Post- och Inrikes Tidningar 1835-12-29
← N:o 300. Måndag 28 december 1835 |
|
N:o 303. Torsdag 31 december 1835 → |
Index. Nästföljande dags nummer 302 saknas tyvärr vid digitaliseringen. |
SVERIGES STATS-TIDNING,
ELLER
POST- OCH INRIKES TIDNINGAR.
N:o 301. Tisdagen den 29 December 1835.
Meteor. Obs. Den 28 Dec. kl. 2 e. m. Barom. 25,28; 1 1/4
gr. kallt, V. mulet. Kl. 9. e. m. Barom. 25,04; 2 1/2 gr. kallt,
V. mulet. — Den 29 Dec. kl. 6 f. m. Barom. 24,58; 1 3/4 gr.
kallt, NO. storm med häftigt yrväder.
Officiella Afdelningen.
Medelst öppet Bref af den 19 innevarande månad, har Kongl. Maj:t i Nåder tillagt Kammarförvandten uti Dess och Rikets Krigs-Kollegium, Fältkamreraren Adam Roos, Krigs-Råds namn, heder och värdighet.
= Kongl. Maj;t har, under den 19 i denna månad, till Häradshöfding uti Inlands-Torpe och Södre, Askims, Westra och Östra Hisings Häraders Domsaga af Götheborgs och Bohus Län, i Nåder utnämt och förordnas Länsnotarien i Westernorrlands Län samt Brottmålsdomaren i Ångermanland, Häradshöfdingen Daniel Asplund.
= Kongl. Maj:t har, under den 19 innevarande månad, i Nåder förordnat t. f. Provincial-Läkaren, Medicinæ Licentiaten Carl Hay, att, uti Nätra ledigblifna Distrikt af Westernorrlands Län, bestrida Provincial-Läkare-göromålen, emot åtnjutande, såsom arfvode, af den å stat för berörde beställning anslagna lön.
= Herrar Fullmäktige i Rikets Ständers Bank hafva, under den 17 innevarande December, på Bankens Pensions-stat förflyttat Notarien på Kansli-Departementet, Bengt Jacob Berger och Kontorsskrifvaren i Kassa-Kommissarie-Kontoret, Hof-Kamreraren Georg Magnus Ahlberg.
= För försäljningen af krut utur Kronans Förråd under år 1836, äro prisen af Kongl. Maj:t fastställde till 42 R:dr centnern för handgevärs- och 38 R:dr för stycke- och bergs-krut, äfvensom för rå saltpeler till 6 R:dr 32 sk., och för renad saltpeler till 8 R:dr 8 sk., per Lispund, allt Banko.
= Med anledning af gjord framställning om förenande af det genom General-Konsuln Åhmans frånfälle ledigblifna Svenska och Norrska Konsulatet i Helsingör med Konsulatet i Köpenhamn, har Kongl. Maj:t, för att af erfarenheten kunna hämta närmare upplysning om lämpligheten af en sådan åtgärd, under den 28 sistl. November i Nåder förordnat General-Konsuln i Köpenhamn, Förste Expeditions-Sekreteraren och Riddaren af Kongl. Wasa-Orden F. A. Everlöf, att till en början på ett års tid, räknadt ifrån den 1 nästkommande Januarii, tillika bestrida Svenska och Norrska Konsuls-befattningen i Helsingör, emot åtnjutande af de samma befattning åtföljande inkomster, men med skyldighet att, ehuru såsom hittills residerande i Köpenhamn, så väl der, som i Helsingör, äga en med Kommerse-Kollegii bifall förordnad vice Konsul, hvilken, under General-Konsulns bortvaro från ettdera stället, på hans ansvar förrättar de vid Konsulaterne förefallande göromål, samt i karantäns- och andra ärender, som fordra större skyndsamhet, omedelbart med Kommerse-Kollegium brefvexlar.
= Vid granskning af sammandragen öfver 1834 års Tull-uppbörd inhemtas, bland annat, att af omkring 400 hufvud-artiklar, för hvilka införselstull finnes i Taxan utsatt, nedanstående 45 hafva inbringat mera än 5/6 af hela tullbeloppet för inkommande varor, hvilket, enligt nämde sammandrag, uppgått till en summa af 2,344,267 R:dr 11 r:st.
Tull. R:dr B:ko. | ||
---|---|---|
Socker, rått; Mascovade | 173,977: 41. | |
Terres och Tetes | 119,313: 16. | 293 291: 9. |
Tobak, Blad | 216,967: 40. | |
Spunnen | 5,377: 16. | |
Stjelkar | 34,679: 36. | 257,024: 44. |
Vin | 216,696: 27. | |
Kaffe | 213,105: 5. | |
Salt, Kok- | 197,042: 39 | |
Väfnader, Helsiden | 13,571: 42. | |
Halfsiden | 10,102: 7. | |
Bomulls- | 72,034: 28. | |
Ylle- | 55,835: 29. | 151,544. 10. |
Garn, Bomulls-, hvitt, N:o 25, | 17,127: 32. | |
deröfver | 68,553: 4. | |
färgadt, rödt | 10,550: — | 96;230: 36. |
Sill | 54,517: 16. | |
Smör | 48,495: 7. | |
Arrac, 12 graders | 38,126: 40. | |
Hampa | 35,336: — | |
Rhum | 31,909: 17. | |
Olja, Bom- och Olive- | 9,279: 16. | |
Hamp- | 11,288: 10. | |
Lin- och Rof- | 9,503: 16. | 30,070: 42. |
Cognac, 12 graders | 25,562: 16. | |
Ull, okammad, grof | 25,501: 29. | |
Hudar och Skinn, oberedda, torra | 21,577: 29. | |
saltade | 1,059: 45. | 22,637: 26. |
Gråsidor | 22,111: 45. | |
Gryn, Ris- | 19,662: 44. | |
Talg | 18,798: 24. | |
Ljus, Talg- | 17,622: 1. | |
Russin | 13,875: 2. | |
Peppar | 13,727: 9. | |
Kött, saltadt | 13,724: 28. | |
Stenkolsstybb | 12,181: 24. | |
Blyhvitt | 10,615: 44, | |
Porslin | 10,281: 14. | |
Tvål, ej parfumerad | 9,760: 28. | |
Glas, ej specificeradt | 9,374: 21. | |
Mandel | 9,133: 17. | |
Vantar | 9,086: 4. | |
Humla | 8,936: 25. | |
Indigo | 7,065: 13. | |
Läder, beredt, sål- och blank- | 7,016: 30. | |
Metaller, Bronspjeser | 6,989: 29. | |
Bomull | 6,840: 33. | |
Stenkol | 6,323: 32. | |
Sviskon | 6,221: 25. | |
Lackerade arbeten | 6,172: 14. | |
Strumpor, linne och ylle | 6,091: 44. | |
Ved, Björk- | 5,988: 8. | |
Thé | 5,848: 11. | |
Lin, ohäckladt | 5,487: 4. | |
Kanel och Cassia Lignea | 5,413: 4. | |
Tran och Späck | 5,041: 33. | |
Kamfer, raffinerad | 5,030: 33. | |
Summa | 2,022,514: 46. |
Icke-Officiella Afdelningen.
INRIKES UNDERRÄTTELSER.
Stockholm.
Den Kongl. Familjen tillbragte Julaftonen hos Hennes Maj:t Drottningen. Hos Deras Kongl. Högheter Kron-Prinsen och Kron-Prinsessan hade högtiden redan föregående aftonen blifvit firad, då de Kongl. Barnen erhöllo de för Dem bestämda julgåfvor.
Juldagen var den Kongl. Familjen äfvenledes samlad hos Deras Majestäter, der ett större antal af de till Hofvet hörande personer voro befallde till middagen.
Annandag Jul tillbragtes i stillhet; Hennes Maj:t och Deras Kongl. Högheter täcktes på en stund bivista Spektaklet, der i stället för den annonserade operan Cendrillon, i anseende till inträffadt sjukdomsförhinder, skådespelet Preciosa uppfördes.
Söndagen den 27 behagade Deras Majestäter spisa middag hos Deras Kongl. Högheter.
= Hans Exellens Hr Grefve af Wetterstedt, hvars hälsa fortfarande förbättrats, har de senaste dagarna funnit sig så vida återställd, att Hans Exellens åter kunnat fara upp till Slottet, för att uppvakta Hans Maj:t Konungen.
Gefle den 24 Dec. Till nödstälde och fattige inom nedannämnde medborgsklasser, hafva blifvit utdelade till denna Julhelg:
Inom Handels-Societeten | B:ko R:dr 318: 16. |
" Skeppare " | — — 415: — |
Genom Fattigvården endast till Julgåfvor | — — 218: — |
och i pensioner till under Sjömanshuset hörande personer | — — 827: — |
Summa | B:ko R:dr 1,778: 24. |
= Den 1 sistl. Nov. inträffade i Gnarps Socken här i Länet den olyckan, att ett fästefolk och 2:ne unga fiskare, sjöledes stadde på återresa ifrån Sundsvall, dit de varit för att mot strömming tillbyta sig spanmål och andra varor, hvaribland specerier till brölloppet, af en störtsjö kastades ur båten med undantag af flickan, hvilken, för att skydda sig mot kölden, hade svept ett täcke omkring sig och tillbundit det med båtsfästan, hvarigenom hon qvarhölls; alla tre karlarne omkommo, ehuru flickans fästman var känd för den snällaste dykare och simmare på orten. Sedan flickan skiljt sig ifrån båten, efter det att denne blifvit af vågorna kastad närmare landet, hade hon imellan klippor och stenar trefvat i land. Olyckshändelsen tilldrog sig vid pass endast 2:ne bösshåll från hemstranden och i samma stund lysningen till det förestående äktenskapet 2:dra gången afkunnades. (Gefle T.)
UTRIKES NYHETER.
Frankrike.
Pariserblad af den 8 Dec. förmäla, att Assis-domstolen dagen förut dömt en viss Sergy till ett års fängelse och 500 Fr. böter, emedan han författat ett skaldestycke till Fieschis ära och uppslagit den på gathörnen. Han försvarade sig på vers; Presidenten förbjöd honom det; men hans advokat protesterade häremot och påstod, att Sergy ägde rättighet att försvara sig på vers, då lagen icke uttryckligen förbudit det.
Ryssland.
Journal de S:t Petersbourg för den 8 Dec. innehåller följande: Hans Maj:t Kejsaren har befallt, att monumenter skola uppresas på de ställen, på hvilka några större bataljer blifvit levererade under det minnesvärda året 1812.
Turkiet.
London den 14 Dec. (Korrespondens-artikel.) "Konstantinopel den 11 Nov. Från Dardanellerna inberättas, att Kapudan-Pascha ditkom med sin eskader den 5 dennes, och seglade dagen derpå till Arkipelagen. Turkiets officiella tidning uppgifver eskaderns bestämmelse vara att reparera de förskansningar på Albaniens kuster, som förstördes under revolten, och att besöka några öar i Arkipelagen. Ryktet att flottan ämnade sig till Tunis är ogrundadt. Sultanen har icke allenast befordrat Mustafa Bej, den nuvarande Guvernören, till Begler Bej af Tunis, utan ock utnämt honom till Ferik (Divisions-General) öfver Ottomaniska tropparne, samt, jemte det han till honom öfversändt utmärkelse-tecknen till denna värdighet, förärat Bejen en med juveler rikt besatt sabel och en dyrbar pels. Bejens plenipotentiär, Schakter Bej, som säges till Sultanen ha öfverfört rika presenter, har blifvit Öfverste, och Mustafa Bej (den nya Paschans svåger) Öfverste-Löjtnant för de reguliera tropparna.
- (Times)
STATISTIK.
Justitiæ-Statsministerns underdåniga Berättelse om förhållandet med den å landet intecknade, köpta och försålda fasta egendom, år 1834. Stockholm, Hörberg, 1835. 4:o.
Det statistiska arbete, hvars fortsättning vi härmed anmäla, och för hvilket vi ha att tacka det upplysta och vaksamma nit, hvarmed Veteranen bland Fäderneslandets högre administratörer ännu fortfar att omfatta denna nyttiga kunskapsgren, är i sitt slag så eget, att vi ej påminna oss något annat land, der ett sådant ufgifves. Att erfara huru den orörligaste af all förmögenhet årligen förflyttas emellan landets särskilta medborgarklasser och medborgare, är icke ett blott tillfredsställande af en åt dessa ämnen riktad nyfikenhet. Denna förflyttning i och för sig sjelf; sättet hvarpå den sker; medborgarklasserna, mellan hvilka den sker — alla dessa föremål erbjuda, hvart för sig, Statsmannen många anledningar till allvarsamma begrundningar och vigtiga slutsatser.
Ju längre vi gå tillbaka, ju mera finna vi jord-egendomen fästad i några fås händer, och i allmänhet dess rörlighet eller omsättlighet ökad, i den mån nationerna framskridit i upplysning och välstånd. Under detta framskridande uppkomma nödvändigtvis en mängd näringar bredvid jordbruket, hvilka mer eller mindre hastigt rikta sina idkare. Kapitalerna, i följd af sin benägenhet att söka de yrken der de finna det fördelaktigaste användande, kunna derunder ofta dragas från jordbruket, utan att man derföre i allmänhet kan sluta till någon försämring i deras vilkor, som sälja jord, fastän man visserligen kan sluta till förbättring i deras, som köpa. Hos oss har dock icke någon riktande näringsgren så på en gång framstått, att vi ensamt derigenom skulle kunna förklara orsaken till den nog egna företeelse, som denna Berättelse framställer, att nemligen en medborgarklass (Ridderskapet och Adeln) företrädesvis under de sistförflutna 13 åren varit den, som sålt jord-egendom eller dragit sina kapitaler från jordbruksnäringen[1]. Denna orsak måste således sökas i andra omständigheter, och vi tro oss till en del ha funnit den i en ökad lyx och i myntvärdets fluktuationer under den nyss föregående tiden, hvarigenom mången föranlåtits att köpa jord-egendom med lånta penningar. Det olika lefnadssättet gör, att en och samma egendom kan lemna den ena ägaren en för hans bergning mer än tillräcklig afkastning, och den andra en för densamma högst otillräcklig. Samma orsak alltså, som bestämmer den ena att köpa, är det som bestämmer den andra att sälja. Dertill kommer ock, i vår tanka, hvad särskilt angår köparne bland Bondeståndet (och vi tveka ej att tillägga större delen af den så kallade Ståndspersons-klassen), att de icke hafva förtroende för några andra sätt att göra sina kapitaler fruktbara, än genom inköp af jordegendom. Skulle deras antal hafva ökats, som söka sådan placering, så skulle ock naturligtvis derigenom äfven jord-egendomens pris hafva stegrats; denna stegring skulle då i sin ordning hafva lockat till försäljning — och i synnerhet den klass jordägare, som, genom sin ståndpunkt i samhället och den riktning den hittills gifvit sin verksamhet, aflägsnad från de egentligen lönande förvärfskällarna i Staten, saknar utvägar att behålla den egendom, som den antingen med betydlig skuld inköpt, eller hvars afkastning den i alla fall, under förändrade lefnadsförhållanden, finner otillräcklig för sin utkomst, och som den derföre måste söka att förvandla i en mera tillräcklig. Men vi känna ej huruvida ett sådant förhållande ägt eller gäer rum. Att det likväl förr eller senare skall blifva en följd af de framsteg våra näringar göra och af kapitalernas, under ett fortfarande fredslugn, outeblifliga tillvext, är hvad man synes kunna taga för afgjordt.
Ifrån och med år 1831 till och med 1834, eller på de sistförflutna 4 åren, befinnes allmogen hafva ökat sin förmögenhet i jord med en million 415,453 R:dr 38 sk.[2]
Jemföres beloppet af den summa, hvarmed allmogen under samma tid låtit inteckna sin jord, och hvilket belopp utgör Tio Millioner 468,529 R:dr 16 sk. 8 rst., med beloppet af den intecknade skuld, som den under samma tid låtit döda och som utgör 2 millioner 649,274 R:dr 19 sk. 5 rst., så uppkommer visserligen en tillvext i skuldsättning af 7 millioner 819,254 R:dr 35 sk. 3 rst., hvilken likväl ej kan vara annat än till större delen nominell, då man känner, att allmogen, för att spara utgiften dervid, hellre än att i vanlig väg döda en inteckning, låter, den af sig sjelf förfalla, — ett förhållande (visserligen äfven, ehuru i obetydlig mån, begagnadt af de öfriga Stånden), hvaraf närvarande Skrift anför såsom exempel, att i ett enda härad (Sunnerbo) af Kronobergs Län, utgjorde förlidet år beloppet af de i vanlig ordning dödade inteckningar endast 6,711 R:dr, under det att beloppet af de genom föråldring dödade utgjorde 20,213, hvaraf 18,538 ensamt i egendom tillhörande allmogen.
Vi vilja ej, efter detta belopp, antaga, att allmogens genom föråldring dödade intecknade skuld utgör 1/3 mera än den som genom Domstols-åtgärd dödas, men vi tro oss kunna antaga, att den utgör 2/3 mera, och vi komma då till det resultat, att den under ifrågavarande period dödat sådan skuld till ett belopp af 7 millioner 947,823 R:dr 10 sk. 3 rst., då skilnaden imellan detta och det hvarföre den under samma tid låtit inteckna sin jord, endast utgör 2 mill. 520,706 R:dr 6 sk. 5 rst., ett resultat, som, jemfördt med förhållandet inom de andra Ståndsklasserna, der den dödade intecknade skulden endast utgör omkring hälften af den under samma tid intecknade nya[3], likaledes visar sig företrädesvis gynsamt för allmogen.
Hvad man i synnerhet med tillfredsställelse skall erfara af denna Berättelse är, att antalet af försäljningar genom utmätning under loppet af sistlidet år minskats. Värdet af den frivilligt försålda egendomen förhöll sig detta år till värdet af den genom utmätning försålda som 36 till 1, — 1833 som 34 till 1. Fast egendom hade under loppet af året blifvit försåld för 15 mill. 410,507: 36. 11 och deraf genom frivilliga köp för 14 mill. 961,132: 14. 3, samt efter utmätning för 409,37: 22. 8. Vi kunna ej uppgifva huru stor andel af denna summa kan belöpa sig på allmogen, som visserligen vore intressant att få utredt; men af de vid Tabellerna fogade anmärkningar af Orternas Domhafvande, synes man med all säkerhet kunna sluta, att den ej lär vara betydlig. Så yttrar sig en af dem inom en provins, hvilken vanligen icke anses som den bäst lottade (Halland), "att allmogen förmått utan exekutif åtgärd rätt för sig göra; och så väl deraf, som att allmänna Lånekontor och kasser föga tillitas, utan, tvertom, tagna lån ordentligen omsättas och inbetalas, äfvensom Kronans räntor lättare utgå, bör den slutsats kunna dragas, att allmogens ekonomiska ställning förbättras." - - - Detta bevisar Domhafvanden ännu ytterligare af den omständigheten, "att ett högst ringa Hemmantal har undergått exekutif försäljning[4] eller kommit i Ståndspersoners ägo och att, sedan de större Herregodsen med underliggande hemman blifvit undantagne, återstå ännu i dessa tvenne Härader (Fjäre och Wiske) utöfver 600 fria hemman, hvaraf endast 25 finnas med nya inteckningar belastade och detta långt ifrån till fulla värdet." — Domhafvanden i en annan ort (Inlands, Nordre och Fräkne samt Orousts och Tjörns Härader i Götheborgs och Bohus Län) yttrar sig i samma syftning i Anm. till Tab. N:o 2: "Af uppgifterna öfver de inom Domsagan köpte fastigheter och dödade inteckningar bestyrkes folkets stigande välstånd och belåtenhet, i synnerhet bland allmogen, som år från år synbarligen förkofrar sig."
STRÖDDA UNDERRÄTTELSER.
Om Socker-fabrikationens närvarande betydlighet i Frankrike.
(Uppläst i en af Landtbruks-Akademiens Afdelningar den 16 December.)
Socker-Fabrikationens blomstrande tillstånd i Frankrike har redan försatt Finans-Ministern i förlägenhet, och hotar redan koloniernas sockerrörs-plantager med undergång. Produktionen af inhemskt socker är sedan förra året stigen från 40,000 centner till 60,000 centner, och Ministern har redan låtit förstå, att han till Kamrarna tänker inkomma med ett lagförslag rörande denna inhemska näringsgrens beskattning, för att betäcka den brist, som genom densamma uppkommit i tull-inkomsterna. Allmänna tankan härom är likvist den, att den vinst för det allmänna, som nämde industrigren förorsakar, skall på andra vägar gifva statskassan full ersättning för det den förlorar i den bortgångna tullintraden. Jordens trädning är ännu på många ställen i Frankrike bibehållen; men i samma mån, som hvitbets-odlingen utbreder sig, så måste äfven trädet upphöra. Förökandet af boskapsafveln går med hvitbetsodlingen hand i hand, och den derigenom ökade gödselqvantiteten faller åter jorden tillgodo. — För att närmare afgöra hvilka fördelar Frankrike har att skörda af den ifrågavarande sockerberedningen, bör man beräkna till hvilket pris hvitbetssockret i Frankrike kan produceras, emedan det derpå kommer att bero, huru mycket land dertill med fördel kan användas, och antalet af personer, som dervid kunna sysselsättas. — Priset på hvitbetor i närheten af fabrikerne är i hela Frankrike öfverhufvudtagit 8 Francs per 1000 skålp.; med tilltagande kännedom om ett förbättradt odlingssätt måste likvist detta pris belydligen komma att nedsättas, och redan i år hafva flera Possessionater afslulat lefveranskontrakter till billigare pris. I början erhöll man endast 3 skålp. socker ur 100 skålp. hvitbetor; en tid derefter erhöllos 4 à 5 skålp., nu erhållas allmänligen 6 skålp., och somliga få nära 7 skålp. ur 100 skålp. hvitbetor. 1000 skålp. hvitbetor gifva sålunda i medeltal 60 skålp. socker, hvitbetan innehåller likvist 10 procent krystalliserbart socker, och de bästa Fabrikörerne hoppas snart att kunna erhålla 8 skålp. ur 100 genom ytterligare förbättringar i beredningssättet. — I de bästa fabrikerna uppgå fabriksomkostnaderna till 6 Fr. på 1000 skålp. hvitbetor; det vill säga, att en fabrik, som dagligen förarbetar 50,000 skålp. hvitbetor, kostar för dagen 300 Fr., då ej inköpet af hvitbetorna inberäknas. Af dessa 6 Francs måste man ändock afdraga värdet på melassen[5], och de pressade kakorna af betorna, hvilket sammanlagt ej kan skattas lägre än 2 Francs. Sålunda blir kostnaden för beredningen af socker ur 1000 skålp. hvitbetor derigenom ytterligare nedsatt till 4 Francs. Om man sålunda till basis för sin beräkning antager, att man erhåller 6 procent socker; att 1000 skålp. hvitbetor kosta 8 Francs och deras fabrikation kostar 4 Francs, så blir fabrikspriset på det råa sockret 4 sous[6]. Visserligen är produktionskostnaden för sockret i Vestindien ännu lägre, men då man beräknar de kostnader, som tillkomma innan det blifvit fördt till det inre af Frankrike, så kommer detta pris att stå vida högre, äfven om det tullfritt införes. Man kan likvist med säkerhet antaga, att snart 8 procent socker skola erhållas, och då faller produktionspriset till 3 Francs. Dessa uppgifter äro inga gissningar, utan äger man i stöd af dem allt skäl att hoppas, det man innan kort skall komma till ett produktionspris af 15 till 20 Francs per centner socker. Öfver 20 Francs kan detta pris i intet fall komma att gå. Det är af erfarenheten bekant, att af ingen artikel konsumtionen så ökas genom prisets nedsättning, som å socker. Konsumtionen af socker har i Frankrike tilltagit alldeles oerhördt sedan priserna fallit, och detta oaktadt, kan man per medium icke räkna mer än 3 1/2 skålp. för person, då i England konsumtionen uppgår till 16 skålp. för hvar person. I Ost- och Vest-Indien uppgår konsumtionen till vida högre belopp; på Kuba åtgå 116 skålp. för hvarje person; till hvilken grad skall då konsumtionen i Frankrike icke ökas, om priset på ett skålp. socker faller till hälften af priset för ett skålp. kött? — Beträffande frågan huru mycket socker en viss jordrymd kan frambringa, så kan man antaga, det en Hectar[7] ger 700 centner hvitbetor, hvilka efter en sockerafkastning af 6 procent måste gifva 42 centner socker. Särdeles väl odlad jord har dock gifvit 8,000 till 12,000 skålp. hvitbetor per Hectar. — Man kan i Frankrike räkna produktionen af hvete till 15 Hectolitres[8] per Hectar, d. v. s. 22 centner hvete, som gifva ungefärligen lika mycket i bröd. Sålunda bör en lika jordrymd gifva dubbelt så mycket i socker som i bröd, hvarvid bladen och affallet af betorna gifva mer än tillräcklig ersättning för den förlorade halmen. Då brödet likväl fordrar vida mindre arbete än sockret, så måste det icke destomindre alltid blifva billigare; genom denna omständighet ökas fördelen för det allmänna än mer, emedan socker-fabrikationen erfordrar och underhåller ett vida större antal menniskor, än någon annan del af Landtbruket, ökar antalet af konsumenter för de andra inom landet varande näringarna och i samma mån äfven Statskassans inkomster, som dessa näringar till staten betala betydande afgifter. (Centralblatt für Landtwirthschaft und verwandte Gewerbe 1835 N:o 52, 6 November.)
Stockholms Borgerskaps Femte Klass, kallas att Fredagen den åttonde Januari 1836, klockan Tolf på dagen, hos Magistraten sig infinna, för att välja en Ledamot ibland Borgerskapets äldsta, i stället för en, som befattningen sig afsagt. Stockholms Rådhus den 18 Dec. 1835.
Jemlikt Kommissariatet meddeladt utdrag af Protocollet för den 10 i denne månad, hafva Herrar Banko-Fullmäktige pröfvat skäligt, så väl att fastställa de af Kommissariatet föreslagna belåningspriser å nedannämde Bergslagers och Tillverkningsorters, under vederbörande Embetsmäns och Magistraters ansvarighet, på våg liggande Tackjern, som nästkommande år, 1836, hos Rikets Ständers Bank i Stockholm eller LåneKontor i Götheborg belånas, på sätt, som följer: Norbergs och Skinskattebergs Bergslager 4 R:dr 16 sk.; Nora Bergslag 4 R:dr 16 sk.; Lindes dito 4 R:dr; Ramsbergs dito 3 R:dr 32 sk.; Lekebergs dito 4 R:dr 24 sk.; Lerbäcks dito 4 R:dr; Nya Kopparbergs dito 3 R:dr 16 sk.; Hjulsjö dito 3 R:dr 32 sk.; Grythytte och Helleforss Bergslager 3 R:dr 32 sk.; Carlskoga Bergslag 4 R:dr 24 sk.; Philipstads dito 4 R:dr 32 sk.; Söderberkes, Säfvens och Floda Socknar i St. Kopparbergs Län 3 R:dr 32 sk.; Norberkes och Tuna i samma Län 3 R:dr 32 sk.; Grangärdes Bergslag 3 R:dr 24 sk.; Öster Bergslagen 4 R:dr 16 sk.; Öster Dalarne 3 R:dr 24 sk.; Södermanlands och Östergöthlands Län 4 R:dr 16 sk.; Calmar och Kronobergs Län 3 R:dr 24 sk.; Tabergs Bergslag och Jönköpings Län 4 R:dr 24 sk.; Masugnarne under Löfsta, Österby och Gimo Bruk i Upsala Län, samt Rånäs Bruk i Stockholms Län 8 R:dr; dito under Forsmarks, Gysinge, Strömsbergs och Ullforss Rruk, äfvensom för Harnäs Masugn 7 R:dr; dito under Skebo, Ortala, Hargs, Wattholma och Söderforss Bruk 6 R:dr 16 sk.; Hyttö Masungn i Gefleborgs Län 5 R:dr; Ofvansjö och Thorsåkers Bergslag samt Masugnarne i allmänhet inom Gefleborgs, Westernorrlands samt Norr- och Westerbottens Län 4 R:dr 16 sk.; Hellbo, Långevinds, Gnarps, Österbo och Movike Masugnar, i Gefleborgs Län, Galtströms och Lägdö Masugnar, i Medelpad, samt Bollsta och Olofstorps Masugnar, i Ångermanland, 2 R:dr 16 sk., som ock att bifalla Kommissariatets hemställan, att den lånsökande, som, för tackjern från Movike Masugn, vill tillgodonjuta den högre belåningsrätt, som blifvit bestämdt för tackjern från Masugnen under Österby bruk, bör lagligen styrka, att samma tackjern är vordet tillverkadt af Dannemora malm; om hvilket beslut allmänheten, till åtlydnad af Herrar Fullmäktiges, i sammanhang dermed gifne befallning, härigenom i vanlig ordning underrättas; hvarjemte till lånsökandes kännedom ytterligare meddelas: att tackjern, som i Banken belånas, bör, på sätt 4 §. 1 mom. af Kongl. Maj:ts den 17 Maj 1814 utfärdade Nådiga Förordning, angående Jernvräkeriet i Riket, föreskrifver, vara behörigen stämpladt och märkt samt upplagdt antingen å Stockholms Tackjernsvåg eller någon af de öfrige, inom LåneBankens Distrikt, i Riket befintliga Jernvågar, hvilka äro försedda, med Vågmästare samt stå under städernas Magistraters tillsyn och ansvarighet; att Stamp-, Skrot- och Klotjern är ifrån belåningsrättigheten undantaget; att våg-attesten bör bestämdt innehålla den Bergslags namn och den hyttas stämpel, hvarest tackjernet är tillverkadt, dess vigt samt antalet af galtar och stycken, och från Vågarna, utom Stockholm, hvar det förvaras; att attest öfver tackjern, liggande å Stockholms Våg, skall vara underskrifven af Inspektoren vid Vågen, tillika med tvenne af Stockholms stads Styrelse och på dess ansvar utsedde Embets- och Tjenstemän, hvilka intyga, att den i attesten uppgifne tackjernspost oförryckt skall för Bankens räkning å Vågen qvarhållas; hvaremot dylika attester från de öfrige Vågarne undertecknas på enahanda sätt, som för stångjerns och andre vågförde effekters belåning finnes stadgadt; att innehafvaren af en så beskaffad, å honom ställd eller behörigen transporterad vågattest äger att belåna tackjernet, mot afgifvande af sin, egenhändigt undertecknade skuldförbindelse till Banken, hvartill tryckta blanketter i LåneBanken äro att tillgå, samt aflemnande af Våg-attesten, som då tillika bör, genom särskilt, åtecknad och likaledes egenhändigt underskrifven transport, på Banken öfverlåtas; att belåningen fortgår utan afbrott året igenom; att räntan beräknas à 4 procent efter år; att lånen beviljas på högst 9 månaders tid, med förbindelse för låntagarne, att, om så fordras, äfven dessförinnan, efter 6 veckors uppsägning, dem återgälda; att omsättning af dessa lån icke äger rum, utan skola desamma vid förfallotiden ovilkorligen till fulla beloppet inbetalas; att i afseende på frigifvandet från Bankens panträttighet, till större eller mindre del, af belånadt tackjern, efter hand skeende afbetalning i lånen, den pantsatte varans försäljning vid uteblifven liqvid m. m. de för belåning af stångjern och öfrige Våg-effekter gällande författningar och föreskrifter skola tjena till efterrättelse; att, om låntagaren begagnar ombud vid lånets uttagande och våg-attestens transporterande, detsamma bör med behörig fullmakt dertill förses; samt att utlåningen på tackjern, som förvaras på Vågarne inom Götheborgs Låne-Kontors distrikt och vid Byelfs lastageplats i Wermland kommer, på lika sätt och under enahanda vilkor i anseende till de ifrån Byelfs Våg utfärdande attester, som i fråga om den öfrige Jernbelåningen är stadgadt, att besörjas af nämde Låne-Kontor. Stockholm af Rikets Ständers Bank den 19 Dec. 1835.
- Commissariatet.
Under den 10 innevarande December hafva Hrr Banko-Fullmägtige, enligt Kommissariatet tillhandakommit ProtokollsUtdrag, för första hälften af nästinstundande år 1836, fastställt följande Belånings-priser å jern och öfrige, uti 6 Art. 2 Afd. 175 §. af Banko-Reglementet under den 26 Maji detta år uppräknade Exportable Effekter, hvarå Lån, emot den i Reglementet stadgade ränta (Fyra procent årligen) och vanlig pantförskrifving, af Banken få utgifvas, nemligen: Stångjern (ordinarie sorter) 11 R:dr 32 sk. per Sk:pund; Valsadt Bandjern 15 R:dr dito; Skärjern 15 R:dr dito; Gallerjern 15 R:dr dito; Bergsmansjern 10 R:dr 32 sk. dito; Knippjern 13 R:dr 16 sk. dito; Bultjern 14 R:dr dito; Bandjern 13 R:dr 40 sk. dito; Slatpanneplåtar 13 R:dr dito; Jernankare 24 R:dr dito; Sänksmide eller Rundtbultjern 14 R:dr 32 sk. dito; Bomeras (Plogämnen) 13 R:dr dito; Förtent jernbleck på Stockholms och Götheborgs Vågar, förvaradt under tak, 55 R:dr dito; Garfstål 36 R:dr dito; Jernplåtar (smidde och valsade) under tak 20 R:dr dito; dito dito under bar himmel 12 R:dr dito; Brännstål 15 R:dr dito; Skyfflar 12 R:dr dito; Stor Spik i bod 16 R:dr dito; dito under bar himmel 9 R:dr dito; Små spik i bod 20 R:dr dito; dito under bar himmel 10 R:dr dito; Messingtråd 100 R:dr dito; Latunmessing 110 R:dr dito; Arco eller gjutmessing 85 R:dr dito; Smiddkoppar 110 R:dr dito; Extra kopparbleck 110 R:dr dito; Blindmynt 110 R:dr dito; Myntade kopparplåtar 100 R:dr dito; Kopparspik 95 R:dr dito; Garkoppar 96 R:dr dito; Alun 10 R:dr dito; Svenskt bly 20 R:dr dito; Koppar af de 3000 sk:pd enligt kopparsedlar, å hvilka Fahlu Bergslag äger att undfå DiscontLån 90 R:dr, hvarom i följd af Herrar Fullmäktiges tillika gifne föreskrift, allmänheten härigenom underrättas, med tillkännagifvande derjemte, till vederbörande Lånsökandes efterrättelse, att de, för erhållande af Lån på jern och andre, härofvan omförmälde Exportable Effekter, till Banken ingifvande skuldebref, hvartill tryckte Blanketter uti Låne-Banken äro att tillgå, böra vara af Lånsökanderne egenhändigt underskrifne och de medföljande Våg Attesterne likaledes af dem med egne händer transporterade på Banken; att VågAttesterne skola innefatta bestämdt intyg, att de deruti upptagne Effekter under loppet af de nästförflutna Tio åren undergått uppvägning samt dervid blifvit, enligt Författningarne, till sin fullgoda beskaffenhet granskade och pröfvade; att, vid belåning af jern och andre Effekter, liggande annorstädes än å Stockholms och Götheborgs Vågar, jemväl skall uti Våg-Attesterne vara uttryckligen uppgifvet, huruvida panterne finnas antingen i sjelfva Våghuset, eller å andra, särskildta förvaringsställen; att Lånen, jemte den utfäste räntan, skola fullt liqvideras till Oktober månads slut år 1837, utom hvad angår Lån emot pant af Effekter å Stockholms och Götheborgs Vågar, för hvilka betalningstiden, i stället för den sista Oktober, blifver den 15:de November samma år, Banken likväl obetaget, att äfven före de sålunda utsatte terminerne, efter sex veckors uppsägning, alla dessa Lån återfordra; att om Låntagare vill betjena sig af Ombud till Lånets uttagande och VågAttestens transporterande, Ombudet bör med behörig Fullmakt dertill förses; samt att de på Vågarne inom Götheborgs LåneKontorsDistrikt samt vid Byelfs Lasteplats i Wermeland stående Effekter ej belånas här i Stockholm, utan att utlåningen derå, jemlikt Rikets Ständers beslut, besörjes vid nämnde LåneKontor; kunnande likväl de å Byelfs Våg förvarade Effekter icke till pant antagas, derest ej Magistraten i Åmål för densamma åtager sig enahanda tillsyn och ansvarighet, som Magistraterne i allmänhet, enligt Författningarne, åligga för de å MetallVågarne i Rikets Städer, utom Stockholm och Götheborg, till belåning i Banken eller LåneKontoret insatte Effekter. Stockholm af Rikets Ständers Bank den 19 December 1835.
Notifikationer.
STÄMNINGAR OCH KALLELSER.
= Utdrag af Intecknings-Protokollet den 16 Maj 1835.
= = = = = = =
Resolverades:
Det skola genom anslag å Rättens dörr och Kungörelse, som genom Måns Peterssons försorg, bör trenne gånger i Sveriges Stats-Tidning införas, de inteckningshafvare, som antingen alldeles icke eller endast till någon del fått sina inteckningar utur köpeskillingen för ifrågavarande 1/4:dels mantal N:o 1, Gräppås, guldne, kallas och föreläggas att å första Rättegångsdagen af det Ting som i Häradet först infaller sedan en månad från sista Kungörelsedagen förflutit hos Domstolen anmäla, huruvida emot deras Intekningars dödande, kan vara något att påminna; viljande Härads-Rätten, ehvad inteckningshafvare då begagna rättigheten att varda hörde eller icke och jemväl utan hinder deraf att Originalintekningshandlingarne icke uppvisas, angående Intekningshandlingarnes dödande sig utlåta. Ut supra.
- På Härads-Rättens vägnar,
- Th. Gradman.
ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.
= Enligt Bräkne Härads-Rätts beslut, varda afl. Mjölnaren Håkan Gertonssons i Åryd Borgenärer kallade att före kl. 7 e. m. å andra Rättegångsdagen af nästa års Lagtima Vinter-Ting deras fordringar styrka och bevaka, på sätt Konkurslagen föreskrifver. Hoby Tingsställe den 2 Okt. 1835.
- G. G. Trägårdh,
- Domhafvande.
= Genom offentlig stämning har Snefringe Härads-Rätt kallat afl. Häradsdomaren Erik Norbergs i Åby samtlige Borgenärer till andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som först i Häradet infaller, näst efter natt och år från den 11 Nov. 1835; hvilket första gången kungöres.
= Att inställelsedag för fordringars bevakande uti Viktualiehandlanden J. O Lejströms vid Upsala RådstufvuRätt anhängige konkurs, infaller å tredje helgdagsfria Måndagen i Juni månad nästkommande år 1836, dervid fatalietiden beräknas till klockan 12 å dagen; sådant varder härigenom kungjordt. Upsala Rådhus den 14 Dec. 1835.
= Att inställelsedag för fordringars bevakande uti Årsproklamamålet efter afl. Slottsvaktmästaren Pehr Gustaf Lundmark, hos Upsala RådstufvuRätt infaller å tredje helgedagsfria Måndagen i December månad nästkommande år 1836, dervid Fatalietiden beräknas till klockan tolf å dagen; sådant varder härigenom kungjordt. Upsala Rådhus den 14 Dec. 1835.
FÖRMYNDARE-FÖRORDNINGAR.
= Genom utslag denna dag, har Mariestads Rådhus-Rätt förklarat Kopparslagaren A. Pettersson för omyndig, samt förordnat Karduansmakaren N. E. Kihlbom, att, under förmyndare-ansvarighet, Petterssons rätt och angelägenheter bevaka; hvilket, till följd af Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, härigenom tillkännagifves. Mariestads Rådhus den 23 Nov. 1835.
= Blinda och mindre vetande Erik Anderson i Nibble, Kohlbecks Socken, har af Snefringe Härads-Rätt den 9 Nov. 1835, blifvit förklarad omyndig, och till förmyndare för honom förordnat Olof Olsson i Bolunda; hvilket härigenom kungöres.
LAGFARTS-ÄRENDER
= Utdrag af LagfartsProtocollet, hållet inför RådhusRätten i Skara den 6:te Juli 1835.
N:o 31. Fastighets-ägaren, Välborne Herr Carl A. Hvitfeldt företrädde och till Domstolen inlemnade en af denna lydelse varande Skrift:
"Sedan jag genom vällofliga RådhusRättens Utslag af den 28:de Mars 1831 blifvit ålagd att innan Tredje Uppbudet varder mig beviljadt å det mig tillhandlade Stadshemmanet Stora Hindsbo, vederbörlige Åtkomst-Handlingar Domstolen förete, så får jag härmed tillkännagifva att sådane handlingar ej äro på något sätt att tillgå, hvarföre jag ödmjukast anhåller det RådhusRätten täcktes, genom annons införande i allmänna Tidningarne låta Lagfarten för mig obehindradt fortgå. Hindsbo den 5:te Juni 1835. G. A. Hvilfeldt."
Vidfogad af ett denne RådhusRätts under den 28 Mars 1831 utfärdadt LagfartProlokollsUtdrag, hvaraf inhämtas att Herr C. A. Hvitfeldt, på derom gjord ansökan blifvit meddelad första Laga Uppbudet på det af honom från Bonden Anders Andersson och dess hustru Maria Christina Pettersdotter, mot Två Tusende Etthundradeellofva Riksdaler 5 sk. 4 r:st Banko, inköpta Stadshemmanet Stora Hindsbo, bestående af Stadsjorden N:o 18, innehållande Trettiosex Tunne- Sju ett Halft kappeland jemte en dertill hörande Tomtlott i Vesterskogen N:o 97 som efter mätning håller Åtta Tunne- Ett och 1/4 kappeland; men fått sig förelagdt att innan tredje uppbudet beviljas, å ifrågavarande Fastighet förete vederbörlige Åtkomst-Handlingar. — Efter uppläsandet af dessa handlingar, afsade RådhusRätten detta
Beslut:
Det varder med bifall till ansökningen, den eller de som förmena sig äga fog till klander emot ifrågavarande köp eller den derå påbörjade Lagfart, härmedelst uppmanade att sådant i Laga ordning inför denna Domstol anmäla inom eller sist trenne månader från den dag detta Beslut, genom Sökandens föranstaltande, finnes uti Sveriges StatsTidning tredje gången infört, vid äfventyr att Lagfarten derefter oförhindradt fortgår. Som ofvan
- på RådhusRättens vägnar,
- J. N. Schoug.
- Lika lydande med det Oss föreviste Original, betyga
- Adr. Hägg, Assessor.
- Nils Hvalström, Notarie.
= Utdrag af Lagfarts-Protokollet, hållet å Laga Vår-Tinget med Svärdsjö Socken i Socknestufvan den 17 Juni 1835.
N:o 61. S. D. Sedan Härads-Rätten den 16 Juni 1826 och den 12 December samma år, meddelt Stora Kopparbergs Bergslag två uppbud å den Fasta Egendom i Östansjö, som förut tillhörig Kuller Anders Persson derstädes, blifvit för skuld utmätt, å Auktion utbjuden och af Oekonomie-Direktören J. A. Åberg för Ett Tusende Tvåhundrade Sjuttio Sju Riksdaler Trettiofem skillingar tre runst. Riksgäldssedlar, inberopad enligt Auktions-Protokoll af den 17 Januari 1825, men han, sedermera under enahanda vilkor uppå Bergslaget öfverlåtit, jemlikt skriftlig transport af den 3 April 1826, men tillika föreskrifvit att Kuller Anders Perssons ägande rätt borde styrkas innan Laga stånd åkomme; så anmälte nu Bergslaget genom Bruks-Bokhållaren A. W. Blomberg, att hos Kuller Ander Perssons handlingar icke funnos, som fullständigt upplyste Anders Perssons åtkomst till Egendomen; hvarföre Blomberg anhöll det Bergslaget kunde tillåtas att genom kungörelse i Tidningarne uppmana den eller dem, som tilläfventyrs emot köpet hade något att invända, att sådant inom viss förelagd tid hos Härads-Rätten tillkännagifva.
Med bifall till denna begäran förklarade Härads-Rätten att ofvannämnda köp skulle uti Stats-Tidningen tre gånger kungöras, med förständigande att den, som emot köpet hade något att invända, borde å det Ting med Svärdsjö Socken som Sex månader efter sista kungörelsen först infaller sitt klander anhängigt göra. År och dag som ofvan.
- På Härads-Rättens vägnar,
- N. Callerholm.
= Utdrag af Lagfarts-Protokollet, hållet å Laga Vår-Tinget med Svärdsjö Socken i Socknestufvan den 17 Juni 1835.
N:o 62. S. D. Sedan Härads-Rätten den 12 December 1826 och den 12 Juni 1827, meddelt Stora Kopparbergs Bergslag två uppbud å den Fasta Egendom i Nilslersberget, som, förut tillhörig aflidne Filis Anders Larssons Sterbhusdelägare, blifvit för skuld utmätt och å Auktion den 8 Maj 1826 af Bergslaget inropad för Fyrahundrade Nittiotre Riksdaler Aderton skillingar fyra runst. Riksgäldssedlar; men tillika föreskrifvit, att förre innehafvarnes ägande rätt borde styrkas, innan laga stånd åkomme, så anmälte nu Bergslaget genom Bruks-Bokhållaren A. W. Blomberg att i Anders Larssons Sterbhus, handlingar icke funnos, som fullständigt upplyste Anders Larssons åtkomst till Egendomen; hvarföre Blomberg anhöll, det Bergslaget kunde tillåtas att genom kungörelse i Tidningarne uppmana den eller dem som tilläfventyrs emot köpet hade något att invända, att sådant inom viss förelagd tid hos Härads-Rätten tillkännagifva.
Med bifall till denna begäran förklarade Härads-Rätten att ofvannämnde köp skulle uti Stats-Tidningen tre gånger kungöras, med förständigande att den, som emot köpet hade någos att invända, borde å det Ting med Svärdsjö Socken, som sex månader efter sista kungörelsen först infaller, sitt klander anhängigt göra. År och dag som ofvan.
- På Härads-Rättens vägnar,
- N. Callerholm.
= Utdrag af Lagfarts-Protokollet, hållet å Laga Vår-Tinget med Svärdsjö Socken i Socknestufvan den 17 Juni 1835.
N:o 63 S. D. Sedan Härads-Rätten d. 15 Juni 1826 och den 12 December samma år, medelt Stora Kopparbergs Bergslag två uppbud å den Fasta Egendom i Enviken, som, förut tillhörig Pers Erik Andersson derstädes, blifvit för skuld utmätt och å Auktion den 24 April 1826 af Bergslaget inropad för Sjuhundrade Riksdaler Riksgäldssedlar; men tillika föreskrifvit att förre Lånehafvarens ägande rätt borde styrkas, innan Laga stånd åkomme, så anmälte Bergslaget genom Bruks-Bokhållaren A. W. Blomberg, att hos Pers Erik Anderssons handlingar icke funnos, som fullständigt upplyste Erik Anderssons ägande rätt till Egendomen, hvarföre Blomberg anhöll det Bergslaget kunde tillåtas att genom kungörelse i Tidningarne uppmana den eller dem som tilläfventyrs emot köpet hade något att invända, att sådant inom viss förelagd tid hos Härads-Rätten tillkännagifva.
Med bifall till denna begäran förklarade Härads-Rätten att ofvannämnde köp skulle uti Stats-Tidningen tre gånger kungöras med förständigande att den, som emot köpet hade något att invända, borde å det Ting med Svärdsjö Socken som sex månader efter sista kungörelsen först infaller, sitt klander anhängigt göra. År och dag som förr skrifvet står.
- På Härads-Rättens vägnar,
- N. Callerholm.
= Utdrag af Lagfarts-Protokollet, hållet å Laga Vår-Tinget med Svärdsjö Socken i Socknestufvan den 17 Juni 1835.
N:o 64. S. D. Sedan Härads-Rätten den 3 December, 1832 och den 4 December 1833, meddelt Svartnäs Herrar Bruksägare två uppbud å den Fasta Egendomen i Enviken, som, förut tillhörig Hans Mats Erik Hansson derstädes, blifvit för skuld utmätt och af Bruksägarne å Auktion den 3 Oktober 1831 inropad för Trehundrade Riksdaler Riksgäldssedlar; men tillika föreskrifvit att förre innehafvarens ägande rätt borde styrkas, innan laga stånd åkomme; så anmälte nu Bruksägarne genom Bruks-Bokhållaren A. W. Blomberg att hos Hans Mats Erik Hansson handlingar icke funnos, som fullständigt upplyste Erik Hanssons åtkomst till Egendomen; hvarföre Blomberg anhöll det Bruksägarne kunde tillåtas att genom kungörelse i Tidningarne uppmana den eller dem som tilläfventyrs emot köpet hade något att påminna, att sådant inom viss förelagd tid hos Härads-Rätten tillkännagifva.
Med bifall till denna begäran, förklarade Härads-Rätten att ofvannämnde köp skulle uti Stats-Tidningen tre gånger kungöras med förständigande att den, som emot köpet hade något att invända, borde å det Ting med Svärdsjö Socken som sex månader efter sista kungörelsen först infaller sitt klander anhängigt göra. År och dag som ofvan.
- På Härads-Rättens vägnar,
- N. Callerholm,
= Utdrag af LagfartsProtokollet, hållet å Laga VårTinget med Svärdsjö Socken, i Socknestufvan den 17 Junii 1835.
N:o 59. S. D. Sedan HäradsRätten den 4 Junii 1832 och den 10 December samma år meddelt Stora Kopparbergs Bergslag två uppbud å den Fastighet, bestående af Åtta Snesland åkerjord i Ågs Fäbodar med åtföljande andel i Skog och Mulbete, som Bergslaget för Trettio R:dr RiksgäldsSedlar af Jannis Hans Jansson i Östansjö sig tillhandlat; men tillika föreskrifvit att Säljarens ägande rätt borde styrkas innan laga stånd åkomme, så anmälte nu Bergslaget genom BruksBokhållaren A. W. Blomberg att hos Jannis Hans Jansson handlingar icke funnos, som fullständigt upplyste Hans Janssons åtkomst till berörde Fastighet; hvarföre Blomberg anhöll det Bergslaget kunde tillåtas att genom kungörelse i Tidningarne uppmana den eller dem som tilläfventyrs emot köpet hade något att invända, att sådant inom viss förelagd tid hos HäradsRätten tillkännagifva.
Med bifall till denna begäran förklarade HäradsRätten att ofvannämnde köp skulle uti StatsTidningen Tre gånger kungöras med förständigande att den, som emot köpet hade något att invända, borde å det Ting med Svärdsjö Socken som Sex månader efter sista kungörelsen först infaller, sitt klander anhängigt göra. År och dag som ofvan.
- På HäradsRättens vägnar,
- N. Callerholm.
= Utdrag af LagfartsProtokollet, hållet å Laga VårTinget med Svärdsjö Socken i Socknestufvan den 17 Junii 1835.
N:o 60. S. D. Sedan HäradsRätten den 5 October 1831 och den 6 Junii 1832 meddelt Stora Kopparbergs Bergslag, två uppbud å den Fastighet, bestående af Tjugusex Snesland fyra bandland åker i Ågs fäbodar med åtföljande Lada och andel i Mulbete, som Bergslaget för Etthundrade R:dr RiksgäldsSedlar af Kejsar Erik Olsson och hans son Erik Ersson i Östansjö sig tillhandlat jemlikt Köpebref af den 7 November 1831; men tillika föreskrifvit att Säljarnes egande rätt till den försålde Fastigheten borde styrkas innan laga stånd åkomme, så anmälte Bergslaget genom Bruksbokhållaren A. W. Blomberg att hos Kejsar Erik Olsson och hans son handlingar icke funnos, som fullständigt upplyste deras åtkomst till egendomen; hvarföre Blomberg anhöll, det Berglaget kunde tillåtas att genom kungörelse i Tidningarne uppmana den eller dem som tilläfventyrs emot köpet hade något att invända, att sådant, inom viss förelagd tid hos HäradsRätten tillkännagifva.
Med bifall till denna begäran förklarade HäradsRätten att ofvannämnde köp skulle uti StatsTidningen tre gånger kungöras med förständigande att den, som emot köpet hade något att invända, borde å det Ting med Svärdsjö Socken som sex månader efter sista kungörelsen först infaller, sitt klander anhängigt göra. År och dag som ofvan.
- På HäradsRättens vägnar,
- N. Callerholm,
TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.
Gamla Drängen Jan Ersson, som uppgifvit sig vara född i Mora Församling i Dalarne, afled på Jacobsdal i Ohrgryte Församling vid Götheborg i September månad 1834. Dess qvarlåtenskap bestående af några Klädespersedlar är försåld till ett belopp af 34 R:dr 3 sk. Riksgäldssedlar, som redovisas af Undertecknad, men om ingen inom ett år efter det denna annons första gången är införd i Stats-Tidningen, infinner sig med anspråk å nämnde tillgång; blir den aflemnad till Församlingens Fattig-Inrättning. Götheborg, den 1 December 1835.
- H. J. Cavallén,
- Apothekare.
= Rätte arfvingar efter afl. Arbetskarlen Tufve Pehrssons äfven aflidna Enka Anna Sophia Olsdotter, kunna hos undertecknad sig anmäla för erhållande af arf efter bemälda Enka. Malmö den 23 November 1835.
- J. O. Friberg,
- Rådhus-Kancellist.
= Utdrag af Domboken, hållen vid Lagtima Höste-Tinget med Edsbergs Härad uti Edsbergs Sanna den 31:sta Oktober 1835.
Till HäradsRätten inlemnades ett så lydande Testamente: "Härmed förklara vi det vara vår yttersta vilja, att hvilkendera af oss den andra öfverlefver, skall med full ägande rätt tillfalla den Egendom, af hvilken beskaffenhet som hälst, som vi efter oss lemna. Husby den 19 November 1825.
- C. M. Nehrman. (Sigill.)
- Christina Fred. Bergström. (Sigill.)
Att Herr Carl M. Nehrman och dess Fru Christina Fredrica Bergström ofvanskrefvne Testamentariska Disposition med sundt förnuft och af fri vilja, samt efter moget öfvervägande beslutat och fastställt samt underskrifvit, intyga på en gång närvarande vittnen
- Ehm. Fred. Gravallius. (Sigill.)
- Joh. H. Millrath. (Sigill.)
N:o 6. År 1830 den 27:de October under Edsberg Härads Lagtima Höste Ting i Sanna blef detta Testamente för Härads Rätten uppvist och i Domboken Infördt, Betygar.
- På Härads Rättens vägnar,
- O. P. Oxehufvud.
Och som nu äfven anmältes, att Christina Bergström vore med döden afgången, så
Resolverades:
Att det skall åligga den eller dem som af förestående Testamente vilja njuta någon förmån att ofördröjligen medelst bestyrkt afskrift, deraf delgifva aflidne Christina Fredrica Bergströms närmaste arfvingar, hvilka äga, att inom natt och år derefter, förordnandet i Laga ordning klandra, i händelse de dertill skulle finna sig befogade.
- På Härads Rättens vägnar,
- O. Ph. Oxehufvud.
Likheten med Originalet intyga
- C. L. Holst, Öfv. Löjtn.
- M. Lessing, Major.
= Genom vid Stockholms Stads Justitie-Collegium och Förmyndare-Kammare lagligen bevakadt Testamente, har aflidne Jungfru Sophia Albertina Nordström testamerterat all sin efterlemnade qvarlåtenskap till min Son, Carl Petter Kihlberg; hvilket härmedelst dess till vistelseort okände Arfvingar tillkännagifves. Stockholm den 15 Dec. 1835.
- Pehr Kihlberg,
- Bronz- och Metallarbetare.
= Att Skräddarmästaren Fredrik Segerroth genom hos Justitie-Collegium bevakadt Testamente, bortgifvit all sin Egendom; varder härigenom, enligt Justitie-Collegii föreskrift, hans till namn och vistelseort, okände arfvingar första gången kungjordt. Stockholm den 16 Dec. 1835.
BOUPPTECKNINGAR.
= I anseende till förestående Bouppteckning efter afl. Vaktmästaren Sven Holmberg, behagade de som äro något skyldige eller hafva något att fordra, sådant i Sterbhuset anmäla inom Januari månads slut nästkommande år. Stockholm den 21 Dec. 1835.
= Bouppteckning efter afl. Brukspatronessan, Fru Ulrika Wilhelmina Öhman, född Nyberg, är utsatt att hållas å Fahrsta Sätesgård, på Wermdön, Måndagen den 25 Jan. nästk. år, hvarom hennes arfvingar unerrättas, på det de sjelfve eller deras Målsmän och Ombud må kunna dervid tillstädesvara och sin rätt bevaka, hvilket är så mycket angelägnare, som åtskillige vigtige frågor rörande Boet dervid till öfverläggning förekomma; och behagade imellertid de, som hos Boet äga fordringar eller häfta för skuld, sådant ofördröjligen anmäla hos vice Auditören Wahlberg, som alla förmiddagar träffas uti JustitiæCollegium. Stockholm den 21 Dec. 1835.
BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.
= Hrr Borgenärer uti afl. KammarrättsRådet Ekholms Konkurs behagade, för en vigtig angelägenhet, sammanträda Onsdagen den 30 dennes, kl. 12 på dagen, uti de Rum på Börsen, som derstädes på Källaren vid tillfället anvisas.
- Sysslomän.
= Samtlige Fordringsägare, uti aflidne KronoLänsman, J. P. Edins, gäldbundna Bo, kallas till allmänt sammanträde den 15:de instundande Januari, kl. 3 ef. m. uti Massans gård i Stunningsgården, för att i flere, högst vigtige angelägenheter höras, samt äfven yttra sig öfver ett Anbud, som bjudes för Egendomen; och erinras, att de frånvarande få enligt Konkurslag åtnöjas med de beslut, som närvarande Fodringsägarne göra och låta. Skellefteå den 15 December 1835.
- G. Eriksson. Anders Markstedt.
- Godemän.
= Samtlige Fordringsägare uti afl. Näringsidkerskan Anna Helena Svahns gäldbundna Bo, som å utsatt Proklama inför Edsbergs Härads-Rätt den 30 sistlidne Oktober, fått sina fordringar genom nämnde Rätts laga kraftvundna beslut fastställda, kallas härmed att sig infinna uti Örebro Stad, i Enkefru Kuhlows vid stora Gatan, under N:o 64, söder belägna Gård, Måndagen den 25 nästinstundande Januari, kl. 2 e. m., för att granska Kuratelsräkningen, meddela decharge samt uppbära liqvid för sina fordringar. Örebro den 3 Dec. 1835.
- Kurator.
= Hrr Kreditorer uti Hr KammarrättsRådet Schierbecks Konkurs behagade, Onsdagen d. 30 dennes, kl. 5 e. m., sammanträda uti det Rum å Börsen, som på Källaren derstädes tillkännagifves, för att afgöra om några Massans angelägenheter, särdeles hvad angår frågan om decharge för afl. Hr KammarrättsRådet Grundéns Sterbhus. Stockholm d. 22 Dec. 1835.
- Syssloman.
AUKTIONER.
= Fredagen den 11 nästkom. Mars, kl. 12 på dagen, anställes offentlig Auktion, så väl inför Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium, som å Lands-Kontoret i Westerås, till förarrendering på fem års tid, räknad från Midfastan nästa år till samma tid 1841, af Kornettbostället Ramsta i Björkesta Socken och Yttertjurbo Härad af Westmanlands Län; och skall den, som på ettdera stället stannar för högsta anbudet, hvars antaglighet på Kongl. Collegii pröfning ankommer, genast vid Auktionen aflemna en, till vederhäftigheten af vederbörande Konungens Befallningshafvande eller Domare godkänd och till egenhändiga underskrifter behörigen styrkt borgen för arrendeskyldigheternes fullgörande under arrendetiden, hvilken borgen skall vara ingången af tvenne män, de der borga en för bägge och bägge för en, såsom för egen skuld, och innefatta ansvarighet, äfven i den händelse att Arrendatorn skulle under tiden med döden afgå. För Spekulanter finnes projekt till ArrendeKontraktet och öfrige upplysningar om detta Boställe att tillgå i Kongl. Collegii första ProvinsKontor och å LandsKontoret i Westerås. Stockholm den 21 Dec. 1835.
= Fredagen den 5 instundande Februarii, kl. 11 på dagen, kommer offentlig Auktion, till upphandling af nedan specifiserade Beklädnads-, Remtygs- och UtredningsPersedlar, att hållas uti Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Collegium samt å nedannämnde LandsKanslier:
- a) Uti Malmö:
För Kronprinsens HussarRegemente.
Hvita Mössfjädrar 300 st., mörkblått Kläde 2.221 alnar, gult Boij 200 al., gult Kläde 109 al., Foderväf 2,900 al., stora, hvita Fårskinn 400 st., stora, svarta d:o 200 st., knappar af messing till Pälsar och Dolmän (helkulor) 400 dussin, dito Compasser (eller halfkulor) 1,800 dussin, dito till Ridbyxor 600 dussin, dito till Stallrockar 600 duss., gula Ullgarnssnören till Pälsar och Dolmän 13,000 al., Pälshängsler 200 st., Häcktor och Öskor 1,200 par, stora Bockskinn 400 st., Bolstervahr 4,000 al., stora, svarta Kalfskinn 200 st., Buldan 2,000 al., Stöflor med Sporrar och Klackjern 400 par, Halfsulor 800 par. Skjortor 800 st., Halsdukar af svart Hattfilt med 2:ne hvita lärftsrimsor 400 st., Ullstrumpor, half- 800 par, SabelTaskor med remmar 100 st., foderaler af svart Kalfskinn till Sabeltaskorna 100 st., Gehäng med beslag 100 st., Port d'Epéer 100 st., Patronkök med remmar 66 st., Skopåsar 83 st., Hästtäcken af filt 166 st., Täckjordar 250 st., Grimmor med skaft 253 st., Fodersäckar 250 st., Tornistrar 166 st., Fouragestreck 166 st.. Skrapor 166 st. och Ströborstar 333 st.
- b) Uti Götheborg:
För Götha ArtilleriRegemente.
Blått Kläde, 2 1/4 al. bredt, 4,543 alnar, gult Kläde d:o 230 al., blått Boij d:o 831 al., hvit Foderväf, 1 aln bred, 7,895 al., Buldan 3,253 al., Kamfas 36 al., stora, kullriga Messingsknappar 294 dussin, små d:o d:o d:o 488 d:o, mindre d:o d:o d:o 1,158 d:o, Kompositions-knappar 1,464 dussin, Epauletter af messing 11 par, halfäkta Guldgaloner, af 1/2 tums bredd 29 alnar, gula Redgarnssnören, 1/2 tum breda, 54 al., gula Redgarns Kragsnören 813 alnar, UppfästningsGranater af messing 1341 st., Häcktor ock Hakar 976 par, Axelklaffar af Kläde med Paslevoils 314 par, Halsdukar af pressadt läder med messingsspänne 325 st., Kasker med beslag. Granater, Ziffror och Hakfjäll 122 st., Tagelliggare 22 st., Skärp af redgarn 163 st., Grenskinn med stöfvelskoning och hällor 976 omgångar, Skjortor 1,952 st., Ullstrumpor, långa, 976 par, d:o korta 976 par, Stöflor 488 par, Sporrar 325 par, Skor 976 par, lösa Sulor 1,301 par, Cartoucher af svart Blankläder 98 st., Cartouche-Remmar af gult sämskadt skinn 98 st., Koppel-Sabelgehäng af gult Sämsk 98 st., Sabelhandremmar 98 st., Ränslar af ludet Kalfskinn med Bärremmar, 65 st., Mattornistrar af Buldan 65 st., Dricksflaskor af koppar med lock 65 st., och Flaskremmar af svart läder med spänne och söljor 65 st.
- c) Uti Christianstad:
För Wendes Artilleri-Regemente.
Blått Kläde, 2 1/4 alnar bredt, 3,393 al., gult d:o d:o 130 al., hvitt d:o d:o 37 al., blått Boij 208 al., hvit Foderväf, 1 aln bred, 3,578 al., Buldan 2,500 al., Canfas 21 al., stora, kullriga Messingsknappar 383 dussin, släta d:o d:o 375 dussin, mindre, kullriga d:o d:o, 687 dussin, halfrunda d:o d:o 875 dussin, Kompositionsknappar 1,125 par, halfäkta Guldgaloner, 1/2 tum breda, 19 alnar, Redgarnssnören, gula, 1/2 tum breda, 15 alnar, blå snören, band af Redgarn 375 alnar, blå Redgarnssnören, knäpp, 9,500 al., hvita Snören, drejade af redgarn, 1,875 al., blå snören d:o d:o 3,000 al., gula, breda snören, d:o 41 al., smala d:o d:o 48 al., Häcktor och Hakar 1,500 par, Halsdukar af pressadt Läder med Messingsspänne 250 st., Kasquer med beslag, Granater, Ziffror och Hakfjäll 94 st., Tagelliggare 94 st., Knutskärp af redgarn 94 st., Grenskinn med stöfvelskoning och hällor 750 omgångar, Skjortor 1,500 st., Ullstrumpor, långa, 750 par, dito korta 750 par, Stöflor 500 par, Sporrar 250 par, lösa Sulor 2,250 par, Cartoucher af svart Blankläder 75 st., Cartouche-remmar af gult sämskadt skinn 75 st., Koppel-Sabelgehäng af gult Sämsk 75 st., Sabelhandremmar 75 st., Dricksflaskor af Koppar med lock 50 st. och Flaskremmar af svart läder med Spänne och Söljor; hvarjemte på samma dag och timma endast inför
- Kongl. Krigs-Collegium
kommer att utbjudas:
För Kongl. Lif-Gardet till Häst.
Mellanblått Kommisskläde 2,743 alnar, hvitt d:o d:o 810 al., Redgarnssnören till Kapotter 350 al., d:o hvita, breda 600 al., d:o d:o smala 26,400 al., d:o d:o fyrkantiga 12,857 al., d:o d:o mindre breda 2,200 al., Pälshängslen af hvitt redgarn 200 st., Escharpes med knutar af redgarn 200 st., försilfrade knappar, helrunda, 666 dussin, d:o d:o halfrunda 3,100 dussin, d:o af komposition 500 dussin. Fårskinn, hvita, 400 st., d:o svarta 200 st., Foderväf, Kommiss, 5,841 al., Boij, hvit, 200 al., Kamfas 108 al., Hussarmössor med tillbehör och foderaler 200 st., försilfrade Messingsplåtar 200 st., hvita Tuppfjäders-Plymer 200 st., Stöflor med klackjern 400 par, Sporrar 400 par, lösa Sulor 800 par, Halsdukar af Blankläder med Messingsspänne 400 st., Skjortor 800 st., Ullstrumpor 800 par, Grenskinn till ridbyxor med hällor 400 omgångar, Handskar 400 par, Kalsonger af Bockskinn 17 par, Kartoucher af svart Blankläder med remmar och försilfrade beslag 50 st., Sabeltaskor med d:o d:o 133 st., Koppel-Gehäng d:o d:o 100 st., Pistols löskolfsremmar 67 st., Sabelhandremmar af svart blankläder, 100 st., Eschabraque-Tofsar 187 st., Hästtäcken af filt 125 st., Grimmor 187 st., Täckjordar 187 st., Skopåsar af läder 94 st., Skrapor 375 st., Ströborstar 375 st., Fodersäckar 187 st. och Tornistrar af buldan med läderhottnar 187 st.
För Kongl. Svea och Andra Lif-Gardes-Regementerna.
Blått Kläde, 1,600-trådigt, 9/4 bredt, 3,792 alnar, d:o d:o Kommiss eller 1,500-trådigt, 3/4 bredt, 5,450 al., d:o gult, 9/4 bredt, 527 al., dito svart d:o 1,500-trådigt, 683 al., dito rödt d:o 527 al., Boij. gult d:o, 1,489 al., d:o rödt d:o 1,099 al., d:o hvitt d:o 256 al., Lärft, 1 1/4 al. bredt, 4,100 al., Foderväf, ordinär hvit, 1 aln bred, 15,165 alnar, d:o d:o svart d:o 1,230 al., Buldan, 1 aln bred, 8,200 al., al., Kamfas, styf, 615 al., Snören af hvit tråd 13,120 al., d:o d:o breda 280 al., d:o d:o smala 6,863 al., Messingsknappar, kullriga, större, 6,378 dussin, d:o d:o mindre 1,093 dussin, d:o d:o små 2,050 dussin, Klackjern 1,093 par, Häcktor och Öskor 4,920 par, Plymer af hvit Gåsfjäder 273 st., Exercitie-Mössor af kläde 328 st., Klädesvantar 328 par, Messings Hatt-Kordoner med Vasar och Träns 410 st., Epauletter, hvita, af tråd, 800 st., d:o röda d:o 20 st., Hattar, runda, med knappar, kantning och hakrem, 820 st., Tagelliggare, svarta, 820 st., Tagelplymer d:o 820 st., Kompagnimärken af Ullgarn 820 st., Läderhalsdukar, pressade, med Messingsspännen 820 st., Skjortor 2,186 st., Ullstrumpor, långa, 2,186 par, Skor 2,186 par, Halfsulor 2,186 par, Axelgehäng af sämskadt Läder 164 st., Huggarhandremmar af d:o 164 st., Bandoler af svart Blankläder 155 st., Bandolerplåtar af messing 155 st., Ränslar af svart Kalfskinn 109 st., Ränselbärremmar af sämskadt Läder 109 st., Koppardrickes-flaskor med lock 109 st., Flaskremmar af svart läder med spännen och söljor 109 st, och Mattornistrar af Buldan 109 st., samt
för Kongl. Svea Artilleri-Regemente.
Blått Kläde, 2 1/4 al. hredt, 4,573 al., d:o gult d:o 165 al., svart Halfkläde 5 al., blått Boij 792 al., hvit Foderväf, 1 al. bred, 7883, svart d:o d:o 11 al., Buldan 3,258 al., Kanfas 60 al., stora kullriga Messingsknappar 271 dussin, små d:o d:o d:o 764 dussin, mindre kullriga d:o d:o 832 dussin, Stiblett d:o d:o 18 dussin, Kompositions d:o 1,426 dussin, Epauletter af messing 11 par, halfäkta Guldgaloner, 1/2 tum breda, 30 al., gula Redgarnssnören, 1/2 tum breda, 23 alnar, Kragsnören d:o d:o 768 alnar, gula, breda snören 61 alnar, smala d:o d:o 72 al., Granater 41 st., Uppfästnings-Granater af messing 1,267 st., Häcktor och Hakar 395 par, Axelklaffar af Kläde med Passepoils 296 par, Halsdukar af pressadt Läder med Messingsspänne 335 st., Kasquer med Beslag, Granater, Ziffror och Hakfjäll 112 st., Tagelliggare 112 st., Skärp af Redgarn 158 st, Tschacots 9 st., Vapenplåtar 9 st., Namnplåtar 9 st., Kocardpompons 9 st., Handskar 298 par; Maggördlar 373 st., Grenskinn med stöfvelskoning och Hällor 950 omgångar, Mösskärmar 55 st., Skjortor 1,900 st., Ullstrumpor, långa, 1,005 par, d:o korta 895 par, Skor 119 par, lösa Sulor 1,602 par, Sporrar 298 par, Kartoucher af svart Blankläder 90 st., Kartouche-remmar af gult sämskadt Skinn 90 st., svarta Axel gehäng 6 st., Koppel-Sabelgehäng af svart Blankläder 90 st., Sabelhandremmar 90 st., Ränslar af ludet Kalfskinn med Bärremmar 16 st., Mattornistrar af Buldan 60 st., Dricksflaskor af Koppar med lock 60 st. och flaskremmar af svart läder med Spänne och Söljor 60 st.; — hvilket härigenom kungjordt varder, till underrättelse för hugade Spekulanter, som äga att uti Kongl. Krigs-Collegii Andra Departements, Utrednings-Afdelnings-Militär-Contor samt å Lands-Kanslierne i Malmö, Götheborg och Christianstad bese de prof och modeller, hvilka skola tjena till eftersyn för leverans af ifrågavarande persedlar, som alla böra omkostnadsfritt för Kongl. Maj:t och Kronan vara levererade, der lägsta anbuden göras, för Svea, Götha och Wendes Artilleri-Regementer inom den första (1) Augusti 1836, för Kron-Prinsens Hussar-Regemente inom den första derpå följande September, för Kongl. Svea och Andra Lif-Gardes-Regementerne inom den första Oktober sistnämnde år, samt för Kongl. Lif-Gardet till Häst inom den första Mars 1837, vid det ansvar Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente, angående Upphandlings-Auktioner för Landt- och Sjöförsvaret den 20 December 1825 bestämmer, hvaremot betalningen erhålles efter fullgjord och godkänd leverans sedan Räkning derå, försedd med behöriga besigtnings- och levererings-bevis blifvit till Kongl. Collegium ingifven. Förseglade Anbud kunna före Auktionens början till så väl Kongl. Krigs-Collegii Aktuarie som vederbörande Lands-Kanslier inlemnas, hvilka anbud icke få hänföras till flere än en Persedel, som å omslaget alltid bör vara uppgifven, till rättelse vid öppnandet, hvilket sker i Spekulanternes närvaro; och kommer den, som antingen vid Auktionen eller genom förut ingifvet skriftligt erbjudande gjort lägsta anbudet att leveransen tillerkännas, så framt icke Regementerne sjelfve, i följd af den uti gällande Passevolance-Kontrakt dem förbehållna optionsrätt, vilja emot enahanda priser anskaffningen sig åtaga, hvarom blifvande Leverantörer sist inom den uti 19 §. af ofvannämnde Nådiga Reglemente föreskrifna tid skola blifva underrättade; och i händelse Regementerne förklara sig vilja anskaffa blott en del utaf ett till leverering inropadt parti af ofvanuppräknade Persedlar, åligger det den, som stadnar för lägsta anbudet å hela partiet, att återstoden deraf icke dessmindre på föreskrifvet sätt leverera. Börandes Författningarna likmätigt, okända Bjudare förete till vederhäftigheten af vederbörande Magistrat eller Domhafvande styrkt borgen för fullgörande af hvad de till leverering sig kunna åtaga, så vida afseende å deras anbud skall kunna göras. Stockholm den 81 December 1835.
POST-SKRIPTUM,
Ur de med dagens Post ankomne Landsorts-Tidningar:
Wexjö den 21 December Sistl. Fredag den 18 dennes tilldrog sig den olyckshändelsen, att Hemmansbrukaren Sven Jonasson i Götatorp och Soldaten Sven Albrekt från Nothhemmet, som utgått för att fiska, druknade uti en så kallad råk på Bergundasjön.
= Förliden vecka begaf sig förre arbetskarlen Jonas Andersson från Spännarebacken på väg, för att gå till Åby Socken, men tog i stället den omvägen till Falkenberg, ehuru detta ligger åt alldeles motsatt håll, förmodligen i afsigt att proviantera för resan, emedan han der tillgrep ett stycke kött. På vägen derifrån upphanns han af drängen Johan Holmgrem, som trodde sig ej böra lemna ett dylikt tillgrepp onäpst, hvarföre Holmgren ock tillfogade Andersson flere slag och skuffade honom öfver en stenmur, der han förblef liggande afsvimmad ungefär två timmars tid. Andersson återvann dock så mycken styrka, att han förmådde bege sig hem, der han insjuknade och afled efter 3:ne dagars sjukdom den 20 innevarande. På anmälan af Stadsfiskalen, Rådman J. L. Liedholm, har nu Magistraten förordnat Läkare för att anställa medico-legal besigtning å Jonas Anderssons döda kropp och gifva vederbörande del af resultatet af besigtningen.
Jönköping. Kronobetjeningen i Vista Härad inberättar, att Hemmansåboerne Sven Jonasson i Björnaberget och Lars Nilsson i Vahludden under Östanå Säteri i Grenna Socken, under återvägen från Grenna Kyrka, d. 13 dennes, drunknat i sjön Bunn, öfver hvars svaga is de, skjutande hvarandra på kälke, sökt en genväg till sina hem. Dagen efter olyckan igenfunnos liken hardt nära den strand der landstigningen skolat ske.
Halmstad. Den 19 December tidigt om morgonen blef Stadens Invånares uppmärksamhet fästad vid en vådeld i granskapet, och befanns att åbyggnaderne af ett hemman i Fotstad, omkring en half mil från staden, emellan Sperlingsholm och Enslöfs pråm, stod i ljusan låga. Det nedbrände helt och hållet, och ringa eller intet är bergadt af lösegendom och gröda. Denna olyckliga händelse vållade, att, i anseende till eldens häftighet och trängseln af de i stugan varande, som sökte sin räddning, qvinnan å hemmanet med 3:ne barn och 3 vägfarande som lånt hus, blefvo innebrände och en person illa skadad.
De i dag anlände utländska poster, gå ifrån Hamburg, till den 22, och från Paris, till den 16. Engelska tidningar medföljde icke. De erhållna tidningsbladen innehålla inga underrättelser af större interesse.
Spanien.
Franska tidningar gående till den 16 Dec. innehålla, från Krigs-theatern, följande: "Enligt en telegraf-depesch från Bayonne af den 10 December har blockaden vid S:t Sebastian blifvit upphäfven, tillfölje af en rörelse af Espartero och Jauregni på Onate. — Den 2 har General Mina uttryckt från Barcelona, emot Karlisterne. — Från Madrid skrifves under den 9, att de begge Kamrarnes adresser den 7 till Drottningen blifvit öfverlemnade. — General Alava är utnämd till Ambassadör i Paris. — Generalerna Almodovar och Alava hade den 5 Dec. på morgonen afrest från Madrid, De skulle först i Briviesca rådgöra med Cordova och Evans om en anfallsplan på hela linien. Ministèren vill, genom kraftiga åtgärder, göra slut på kriget i norra Spanien. Flera provinser biträda densamma efter all förmåga; isynnerhet utmärka sig Granada och Andalusien för patriotisk sinnesstämning och krigisk anda. Natten till den 10 skulle kurirer afgå till alla provinser. Deras medhafvande depescher innehålla order i afseende på öppnandet af den stora emellan Hr Mendizabal och Gr. Almodovar öfverenskomna operationsplanen. General-Kaptenerna i provinserna ha fått befallning att genast afsända alla disponibla stridskrafter mot norr. Regeringen väntar sig att till den 12 Jan. 15,000 man af den nya utskrifningen skola vara väpnade och fullkomligen ekiperade, för att rycka i fält. De skola koncentrera sig i Santander, hvarefter en annan korps af 15,000 man skall sammandragas emellan Valladolid och Burgos, och i Catalonien skola minst 10,000 man träda under vapen. — Hr Alcala Galiano har blifvit utnämd till Minister för Indiska Rådet uti Marin-departementet.
- (Journ. d. Débats.)
Tidningar från Paris förmäla, att Hertigen af Frias med kurir fått sig tillstäldt sitt rappell-bref såsom Ambassadör i Paris, med befallning att intaga sitt säte i Proceres-Kammaren. Det tros dock att han qvarstannar i Paris såsom enskilt person. — General Alavas väntade ankomst till Paris föranledde på börsen till det rykte, att han hade i uppdrag att äska en intervention af Frankrike. Väl underrättade personer tro, att Regeringen emottagit en skrifvelse af Hr Mendizabal, deri han yttrar sin förhoppning, att inom 6 månader kunna besegra Karlisterne endast med landets egna stridskrafter. — Efter återtåget från S:t Sebastian hade Karlisterna sammandragit större delen af sina troppar invid Estella, der General Eguia den 6 dennes åter inryckt. (H. C.)
Frankrike.
Franska Tidningar af den 16 Dec. förmäla, att Marskalk Soult skulle erhålla Konungens befallning att begifva sig till Paris och att han väntades dit hvarje ögonblick. Den 12 dennes vidtog man i palatset Luxemburg en mängd försiktighetsmått, emedan man upptäckt att några af de dervarande anklagades vänner hade för afsigt att befria dem, då de skulle begifva sig till domstolen.
Pariserblad af den 15 Dec. meddela bref ifrån Oran, som förmäla, att Abd-el-Kader, hvilken den 25 Nov. befann sig blott på tvenne mils afstånd från de Franska förposterna, med sin armé dragit sig tillbaka och återvändt till Mascara, för att vaka för denna stads försvar; han synes beslutat att vänta Fransmännen bakom sig. Franska expeditions-tropparna uppgå till 13,000 man och 25 kanoner; Abd-el-Kaders till 36,000 man. Den senare skall flera gånger låtit säga Marskalk Clauzel, att han var färdig att möta honom och hans obetydliga stridskrafter. Man tror likväl, att förslaget mot Abd-el-Kader skall vara slutadt inom fjorton dagar.
Italien.
Le Temps för den 15 Dec. berättar, att Konungen af Sardinien, på Franska Regeringens begäran, förklarat, att hans rustningar hvarken hade till föremål att understödja den Spanska eller Portugisiska pretendenten.
Österrike.
Wien. den 14 Dec. De rykten, som här varit allmänt i omlopp om en mängd förändringar, inom så väl Hofvet, som Administrationen, äro fullkomligt ogrundade. — Kejsaren har afslagit Ungerska Ständernas anhållan om Landtdagens förlängning, och Högstdensammes till bemälte Ständer aflåtna Reskript af den 3 dennes innehåller bestämt, att deras sessioner skola slutas den 28 i denna månad. (Hamb. Corr.)
Preusen.
Berlin den 17 Dec. DD. KK.HH. Prinsarne Wilhelm och Carl, (Konungens Söner) hafva återkommit från Hanover. — Belgiska ministern vid härvarande hof, Grefve Baillet, är anländ från Brüssel. — Konungen emottog i går af Lord William Russell dess kreditif såsom Stor-Brittannisk minister härstädes.
Bref från Berlin af den 19 Dec. omförmäla: att den till St. Peterburg afgående Franske Ambassadören, Baron de Barante, på sin resa genom Berlin hos H. Maj:t Konungen haft ett företräde och blifvit på ett utmärkt sätt emottagen. — Om Prins Albrechts afresa till Italien, hvilken i åtskilliga Tidningar varit omnämnd, förljudes nu mera ingenting. Drottningen af Nederländerna väntas om några måder till Berlin, och det tros, att H. M. Konungen, Hennes Gemål, äfven hitreser, så vidt de med Belgien för handen varande tvistigheterna innan dess kunna biläggas. — Hanauer-Tidningen innehåller, att det i andra tidningar omtalade ryktet rörande Belgiens önskan att sluta sig till den stora tull-föreningen, under vilkor att Luxemburgska frågan, i hvad den rör Belgiens faktiska besiktningsrätt må gynsamt afgöras, icke synes förtjena förtroende.
- (Hamb. Corr.)
Holland.
Haag d. 14 Dec. Efter en långvarig debatt har, i förrgår, utom Utgifts- och Inkomst-budgeten, äfven Stats-Skuldslagen, den sistnämnda enhälligt, blifvit antagen af General-Staternes andra Kammare-Finans-Ministern medgaf att utsigterne för framtiden väl ännu vore dystra, men att man icke behöfde befara en Statsbankrutt, och att fastmera Statens kredit är mera stadgad än hos flera andra nationer. (Hamb. Corr.)
Sockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri.
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)
- ↑ Att de ingått i andra näringar, som lemna en högre afkastning än den nyssnämda (hvilken i vårt land lemnar en ganska låg, och följaktligen ej kan bära en hög ränta), måstemanväl förmoda, fastän man ej kan känna till hvad belopp.
- ↑ Samma stånd har under de 9 föregående åren, eller ifrån 1822—1830, ökat den med 1,903,296, så att hela tillökninggen för detsamma under de sistförflutna 13 åren utgör Tre Millioner 318,710 R:dr Banko. — Ståndspersonsklassen har på samma tid ökat sin med Fyra Millioner 404,940 R:dr. Ridderskapet och Adeln har åter under samma tid minskat sin förmögenhet i jord eller afhändt sig jord-egendom för ett värde af Sju millioner 723,640 R:dr. Balanseras med denna minskning de förstnämda ståndens tillökning, så befinnes att, på 16 R:dr nära, denna senare vunnits genom den förra, ett förhållande, som ännu närmare inträffar på minsknings- och tillöknings-beloppen under åren 1831—34, hvilka jemt uppgå mot hvarandra.
- ↑ Ridderskapet och Adeln hade 1831—1834 låtit inteckna sin jord för 6,354,880: 46. 4; döda inteckningar för 3,858,977: 45.2. Ståndspersons-klassen inteckna sin jord för 8,487,425: 16. 2; döda inteckningar för 5,116,057: 12. 4.
- ↑ Beloppet af detta finnes icke under sin rubrik (Mantal) utfördt i Totalsumman vid slutet af Tabellen N:o 2, ej heller Totalbeloppet af de mantal, som blifvit för skuld intecknade eller derifrån befriade, i Tabellen N:o 1. Då under alla andra rubriker Total-beloppen blifvit upptagna, gissa vi, att det anmärkta råkat glömmas.
- ↑ Melassen ger ett förträffligt brännvin, och kakorna användas med fördel till boskapsfoder.
- ↑ eller omkring 4 sk. efter 22 sk. kurs.
- ↑ Omkring tvenne Svenska tunnland.
- ↑ Ungefär 21 Svenska kappar.