Om ångmaschiner och deras användande/9

←  Om besiktningar af ångfartyg, och dertill hörande maschiner

Om ångmaschiner och deras användande, hufvudsakligen till sjös. En Historisk, Theoretisk och Praktisk Afhandling av Johan Henrik Kreüger Ångvagnar

Ångkanoner  →

9.
Ångvagnar.

Sättet att medelst mekaniska krafter framdrifva vagnar, är ganska gammalt, och uti äldre afhandlingar öfver mekaniska inrättningar, finnas ritningar öfver vagnar som framdrefvos med segel, genom vindens verkan, äfvensom sådane, hvilka framskaffades genom trampning af de personer som sutto uti vagnen. Mailards stol- eller ridhäst, hvilken drifves af vindspel, kan äfven räknas deribland. Doktor Robinson i England synes varit den första, som gjorde försök att genom ångkraft framdrifva vagnar; äfvenså hade den förut omnämde Symington, ifrån Falkirk, redan 1787 bygt en ångvagn, hvilken likväl icke väl lyckades.

År 1805 begagnade Engelsmännen Trewithick och Vivian först deras patent, att, medelst ångmaschiner af högtryckning, framdrifva vagnar på jernvägar; men före år 1811 blefvo icke ångvagnar begagnade till verkligt praktiskt bruk. Detta verkstäldes först att förse staden Leeds med kol. Uppå den vagn som Blinkinsop härtill nyttjade, var kitteln stäld på fyra hjul utan kuggar. Hjulen drefvos med en vef-arm, förenad med pistonen, hvilken äfven satte två kugghjul midt uti vagnen i rörelse; sistnämde hjuls kuggar ingrepo uti en kuggad jernstång långs jernvägen, och på detta sätt fortskaffades ångvagnen, som drog 30 lastade kolvagnar efter sig.

År 1816 erhöllo herrar Losh & Stephanson i England, patent för förbättring af ångvagnar och jernvägar. Deras vagnar skilde sig ifrån Blenkinsops hufvudsakligen deruti, att deras icke erfordrade någon kuggstång på jernvägen.

De uti England mest brukliga ångvagnar äro försedde med Trewithicks högtryckningsmaschin. En sådan, gjord efter Tredgolds uppfinning är aftecknad Pl. VIII. Fig. 5, 6 föreställa en sida och en vertikal tvär-afskärning deraf. Samma bokstäfver hafva lika betydelse uti båda figurerna. Ifrån den cylindriska kitteln A, omgifven med eld och drag, ingår ångan uti tvenne stora ångreservoirer H, H'. Uti dessa rum äro stälde maschineriets cylindrar G och G'; I och I' äro reservoirer för vatten, som icke är utsatt för ångans tryckning, men som likväl uppvärmes ifrån rören och skorstenen, innan det inpumpas uti kitteln. För att fördela värmen öfver en stor yta, äro inrättade tvenne eldstäder med sina dörrar vid B, B'. Eldstäderna förses med kol gjenom stuprännor, ifrån kol-lårarne D, D'. Dörrarne öppnas endast för att rengöra eldstäderne. Rören råkas midtpå. Det ena ifrån eldstaden B uppgår vid F, löper långs öfra ytan af cylindern A rundtom H vid M, derefter omkring botten af kitteln, och återvänder på motsatta sidan, för att uppgå till skorstenen uti afdelningen E. Det andra röret fortgår på samma sätt; men uti en motsatt led, och uppstiger vid E'. Nedahom hvarje askrum C, C' finnas två öppningar för tillopp af luft, och båda äro försedde med lufthål, att kunna efter omständigheterna öppnas eller tillslutas. För samma orsak måste äfven toppen af skorsten hafva tvenne mynningar, hvilka mycket underhjelpa draget. Maschinen och kitteln hvila uppå en ram, uppburen af axlarne; men för att förekomma det vagnen stundom icke måtte hvila uppå tre hjul, äro fyra spiralfjädrar fästade, en uti hvarje af lådorna L, L'. Pipan K förer den i cylindern använda ångan till skorsten, och uppå maschinen finnas tvenne säkerhetsventiler, den ena vid J och den andra vid J', hvilka båda äro lätt åtkomliga för maschinisten.

Vår landsman Kapiten Erikson, har med uppfinningen af sin ångvagn, kallad Novelty, gjort uppseende uti England; derföre bifogas här en teckning af en dylik vagn, eller den så kallade Braithwaites och Eriksons ångvagn. Denne skulle otvifvelaktigt hafva vunnit det af direktionen öfver jernvägen mellan Manchester och Liverpool utsatta priset af 500 £℔ sterling, vid kappköringen, som ägde rum på nämde jernväg uti Oktober 1829, så framt icke en olyckshändelse hade inträffat, nemligen, att pannan på Novelty sprack af för mycken ansträngning, den åttonde pröfningsdagen, sedan Novelty förra dagarne öfverträffat alla sina medtäflare. Hufvudsakliga orsaken till denna olycka tillskrefs den korta tid, hvarpå hela denna maschin blef förfärdigad.

De sju första täflingsdagarne hade Novelty blifvit erkänd, att af alla de täflande äga den största hastighet, att medtaga minsta bränsle, och att vara minst besvärad af rök; äfvensom till villkoren vid täflingen hörde, att ångans tryckning icke fick uppdrifvas högre än till 50 ℔ på qvadrat tummen, eller motsvarande nära 138 graders värme. Novelty var den lättaste af fyra om priset täflande; den vägde 2 tonn 15 centner, eller 16 Sk℔ 8+1⁄2 L℔ v. v. Den gick, då den var lastad endast med sitt behof af vatten och stenkol, med den förvånande hastigheten af 28 Engelska landtmil eller 4,22 Svenska mil i timman. Andra dagen fortskaffade Novelty å andra vagnar, hakade efter den, en last som var tre gångor så stor som dess egen tyngd, med en hastighet af 20+3⁄4 Engelska landtmil i timman.

Pl. VIII, fig. 7 föreställer yttre utseendet af en sådan ångvagn af Braithwaite och Eriksons tillverkning, kallad King William. Dess panna utgör en liggande cylinder med en vertikal eldstad; maschinen har två cylindrar, med diameter å hvardera af 12 tum, och pistonslagets längd 1+1⁄3 fot.

Stora svårigheter hafva mött vid att begagna ångvagnar på allmänna vägar; uppå jemn och hård grund eller på jernvägar, äro ofvanbeskrifne ångvagnar ganska nyttiga. Likväl lärer ångvagnarnes bygnad nyligen i England, undergått en sådan förbättring, att de nu dегstädes kunna nyttjas på allmänna vägar, äfven upp och ned för backar, af till och med 30° lutning, och det med största säkerhet, samt med en medelhastighet af nära två Svenska mil i timman. De kunna äfven vända. Utförlig beskrifning öfver dem saknas ännu.