 23,20 rmt (St. inv. 2644).

Askersund:

I en sandgrop på Väderqvarnsbacken: en väl bibehållen hjelm af jernbleck, med rörligt hjelmgaller (eges af rådm. Christiernsson i Askersund).

Vi skola egna de meddelade fyndförteckningarna en något närmare granskning. Det är säkert öfverraskande för mången att förnimma, att i Nerike, som ligger så aflägset från stenålderns hufvudorter, de södra och vestra kustprovinserna, 372 serskilda stensaker kunnat hopsamlas på föga mer än 15 år. Tänker man sig dertill alla dem, som under århundraden blifvit funna och åter förstörda, så är Nerikes rikedom på stensaker utan fråga högst betydlig. Det är väl sant, att vi här sakna de sydliga landskapernas öfverflöd på vackra och konstnärligt tillverkade flintarbeten. Men en samling af 53 flintsaker, bland 372 fornsaker af sten, kan dock icke sägas röja någon fattigdom, och innebär, såsom oss synes, en faktisk vederläggning af Etatsr. Worsaaes påstående om nödvändigheten att skilja mellan en stenålder för Sveriges mellersta och sydliga delar^[4]. Anmärkningsvärd är äfven flintsakernas jemna fördelning. Från alla delar af Nerike eger man sådana; och der flera stensaker äro från en socken, kan man nästan vara viss om, att bland dem träffa en eller flera af flinta. På grund af det utslag, stensakerna sjelfva lemna, är man således berättigad anse stenåldern, som Nerikes fornfynd representera, vara en fortsättning af det södra Sveriges, och de folk, hvilka i en aflägsen forntid kringströfvade på Hjelmarestranden och i Nerikes lågbygder, såsom anförvandter med dem, som i Skånes skogar jagade uroxen och bisonten, eller på Vestgötaslätten byggde de väldiga gånggrifterna. Å andra sidan utgöra de i Nerike funna skifferlansarna en förmedlande länk med den fornsaksformation, som karaktäriserar stenåldern på ömse sidor om Bottniska viken.

Ovanligare stensaker från Nerike.

Vidstående teckningar återgifva några af de sällsyntare stenfynden: a är en af de hufvudsakligen i Vester-Nerike förekommande rundkilarna; b en tveeggad yxa, funnen vid Valsta i Asker, ett ställe, bekant för de der gjorda bronsfynden; c skifferlans från Götlunda; d ovanlig stenyxa från Hjortsberga i Kumla; e jordhacka från Qvistbro, och f en tunn trekantig sten (amulett?) från Resta i Mellösa.

Ovanligare stensaker från Nerike.

Om bronskulturen ha vi förut anmärkt, att den är ytterst sparsamt representerad inom Nerike. Med undantag af tvenne bronsfynd från Götlunda, äro alla fynd, som tillhöra denna kulturperiod, anträffade söder om Hjelmaren, mest i den forngamla bygden kring Qvissmaresjöarna och Telgeån. Men hvarken den omständigheten, att bronssakerna egentligen och endast tillhöra den uräldsta bygden, eller att bronsfynd ett par gånger blifvit upptagna ur forngrafvar, berättigar oss att antaga, att Nerike någonsin varit stamhåll för bronsfolket.

Af här å följande sida afbildade bronsfynd, framställer a ett svärd, funnet i Sköllersta och nu tillhörigt H. M. Kon. Carl XV:s vapensamling. Längden från spetsen till ändan af fästet är 2,45 fot. Fästet är 4,7 tum, deraf kaflen ensam 2,6 tum lång. Största bredden af klingan är något mer än 2 tum; b är ett spännsmycke, buckligt på midten, med bibehållen nål, hittadt af hr R. Dybeck i en söndergräfd grafkulle på Hummelsta egor i Mellösa; c en rakknif, med handtag i form af ett hästhufvud och med zigzagzirater på det afbrutna bladet, från Valsta i Asker, d en morgonstjerna af den vanliga formen, funnen i en mosse i Lerbäck och af kommisionslandtmätaren Carpelan skänkt till Örebro läroverks samlingar; e ett hängsmycke i form af två fjällbeklädda djur, hvilkas kroppar förenas under öglan. Tillhör hr R. Dybeck, och af honom uppgräfdt ur en liten grafkulle på Urvalla egor i Götlunda. Figurerna, såväl till detta som b, äro hemtade ur Tidskr. Runa. häft. 1, 1865.

Några bronssaker funna i Nerike.

Af de fornsaker från jernåldern, som upptagas i vår meddelade fyndförteckning, tillhöra de fyra först uppräknade fynden med all säkerhet den äldre jernåldern. Det, som först nämnes, och hvilket nu gått förloradt, var, så i archeologiskt som materielt hänseende, ett af de dyrbaraste fynd, som någonsin blifvit gjorda i Sverige. Det bestod nemligen af en stor massiv halsring af guld och hälften af en dylik, af 64 lod tillsammans, som år 1722 hittades nära Askersund af några der arbetande soldater. Det dyrbara fyndet skänktes af kon. Fredrik I till då varande landshöfdingen öfver Nerike och Vermland, Frih. Conrad Ribbing, på hoars föranstaltande ringarna blefvo stuckna i koppar och i Acta litt. Suec.^[5] beskrifna, eller rättare i förbigående omnämnda, i en höglärd alhandling om

Halsringar af guld, funna vid Askersund 1722.

guldringar i allmänhet, af assessorn i Antiqvitetskollegium J. Björner. Den här (å föreg. sida) bilagda ritningen är en förminskad kopia af detta kopparstick.

Guldring, funnen nära Örebro 1780.

Den guldring, som dernäst i fyndförteckningen omnämnes, och som återgifves i närstående afbildning, hittades nära Örebro 1780, och består af en sammanvriden smalare guldten, som dock är starkt silfverblandad. Ringen finnes i Statens museum (inv. 31). — Teckningarna a och b (å följande sida) framställa det år 1856 gjorda guldfyndet vid Luggavi soldattorp i Kräklinge socken; a är en stor öppen hufvudring, trind på midten, med ett dubbelt ormhufvud i hvardera ändan, afbruten i två delar, vägande 13 11⁄16 lod; b är en öppen armring, förfärdigad af en tjock guldten, som är gröfre mot ändarna, utan alla prydnader, och väger 10 9⁄16 lod. Genom hopkramning har ringen förlorat den runda formen. Båda ringarna inlöstes med 877 rdr 63 öre rmt till Statens historiska museum. Det fjerde af de fynd, som vi anse tillhöra den äldre jernåldern, är ett svärd

Guldfynd i Kräklinge 1856.

med afrostad klinga, men med någorlunda bibehållet fäste, hvarå synas incrusteringar af silfver, som för några år sedan hittades på stranden af Tysslingen i Gräfve socken och nu förvaras bland samlingarna i Örebro.

Hvad den yngre jernåldern beträffar, äro Nerikesfynden af mindre betydenhet. De plumpa, merendels förrostade jernsakerna anses vanligen af hittaren vara utan värde, och komma följaktligen sällan in i samlingarna. För kännedomen om vårt lands äldre förhållanden äro ock fyndsakerna från denna tid af en jemförelsevis underordnad vigt, enär de flesta af våra fasta fornlemningar utgöra tillförlitliga minnen för samma tid. Vi kunna likväl icke underlåta att omnämna ett par fynd, påtagligen tillhörande denna tidsålder, hvilka, så vidt vi känna, äro helt och hållet egendomliga för Nerike. De bestå nemligen i ett slags stora hjelmformiga stenar, af hvilka, en är funnen vid Nählberg i Hardemo och en annan vid Åsby i Mellösa.

Hjelmformig sten från Nählberg i Hardemo.

Sedd fr. sidan.Sedd uppifrån.

Nählbergs-stenen, som är nästan klotrund och nära 4 fot i omkrets, har kring midten ett bälte af tvenne jemnlöpande inhuggna. linier. Från detta bälte utgå tvenne andra skuror, som vinkelrätt skära hvarandra i stenens hjessa och således afdela öfra halfvan i fyra lika delar, som hvardera prydes af en rundbågig zirat af dubbla linier, som äfven utgå ifrån bältet. På stenens undra sida är en ojemn brottyta, som synes antyda, att stenen blifvit afslagen från någon fotställning, hvarpå han ursprungligen hvilat. Han hittades 1858 i botten på ett mindre stenrör i gärdet norr om byn. Beklagligen kom ej någon uppmärksamhet att egnas åt, om några ben eller andra graflemningar funnos i stenröret.

Hjelmformig sten från Åsby i Mellösa.

Sedd fr. sidan.Sedd uppifrån.

Åbystenen har, sedd ofvanifrån, en rundt oval form, hvars största längdsträckning är 1,2 fot. Stenens höjd är 1,14 fot. Emellan tvenne inhuggna jemnlöpande skuror, på lika afstånd från stenens midtlinea, går en enkel zigzaglinea rundtomkring stenen, hvars hjessa äfven här prydes af rundbågiga zirater, af hvilka tvenne äro förenade genom en rak linea. På stället, der stenen hittades, lågo skärfvor af menniskoben och gammalt jernskrot, hvaribland lemningar efter en sax, hvilka saker dock icke blefvo tillvaratagna.

---

1. Det måste beklagas, att den betydliga Grillska samlingen aldrig blef af sin egare i lifstiden katalogiserad. I Brukspatron Grills efterlemnade anteckningar nämnes blott, att af 151 n:r, som i samlingen förskrifver sig från Nerike, 45 n:r äro från Askersunds landsförsamling, 35 fr. Hammar, 27 fr. Lerbäck och 44 “från andra socknar i Nerike”
2. I brist på annan benämning, har jag så kallat ett slags aflånga stenredskap med stark svängd egg i ena ändan, och den andra afsmalnande i en spets, synbarligen ämnade att vid begagnandet hållas i handen.
3. Den ifrån den vanliga yxhammaren afvikande formen häntyder på ett helt annat bruk, troligen till beredning af jorden.
4. Blekingske Mindesmærker, s. 51.
5. Vol. 1, pag. 590.