N:o 299. Torsdag 24 december 1835

[ 1 ]

Sweriges
Stats-Tidning
eller
Post- och Inrikes Tidningar.

N:o 299. Thorsdagen den 24 Dec. 1835.

Meteor. Obs. Den 22 Dec. kl. 2 e. m. Barom. 23,51; 1 gr. kallt, NW. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,47; 2 1/4 gr. kallt, NW. klart. — Den 23 Dec. kl. 6 f. m. Barom. 25,41; 3 gr. kallt, NW. klart. Kl. 2 e. m. Barom. 25,41; 4 gr. kallt, NW. klart. Kl. 9 e. m. Barom. 25,42; 6 gr. kallt, NW. klart. — Den 24 Dec. kl. 6 f. m. Barom. 25,55; 4 3/4 gr. kallt, N. mulet.

Officiella Afdelningen.

Kongl. Maj:t har, under den 19 dennes, i Nåder utnämt, wid Topografiska Corpsen: till Löjtnant, UnderLöjtnanten Eugene von Wedderkop; wid Andra Lifgardet: till Major i Regementet, Majoren i Armén och Kapitenen wid samma Lifgarde samt Riddaren af Kongl. SwärdsOrden, Otto Wilhelm af Klinteberg; till Kapiten i Regementet, Löjtnanten Adolf Ulrik Schützercrantz, och till Löjtnant, UnderLöjtnanten Axel Mauritz Clairfelt.

I enlighet med Tullwerkets Hufwudbok för det sistförflutna året 1834, hwilken nu blifwit afslutad samt kommer att i wanlig ordning tillställas Kongl. Maj:ts och Rikets KammarRätt, för att granskning undergå, har GeneralTullStyrelsen, under den 2 innew. månad, till Kongl. Maj:t afgifwit underdånig Berättelse, angående nämde års tull-uppbörd, jemförd med de nästföregående årens.

Den debiterade uppbörden af sådana medel, hwilkas behållning tillflyter Statswerket, hade utgiort:

År 1829: i tull för in- och utförda waror, Lastpenningar, Nederlags-rekognition, Transitoafgift, Stämpel-afgift, Konfiskations- och Bötesmedel, inkomst för Strandwrak och abandonnerade waror samt Extra inkomst 2,397,602: 4. 5.; Fyr- och Båkmedel 58,196: 41. Tillsammans 2,455,798: 45. 5.

År 1830: Tull m. m. 2,533,933: 17. 4.; Fyr- och Båkmedel 59,781: 12. 1. Tillsammans 2,593,714: 29. 5.

År 1831: Tull m. m. 2,641,687: 25. 8.; Fyr- och Båkmedel 58,321: 19. 3. Tillsammans 2,700,008: 44. 11.

År 1832: Tull m. m. 2,796,344: 5. 9.; Fyr- och Båkmedel 61,715: 41. 11. Tillsammans 2,858,059: 47. 8.

År 1833: Tull m. m. 2,952,378: 23. 9.; Fyr- och Båkmedel 62,471: 43. 2. Tillsammans 3,014,850: 18. 11.

År 1834 utgjorde intägten af Tull m. m. 2,934,539: 12. 1.; Fyr- och Båkmedel 65,525: 6. 1. Tillsammans 3,000,064: 18. 2. Hwilket uppbördsbelopp således understiger det nästföregående årets med 14,786 R:dr 9 r.; — en minskning, som utan twifwel helt och hållet bör tillskrifwas de hinder för in- och utrikes handelsrörelsen, hwilka cholera-farsoten på flera hufwudsakliga punkter af Riket under senare hälften af sistl. år förorsakade.

Uti ofwanskrifna brutto-uppbörd äro konfiskations- och bötes-medel inbegripna till följande belopp, nemligen:

För	år	1829 till ...	59,841: 33.	3.
—	—	1830 — ...	48,253: 38.	—
—	—	1831 — ...	191,323: 35.	6.

innefattande, till betydlig del, redowisning för nästföregånde årens beslagswaror af förbjuden egenskap, hwilkas offentliga försäljning år 1831 skett med större fördel i anseende till då widtagen Nådig Författning, hwarigenom auktions-inropare af sådant gods lemnats rättighet att detsamma fritt disponera.

För	år	1832 till ...	87,316:	23.	9.
—	—	1833, då Tullwerkets bewäpnade KustbewakningsCorps organiserades, till ...	123,888:	4.	11.
För	år	1834 till ...	99,681:	3.	6.

Restitutioner och andra afkortningar å förenämda total-uppbörd hafwa uppgått:

För	år	1829 till ...	129,510:	8.	6.
—	—	1830 — ...	139,362:	6.	—
—	—	1831 — ...	263,003:	29.	—
—	—	1832 — ...	128,014:	15.	—
—	—	1833 — ...	163,571:	44.	8.

hwaruti inbegripes Beslagare-andelar 97,964: 33, 6., samt de enligt Tulltaxe-Underrättelsernas 20:de §. under loppet af 1833 utbetalta Exportpremier 29,364: 44.

För år 1834 till ... 129,313: 15. 11.

innefattande Beslagare-andelar till ett belopp af 75,504: 35. 4. och Exportpremier 19,775: 29.

De å nämde uppbörd bestridda Omkostnader uppgingo:

För	år	1829 till ...	462,088:	7.	6.
—	—	1830 — ...	473,818:	21.	4.
—	—	1831 — ...	477,739:	30.	1.
—	—	1832 — ...	511,523:	42.	3.
—	—	1833 — ...	534,543:	15.	5.
—	—	1834 — ...	544,506:	39.	6.

Hwilket belopp, då de af Fyr- och Båkmedel, enligt 1827 års Kongl. Författning, procentwis utbetalta arfwoden 1,919: 43. 8. frånräknas, understiger Statsanslaget för året med 19,770: 41. 9.

När Afkortnings- och Omkostnads-summorna afdragas, finnes 1834 års uppbörd hafwa utgjort netto af Tull, m. m. 2,262,788: 14. 7.; af Fyr- och Båkmedel 63,455: 44. 2. tillsannnans 2,326,244: 10. 9., öfwerstigande den af Rikets Ständer i sådana uppbördsmedel för året påräknade summa med 526,244: 10. 9.

Uppbörden af Konvoy-medel, samt derå genom afkortningar och omkostnader skedda afdrag, under de ifrågawarande åren hafwa utgjort:

År 1829: den debiterade uppbörden 289,979: 18. 6.; afkortningarna och omkostnaderna 7,077: 25. 8. Behållning 282,901: 40. 10.

År 1830: debiterade uppbörden 311,410: 10. 8.; afkortningarna och omkostnaderna 9,696: 43. 5. Behållning 301,713: 15. 3.

År 1831, med hwars ingång lästafgiften till KonvoyKassan upphörde: Den debiterade uppbörden 287,066: 24. 2.; afkortningarna och omkostnaderna 10,283: 28. 2. Behållning 276,782: 44.

År 1832: debiterade uppbörden 281,492: 47.; afkortningarna och omkostnaderna 4,593: 15. 3. Behållning 276,899: 31. 9.

År 1833, från hwars ingång Konvoy-afgiften på utgående waror, genom Kongl. Kungörelsen den 27 April samma år, nedsattes till hälften: debiterade uppbörden 257,783: 12. 6.; afkortningarna och omkostnaderna 12,124: 18. 5. Behållning 245,658: 42. 1.

År 1834: Debiterade uppbörden 256,360: 33. — Afkortningarna och Omkostnaderna 3,347, 40. 6. Behållning 253,012: 40. 6.

Dessutom hafwa för andra allmänna Werk och Inrättningar i sammanhang med tull-uppbörden influtit Centonal, Fabriks-Fattigkassa-afgift, m.m.

år	1829 ...	netto	4,355:	39,	9.
—	1830 ...	—	4,410:	5.	8.
—	1831 ...	—	9,041:	1.	2.
—	1832 ...	—	5,876:	41.	—
—	1833 ...	—	7,307:	39.	8.
—	1834 ...	—	6,867:	34.	11.

(innefattande sistnämde summa: Centonal ...	5,343:	16.	10.
Anslag till Manufakturernas befrämjande	1,524:	18.	1.
	6,867:	34.	11.	)

Hela brutto-uppbörden wid Tullwerket, år 1834, har således utgjort ett belopp af	3,263,292:	38.	1.
Och då härifrån afgått de skedda afkortningarna, tillsammans	132,029:	6.	1.
återstå ...	3,131,263:	32.	—
som, efter afdrag af alla omkostnader ...	545,138:	41.	10.
lemnat en summarisk brhättning af	2,586,124:	38.	2.
hwilket belopp öfwerstiger 1833 års totala behållning med 16,422 R:dr 45 sk. 7 r. B:ko.

I anseende dertill att de mål, som till handläggning å lagtima Bergstinget wid Andrarums Alunwerk i senare åren förekommit, warit högst få och jemwäl af mindre wigt, har Kongl. Maj:t, enligt BergsCollegii underdåniga tillstyrkande, i Nåder bestutat, att från och med nästa års början, något ordinarie Bergsting wid nämde Alunwerk icke widare må hållas; kommande de hittills dithörande ärender, som redan äro eller hädanefter blifwa wid BergstingsRätten anhängige, att wid Lagtima Bergstinget med Kronobergs Bergmästaredöme i Wexiö Stad, till behandling och afgörande upptagas.

Af Kongl. Maj:t i Nåder afgjorda enskilta Mål:

Uppå JustitieRevisionsExpeditionens föredragning:

Utslag uppå beswär eller ansökningar af: Bryggeribolaget J. & E. Sjöberg; Grefwe Carl Axel Spens; Kammarherren Carl von Qvanten; Majoren och Riddaren P. A. Blom; Komministern J. H. Clarin; förre TullbewakningsInspektoren, Majoren C. J. Du Rietz och förre Tullwaktmästaren G. Hillbom; Tullwaktmästaren Olof Andersson, å sin Hustru Christina Anderssons wägnar; Enkan Anna Stina Nilsdotter i Myrnäs; Kronofogden P. Anderberg; Åboen Jöns Persson och hans Son Per Jönsson; Grosshandlaren F. C. Brauer; Grosshandlaren Claes Ramström och Kammarskrifwaren S. N. A. Himberg; Länsmannen J. Hwaling; Länsmannen G. Forssell; Handlanden P. B. Nordblom; Åboen Bengt Jönsson i Rönås; Operaskräddaren Jonas Nyqwist; Stolmakaregesällen Johan Fredrik Sjöberg; Anders Christensson; Mårten Nilsson och Christen Nilsson i Bången; Bonden Swen Swensson och hans Hustru Johanna Månsdotter i Flyerud; RoteBåtsmannen Blomqwists Hustru Anna Catarina Blomqwist; Kammarherren Friherre Hugo Adolf Hamilton; Gillbergs en del Häradsboer; Ryttmästaren Teodor W. Anckarcrona; AdvokatFiskalen, Lagmannen J. O. Rydorff; ÖfwersteLöjtnanten och Riddaren Friherre J. K. Bennet; Bengt Jansson och Erik Jansson i Engebullstorp; Tullförwaltaren Reinhold Westberg, Handelsborgaren i Borås, Tobias Enander; Hyrkuskdrängen Johan Peter Nilsson; Revisoren i KammarRätten, J. J. Hedman; Färgaren N. P. Sundberg; Förste Landtmätaren Abraham Wilhelm Iggberg; Länsmannen, ViceKronofogden Fredrik Holm samt Drängarne Nils Persson och Peter Persson i Boarp, Hofkamreraren Jonas Borgstedt; Slagtaren Martin Bardolf;

Öfwersten och Riddaren August Anckarswärd. [ 2 ]

Icke-Officiella Afdelningen.

Inrikes Underrättelser.

Stockholm den 24 Dec.

DD. KK. HH. KronPrinsen och KronPrinsessan täcktes sistl. Tisdag göra ett besök i KonstFöreningens lokal, hwarest en exposition war anordnad af de konstarbeten, som af Föreningen blifwit detta år inköpta, och bestämda till lottning mellan Föreningens Ledamöter. Denna lottning ägde rum i går. Winsterna, 52 till antalet, utgjordes till större delen af Oljefärgsmålningar, af Prof. Fahlcranz och Sandberg, Kapt. Söderberg, Frih. Bennet, Löjt. Berger och Kjörboe, Hrr Dahlström, Ekman, Wickenberg, Mazér, Leffler, Ringdahl, Lundqwist, Stäck; samt Handritningar af Prof. Limnell, Kapten Gerss, Kammarjunkaren v. Röök, Hrr Wahlbom och Dahlström. — KonstFöreningens medlemmar hafwa äfwenledes warit i tillfälle att göra bekantskap med en nyligen från Rom hitkommen marmor-staty, af Prof. Fogelberg, föreställande Paris, i det ögonblick då han är färdig att utdela det omtwistade priset. Figuren, i något mindre än naturlig storlek, bär i högra handen äpplet, i den wenstra en herdestaf; öfwer wenstra armen faller ett lätt draperi. Hufwudet, som är lika med det på den förut kända bysten af Paris, är, såsom på denna, ajusteradt med den Phrygiska mössan, hwilken dock blott till en del betäcker de yppiga, med qwinlig omsorg ordnade lockarna. Det hela är i stor stil, men fullt af behag och weklig älskwärdhet; enskiltheterna äro utförda med den samwetsgrannhet och den klassicitet, som tillhör den utmärkte konstnären. Såsom total-intryck, är det ungdomliga, nästan barnsliga bryderiet på ett högst öfwerraskande sätt i ögonen fallande. Det kan sägas, att man i detta konstwerk kan studera naturen. Ägaren till det lika allmänt som rättwist beundrade arbetet är Hr Brukspatronen och Kommendören P. A. Tamm.

Wenersborg den 18 Dec. (Korr. Art.) Oscarsdagen, den 1 dennes, firades i Åmål, der Landshöfdingen då war personligen tillstädes wid utsatta allmänna förrättningar, — med mycken högtidlighet. Dagens betydelse antyddes tidigt med salut ur kanoner och, under en på aftonen å Stadens Rådhus anställd talrikt besökt bal, druckos under hurrarop, sång och kanonskott, de skålar jag, enligt anmodan hade Nåden föreslå för H. M, Konungen, H. M. Drottningen, H. K. H. KronPrinsen, H. K. H. KronPrinsessan samt DD. KK. HH. ArfFurstarne och ArfPrinsessan. Danssalen war försedd med en wacker transparent, häntydande på dagens högtid; och tillfredsställande war att erfara den oskrymtade wördnad och tillgifwenhet för regerande Konungahuset, som högt yttrade sig wid detta glada tillfälle.

Handels-Underrättelser.

Riga den 30 Nov. I följd af en i Petersburgska Handels-tidningen införd kungörelse, är den tullfria införseln af spannmål från utrikes orter blott för hamnarna i guvernementet Estland samt för hamnen Narva tillåten på förra foten intill d. 1 Jan. 1837. Denna tillåtelse torde knappt blifwa utsträckt till de öfriga hamnarna wid Östersjön, emedan dessa hafwa utsigt att till wåren kunna förses från det inre af Ryssland. — Wintern håller sig wid omwexlande frost och töwäder, och det är icke osannolikt, att isen i Düna åter skall uppbryta. En stor del af de fartyg, som här warit infrusna, kommo i förra weckan uti öppet watten och hafwa sedan gått till sjös; och åter isas omkring 30 fartyg ned till Bolderaa, under det man på samma tid är sysselsatt med att hit upp till staden bringa cirka 20, för att här lossa och lasta.

= Alicante den 14 Nov. Sedan det myckna regnwattnet i saltsjöarna wid Torrevieja under fortfarande stark wärme minskats, har man haft den tillfredsställelsen att åter upptaga salt både i mängd och af god qvalitet. Från Alger ditkom skeppet Göteborg, Kapt. Österberg, och expedierades den 26 i förl. månad, med en laddning af 270 modiner groft godt salt. Kort förut intogs derstädes af en Danziger-skeppare 450 modiner. Allt sedan har saltbergningen fortgått med sådan drift, att, oberäknadt hwad nämde 2:ne fartyg intagit, saltförrådet nu beräknas stiga till nära 6000 modiner. Som wattnet sedermera så betydligt bortdunstat, att djupet i saltsjön nu endast är omkring 1 1/2 Swensk aln och ett ansenligt antal platta pråmar blifwit byggda, för att föra saltet i land; så har Saltadministratören beslutat, att oafbrutet låta fortsätta bergningen, så länge årstiden och den wackra wäderleken det medgifwa. — I Yviça äro under denna höst bergade nära 18,000 modiner godt salt, och är således all anledning till den förmodan, att denna wara ej skall tryta till lastning för hitkommande fartyg. (1 modin utgör wid pass 8 1/2 Swenska tunnor.)

= Cette den 26 Nov. Warande wid slutet af denna månad, borde man med skäl förmoda, att skeppsfarten och afskeppningen härifrån skulle wara i full werksamhet, men detta är ej fallet. Under nära 2:ne månaders tid hafwa wi nästan oafbrutet haft stark nordlig wind, som hindrat fartygen anlöpa bugten, och, såsom något sällsynt i denna del af Frankrike, får man anmärka, att för åtta dagar sedan föll här en myckenhet snö. Omvexling af wäderlek, med sydlig wind och regn, har i de senare dagarna inträdt, så att en del fraktsökande fartyg ankommit, hwaribland 1 Swenskt och 2 Norrska. — Resultatet af winskörden har i dessa trakter warit föga tlllfredsställande; de hwita winerna äro i allmänhet af dålig beskaffenhet, och de röda, fastän rensmakande, fattas kulör och kraft, så att för brännwinstillwerkningen erfordras tredubbel qvantitet mot wanligheten. Icke dessmindre prepareras här flera winladdningar med destination till Brasilien. Från Norden tyckas reqvisitionerna för detta år blifwa sparsamma.

= Marseille den 26 Okt. Choleran har alldeles upphört härstädes och rena sundhetspass blifwa nu mera utfärdade. Underrättelserna från närliggande städer och hamnar blifwa ock dagligen mera tillfredsställande. I Alger fortfar epidemien att aftaga. I Athén har en elakartad, men lokal sommarfeber utbrustit. — Nedannämde Swenska fartyg äro hit ankomna: briggen Ceres, Kapt. Cederberg, från Norrköping med jern, bräder, tjära och spiror; skonerten Vigilant, Kapt. Norberg, från Gefle med jern och plankor; briggen Janus, Kapt. Cronholm från Stockholm med jern och bräder; dito Enigheten, Kapt. Nordström, från Stockholm med dito; skonerten S:t Olof, Kapt. Prahm, från Hernösand med dito; dito Viktoria, Kapt. Miltopæus, från Gefle med plankor; dito Oscar, Kapt. Hjorth, från Stockholm med jern, bräder, beck, tjära och rödfärg; briggen Julie, Kapt. Swensson, från Wisby med plankor.

Öresunds-lista.

Från och till Swerige hafwa nedannämde fartyg sednast passerat Sundet: den 14 och 15 intet: den 16: Norriges Grundlag, Kapt. C. A. Korseberg, hemma i Lysekihl och destin. från Prästöe till Christiania med korn; den 17: Tre Bröder, Kapt. B. Petterson, från Göteborg till Köpenhamn med styckegods; Newa, Kapt. T. J. Rand, från Köpenhamn till Göteborg med barlast; Lovise, Kapt. O. Abelin, från Stockholm till Göteborg med styckegods. — Den 18 om morgonen war winden NW. i Sundet.

Utrikes Nyheter.

Frankrike.

Paris den 5 Dec. I Etain i departementet Maas har i dessa dagar en person blifwit arresterad, hwilken påstås wara delaktig i Fischis brott.

Dito den 8 Dec. Man will weta, att expeditionen till Mascara skall uppskjutas, emedan den regniga wäderleken gjort alla wägar ofarbara. Man påstår äfwen, att Hertigen af Orleans skall återkomma till Frankrike i slutet af denna månad.

London den 9 Dec. (Korrespondens-artikel.) "Paris den 7 Dec. I Marskalk Clausels officiella depescher till Krigs-ministern framställer han expeditionen till Oran såsom wida mera betänklig än man uti Krigs-departementet hade föreställt sig. Wid den tid då expeditionen förbereddes och sedan den afseglat, befarade man, att den oroliga Emiren i Mascara icke skulle wåga en träffning med sina motståndare, utan retirera till inre landet, och såmedelst beröfwa den anfallande styrkan ett tillfälle att uppfylla det syftemål, hwarföre den blifwit afsänd. Nu åter har förhållandet blifwit framställdt under en förändrad synpunkt. Abdel Kaders troppar beskrifwas såsom ganska talrika och wäl wäpnade, och hans kavalleri skall isynnerhet wara betydligt. Marskalk Clausel synes med ledsnad ha ansett Hertigens af Orleans ankomst, emedan Prinsen omöjligen kan lemna expeditionen förr än densamma erhållit den hämd den äger att utkräfwa.

"Allg. Z. will weta, att Ancona snart skall utrymmas, och att garnisonen derifrån skall afsändas till Afrikanska kusten för att förstärka expeditionsarmén. Hwad utrymmandet af Ancona beträffar, har denna uppgift icke wunnit mycken kredit; men som Marskalk Clausel tros ha begärt ytterligare förstärkningar, anser man icke otroligt, att en betydlig del af garnisonen i Ancona ställes till hans disposition.

"Ministêren framhärdar alltjemt i sin föresatts att tillstyrka, det Regeringen enständigt wägrar att betala den äskade summan af 25 millioner Frank till Amerika, intill dess en tillfredsställande förklaring blifwit lemnad. Det är swårt att bestämdt förutsäga, huru Amerikanska frågan i allmänhet betraktas af Deputerade-kammaren, så länge den stora majoriteten af ledamöterne är kringspridd i provinserna. Det tros dock, att den opinion i allmänhet är rådande, att ett krig med Amerika icke af Kamrarna kan gillas, och om än det der medgåfwes, betraktas det aldrig med tillfredsställelse af nationen; och man anser nästan öfwerallt en sådan brytning mera skadlig för Frankrike än för de Förenade Staterna. På krig tror man dock icke ännu. Den hotelse, som Hertigen af Broglie säges ha gjort Hr Barton, att nemligen kommunikationernas afbrytande skulle af Frankrike betraktas såsom en krigsförklaring, torde icke medföra några påföljder; och äfwen om alla handelsförbindelser upphöra, tros det att ett tillfälle ändock lemnas öppet, att, med eller utan en Ministèr-förändring, genom Engelsk bemedling tillwägabringa en wänlig uppgörelse af twistefrågan emellan de begge länderna." (Times.)

Spanien.

London den 9 Dec. Medelst ett dekret, dateradt Barcelona den 29 Nov., har General Mina förklarat Catalonien i belägringstillstånd. Ett bref af den 30 Nov. förmäler följande: "5:e kompaniet af 14 linieregementet, som den 12 Okt. i Banolas gjorde sig skyldigt till insubordination, har allwarsamt blifwit straffadt af General Mina, som insett nödwändigheten att wisa den yttersta stränghet i detta afseende. Hwarje 10:e man i kompaniet har, medelst lottkastning, blifwit dömd att transporteras. Halfwa antalet underofficerare och korporaler ha blifwit degraderade till soldater, och kapitenen, jemte några andra officerare, som deltogo i myteriet, skola inställas för krigsrätt. General Guergué återwände den 22 till Barbastro med 1200 man, från sin expedition till Catalonien. Generalkapitenen i Arragonien har utryckt, för att hindra hans marsch. Från Navarra förmäles, att Carliststyrkan i denna provins betydligen blifwit minskad. En kanonicus, Tristany, har wisat sig med en corps i Masnu, en liten stad, 3 mil från Barcelona; men de troppar Generalkapitenen afsände emot honom, twungo honom att retirera. Det berättas, att ett Sardiniskt fartyg, som stannat på grund nära wid Villanova, wägrade emottaga biträde från stranden. Detta wäckte misstankar, och twå bestyckade fartyg utsändes att förfölja skeppet, sedan det kommit loss."

(Times.)

Italien.

London den 9 Dec. Journal de Francfort innehåller följande artikel: "En allwarsam brytning har inträffat emellan Hertigen af Modena och Engelska Regeringen. Den senare beklagar sig öfwer åtskilliga skymfande artiklar, som emot densamma blifwit riktade af några i Modena utgifna tidningar eller periodiska skrifter, och begär att ett sådant ofog i framtiden måste förbjudas. Hertigen af Modena har, som det säges, afslagit denna begäran, och anfört, såsom skäl till sin wägran, att de Engelska tidningarna tillåta sig sjelfwa en lika stor frihet, när de tala om hans person och hans Regering, som Modena-tidningarna i afseende på England och dess Ministrar. Härtill har Engelska Regeringen swarat: att Brittiska konstitutionen icke medgifwer någon inskränkning för tryckpressen i hwad som rör främmande Furstar eller länder, men att då Modena-tidningarna deremot äro underkastade den strängaste censur, så kunna de icke publicera någon artikel utan med tillåtelse, om icke bestämd, åtminstone tyst medgifwen, af sin Regering. I följe häraf, om kabinettet i London ej erhåller den upprättelse det begär, skola alla diplomatista relationer upphöra emellan de twå länderna."

(Times.)

Turkiet.

Bref ifrån Bucharest af den 16 Nov. innehålla: "Wintern har redan för åtta dagar sedan inställt sig med owanlig styrka. Hela landet, och olyckligtwis äfwen de ännu med sin skörd prunkande win- och kukuruz-fälten äro tillfrusna och betäckta med flera fots djup snö. På Donau hafwa under senare tiden häftiga stormar rasat, hwilka förorsakat mycken skada. I Bulgarien, Serbien och Siebenbürgen klagas öfwer den djupa snö, som fallit, och hwilken förswårar och hämmar hwarje kommunikation. (Hamb. Corr.)

Amerika.

NordAmerikanska tidningen Journal of Commerce innehåller följande bref från Mexiko: "Detta lands politiska angelägenheter närma sig en krisis, och jag tror, att en ny revolution innan kort der skall äga rum. Wi weta, att den nuwarande kongressen blott representerar en del af Mexikanska folket, nemligen militärer, presterskapet och aristokratien, hwilka tillsammans utgöra en tiondedel af hela befolkningen. Denna kongress har förklarat, att den will rekonstituera nationen, och den är nu sysselsatt med detta stora werk. En, som det säges af Michelena, utarbetad konstitution, är nu ett ämne för dess öfwerläggningar. I densamma bewiljas den exekutiva makten större prerogativer än den äger i någon af Europas konstitutionella monarkier. Jag är öfwertygad, att det icke är möjligt att införa i Mexiko en Centralregering, som kan äga bestånd, och jag wet icke hwarföre man ens will försöka det. Statens mäktiga öfwerhufwud, Santa Ana, befinner sig i Mango del Clavo, och afwaktar der de händelser, som skola komma. Han är fullkomligt öfwertygad, att det parti, som nu står i spetsen för allmänna ärenderna hatar honom, och han skall, om det skulle behöfwas, åter kasta sig i folkets armar och återställa den federativa Regeringen. Om detta är hans afsigt, så kan han ännu blifwa populär, i annat fall är det slut med hans politista anseende. Staten Veracruz har förklarat sig emot centralsystemet, och hela den tänkande delen af befolkningen ar ledsen wid den militär-despotism, under hwilken det suckar, och den bereder sig till att kraftigt förswara sina rättigheter.

(Pr. St. Z.)

[ 3 ]

Litterära och Konst-Nyheter.

The London Review.

Inom Englands periodiska litteratur har man nyligen iakttagit ett fenomen, som lofwar att bilda en fullkomlig diversion till de förut rådande, hwar på sitt wis organiskt utbildade meningarna om statens sannskyldiga wäl. Det är nemligen bekant, att allmänna tänkesätten dela sig inom England uti 2:ne stora fraktioner, Tory- och Whigpartierna, båda under sekler utwecklade och öfwergångna i system, båda med sina representanter i praktiska förhållanden, så wäl som i den politiska och stats-ekonomiska litteraturen. En ny qwartalsskrift, The London Review, som med detta år tagit sin början, har deremot, i sin första anmälan för allmänheten, öppet förklarat, att den ämnar taga en fullkomligt sjelfständig wäg, ger "båda de aristokratista partierna" orätt, och anser ingenting kunna för en werklig reform uträttas med "deras organer, de twå förnämsta revuerna" (naturligtwis Quarterly och Edinburgh Review). "Tories", säger den, "hoppas att få bibehålla det bestående sådant det är; Whigs åter, att till sista stunden uppskjuta alla förändringar, och att, när detta ögonblick inträder, uppoffra — icke hwad som är odugligast, utan hwad som är swårast att förswara, och just så mycket som sätter dem i stånd att betrygga återstoden." Den nya tidskriftens syftemål wore deremot, "att beskydda och stärka allt som är godt, samt utrota allt som är dåligt"; utan att söka någon sammanjemkning meningarna emellan, wille den ha till ögonmärke blott hwad "som i sig sjelf är bäst." Den tänkte för öfrigt skilja sig lika mycket från den "blinda och fanatiska" hopen af reform-älskare, som från dem, hwilka lefwa på ytan, bland detaljer och tillfälligheter; den wille gå lugnt fram, medan tid ännu är inne; den wille grunda sina åsigter på en systematisk och syntetisk betraktelse, och, med ett ord, wara uttryck och organ för de wettenskapliga reformatörerna (Philosophical Reformers). Hwad den bestämdt lofwade, wore, att "söka undwika den efemera litteraturens rådande fel", — att "sätta ord i stället för idéer"; dess afsigt wore, icke att "afspegla läsarens egna åsigter, utan rätta sådana som äro irriga", o. s. w. Jemwäl i litteraturen hoppades den, att kunna uppnå "en högre kritisk ståndpunkt." Slutligen wille Redaktionen endast answara för hwarje artikels allmänna tendens, upplåtande för öfrigt rum åt individuella åsigter; hwarföre uppsatserna skulle förses med särskilta namnteckningar — någonting, som annars sällan eller aldrig brukas i Engelska jurnaler.

Kan den nya Tidskriften lösa det stora problem, den förelagt sig, så kommer den otwifwelaktigt att få ett utomordentligt inflytande. Att dömma dock af det första häftet (det enda. Referenten haft tillfälle att se), synes fenomenet icke blifwa af så stor märkwärdighet. Några högre åsigter af samhällets ändamål, någon djupare blick i tidens innersta, någon mera wettenskapligt genomförd åskådning af statens organiska förhållanden, har man i de meddelta artiklarna ej kunnat erfara; åtminstone i dessa hänseenden ingenting öfwerraskande. I fråga om behandlingssätt fästes dock uppmärksamheten wid en recension af ett filosofistt arbete; den är utmärkt af mycken dialektik, och har en långt strängare filosofisk hållning, än man är wan att finna i Engelska jurnaler, hwilka ock i allmänhet ytterst sällan befatta sig med rent spekulativa ämnen. En annan artikel åter, om folkskalden Ebenezer Elliot, är snarare enfaldig än djupsinnig. Ett par öfriga litterära uppsattser äro rätt läsbara; men lika goda har man förut sett, mer än en gång, i Englands tidskrifter.

London Review, om den ock lofwar att bli ett ganska förtjenstfullt kritiskt tribunal, har emellertid ännu icke uppenbarat alla de egenskaper, som berättiga till den höga och öfwerlägsna tonen i adressen till allmänheten. Att gifwa sig sjelf ett stort wärde, och underkänna andras bemödanden, plägar icke wara rätta kännetecknet på den utmärkta förtjensien, hwilken i handling, mera än i egna bekännelser, ådagalägger sitt allwar, sitt lugn, sina syften för fäderneslandets och mensklighetens bästa.

Wigde i landsorterna.

Auditören Adolf Carell och Mamsell Carolina Elisabet Ramström, wigde å Ekenäs Säteri i Södermanland den 15 Nov.

Grosshandlaren John Magnus Åkermark och Mamsell Sofia Areschoug, dotter af afl. Wågmästaren Martin T. Areschoug och dess efterlemnade Enka Sofia C., född Greiffe, wigde i Göteborg den 10 Nov.

Jernkramhandlaren i Stockholm, N. A. Lönnerberg och Jungfru L. F. Edlund, wigde på Ekhofs Sätesgård i Södermanland den 10 Dec.

Handlanden P. Wahlström och Mamsell. E. E. Drake, dotter af afl. Tobaksfabrikören och Handlanden Sal. Drake och dess k. Maka A. C. Frisk, wigde i Hudikswall d. 19 Nov.

Döde i landsorterna.

Friherre Elias Christoffer Rappe, död på Råsnäs den 28 Nov., i dess 91:sta års ålder.

Pastoren O. G. Lagerström, död wid Skagershults Prestgård i Nerike, i dess 36:te års ålder.

Gustaf Herman Ulrik, son af Brukspatronen L. G. v. Celsing och dess k. Maka, död på Fräkentorp den 13 Dec., 1 år, 8 månader och 23 dagar gammal^[1].

Afl. Slottspastorn å Carlstens Fästning, Henr. Harckens efterlemnade Enka, Anna Margreta Harckens, född Offenberg, död i Marstrand den 5 Dec., i dess 92:ra års ålder.

Enkefru Helena Sofia Lindius, född Nordstén, död på Döderhultswik den 2 Dec., i dess 81:sta års ålder^[1].

F. d. Handlanden P. Bergmans k. Maka, född Brita Maria Oldenburg, död på Distorp nära Linköping den 9 Dec., i en ålder af nära 54 år^[1].

Afl. Kammakaren P. Selenii efterlemnade Enka, Maria Margareta, född Holtzberg, död i Norrköping d. 11 Dec., 66 år gammal^[1].

Mamsell Ulrika Castorin, död i Strengnäs d. 27 Nov., i dess 70:de års ålder^[1].

Landssekreteraren i Uleåborgs och Kajana Län, Lagmannen, Riddaren af Kejserl. S:t AnnaeOrdens 2:dra och S:t WladimirOrdens 4:de Klass, Joh. Fredr. Clasen och Mamsell Maria Amalia Enbom, wigde å Landtstället Torpet i Tjo Socken af Uleåborgs Län den 27 sistl. Aug.

Landshöfdingen och Riddaren S. F. von Borns k. Maka, Catarina Elisabet von Born, född von Morian, död i Åbo stad den 18 sistl. Okt., i dess 43:dje års ålder.

Öfwerstelöjtnanten, Kommendanten och Riddaren af Kongl. SwärdsOrden, James Harlef Haasums k. Maka, Anna Louise Haasum, född Norderling, död å ön S:t Bartelemy den 2 sistl. Sept., i en ålder af 38 år.

Af förekomne anledningar kommer det till den 21 nästk. Jan. med Årstads Härad utlysta WinterTing, att hållas å Rådhuset i Falkenberg, i stället för å wanliga Tingsstället Heberg. Jönköping den 19 Dec. 1835.

Enligt till Kongl. Öfwer-PostDirektörsEmbetet ingången rapport, är PostJakten S:t Johannes af is hindrad, att tills widare fortsätta dess wanliga fart emellan Ystad och Greifswald; och kommer, i följd häraf. brefwexlingen under tiden på Kontinenten att endast gå öfwer Danska Staterna; hwilket, så wäl till Korrespondenters och Resandes som samtlige Postförwaltares underrättelse, härmed tillkännagifwes Stockholm den 23 Dec. 1835.

E. Lagerheim.

A. W. Grundelstierna.

I följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut under d. 13 sistl. Okt,, kommer den nuwarande enkla Postgången emellan Åmål och Westra Ed på Dahlsland, att med nästk. års början förändras till dubbel i hwarje wecka; hwilket Kongl. Öfwer-PostDirektörsEmbetet till wederbörande Korrespondenters underrättelse härmed welat tillkännagifwa. Stockholm den 7 Dec. 1835.

E. Lagerheim.

A. W. Grundelstjerna.

Hos Kongl. KommerseCollegium är i officiel wäg anmäldt, att, enligt hwad ÖfwerLotsen i Jullands Distrikt under den 27 sistl. Nov., kungjordt, en lotsbåt kommer, när wäderleken sådant tillåter, att kryssa wid Skagen, och att lotsar derå kunna erhållas till Jutländska kusten och Bälterna, samt af kända personer ända till Sundet; hwilket Kongl. Collegium härigenom welat till wederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 14 Dec. 1835.

I anledning af gjord ansökning om förändring i terminen för den marknad, som i Carlskrona årligen åtta dagars tid hålles i början af Juli månad, och dess inskränkning till fyra dagar, har Kongl. KommerseCollegium funnit godt tillåta, att nämde marknad må nästkommande år hållas å den 28 Juni och räcka fyra dagar; hwilket Kongl. Collegium härigenom welat till wederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 11 Dec. 1835.

Kongl. KommerseCollegium har härigenom welat till wederbörandes kännedom meddela, att Handlanden i Corfu, Fredrik Gysi, blifwit förordnad till Swensk och Norrsk ViceKonsul för Jonista Öarna. Stockholm den 21 Dec. 1835.

Sedan, genom den 5 i denne månad bewiljadt Nådigt Afsked för Andre Landtmätaren i Södermanlands Län, Carl Christian Greiff, Andre Landtmätare-tjensten i berörde Län blifwit ledig; alltså warder sådant till hågade Sökandes underrättelse härmedelst kungjordt; börande till Kongl. Maj:t ställde underdåniga ansökningar till denna tjenst tillika med meritförteckningar och handlingar, behörigen karterade, sist inom 56 dagar ifrån nedanstående datum, wara till Kongl. GeneralLandtmäteriKontoret ingifna. Stockholm den 15 Dec. 1835.

Carl af Forsell.

G. R. Lagerstråle.

Till den genom afskedstagande ledigblefna Notarie-tjensten wid KämnärsRätten här i Staden äga kompetente Sökande att, med bifogande af behöriga tjensteförteckningar, skriftligen anmäla sig hos Magistraten, inom 56 dagar härefter. Norrköpings Rådhus den 9 Dec. 1835.

Borgmästare och Råd.

Genom wunnen befordran äro Sysslomanna- och Notarie-tjensterna wid härwarande LänsLasarett och Kurhus lediga, den förra med 200 Rdr och den sednare med 50 Rdr Bko årlig Lön. Och böra de, som åstunda dessa tjenster, sina ansökningar dertill med merit-förteckningar ingifwa till Direktionen eller dess Ordförande, inom 56 dagar härefter, den till Sysslomanna-tjensten åtföljd af twenne wederhäftige Mäns borgen för både kontant uppbörd och för om händer hafwande inventarier. Uddewalla d. 23 Nov. 1835.

På LänsLasaretts- och KurhusDirektionens wägnar,

A. Westerdahl.

Uti Upsala LandtRänteri hafwa följande medel blifwit deponerade: År 1825, d. 9 Mars, genom Assessoren Lychou, uttagna böter för felande uppgift till 1815 års Mantalsskrifning, 20 Rdr; samma år, d. 13 Juli, Hr Lagmannen af Klinteberg, böter enligt Kongl. Swea HofRätts Utslag d. 20 Juni 1825, 6 Rdr 32 sk., och samma år, d. 25 Okt., P. G. Marelius, en rest på en köpeskilling, 9 Rdr 15 sk. 3 rst. Och som dessa depositionsmedel äro 10 år gamla; alltså, och i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Förordnande samt Kongl. Maj:ts och Rikets StatsKontors derpå grundade skrifwelse d. 29 Okt. 1828, warda wederbörande erinrade, att, inom natt och år härefter, sig härstädes anmäla och styrka sin äganderätt till de nedsatta medlen, hwilka i annor händelse insändas till Kongl. StatsKontoret, der den eller de, som af gällande orsaker lemnat den utsatta tiden obegagnad, derefter må sig anmäla och sina anspråk gällande göra. Upsala Slott i LandsKontoret d. 8 Dec. 1835.

På LandshöfdingeEmdetets wägnar:

J. A. Carlson.

A. Wistrand.

På grund af föreskriften uti Kongl. Brefwet d. 2 Okt. 1828, warda härigenom nedanuppräknade, i detta Läns Ränteri för öfwer 10 år sedan gjorda, depositioner till återlyftning uppsagda, med antydan till wederbörande, att, inom natt och år ifrån denna dag, sig härstädes för sådant ändamål anmäla, och då förete ej mindre utfärdade depositions-bewisen, än med Domar och Utslag m. m. styrka sin ägande-rätt till de nedsatta medlen. Kommande, om inom föreskrifna tiden ingen sådan anmälan skett, medlen att i Rikets Ständers Bank insättas, och i öfrigt så förfaras, som uti sagda Nådiga Bref är föreskrifwet: 1825, Maj d. 13, Rättegångskostnads-ersättning emellan KronoFogden Berger och Anders Andersson i Bleka, 2 Rdr 18 sk.; samt samma år, Sept. d. 16, Medel för försåld afbränd skog å Komministersbostället Getekulla inom Marks Härad, 100 Rdr, allt Bko. Wenersborg å LandsKontoret d. 4 Dec. 1835.

P. Sandelhielm.

F. H. Gasslander.

Härmed tillkännagifwes, att WexelBanken, för nya Böckers formerande och Rakningarnas kollationerande, efter wanligt bruk warder tillsluten från och med d. 2 till och med d. 31 nästk. Jan. Och åligger det alla dem, som hafwa Räkningar i WexelBanken, att, enligt 27 punkten i BankoOrdningen, inom sistnämda dag kollationera desamma med wederbörande Kamrerare derstädes, hwilka i sådant ändamål alla eftermiddagar äro i Banken tillstädes; dock blifwa, jemlikt Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af d. 6 Maj 1830, de på Banken ställda Assignationer ifrån och med d. 4 instund. Jan., då BankoDiskonten öppnas, till inlösen i WexelBanken emottagna, så widt behållning å Räkningarna finnes, om än kollationering med Räknings-innehafwaren ej skulle wara werkställd; men under det owillkorliga åliggande för Assignanterna, att sednast wid nyssbesagde månads utgång, på sätt ofwanberördt är, hafwa sina Räkningar för innew. år med Bankens Bok behörigen kollationerade, wid äfwentyr, att uti motsatt fall, i mån af den assignerade summans belopp, anses förfallna till lika böter och answar med den, hwilken utan ägande behållning assignerat på sin Räkning i Banken. Stockholm d. 19 Dec. 1835.

För Tumba Pappersbruks behof åstundas att under loppet af instund. Jan. och Febr. månader år 1836 wid Bruket kostnadsfritt levereras: 5 tunnor Hwete, 250 tunnor Råg och 10 tunnor Swarthafra af ren och strid besskaffenhet, samt 150 tunnor Kornmalt, wäl mältadt och torkadt samt fritt från Hafreblandning. Äfwenledes ett parti torr Gran- och Tallwed, som är qwist- och rötfri, hwarje famn innehållande 3 alnars höjd och 4 alnars bredd. Dessutom ett parti slagtröskad Råghalm och cirka 400 lispund friskt och dammfritt Timotejhö, båda partierna af detta årets wäxt. Derjemte under loppet af nästk. år hålla Bruket i Stockholm tillhanda uti smärre partier, successivt efter åtgången: cirka 240 kannor ren och klar Bomolja samt 8 fjerdingar grön Såpa. Öfwer hwilket allt hågade Spekulanter äga att inom den 29 innewarande December månad, till Hrr BankoFullmäktiges Expedition 3:ne trappor upp uti Bankohuset, låta aflemna förseglade skriftliga anbud, hwilka, hwad Spannmålen beträffar, böra åtföljas af prof och innehålla utsatt wigt jemte lägsta pris per tunna, samt i anseende till Weden bestämma, jemte priset, äfwen dess längd. Tumba Pappersbruk den 9 Dec. 1835.

Societets-bolaget i Örebro anmodar Innehafwarne af 1815 års Aktier å 1/36 uti besagde Bolag, med dertill hörande Gård och Inventarier, att dem före denna månads utgång hos Brukspatronen P. J. Grill i Örebro till anteckning och kollationering uppwisa; och får tillika tillkännagifwa, att endast dessa äro gällande, sedan äldre särskilta Aktier, dels uti ett Dans- och dels uti ett Societets-bolag, wid nuwarande Bolags stiftelse ingingo uti liqvid för dessa sednare. Aktier. Örebro d. 8 Dec. 1835.

Direktionen.

Notifikationer.

Års-Proklamata, Stämningar och Domar
i Skuldfordrings- och Konkursmål.

= Till Konungens Befallningshafwande i Stora Koppoarbergs Län!

Resolution:

Med stöd af 8 Kap. 14 §. Utsökningsbalken, warda nedannämde Grubb Erik Ersson och Kall Anders Olsson, genom denna dag utfärdad efterlysning, förelagda, att, inom 6 weckor efter det denna Resolution finnes uti Sweriges Stats-Tidning tredje gången införd, förklaring uti nedanomförmälte lagsökningsmål härstädes afgifwa, wid äfwentyr att detsamma, utan deras widare hörande, på förebragta skäl afgöres. Kommande för sådant ändamål handlingarna i målet att under tiden här å LandsKansliet wara för dem att tillgå. Fahlun af LandsKansliet d. 25 Sept. 1835.

P. D. Lorichs.

L. S.

D. Westblad.

Sedan Konungens Befallningshafwande, uti skrifwelse d. 24 sistl. Aug., behagat meddela mig att wederbörande Kronobetjening anmält, det Grubb Erik Ersson i Westermyckeläng, Elfdahls Socken, och hans Löftesman Kall Anbers Olsson derstädes, hwilka, tillika med andra Löftesmannen Hård Erik Ersson i berörde By, d. 8 sistl. April blifwit af mig lagsökta hos Konungens Befallningshafwande, för Rikets Ständers BankoDiskontwerks d. 24 sistl. Jan. förfallna fordran af 120 Rdr Bko, icke kunnat i hemorten anträffas för att Lagsöknings-memorialet delgifwas, samt att okändt wore hwarest Grubb Erik Ersson och Anders Olsson för det närwarande wistades; så får jag ödmjukligen anhålla, att dessa twenne sistnämda måtte genom allmänna Tidningarna kallas att, till wiss utsättande dag, å det emot dem gjorda påstående swara, wid äfwentyr att målet eljest på för handen warande skäl afgöres. Utbedjande jag mig tillika, att Konungens Befallningshafwandes Resolution å denna min ansökning måtte till införande i Tidningarna mig meddelas. Stockholm den 14 Sept. 1835.

På Rikets Ständers BankoDiskontwerks wägnar,

L. Carlqwist.

= Norrköpings RådhusRätt har, genom offentlig Stämning denne dag, kallat afl. Klensmeden Johan Erik Edbergs samtlige Borgenärer, att, före kl. 12 på dagen, Onsdagen d. 17 Febr. nästk. år, sina fordringar hos RådhusRätten anmäla och styrka, på sätt Konkurslagen stadgar, wid äfwentyr att förlora all talan i saken. Norrköpings Rådhus den 15 Aug. 1835.

= Att Örebro RådhusRätt, genom denne dag utfärdad offentlig Stämning, kallat och förelagt Hr Rådmannen J. S. Alms och dess Frus Sara Springhorns samtlige Borgenärer, att å Måndagen den 16 Maj nästa år, kl. före 12 på dagen, inför RådhusRätten härstädes sina fordringar i laga ordning bewaka, wid talans förlust; sådant warder [ 4 ]härigenom andra gången kungjordt. Örebro Rådhus den 9 Nov. 1835.

= RådhusRätten i Örebro har, genom offentlig Stämning, kallat och förelagt Gårdsägaren Jan Magnussons samtlige Borgenärer, att, å Måndagen den 30 Maj nästa år, kl. före 12 på dagen, sina fordringar inför nämde RådhusRätt, wid talans förlust, twefaldt skriftligen uppgifwa och styrka samt med ed fästa; hwilket härmed andra gången kungöres. Örebro Rådhus den 21 Nov. 1835.

= Sedan Örebro RådstuguRätt, genom denne dag fattadt beslut, ålagt KlädesFabrikören A. T. Holmström, att till sina Borgenärers förnöjande all sin egendom afträda, warda bemälte Holmströms samtlige Borgenärer härmed kallade och förelagde, att å Onsdagen den 27 Jan. nästa år 1836, sist före kl. 12 å dagen, sina fordringar uppgifwa, bewaka och edeligen fästa, på sätt och wid den påföljd Konkurslagen den 2 Mars 1830 föreskrifwer; hwilket härmed tredje gången kungöres.

= Jemlikt utfärdad offentlig stämning, inkallar RådhusRätten i Götheborg samtlige Borgenärerne efter afl. Bakaremästaren C. G. Norling till den 27 Jan. nästk. år 1836, kl. före 12 å dagen, att sina fordringar, wid talans förlust, lagligen bewaka; hwilket härigenom kungöres tredje gången.

= Att särskilta RådhusRätten i Sala, genom utfärdad offentlig Stämning, kallat och förelagt afl. Rådmannen och Källarmästaren C. Ahlströms samtlige Borgenärer, att, wid upprop kl. före 12 å den 25 Jan. 1836, inför RådhusRätten, wid Laga påföljd, anmäla deras i Ahlströms gäldbundna Bo ägande fordringar, kungöres härmedelst tredje gången. Sala den 20 Sept. 1835.

= Jemlikt Östersunds StadsRätts denne dag fattade Beslut, warda afl. Hr Justitiarien Olof Lundqwists samtlige så kände som okände Borgenärer härmedelst kallade och stämde, att, wid det uti 136 §. 9 Kap. af Konkurslagen d. 12 Mars 1830 stadgade äfwentyr, sine hos bemälte Lundqwist ägande fordringar inför StadsRätten, wid upprop kl. 11 och sednast kl. 12 på dagen, å första helgfria Måndag, som infaller näst efter d. 11 Juni 1836, antingen muntligen eller skriftligen anmäla. Östersund å Rådhuset d. 11 Juni 1835.

= De, som förmena sig äga fordran hos upplösta Handels-Bolaget härstädes, C. Callerström & A. F. Nordwall, warda, i anledning af Bolagets ansökning om Årsproklama, kallade, att å första helgfria Måndagen i Augusti månad nästk. år 1836, kl. före 12 på dagen, sina fordringar skriftligen eller muntligen inför RådhusRätten angifwa, wid förlust af widare talan och betalningsrätt; hwilket tredje gången kungöres. Westerwiks Rådhus den 29 Sept. 1835.

= Genom offentlig Stämning har Westerwiks RådhusRätt kallat Skepparen J. H. Malms och hans Hustrus samtlige Borgenärer, att å Måndagen den 1 Febr. nästkom. år, kl. 11 f. m., inför RådhusRätten sig infinna, för att sina fordringar bewaka och styrka, på sätt och wid den påföljd 1830 års Konkurslag föreskrifwer; hwilket tredje gången kungöres. Westerwiks Rådhus den 9 Sept. 1835.

= Alingsås RådhusRätt har, genom utfärdad offentlig Stämning d. 27 sistl. Juli, kallat och förelagt HandelsBegtjenten A. D. Wingenblixts samtlige Borgenärer, att, sednast innan kl. 12 på dagen, Måndagen d. 25 Jan. 1836, deras fordringar, wid talans förlust, hos RådhusRätten så anmäla, bewaka och styrka, som Konkurslagen d. 12 Mars 1830 föreskrifwer; hwilket tredje gången kungöres.

= Att Engelholms Stads RådhusRätt, genom offentlig Stämning, kallat och förelagt Handskmakaren Henric Winbergs och hans Hustrus Johanna Petronella Brembergs samtlige Borgenärer, att å Måndagen den 25 Jan. nästk. år 1836, kl. före 12, sina fordringar inför RådhusRätten så förete och bewaka, som i Konkurslagen den 12 Mars 1830 föreskrifwer, wid förlust af all widare rätt och talan, kungöres härigenom tredje gången.

= I anledning af Skellefteå HäradsRätts denna dag fattade beslut öfwer afl. KronoLänsmannen Johan Peter Edins Enkas Brita Markstedts i Stämningsgården och Förmyndaren för hennes omyndige barn, Inspektoren Gustaf Erikssons i Fiskkåge ansökning, att få på en gång afträda Sterbhusets egendom till Fordringsägare och sedan för deras kraf frias, warda bemälte Makars samtlige Borgenärer kallade, att å första helgfria dag i Juni månad nästk. år 1836, kl. före 7 på aftonen, sina fordringar i gäldbundna Boet inför RådhusRätten angifwa och styrka, i den ordning Kongl. KonkursLagen den 12 Mars 1830 bjuder. Skellefteå den 12 Nov. 1835.

= Likmätigt Skellefteå HäradsRätts den 19 sistl. Maj fattade beslut, warda Torparen Erik Daniel Sundbergs och hans Hustrus i Skråmträsk samtlige Borgenärer härigenom kallade, att å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som infaller i Häradet näst efter 6 månader från berörde dag, kl. före 7 på aftonen, sina fordringar uti bemälte Makars gäldbundna Bo inför HäradsRätten angifwa och styrka, på sätt och wid den följd Kongl. KonkursLagen den 12 Mars 1830 utstakar. Skellefteå den 1 Okt. 1835.

= Att ÖsterRekarne HäradsRätt i Södermanland, genom offentlig Stämning den 28 sistl. April, kallat och förelagt alla framl. förre Häradsskrifwaren, Hr LandsKamreraren Per Gustaf Bergströms å Fässlinge i Jäders Socken Borgenärer, att deras fordringsanspråk, wid talans förlust, hos HäradsRätten anmäla, sist innan kl. 7 på aftonen å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som i Häradet infaller näst efter natt och år ifrån berörde dag, kungöres härigenom tredje gången.

= Genom Laske HäradsRätts denne dag fattade Beslut, hafwa afl. Komministern S. W. Hallanders i Bitterna och hans Hustrus samtlige Borgenärer blifwit kallade, att sig wid bemälte HäradsRätt inställa och sina fordringar bewaka, å andra Rättegångsdagen af det Ting, som infaller näst efter 6 månader från denna dag, före Rättegångstimmans slut, kl. 7 på aftonen, wid det äfwentyr 74 §. i KonkursLagen bestämmer. Trufwe den 25 Juli 1835.

= Jemlikt Kinds HäradsRätts denne dag fattade och afkunnade Beslut, warda Soldaten Adam Johansson Palms från Stockedo och dess Hustru Christina Petersdotters samtlige Borgenärer härmedelst kallade och stämde, att, före kl. 7, aftonen å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som näst efter 6 månader i Häradet infaller, sina fordringar, wid talans förlust, så anmäla, bewaka och styrka, som Konkurslagen d. 12 Mars 1830 föreskrifwer. Tingsstället Swenljunga d. 27 Juli 1835.

= Genom beslut d. 25 sistl. Juli har Norra Åsbo HäradsRätt kallat och förelagt afl. Kyrkoherden i Qwiinge Pastorat O. A. Håkanssons och dess Enkas samtlige Borgenärer, att, före rättegångstimmans slut, å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som näst efter 6 månader i Häradet infaller, sina fordringar anmäla och bewaka, på sätt och wid den påföljd 1830 års Konkurslag föreskrifwer; hwilket härmed tredje gången kungöres. Engelholm d. 21 Sept. 1835.

= Jemlikt Jösse HäradsRätts denne dag fattade Beslut, warda, i anledning af afl. Drängen Anders Kjällarssons i Östra Hög walta Sterbhusdelägares, Modern Carin Nilsdotter och Brodern Jon Kjällarsson, gjorda ansökning, att efter bemälte Anders Kjällarsson winna Urarfwa-förmån, nämde Anders Kjällarssons samtlige Borgenärer härigenom kallade och förelagda, att, före rättegångstimmans slut, kl. 7 på aftonen, å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som näst 6 månader härefter i Häradet infaller, inför HäradsRätten sina fordringar med ed fästa och styrka, på sätt och wid den påföljd Konkurslagen den 12 Mars 1830 föreskrifwer; hwilket härmed tredje gången kungöres. Tingsstället Högwalta d. 3 Nov. 1835.

Förmyndare-förordnanden.

= Enligt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, kungöres, att Norrköpings RådstuguRätt. uppå ansökning af Hr Assessoren och Riddaren af Kongl. WasaOrden P. G. Boudrie, denne dag förordnat Kamreraren B. M. Höök till bemälte Hr Assessors och Riddares Förmyndare. Norrköpings Rådhus den 5 Dec. 1835.

= Att RådhusRätten, genom Beslut denne dag, förordnat Bleckslagaren J. Olander till Förmyndare och Målsman för Glasmästaren M. J. Ekenberg och hans Hustru Christina Rasch, warder härmed kungjordt. Christianstads Rådhus den 14 Nov. 1835.

Borgmästare och Råd.

= Jemlikt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, warder härmed kungjordt, att till myndig ålder komne Bonden Swen Jansson i Löpanäs Norregård samt Enkan Kerstin Persdotter i Ekna, wid innewarande års HösteTing blifwit af Norrwidinge HäradsRätt omyndige förklarade; och har HäradsRätten förordnat, till Förmyndare för Swen Jansson, Hemmansägaren Peter Jansson i Löpanäs Norregård, och för Kerstin Persdotter, hennes Måg Swen Persson i Ekna samt Swen Jonasson i Tjureda Mellangården. Tingsstället Ingelstorp den 8 Dec. 1835.

= Att Lars Larsson i Hjelmsätter blifwit af Kumla HäradsRätt ställd under Jonas Jonssons och Anders Jönssons i Öfwersta förmynderskap; warder härmed laglikmätigt kungjordt. Wredstorp den 22 Okt. 1835.

Testaments- och Arfs-angelägenheter

= Efter Majoren wid Kongl. Maj:ts Flotta och Riddaren af Kongl. Swärds-orden Hr Carl Gust. Strömberg, som afled i Carlskrona den 17 Okt. 1834, har dess utrikes resta Systerson, f. d, Medelstyrmannen wid Kongl. Amiralitetet Johan Jakob Holmgwist, enligt skifte d. 20 sistl. Maj, uti arf tillfallit 202 Rdr 28 sk. Bko, som wid lagenlig anmälan och anhållan hos Carlskrona Stads RådhusRätt äro att tillgå; hwilket, likmätigt Kongl. Förordningen d. 30 Maj detta år, i anseende till Holmqwists okända wistande, härmed tillkännagifwes. Carlskrona d. 22 Okt. 1835.

= Som redowisning blifwit till RådhusRätten ingifwen för nästlidne år i choleran afl. Jerndragaren Bergströms och hans Hustru Anna Kajsa Holmqwists Sterbhus, slutande sig med en behållen summa af 75 Rdr Bko; så warder detta härigenom Arfwingarne tillkännagifwet, med anmaning till dem, att skyndsamt sig hos RådhusRätten anmäla och sin arfsrätt bestyrka, wid det äfwentyr 15 Kap. 5 §. Ärfdabalken stadgar. Warande Bergström född i Rytternes Socken och Hustrun i Fellingsbro. Hwilket härigenom kungöres andra gången. Arboga Rådhus d. 16 Nov. 1835.

= Sedan en numera afliden i lifstiden, med uttryckligen yttrad önskan att för alltid blifwa okänd, genom muntligt Förordnande och aflemnande af 200 Rdr Bko, tillagt Herrar Ulrik Stening och C. M. Gripenschjöld hwardera 55 Rdr, Fr. Ad. Kröningswerd 40 Rdr samt Georg S. von Wallden, Fredr. Milde och L. Aug. Jennische hwardera 16 Rdr 32 sk., allt Banko; så anmodas dessa Herrar, som för längre tid tillbaka lära wara wid Artilleriet anställda, eller, om de bewisligen äro med döden afgångna, deras rätts innehafware, att, inom 1 år efter nedanskrifna dato, försedda med ojäfaktiga betyg, som styrka antingen de förras identitet med ifrågawarande namngifna personer, eller de sednares lagliga arfsrätt, personligen eller genom befullmäktigade Ombud, eller ock skriftligen, sig hos undertecknad anmäla, för att i förra fallen de dem tillagda medlen erhålla, och i det sistnämda, efter afdrag för postporto och rekommendation, få penningarna sig tillskickade, i hwilket afseende med den skriftliga anmälan noggrann adress bör uppgifwas; hwarförutan, till undwikande af widare brefwexling, qvittens öfwer penningarnas emottagande wid samma tillfälle jemwäl kan bifogas. Till efterrättelse bör nämnas, att den del af ifrågawarande penningar, hwartill inom det föreskrifna året ingen sig legitimerat, genast derefter till en eller flera Wälgörenhets-inrättningar blifwa aflemnade. Stockholm den 14 Dec. 1835.

A. J. Lagerlöf,

AdvokatFiskal.

= Afl. Sjötullswaktmästaren Swaréns Son C. A. Swarén underrättas om, att honom tillfallit arf efter dess Syster; hwarom närmare upplysning lemnas af undertecknad, som träffas i JustitieCollegium och FörmyndareKammaren.

H. A. Brander.

= Om Ynglingen Carl Johan Enberg, född härstädes, ännu lefwer, anmodas han att, inom i Lag stadgad tid, infinna sig hos undertecknad, dess Förmyndare, för att emottaga det efter Modren tillfallna arf. Nyköping den 30 Nov. 1835.

P. Kjellgren.

= Som, efter uppgjord kuratells-räkning efter Näringsidkerskan A. H. Swahn, det befinnes att behållning uppkommer, sedan den aflidnes alla Borgenärer, som sina fordringar i laga ordning bewakat, desamma till fullo utbekommit; så warda bemälte Mamsell Swahns Arfwingar, hwars wistelseort är okänd, härmedelst erinrade, att de, inom natt och år efter det första annonsen härom blifwit kungjord, äga att sig hos mig behörigen legitimera, för att arfmedlen utbekomma, wid äfwentyr att medlen annars såsom dana-arf tillfalla Kongl. Maj:t och Kronan. Örebro d. 14 Dec. 1835.

P. G. Zetterstedt,

LandsKamrerare och KronoFogde.

Diverse Legala Notifikationer.

= Som min Man, förre Bonden David Nilsson, sednast boende i Torpet Gäddenäs på Duseborgs ägor, i Gammalkils Socken, Walkebo Härad af Östergöthlands Län, för omkring 10 år sedan begifwit sig bort från denna Ort, utan att det ringaste under denna tid låtit afhöra sig eller gifwit sin wistelseort tillkänna; så erinras han, att inom i Lag bestämd tid sig hos mig infinna eller gifwa sitt hemwist tillkänna; i annat fall anser jag mig från denna min Man wara skiljd, och äga med mitt Bo och tillgångar fritt göra och låta. Eldslösa, i Mjölbo Socken, Wifolka Härad och Östergöthlands Län, d. 12 Dec. 1835.

Catarina Håkansdotter.

= Bagaregesällen Hans Andersson ämnar inom Storkyrkoförsamlingen ingå äktenskap, men saknar wederbörliga hinderlöshets-betyg för sina utrikes resor. Klander kan, inom föreskrifwen tid, aflemnas hos PastorsEmbetet wid förenämde Församling, Stockholm d. 28 April 1835.

= Bokbindaregesällen Felix Magnus Wörlihn, född i Stockholm d. 28 Jan. 1807, uttog i Aug. 1831 flyttningsbetyg härifrån till Stockholm, och är nu hit återkommen, efter att hafwa wistats i Stockholm, Wenersborg, Götheborg, Carlshamn med flera Städer, utan att från något ställe hafwa dess betyg påtecknadt. Om någon anmärkning finnes emot hans ledighe till äktenskap, bör sådant inom laga tid hos undertecknad anmälas. Norrköping d. 12 Dec. 1835.

Nils Jac. Anjou,

P. L.

Borgenärs-sammanträden.

= Stockholms RådhusRätts d. 16 dennes gifna Dom uti Afträdes-, Urarfwa- och Förmånsrätts-twisten emellan Hr Kaptenen Carl Ingmans afl. Hustru Lovisa Helena Persdotter Wingrens Sterbusdelägare och Borgenärer är att genomse hos undertecknad, Syssloman. Stockholm d. 17 Dec. 1835.

C. J. Rosenström.

= Till följe af Wällofl. RådhusRättens beslut, kallas Judiske Handlanden Aron Kahns Hrr Borgenärer att sammanträda Måndagen den 28 innew. Dec., kl. 5 e. m., å Källaren Sweriges Wapen wid Österlånggatan, för att wälja Kuratorer och erhålla del af Massans ställning. Gäldenären ålägges att wid samma tillfälle wara närwarande.

= Afl. Assessoren E. D. Wingstedts samtlige Borgenärer behagade, till Dupplettaktens genomseende m. m., sammanträda på Källaren Hamburger Börs wid Jakobsgränd, Tisdagen d. 29 dennes, kl. 4 e. m. Stockholm d. 17 Dec. 1835.

Gode Männen.

= Hrr Kreditorer uti Hr KammarrättsRådet Schierbecks Konkurs behagade, Onsdagen d. 30 dennes, kl. 5 e. m., sammanträda uti det Rum å Börsen, som på Källaren derstädes tillkännagifwes, för att afgöra om några Massans angelägenheter, särdeles hwad angår frågan om decharge för afl. Hr KammarrättsRådet Grundéns Sterbhus. Stockholm d. 22 Dec. 1835.

Syssloman.

= Bomullsfabrikören P. Hammarströms Borgenärer sammanträda. Onsdagen d. 30 Dec., kl. 12 på dagen, i de Rum, som på Börskällaren anwisas.

= Till öfwerläggning behagade Hrr Kreditorer i Grosshandlaren C. A. Fogelmarks Konkurs sammanträda, den 30 innew. Dec., kl. 5 e. m., en tr. upp, i Huset N:o 11 wid Skomakaregatan. Stockholm d. 19 Dec. 1835.

Syssloman.

= Hrr Borgenärer i Hr Assessoren Carl Arosenii gäldbundna Bo kallas till sammanträde på Societen härstädes, Lördagen d. 2 instund. Jan., kl. 10 f. m., för att öfwerlägga om Konkursmassans förwaltning, samt meddela Gode Männen instruktion. Norrköping d. 16 Dec. 1835.

Gode Män.

= Hrr Borgenärer i Direktören Louis Centners Konkursmassa kallas till sammanträde på Societeten härstädes, Tisdagen d. 5 instund. Jan., kl. 10 f. m., att höras i ett Konkursmassan rörande ärende. Norrköping den 15 Dec. 1835.

Sysslomän.

= Samtlige Fordringsägare uti afl. Närings-idkerskan Anita Helena Swahns gäldbundna Bo, som, å utsatt Proklama inför Edsbergs Lofl. HäradsRätt den 30 sistl. Okt., fått sina fordringar genom nämde Rätts laga-kraft-wunna Beslut fastställda, kallas härmed, att sig infinna i Örebro Stad, uti Enkefru Kahlows wid Stora Gatan, under N:o 64, Söder belägna Gård, Måndagen d. 25 nästk. Jan., kl. 2 e. m., för att granska kuratells-räkningen, meddela decharge, samt uppbära liqvid för sina fordringar. Örebro d. 3 Dec. 1835.

Kurator.

= Samtlige Fordringsägare uti afl. Hr KammarrättsRådet C. F. Norrmans Konkurs behagade. Fredagen d. 29 nästk. Jan., kl. 4 e. m., sammanträda uti Kamreraren Nyströms Gård i Carlstad, för att: 1) besluta, huruwida de å Kronans bewakning ännu återstående outredda 242 Rdr 32 sk. Bko böra betalas eller afsättas, samt Konkursen afslutas; 2) granska den uppgjorda och i förhand afslutade kuratellsräkningen; 3) emottaga slutlig liqvid, och 4) meddela Sysslomännen decharge för Massans förwaltning. De frånwarande få åtnöjas med de närwarandes beslut. Carlstad d. 5 Dec. 1835.

Sysslomän.

Rättelse: I Gårdagsbladet, 3:e sidan, 2:a spalten, raden 49, står: befallning; läs: befattning.

POSTSCRIPTUM

De i dag ankomna Landsorts-Tidningar innehöllo från:

Upsala den 23 Dec. De Studerandes antal har under nu tilländagångna höst-termin uppgått till 1,372, af hwilka 865 warit under terminen närwarande och 507 inom twå år frånwarande. I afseende på födseln äro Adelsmän 136, Prestsöner 337, Borgare dito 183, Bonde dito 188, Civilembetsmäns dito 228, Militär dito 49, samt andra Ståndspersoners 155. — I anseende till åldern har antalet (som wanligt) warit störst emellan 20 och 25 år, nemligen 705; dernäst emellan 25 och 30 år 293; emellan 15 och 20 år 277; emellan 30 och 35 år 78; under 15 år endast 2 o. s. w. — I afseende på studier äro antecknade 296 såsom Teologie Studiosi, 320 Juris, 120 Medicine och 375 Filosofie Studiosi. Utom wisst vitæ genus 261. Under denna Termin hafwa 144 blifwit inskrifna och 2 Utländningar hafwa härstädes studerat. (Sw Litt. Fören. Tidn.)

Boktryck.

Sedan undertecknads Boktryckeri betydligen blifvit förökt med nyligen ifrån Leipzig inkomna moderna Stilar, efter Engelsk gravur, så får jag äran tillkännagifva för Herrar Förläggare och andre, som vilja hedra mig med sitt förtroende, att jag från och med denne dag emottager och besörjer till tryckning allt slags Boktryckeri-arbete. All omsorg och noggrannhet skola dervid iakttagas. Stockholm den 19 Dec. 1835.

A. G. Hellsten.

Österlånggatan, Huset N;o 21.

Från och med Måndagen den 28:de dennes tryckes Bladet i sitt nya format och med de nya stilarna å StatsTidningens Boktryckeri, i Huset N:o 25 på Baggensgatan det tredje till venster från Benickebrinken.

Stockholm, tryckt hos A. G. Hellsten.
(Österlånggatan, Huset N:o 21.)

↑ ^1,0 ^1,1 ^1,2 ^1,3 ^1,4 Hwilket endast på detta sätt slägt och wänner tillkännagifwes. Sorgebetygelse undanbedes.

[ettkors-1] 1,0 ^1,1 ^1,2 ^1,3 ^1,4 Hwilket endast på detta sätt slägt och wänner tillkännagifwes. Sorgebetygelse undanbedes.

[1]

Post- och Inrikes Tidningar 1835-12-24

Sweriges Stats-Tidning eller Post- och Inrikes Tidningar.