←  Betraktelser på en bal
Samlade Sånger och Visor, Gammalt och Nytt. del 1
av Elias Sehlstedt

Nyårsnatten
Nyårskort till månen  →


[ 193 ]

Nyårsnatten.


Som grafven tyst, betydningsfull är stunden
Lik hvarje afskedsstund i lifvets dal:
Med lyftad vinge hän mot himlarunden
Står gamla året, täljande sekunden,
Att ställas för den Högstes tribunal.
Det blad, det fått, att lifvets handling skildra,
Fullskrifvet är, och granskas skall hos Gud. —
Sof ej, o jord! Bed gode Fadren mildra
I domens stund sin stämmas thordönsljud!

Het midnatt är, och dystra facklor glimma
I stjernfull rymd från en gudomlig verld.
Jag vakat har i nattens andetimma
I bön och lof, vid mången vänlig strimma
Af hopp och minne kring min hufvudgärd.
Och nu med dem jag går till ro och drömmer,
Hvad jag förut vid årets vagga drömt:
Hur i sitt sköte nya året gömmer
Den sällhetslott, som gamla året glömt!