Nya Testamentet (1526)/Förspråk

Thet Nyia Testamentit på Swensko Jt almennelighit förspråk till thet Nyia Testamentit

Sancti Matthei  →

Jt almennelighit förspråk till
thet Nyia Testamentit.

THet wore wäll rett och tilbörlighit ath thenne book vtan alt förespråk eller fremmande nampn vthginge/ och hölle allenast sitt eghit nampn och taal/ Men effter thet christeligha sinnet medh mångahanda oförnufftugha vthlegninga och förespråk är nw så förkommit/ ath man här näst icke weet huadh Euangelium eller laghen/ huadh nyia eller gambla testamentit kallas/ cräffuer nödhen ath man här säter een vnderwisning eller förespråk/ medh huilko en enfållugh menniskia må komma vthaff sin gambla wana på retta wäghen igen/ huadh han j thenne book sökia och finna skall/ såå ath man her vtinnan icke söker laghen eller budhoorden/ ther man Euangelium och gudz lyffte eller tilsäyelse sökia skall.

Therföre skall man medh thet första weta/ ath then wanen är afleggiandes ath fyra äro Euangelia/ och icke mera än fyra Euangelister/ sammalunda och thet/ ath somlighe skiffta nyia testamentit vthi legales/ historiales/ prophetales/ och sapienciales/ menandes ther medh (som them synes) göra thet nyia testamentit lika medh thet gambla/ Uthan man skall stadheligha hålla/ ath så som thet gambla testamentit är en book/ ther som gudz lagh och budhoord vthi scriffuen är/ och huadh skeedt är bådhe medh them som samma gudz lagh höllo/ så ock medh them som them icke höllo/ Så är och nyia testamentit en book j huilko Euangelium och gudz lyffte eller tilsäyelse scriffuit är/ och ther medh huadh skeedt är bådhe medh them som ther vppå troodde/ och såå medh them som icke troodde/ Så ath man må ther wara wiss uppå/ ath icke är meer än itt Euangelium/ lika som thet nyia testamentit icke är vthan en book/ och icke uthan en troo/ och icke vthan en gudh som lyfftet giorde.

Och är Euangelium it grekiskt oord/ lydhandes så mykit som it gott budhscapEuangelium./ godh nymäre/ godh ny tidhende/ gott anskrij/ ther man aff sägher och siwnger/ och är gladh/ så som thå skeedde når Dauid offuerwan then stora Goliat/ thå wort itt gott anskrij/ och trösteligh ny tidhende j bland then Judiska almoghan/ ath theras gruffuelighe fiende war slaghen/ och the friyadhe och frelste wordo/ och kommo till fridh och roliggeet/ aff huilko the sungo och sprungo/ och woro gladhe/ Så är och nw gudz Euangelium och nyia testamentit/ it gott nymäre eller godh skrij som vthropat är j alla werldenne aff apostlanar/ om en sanskyllugh Dauid/ then medh syndenne/ dödhenom/ och dieffuulenen strijdt/ och them offuerwunnit haffuer/ och ther medh vthan all wår förtienist giordt oss frij/ retferdugha/ leffuande och salugha/ wij som vthi syndenne fångne dödhenom tilplictadhe/ och j dieffuulsens wåld wårom/ och låtit oss komma till fridhsamheet/ och heem igen til gudh/ aff huilko wij wäll mågha siwnga/ loffua gudh/ och glädhias/ om wij annars medh en fast christeligh troo förlata oss ther vppå.

Nijt testament.Sådant anskrij och hughneligha nymäre/ eller Euangelisk och gudheligha ny tidhende kallas och it nyt testament/ ther före/ ath så som thet är it testament/ thå en siwk man som döö skall skickar om sitt godz ath thet vthdelas skall någhrom benempdom erffuingom effter hans dödh/ så haffuer och Christus förra än han leedh dödhen befalit vthropa sådana Euangelium j alla werldena/ ath han ther medh allom them som ther troo vppå tilleegnar alt sitt godz/ thet är/ hans lijff medh huilko han hafuer vpswolghit dödhen/ hans rettferdugheet medh huilko han syndena affskrapat haffuer/ och hans salughett medh huilko han then ewogha fördömilsen offuerwunnit haffuer.

Nw kan iw fattigha menniskian som medh syndenne dödhenom och helnete betytlat är/ intit trösteligharen höra än sådana liwflighit bodhskap om Christum/ och må för then skull aff hiertans grund frögdas ther aff/ thå hon troor ath så j sanningen är.

Och haffuer gudh troonne til styrkilse sådana sitt euangelium och testament föresagt genom propheterna j gambla testamentit/ så som Paulus scriffuar till the Romerska j. Jach är vthsyndrat till ath predica gudz Euangelium/ huilkit han tilförenna loffuat haffuer genom sina propheter j then helghe scrifft/ om hans son then honom födder är aff Dauidz sädh/ Och wilie wij nw röra om somligh aff the föresäyelse och lyffte/ Then första war thå gudh sagde till ormen Genesis iij./ Jach wil setia fiendscap emellan tigh och quinnona/ emellan thin sädh och hennas sädh/ then samma skal sönderträdha titt huffuudh/ och tu skal fara effter ath bita hans hääl/ Christus ät thenne qiunnonnas sädh eller afffödha/ huilkin dieffuulenom hans huffuudh/ thet är/ syndena dödhen och helwite söndercrossat haffuer/ ty för vthan thenne sädhen/ kan ingen menniskia vndslippa syndena dödhen eller helwite.

Wort och sagt til Abraham Genesis xxij. Vthi thine sädh skola al slecte på iordhenne welsignat warda/ Christus är then samma Abrahams sädh/ huilkin genom Euangelium haffuer alla werldena welsignat/ Som S. Paulus sägher Gala. iij therföre huar icke än nw Christus kommen är ther är än nw then maledielsen som föll offuer Adam och hans barn thå han syndat hadhe/ ath the alle sammans skulle wara sake till dödhen/ och helwite/ Emoot then förmaledielsen welsignar nw Euangelium alla werldena ther medh/ ath thet ropar oppenbarligha/ Huilkin ther troor påå thenne Abrahams sädh/ han skal warda wilsignat/ thet är/ han skall wara löös frå syndene dödhenom och helwite/ och warda retferdugh lijffactugh och salugh ewinnerligha/ så som Christus sielffuer sägher Jo. xj. Then som troor på migh han skall aldrigh döö.

Wort och så ther om sagt till Dauid ij Re. xxij. Jach skal vpweckia thina sädh effter tigh/ han skall byggia migh it hws/ och iach skal stadh festa hans rike ewinnerligha/ Jach skal wara hans fadher/ och han skal wara min son etc/ thet är Christi rike ther Euangelium om lydher/ it ewoght rike ther vppå komma vthur syndennas/ dödzens/ och helwites fengilse/ Mång sådana Euangelij lyffte och föresäyelse finnas och j the andra propheterna/ så som Michee. v. Och tu Bethleem tu äst liten j bland the tusende Juda/ vthur tigh skall komma höffuitmannen offuer mitt folk Jsrael/ Jtem Osee xiij/ Jach skall lösa them vthwr dödzens hand/ frå dödhen skall iach hielpa them.

Så see wij nw ath icke är meer än it Euangelium/ så som och icke är meer än en Christus/ effter thet Euangelium icke annet är eller wara kan vtan en predican eller förkunning om Christo gudz och Dauidz son/ sannom gudh och menniskio/ then för oss medh hans dödh och vpståndelse alla manniskiors synd/ dödhen och helwetet offuerwunnit haffuer the ther troo vppå honom/ så ath Euangelium må wara it stackot taal/ och it långt taal/ och then ene må bescriffua thet stackot och then andre lengre/ Then bescriffuar thet lengre/ som många Christi gerninga och oord bescriffuar/ så som the fyra Euangelisterna göra/ men then bescriffuar thet stackot/ som intit scriffuar om Christi geninga/ vtan strax bär här före/ huruledhes han genom dödhen och vpståndilsen haffuer offuerwunnit syndena dödhet och helwite/ för them som troo påå honom/ så som Petrus och Paulus göra.

Therföre mostu see til ath tu gör icke Mosen vthaff Christum/ icke heller en laghbook aff Euangelio/ såsom aff somlighom giordt är/ för ty Euangelium faar icke enkom effter wåra gerninga/ ath wij ther medh frome och salughe warda skola/ Ja thet fördömer sådana gerninga/ men thet faar allenast effter troon på Christum/ ath han för oss haffuer offuerwunnit syndena dödhen och helwitet/ så ath han haffuer giordt oss froma liffactugha och salugha/ icke genom wåra geninga/ vthan genom hans geninga pino och dödh/ ath wij måghom oss tiltagha hans dödh och segher/ likerwist som wij thet sielffue giordt hadhe.

Men ath Christus vthi Euangelio j bland annat lärer och teslikes laghen/ och vthtydher them/ skall man icke räkna thet för hans yppersta werff som han hijt til werldena hadhe/ vtan räkna thz såsom alla andra Christi welgerninga/ ther han wår skropligheet medh tiente/ Och like som thå man weet huadh hans gerninga och bedreff war/ weet man än icke ther medh thet retta Euangelium/ ty ther medh weestu icke än nw ath han ther medh tigh till godho syndena dödhen och helwetet offuerwunnit haffuer/ Så är och icke thz/ weta Euangelium/ när tu sådana läro och bodhoord west/ vthan thä then rösten kommer som sägher/ Christus är thin eghin medh leffuerna/ läro/ gerningom/ dödhenom/ vpståndilsen/ och medh alt thet han är/ haffuer/ gör/ och förmå

Så see wij och ath han icke nödgar/ vtan wenligha lockar och sägher/ Saloghe äro the fattigha etc/ Och Apostlana bruka thet oordhet/ Jach förmanar/ iach bedher etc/ så ath wy allestedz see/ ath Euangleium är ingen laghbook/ vtan allena en predican eller förkunning om Christi welgerningar som han oss bewisat och tilegnat haffuer om wij troom/ Men Moses j sina böker driffuer/ nödgar/ trughas/ slåår/ och straffar gruffueligha/ ty han är en laghscriffuare och driffuare/ Ther aff kommer/ ath enom cristrognom är ingen lagh satt så som S.Paulus säger j. Ti. j./ för then skul ath han genom trona regtferdugh/ lijffactugh/ och salugh är/ och bewisar sedhan sådana troo medh godha gerninga.

Ja huar troon är/ kan hon icke hålla sigh/ vtan brister vth och bewisar sigh/ bekenner och lärer sådana Euangelium för andra menniskior/ och wåghar sitt lijff ther före/ ach alt thet han leffuer och gör/ thet besteller han til sin nestes nytto/ honom til ath hielpa/ ey allenast ath han och til sådana nådhe må komma/ vtan och medh lijff godz och äro/ så som han seer Christus honom giordt haffuer/ och fölyer så Christi Exempel effter/ Thet meente och Christus/ thå han på thet sijsta intit annat bodh gaff vtan kerleken/ ther man på kenna motte huar hans läriunga och sanskyllugha christroghne woro/ ty huar kerleken och gerningana icke vthbrista/ ther är icke sanskylugha troon/ ther haffuer icke än nw Euangelium fattat/ och ther är Christus icke retteligha kender/ Sy retta tigh nw här effter/ ath tu weet thet settit läsa j thet nyia testamentzens böker.

NYia testamentzens book delas vthi flere små böker/ och kan tu wäl vthaff thet förscriffuit är göra godh åtskilnat emellan them huilka the ädhlesta äro/ för ty S. Joannis Euangelium och S. Pauli Epistler/ besynnerligha then till the Romerska/ och S. Petri första Epistola äro then retta kernen och mergen j bland alla bökerna/ och wore wäl tilbörlighit ath the wore the fremmesta/ och huariom och enom christnom rådhelighit/ ath han them aldra först och aldramest låse/ ath the worde honom så meenlighe som hans daghligha brödh/ ty tu finner icke mykit j them vthaff wårs herras vndersamma gerninga bescriffuit/ man tu finner ganszca mesterligha vthlagt/ huruledhes troon på Christum offuerwinner syndena dödhen och helwitet/ och geffuer lijff retferdugheet och salugheet/ huikit retta arten är aff Euangelio som tu hördt hafuer/ huar nw thera skulle tilbaka bliffua/ Christi gerninga eller hans lärdom/ så skulle man heller vmbära hans gerninga än hans lärdom/ för ty hans gerninga kunde allena intit hielpa/ men hans oord the geffua lijff som han sielffuer sägher/ Effter nw mest om hans lärdom/ och the andre tre Euangelister scriffua mykit om hans gerninga/ och litit vthaff hans oordom eller lärdom/ är Joannis Euangelium retta huffundh Euangelium/ och mykit yppare hållandes än the andra try/ Så som och S. Pauli och S. Petri Epistole wijt offuergå the try Euangelia Matthei Marci och Luce.

¶Thenne äro nyia testamentzens böker.

Sancti Matthei Euangelium./ Sancti Marci Euangelium.
Sancti Luce Euangelium./ Sancti Joannis Euangelium.
Apostla gerningar.
Sancti Pauli Epistel til the Romerska.
Sancti Pauli Epistel then första till the Corinther.
Sancti Pauli Epistel then andra till the Corinther.
Sancti Pauli Epistel till the Galater.
Sancti Pauli Epistel till the Epheser.
Sancti Pauli Epistel till the Philipper.
Sancti Pauli Epistel till the Colosser.
Sancti Pauli Epistel then första till the Thessalonicer.
Sancti Pauli Epistel then andra till the Thessalonicer.
Sancti Pauli Epistel then första till Timotheum.
Sancti Pauli Epistel then andra till Timotheum.
Sancti Pauli Epistel till Titum.
Sancti Pauli Epistel till Philemonem.
Sancti Petri Epistel then första.
Sancti Petri Epistel then andra.
Sancti Joannis then första Epistel.
Sancti Joannis then andra Epistel.
Sancti Joannis then tridhie Epistel.
Then Epistlan till the Hebreer./ Sancti Jacobi Epistel.
Sancti Jude Epistel./ Sancti Joannis oppenbarilse

Här haffuer tu nw christelighe läsare thet nyia testamentzens böker på Swenskt måål/ huilkit först vthscriffuit war vth aff the helgha Euangelister och Apostlar på Grekiskt måål/ för vthan S. Matthei euangelium och S. Pauli epistel till the Hebreer/ hwilka man menar på Hebreiskt måål scriffna wara/ Och woro samma nyia testamentzens böker sedhan wende in på latinisk/ thå christendomen war kommen till Rom och vthi Walskaland ther thet målet brukas/ Och effter christendomen är tädhan effter kommen till Tyszland/ Engeland/ Danmark och Suerige/ och andra land flere the här till dags vnder Romerska kyrken lydt haffua/ wort then helgha scrifft och tidhegierden oss fången på thet målet som the brukadhe/ thet war på latina/ thet doch wäl hadhe boort sigh ath vthfåås skulle på hwars landens eghit tungomåål/ ther troon annammat wort/ ath såsom Christus är kommen till ath frelsa alla/ så moste och hans oord the han för wår salugheet skull lärdt haffuer wara almennelighen och ingom fördold/ Här aff är nw kommit ath ingen haffuer tient till ath wara prest j the land vnder Romerska kyrkena lydt haffua/ vtan then ther kunde latina/ en doch ther S. Paulus bescriffuar huadh dygder en prest haffua skall j. Timo. iij. intit vpräknar ath han skall kunna latina/ vtan hwar han elles haffuer the dygder som ther bescriffna äro/ är han godh nogh för prest ee huadh tungemåål han vthi är.

Finnes och wäl j. Cor. xiiij. ath S. Paulus icke will athi christeligha församblingar skall annat talas än thet förstås kan/ och till wår nästes förbätring komma må/ så ath han sägher sigh heller wilia tala fäm oord j församblingenne som förståndelighen äro/ än tiyotusend oord medh fremmånde tungor/ som nw skeer medh Latinen.

Så effter the som nw för prester vpsatte äro hafua en stoor part litit förstånd på latino/ är efterfölgt ath the ganska skröpligha hafua lärdt och än nw lära then menegheman/ och somblighe ganska siellan eller aldrigh/ en doch prestens yppersta embete är ath lära sin almogha gudz oord/ för thenna saak skul är nw j förstonne thet Nyia Testamentit här vthsatt på swensko/ thet gambla kan medh gudz hielp wäl snarligha effterkomma/ ath fatighe eenfåldughe prester som fögo latina kunna/ och oförfarne äro j scrifftenne/ och teslikes andra christna menniskior som j book läsa kunna/ mågha här åt minsto haffua enfalleligha texten/ såsom han vthaff euangelisterna och apostlana scriffuen är.

Aäro och någhor förespråk och små vthtydhilse medh satta ther och hwar j brädderna/ för theras skull som än nw oförfarne äro j scrifftenne/ och kunna för then skull icke strax förstå huad the läsa/ doch skall tu enfållugh menniskia icke hälla the förnemda förespråk och vthtydhilse likamoot texten/ ty ath texten är euangelisternas och apostlanas oord/ j hwilkom intit twiffuel är ath then helghe ande taladhe/ men förespråken och vthtydhilsen skall man så läsa/ ath man granneligha må påsee om the grundadhe äro j texten/ antighen ther the satte äro eller annerstadz/ Och må man wäl vnfalla samma vthtydhilse/ om en annan bätre och rettare förstånd kan finna än som the innehålla.

Och skall ingen förarghas eller förundra om oorden j scrifftenne finnas stundom icke så liwsligha satt/ ath man all ting clarligha förstår/ för ty samma oord woro sagd på itt annat måål/ och när thet sedhan wendes på swensko/ funnos stundom icke sådana oord på swenskt mål/ som giorde fyllest emoot the Latiniska eller Grekiska oorden/ Haffuer icke heller scrifften j en lång tijdh warit offuer alt brukat/ vtan allenast någhon stycke ther och hwar som man j tidhegerden hafft haffuer/ och äro för then skull icke vpkommen sådana oord som scrifften brukar/ och skola vthan twiffuel wäl tyckias mångom wara selsyn j förstonne/ till thes man wardher mera öffuat j scrifftenne/ Så skall man doch icke för then skull strax styggias widh scrifftena/ vtan öffua sigh iw meer och meer ther vthinnan/ så lenge then selsynheet wäl förgås/ och förståndet aff förfarenheetenne tillwexer/ och wardher samma öffning så medh tijdhen förandes tigh vthi förståndet/ ath tu icke mykin vthtydhilse skal behöffua/ Doch effter icke hwar man haffuer ther tillfelle till ath så öffua sigh j scrifftenne/ ey heller haffua alle lijka skarpt förstånd/ wardha wäl nest gudz hielp framdeles vthgångandes någhor yttermera vthtydhilse/ på förnemda nyia testamentzens böker.

Kan och wäl medh tijdhen thenna förtolkilse förbätras/ och clararen vthsatt wardha och medh mindre omaak/ än thet nw skeedt är/ thå scriften wardher mera brukat/ och oorden kunna medh brwkningenne vpkomma/ the nw synas selsyn wara/ therförinnan är thenne förtolkilse wäl sådana ath man henne nytia kan/ Och är icke förbudhit ath hwar någhot finnes här vthinnan förseet wara/ antigen aff tolkenom eller aff prentarenom/ thet icke så skickeligha ståår/ som thet sigh boorde/ ath thå then som rett förstånd haffuer må thet retta/ j hwilko tolken intit räknar sigh wara skeedt för när/ vthan bedher ther om/ Doch ath man j slijke rettilse icke förhastugh är/ vthan offuerwäghe först granneligha huadh saak tolken kan hafft haffua ther till ath han så satt haffuer/ elles motte henda ath någhot bliffue rettat thet ingen rettilse behöffde/ hwilkit skee kunde om någhor wille hålla sigh allenast widh then book som han seedt haffuer/ och menar all ting rettas skola effter henne och effter hans huffuudh/ ther doch tolken flere böker och flere lärares lecturer seedt haffuer.

OCh effter somligh oorden som sagt är wäl skola synas selsyn/ äro här någhon aff them satte j hoop/ såsom vthi itt register/ och vthtydhes huadh meningen är medh samma oord/ för the ennfållugha skull/ så lenge the begynna wänias ther widh.

Menniskiors läro.Menniskiors läro etc/ Om menniskiors läro/ menniskiors stadgar/ eller menniskiors budh talas mykit bådhe j euangelisterna och j epistlonar/ ath man icke torff acta them/ thet är icke förståndandes om the stadgar eller budh som werdzligh offuerheet gör och lydha på thet vthwertes regimentit/ ty them är man plictugh ath lydha widh synd/ Ro. xiij./ vtan thet skall förståås om the stadgar som biwdhas vppå vthaff någhon menniskio/ icke till thet vthwertes regimentet/ vtan biwdhas vppå såsom en gudz tieniste/ eller såsom en godh gerning för gudh/ thet doch gudh aldrigh budhit haffuer/ Sådana menniskio budh straffar offta scrifften och sägher/ ath thet är en fåfeng gudz tieniste Matt. xv./ therfore syndar man intit när man gör ther emoot/ ty intit är synd/ vthan thet gudh förbudhit haffuer/ och intit är godh gerning vthan thet oss gudh budhit haffuer/ doch hender ath man syndar när man icke håller samma stadgar/ som är thå man tror sigh wara plictugh för gudhi ath man skall hålla them/ gör man thå ther emoot/ så är thet synd/ ty alt thet som icke är aff tronne/ ther är synd/ Roma. xiiij./ Jtem är och synd om wår näste förarghas ther medh som icke förståndugh är om then frijheten/ som j samma xiiij. capitel läres/ Och komma sådana stadgar gudz lagh mykit till föractilse/ likerwijsz som the icke sadhe oss fyllest före huadh wij skolom göra och lata till wår salugheet/ Sådana stadgar hadhe pharisei mykit giordt ther gudz lagh medh föractadhe wordo/ Matt. xv. och många annerstadz.

Trääl.Trääl/ Ther thet oordhet Seruus står på latina/ är stundom satt trääl/ och stundom eghen/ och stundom tienare/ aff hwilko och satt är träldomsens ande Roma. viij./ och finnes minst för lecamlighen träldom eller eghendom/ vtan mest för andelighen/ j hwilkom wij görom thet gudh budhit haffuer såsom the ther nödde och twingadhe äro vthaff laghen/ thet är/ såsom träler och eeghne/ och icke vthaff en frij godhwilia/ som godh barn gerna plägha göra theras fadhers wilia onödde och otwingadhe/ Så effter wij bliffuom gudz barn medh tronne/ få wij en sådana frij anda/ ath wij icke som trälar för rädzlo skull/ vthan som godh barn/ gerna och aff kerlek göra wår kära fadhers wilia/ och säyom till gudh som S. Pauel sägher/ Abba pater/ thet är/ käre fadher.

Första.Första/ Ther thet oordhet ståår på latina Primice/ ther emoot fandz icke wäl itt oord på swensko som fyllest giorde/ vtan wort satt Thet Första/ och sommestadz Första afftaghilsen/ och war Primicie thet först åfftogs fordomdags vthaff sädhen/ bakning/ och annat sådant/ och offradhes gudhi/ Widh thet sättit kallas Christus j. Corint. xv. Primicie dormientium/ för ty han war then förste som vpstoodh/ Sägher och S. Paulus ath wij haffne Primicias spiritus/ thet är andans första. Roma. viij.

Nöctern.Nöctern etc/ Ther thet oordhet Sobrius ståår på latina/ är satt på swensko Nöcter/ doch effter thet oordhet är icke allstinges menigt/ mågha the som icke förstådh weta ath thet är så mykit som Odrucken/ doch taghes the mest för then som är wäl widh sin sinne/ och medh ingen ting beswårat eller hindrat/ ther han medh kan oskickeligh wara till thet gudh biudher/ ee huadh thet är aff dryck maat eller annat/ och therföre syntes likare wara setia Nöcter än Odrucken.

Epistel.Epistel/ Epistel på latina är icke annat än itt sendebreff/ doch effter thet nampnet Epistel war nw så vpkommit j sidhweniona/ wort thet och nw så här satt.

Gudhactugheet.Gudhactugheet etc/ Ther thet oordhet Pietas ståår på latina är satt Gudhactugheet/ så ath then är Pius som actar gudh och håller sigh in till honom och hans oord/ såsom the göra som then sanskyllugha trona haffua/ then thet icke gör han heter Jmpius/ eller Ogudhactugh/ then intit actar gudh/ Och motte här wäl warit satt Gudheligheet och Ogudheligheet om icke hadhe warit then osedhen vpkomen/ ath man intit annar kallar Gudheligheet/ vtan vthwertes skrymterij för menniskior.

Phariseus.Phariseus/ Pharisei woro itt partij vthaff Judhomen/ mykit myndughe/ the sigh therföre höllo ath the enkanneligha för annat folk höllo gudz bodh och lagh/ en doch (som Christus lärer) the höllo them aldra minst/ för ty the höllo them icke vthaff hiertat som them bör ath hållas/ vthan allenast vthwertes och för menniskior/ och hadhe ther effter clådhebonat och många andra åthäffuor medh huilko the skulle synas wara the samme som höllo gudz bodh.

SaduceiSaducei woro itt annat partij the höllo j somligh stycke twert emoot the phariseer/ såsom thet war ath the sadhe ath ingen vpståndelse war/ och ingen engel/ och ingen ande/ Act. xxiij.

PublicaniPublicani woro the som the Romerskers rento och toll vpbåro/ och woro mestadelen hedningar/ the ther intit fructadhe gudh.

RetferdugheetRettferdugheet/ ther är fromheet/ godheet/ dandesheet/ Gudzrettferdugheet/ är then rettferdugheet som för gudhi geller/ then j hiertat är/ hwilkin menniskian icke kan affstadh komma vthaff sigh sielff/ vtan ther aff ath hon medh trona faller in till gudh/ och fåår godhetennas anda then oss Christus förwerffuat haffuer

FörföliaFörfölia/ thet är hata/ eller gå någhrom effter medh argho

TetrarchaTetrarcha är en förste vthoffuer fierda parten j något land.

BerömaBeröma är hålla mykit vthaff någhon ting/ prisa/ rosa

FörgeffuesFörgeffues thet är för intit/ om suss/ geffuandes/ oförtient/ och stundom så mykit som fåfengt.

FörarghaFörargha är geffua tilfelle till synd eller förtörna

FörarghasFörarghas är tagha till oondo/ förtörnas/ förwerras

Sabbatzdaghen.Sabbatzdaghen war then höghtidhes daghen som judhanar hadhe j huario wiku/ kalladhes och alla siw dagharna jpåskanar sabbatzdaghar

SötzbrödzdagharSötzbrödzdaghar heto påska dagharna/ j hwilkom intit brödh war loflighit äta ther swrdeeg vthi war.

KyrkiaKyrkia/ Ther thetta oordhet Ecclesia ståår på Grekisko och Latinisko är stundom satt kyrkia och stundom försambling/ doch merkes ther icke annat medh än försambling/ samqwend/ eller menegheet/ ändoch nw vpkommit är/ ath man brukar thet oordhet för templet/ thar aff/ ath församblingen pläghar ther skee/ men j scrifftenne taghes thet icke annerlunda än som nw sagt är/ och taghes mest för then christna församblingen/ besynnerligha j thet nyia testamentit/ thet man och nw pläghar kalla then helgha christeligha kyrkio som man lääs j Credo.

FörsamblingFörsambling/ thet oordhet taghes mest för then christna församblingen/ hwar thet och tags för Judhanas försambling/ wisa thet wäl oorden vth som före off effter ståå.

CalkCalk/ För thet oordhet Calix på latina/ är sommestadz satt dryckekar/ sommestadz skåål/ sommestadz drycker/ efter som the syntes best lydha/ men ther om sacramentet talas/ ther är satt kalk/ effter thet nw så ther vthinnan mest pläghar nempnas/ doch merker icke annat calix/ än itt dryckekar som sagt är.

TillbidhiaTillbidhia thet är på latina adorare/ och meker icke annat än göra wyrdning/ medh bughan elr knäfall/ ee huadh heller thet skeer för gudh eller menniskiom/ doch effter sådana tilbidhning kan stundom skee medh skrymterij/ sägher Christus Joan. iiij. ath the sanskyllughe tilbidiare skola tilbidhia fadhren j andanom och j sanningenne.

SathanasSatanas merker fiende/ eller motståndare/ och ståår mest för diefuulen/ kalladhe och Christus Petrnm Sathanam/ för ty han stoodh honom emoot.

Eebräkerska slectit.Eebräkerska slectet/ så kallar Christus Judhanar/ thet är hooractugt eller troobräkerskt slecte/ och thet sinom brudgumma (thet är gudhi) ingen troo hölt.

TabernakelTabernakel/ thet är en hydda/ itt pawlun eller annat ringa hws thet man j markenne brukar.

SkattSkatt ståår stundom för dyra håffuor eller äghodelar.

SäädhSäädh står mångestadz för afffödo såsom ther/ vthaff Daudiz sädh/ och aff Abrahams sädh.

KöttKööt ståår stundom för menniskia/ såsom Jo.j. oordhet är wordhet köt/ och Matt. xxiiij. hadhe intit köt salugt wordhit/ Stundom står thet för thet menniskian är vthaff sigh sielff vtan then helgha anda/ så som Jo.iij. kötit dogher intit/ och mångestadz j sancti Pauli epistler/ ther han säter kötet twert emoot andan.

SiälSiäl står stundom för hela menniskiona/ Act.ij./ och stundom för then ädlare delen j menniskionne/ och stundom för lijff Matt.xx.

HuggormaHuggorma/ Thetta oordhet är satt ther som på latina står vipera/ och är icke ödla som somlighe vthtydha vtan (som Plinius sägher) är itt aff thet wersta orma slectet/ och haffuer thenne natwr/ athi natwrlighe samblendingen biter thet hon är mannenom huffuudet aff/ och vngana bita sigh vth genom sidhona aff modhrenne/ och dräpa henne/ weet man icke fulleliga om thet slectet är nampnkunnogt på swensko/ therföre wort thet här kallat huggorma.

SinagogaSinagoga/ Ther thet oordhet ståår skall man förstå Judhanas försambling/ Finnes och ther thet ståår för rumet eller hwset ther sådana församblingar pläghade skee Lu.vj.

PresterPrester/ Ther thet oordhet sacerdos ståår på latina år på swensko¨ satt prester/ och war sådana presters embete j gambla testamentit ath göra gudhi lecamlighit offer för folket/ som war fåår/ geter/ kalffuar etc/ men thet war en figura till thet j nyia testamentit skeer/ ath hwar christen menniskia skall offra sin eghin lecamme Ro.xij. aff hwilko alle christne och heta prester j the måttonne j. Pe.ij./ och ther af ath huar och en är plictugh ath lära sin nästa/ som och ther sammastadz finnes.

AåldersmanAåldersman/ Ther thet oordhet ståår på Grekisko presbiter/ är allestadz satt åldersman/ som thet och så på latina mestadeels är satt Senior/ och taghes j euangelijs för Judhana åldersmän som regementet hadhe ibland them/ men j then bokenne som kallas Apostlagerningar/ och mångastadz j epistlener tags thet mest för them som woro åldersmän för the christna församblingar/ the man och nw kallar prester/ hwilkers embete war ath vphålla gudz oord för församblingenne/ och kan wäl merkias hwar thet oordhet tags före vthaff them oordom som vmståndandes äro antighen för the Judiska åldersmän/ eller för the christna.

BiscopBiscop/ Ther thet oordhet ståår Episcopus/ såsom j Apostla gerningana finne j xx.capitel/ thet betydher en åtwactare/ och merkes doch icke annat ther medh än åldersmennena huilka nw kallas prester/ the ther och wactare och heerdar äro för gudz fåår/ och wacta på them ath the få theras födho medh gudz oord/ och icke komma j vlffuanas thet är j falska lärares och dieffuulsens hender/ therföre äro alla kyrkeprester biscopa efter scrifftenne/ såsom och Hieronimus sägher/ Men effter sidhwenion äro nw allenast the offuerste presterna biscopa.

NijtNijt/ Ther emulatio elle Zelus står på latiniskt/ är platz ath finna itt swenskt oord ther emoot som thet retzligha vthtyder/ doch är therföre satt Nijt och Nijtelska/ och är nijt någhot när så mykit som affund eller ogunst/ doch affuund är alltijd oond/ men nijt är stundom j thet gott är/ och then prisas j scriftenne/ Och är nijt thå thå man elskar någhon deel med otolughett/ och eendels medh haat och wredhe/ såsom thå man haffuer sin hustrw käär/ och är doch altijd illa till fridz medh henne/ ther aff ath han icke kan lidha någhon annan lika medh sigh j then kerleken/ Sammalunda säghes och offta j scrifftenne ath gudh haffuer nijt om sitt folk/ j thy han så elskar them/ ath han icke må lidha ath the haffua någhon ting så käär som honom/ Och Judhana scriffuas sommestadz haffua hafft nijt om laghen/ j thy ath så hårda höllo sig in till laghen/ ath the icke måtte lidha ath ther någhot emoot skeedde/ Scriffuar och S. Paulus Ro, xj. ath medh tidhen skola Judhana wardha nitilske widh hedningana/ j thy ath the icke skola kunna lidha ath hadningana hålla sigh in till gudh och icke the/ Finnes och så nijt j thet oondt är/ thå man så elskar thet oonda ath man wredgas på thet godha.

Proselit.Proselit/ Proseliti kalladhes the som wende sigh frå hedhendomen in till Judiska laghen.

Hålugh.Hålugh/ Ther thet oordhet Sanctus ståår/ thet bethydher reen/ såsom står j Cor. vij. Annars wore idhor barn oreen/ men nw äro the hålugh/ och pläghar thet oordhet mest brukas j Sancti Pauli epistler för the christna/ för ty the äro rene giorde aff syndenne genom then helgha anda.

Brodher.Brodher taghes offta för christen/ såsom j.Cor.v. Om någhor wore som kallas en brodher/ thet är then som kallas christen/ Sammalunda och Syster.Syster j.Corin.ix. Haffuom wij icke mact om cring föra en syster/ thet är en christen qwinna/ och många annarstadz/ såsom j.Cor.vij. Non est seruituti subiectus frater et soror in huiusmodi.

Soffua.
åffsoffua.Soffua eller åffsoffua på latina dormire eller obdormire/ tags mest j scrifftenne för then lecamligha dödhen.

Döödh.Döödh j scrifftenne tags mest för siälennas dödh/ hwilkin är syndennas löön/ ty menniskionar äro medh syndenne kompne frå gudhi som är liffuet/ och j dödhen/ then och ewinnerlighen är för them som icke medh troone kunna komma till gudh igen.

Lijff.Lijff tags och så mest för sielenas lijff/ thet och ingen menniskia fåår/ vtan hon medh troona håler sigh in till gudh/ hwilkin thet gör in till endan/ han haffuer samma lijff ewinnerligha.

Umskärilse.Umskärilse/ Gudh hadhe budhit Abrahe ath han skulle vmskära sigh och hans slecte/ thet är/ ath han skulle bortskära förhudhena vthaff hans heemligh ting/ och therföre wardher j scrifftenne offta vmskärlise taghit för Judha almoghan som vmskorne woro/ och förhudh tags för hedningana som oumskorne woro.

Vthkorat barn.Vthkorat barn/ Ther thet oordet står adoptio är satt barna kor/ och är när man tagher eller korar någhon till sitt barn eller erffuinga/ j sådana motto äro alle gudz barn som troo på gudh/ och få arfuet medh Christo som är hans natwrlighe son/ och räknas hans brödher/ thet är the wardha rettferdughe och få ewinnerlighit lijff medh honom.

AMEN.