Positiv-hataren
|
i Fyra Akter
af
—e.
Musiken af J. N. AHLSTRÖM.
Uppförd på Nya Theatern i Stockholm, första gången d. 21 Mars 1843.
STOCKHOLM.
HÖRBERGSKA BOKTRYCKERIET,
1843.
Källarmästar Propp spelas af Hr Högqvist.
Marie, hans dotter " M:ll Laurent.
Löjtnant von Sparch " Hr Stjernström.
Kongl. Sekter Tévander " Hr Lindman.
Knäcksell, förste Kypare hos Propp " Hr Zetterholm.
Andra Kyparn " Hr C. Blanche.
Margaretha, piga hos densamme " Fru Isberg.
Hammarberg, husdräng hos densamme " Hr Stattlander.
Positivspelare med positiv, promenerande på Kongl. Djurgården, Källargäster, Kypargossar, Källarmästarns pigor, röster från gatan m. m.
(Händelsen är dels i Stockholm, dels på Kongl.
Djurgården år 1842.)
FÖRSTA AKTEN.
Ett rum hos Källarmästar Propp. — På venstra sidan ett hord, på högra en dörr till ett sidorum och närmare fonden ett fönster.
1 SCEN.
Marie (ensam stående vid fönstret.) Ack sådan vacker morgon! Solen skiner så grannt på pappas källarskylt, de gyllene drufvorna brinna som tvenne eldkulor. Ack, att en stråle deraf förmådde bana sig väg till vissa menniskohjertan, som äro mörkare än natten och hårdare än metallen! (Sätter sig vid bordet).
2 SCEN.
MARIE. — MARGARETHA {med en matkorg på armen.)
Margaretha. Nu är jag i ordning, söta mamsell — blir det till norra- eller södra slagtarhuset vi ska gå i dag? — Herre Gud, mamsell är ju inte klädd än! Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/4 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/5 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/6 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/7 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/8 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/9 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/10 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/11 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/12 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/13 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/14 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/15 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/16 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/17 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/18 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/19 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/20 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/21 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/22 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/23 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/24 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/25 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/26 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/27 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/28 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/29 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/30 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/31 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/32 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/33 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/34 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/35 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/36 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/37 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/38 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/39 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/40 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/41 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/42 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/43 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/44 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/45 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/46 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/47 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/48 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/49 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/50 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/51 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/52 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/53 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/54 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/55 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/56 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/57 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/58 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/59 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/60 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/61 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/62 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/63 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/64 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/65 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/66 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/67 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/68 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/69 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/70 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/71 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/72 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/73 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/74 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/75 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/76 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/77 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/78 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/79 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/80 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/81 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/82 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/83 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/84 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/85 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/86 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/87 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/88 Sida:Positiv-hataren1843blanche.djvu/89 vänskapsplantan — vi ha båda pasion för dans och som det inte fanns någon annan dansmusik på stället, så lejde vi oss . . -
Propp (infaller skarpt). Ett positiv ja!
(seende på Knäcksell som sofver på stolen med servietten
qvar på hnfvudet). Den der ska dansa han! —
Förr skulle jag trott att Johannis klockstapel kunde
komma dängande i en quadrill — du är mig en
vacker fogel, der du sitter du . . .
v. Sparch. Och för öfrigt, min bästa herr
Propp, är ju herr Knäcksell så godt som sin egen
källarmästare, vi ha lofvat bli hans kunder och . . .
Propp. Hvad för slag! har han sökt narra
kunder ifrån mig?
v. Sparch. Narra? han och ni äro ju så godt
som ett kött! — han skall ju bli er måg?
Propp. Min måg? — ja i månan! (närmar
sig Knäcksell). Ja så, din gök, du söker skaffa dig
kunder redan — kanske har du hållit på med det
hela tiden du — — hvad har du att svara på den
saken du?
Knäcksell (vrider sig oroligt på stolen i sömnen)
Propp. Du dansar efter positiver gerna du,
din ljusalf — — — det är tacken för jag varit
som en far för dig under hela den tid du varit hos
mig — — har du uppfört dej som ett barn emot
mig du?
v. Sparch. Han sofver åtminstone som ett
godt barn.
Knäcksell (gnolar i sömnen på samma melodi som positivet spelade).
v. Sparch. Han drömmer om positiver, han
tänker inte på annat än positiver.
Propp. Är du ett positiv, du, så ska jag
vefva dig jag (vill rusa på Knäcksell men hindras af
Tévander och Maria).
Tévander. Nej, herr Källarmästare, skona
honom för i qväll. Källarmästarns ovilja är straff
nog för honom.
Propp. Kongl. Sektern har rätt — för herrns
skull vill jag låta bli honom — jag står i
förbindelse hos herrn, hade inte herrn kommit, hade
jag kanske i detta ögonblick varit både död och
begrafven — — Ja, jag vore i stånd att ge herrn
Maria — bara för att straffa den der ormen som
jag gömt i min egen barm.
Marie (kysser Propps hand). Ack pappa!
Tévander (trycker Propps andra hand till sitt
bröst). Vid Gud, ni skall aldrig ångra denna
godhet mot mig.
Propp. Se så låt bli mig och förarga mig
inte bara.
v. Sparch (afsides). ”Sagan är bra” — Nu är
min role utspelt.
Propp (till v. Sparch). Hvad heter herrn?
v. Sparch. Hvad jag heter? — om jag sade
mitt namn, så skulle ni flatna.
Propp (fixerar v. Sparch). Hvad — jag tycker — har jag inte sett herrn — var det inte herrn som på Djurgården — — heter inte herrn v. Sparch?
v. Sparch. Ganska riktigt — om förlåtelse,
jag glömde tacka för sist.
Propp (kastar ögonen än på Tévander och
Maria än på v. Sparch). Det var besynnerligt — hur
hänger det här tillsammans — kanske är det här
också en tillställning som — —
v. Sparch. Nå, om det vore det, så bör ni
serskilt hålla mig räkning för det besvär jag haft
att öfvertyga er om att den der guldgossen inte
är så förträfflig som ni trott — (till Positivspelarn)
Hör hit, karl — (tar upp plånboken) se der för
dansmusiken (betalar honom) och du har dessutom en
riksdaler i veckan att få af mig med vilkor att
något positiv hädanefter aldrig finns på denna gata.
(Positiv spelarn bockar sig och går).
Propp (afsides). En god toker i alla fall.
v. Sparch (stoppar in plånboken). Men fan ta
mig får inte brölloppet gå fort — annars blir det
mig ett dyrlegt kapell. (högt till Andra Kyparn) Kring
med glasen. (till Tévander och Maria) Jag
gratulerar er mitt herrskap. (till Propp hvars hand han
fattar) Jag lyckönskar herr Källarmästarn, — en bättre
måg än Tévander hade ni inte kunnat få, näst mig
likväl — fattar ett glas och ger Propp ett annat)
tillåt mig säga farbror — ja ja — jag tänker inte låna pengar af er för det — Och nu en skål till
till de förlofvades och svärfars ära!
Slutchör.
Hurra! hurra! hurra!
En skål för våra kära!
En skål till Proppens ära!
Hurra! hurra! hurra!