Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-09
| ← N:o 5. Fredag 8 januari 1836 |
|
N:o 7. Måndag 11 januari 1836 → |
| Index |
SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.
N:o 6. Lördagen den 9 Januari 1836.
Meteor. Obs. Den 8 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 25,89; 1 gr.
kalt, SV. klart Kl. 9. e. m. Barom. 25,90; 3 1/4 gr. kallt,
V. klart. — Den 9 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 25,94; 6 1/4 gr.
kallt, V. klart.
Icke-Officiell Afdelning.
INRIKES UNDERRÄTTELSER.
Stockholm.
Fortsättning från N:o 3, af Kommerse-Kollegii afgifna Berättelse rörande Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart under år 1834.
"Då Preussen, i följd af nåmde års förstörande torrka, fick vidkännas en minskning i sina skördar, hvaraf den å potatoes nästan alldeles felslog, så torde åt denna omständighet äfven få tillskrifvas den minskning i handel och skeppsfart med Sverige, som tabellerne utvisa. Den fortfarande höga tullen å främmande stångjern medgaf ej större skeppning än 2,055 Skeppund; tackjerns-kanoner af Svensk gjutning ditfördes deremot för Pr. Regeringens räkning till belopp af 4,352 Skeppund, hvilkas värde ej i handelstabellen ingår. Stångjerns-priset hade i Preussen något stigit i anledning af de genom torkan försvårade vattenkommunikationerna med Schlesien, samt äfven i följd af utvidgad afsättning för denna provinsens tillverkning inom de länder, som i Tyska Tullföreningen ingått. — Enligt uppgift, skall Preussiska Regeringen ej öfvergifva fullföljandet af de fördelar, som detta Handelsförbund synas böra bereda, oaktadt den tillfälliga minskning i tulluppbörden inom dess Stater, som den nya inrättningen sistlidne år skall hafva föranledt, men hvarföre framtiden anses böra lemna full ersättning. — Preussiska hamnarnas handel, såsom hufvudsakligast beroende på exporten af spanmål, har under sednare åren varit aftynande, så länge England ej haft behof af denna artikel, samt äfven Polens tillstånd ej varit sådant, att de vanliga sädesqvantiteterna derifrån kunnat aflåtas. Bristande fragttillgång för sjöfarten har deraf blifvit en följd, så väl som att ofvannämnde hamnars egna fartyg börja söka sysselsättning i medelhalvet och på aflägsnare farvatten.
En lyckligare årsväxt i Mecklenburg, hvarifrån till Ryssland, England, Holland, Portugal &c. kunde exporteras mera än 254,000 tunnor spanmål, underhöll äfven afsättningen å Svenskt jern och trädvaror, nära till lika belopp som år 1833, med ungefär lika antal fartyg, hvilka likväl nästan alla, såsom till transport af spanmål mindre lämpliga, barlastade återvända; helst i alla fall de gällande fragtpriserna lemnade dem mindre förtjenst, än transporten af Svenska produkter.
Danmark, ehuru gynnadt med en god skörd, rönte dock i bristande afsättning ett hinder mot dess handels fortfarande liflighet, serdeles hvad Köpenhamn vidkommer. Derigenom befanns Svenska skeppsfarten å denna Hufvudstad emot föregående år minskad, men å vissa andra distrikter något ökad. Det hela visar i så måtto en minskning, att år 1833 utgjorde värdet af exporten till
| detta Rike | 2,049,349 | R:dr, |
| men sistlidne år | 1,702,499 | „ |
| eller | 346,850 | R:dr |
| mindre, samt importen derifrån förstnämnde | ||
| år | 1,444,553 | R:dr |
| men 1834 endast | 1,439,855 | „ |
| eller äfvenledes | 4,698 | R:dr |
ringare; ehuru alltid en behållning af 262,644 R:dr stadnar på Sveriges sida. Priset å Svenskt jern i Danska provinserne synes hafva bibehållit sig.
I Helsingör, hvars handel med Sverige drifves egentligen endast med öppna färjemansbåtar, men hvarest rörelsen mellan östersjön och den öfriga verlden kan bedömmas, har antalet af passerande fartyg årligen aftagit. Der passerade under alla flaggor
| år | 1830 | ... | 13,162 | fartyg |
| „ | 1831 | ... | 12,942 | „ |
| „ | 1832 | ... | 12,102 | „ |
| „ | 1833 | ... | 10,958 | „ |
| „ | 1834 | ... | 10,619 | „ |
af hvilka sistnämnde 939 voro Svenska.
Från Fria Riks-Städerna Hamburg och Lübeck expedierades sistlidne år, såsom vanligt, till Sverige af andra länders mångfaldiga alster till ett något högre värde, än nästföregående år, eller omkring 2,800,000 R:dr Banko, hvaremot deras inköp af Svenska produkter, numera egentligen beräknade på egen konsumtion, förhöllo sig jemförelsevis ringare, eller omkring 780,000 R:dr, hvilken förminskning dock tillskrifves de hinder, som Cholera-sjukdomen i Sverige vållade för årets utskeppning, helst efterfrågan å jern och trädvaror i Lübeck icke saknats; äfven har papper af Svensk tillverkning blifvit en derstädes allt mera begärlig vara. Då dessa städers läge och Capital-styrka sätta dem i tillfälle att förse Norden med aflägsnare länders produkter, stundom till lika eller bättre pris än de samma direkt kunna hämtas, så skulle troligen en ännu större myckenhet deraf på denna väg ankomma, så framt land-kommunikationen mellan dessa båda städer vore genom goda väganläggningar lättad, men hvaremot de sig företeende hinder, oaktadt nämnde Städers nitiska bemödanden, ej ännu kunnat undanrödjas. Genom uppmuddring af Travefloden har dock något i denna del blifvit tillgjordt.
På Bremen har utförseln af Svenska varor visat sig i tillväxt, uppgående till 97,000 R:dr, ifrån 28,000, som föregående årets tabell uppgifver. Någon förtjenst med transport af Tyska utvandrare till Amerika har äfven för främmande fartyg i Bremen varit att erhålla.
- (Forts. e. a. g.)
Lund. Följande underdåniga skrifvelse har från härvarande Akademi-stat afgått, till
HANS KONGL. HÖGHET KRONPRINSEN,
Carolinska Akademiens Kansler,
den 1 Januari 1836.
Trött af sorlet i sitt tidehvarf,
gamla året gått att evigt sofva;
och hvad skönt det lemnat oss i arf,
tacke vi Dig för, det är Din gåfva.
Hur än villorna sitt krig ha fört,
Konst och Sanning blickat lugnt mot solen;
och hvad jordskalf, som än verlden stört,
trygg stod himlens trefot — Lärostolen.
Höga gudamakter sitta der,
lysa landet, värna Kunga-thronen.
Derför vare Lundagård Dig kär:
der är högra flygeln af Nationen.
Der blir trefnad, der blir frid och ljus,
hvar Olympens tärnor bo och bygga;
och lycksaligt är det Kungahus,
som de Vises krafter öfverskygga.
Se det Nya Året träder opp
med en heligt mystisk sköld i handen.
Lycka bäre det åt Nordens Hopp
och välsignelse åt Nordanlanden!
Vake Du som förr, med manlig själ
för det evigt sköna, evigt sanna!
Lärosalens väl är landets väl,
Och all kunskap bär en lagrad panna.
Herligt blomstre, i Din trogna vård,
ljusets unga, glada tempelbröder!
Söderns strålar kyssa Lundagård:
varmare vår kärlek för Dig glöder.
Och vår sträfvan gläds, ty Du är vår;
vetenskapens stilla värf Du kröner.
Och vi bedje i det nya år:
Gud välsigne Dig och Dina Söner.
- Underdånigst
- Wilhelm Faxe.
A. J. Hellstenius. M. E. Ahlman. B. Jac:son Bergqvist. J. H. Thomander. F. Cederschöld. J. Holmbergson. A. Florman. E. Munk af Rosenschöld. C. F. Liljevalch. J. Sönnerberg. C. A. Agardh. J. A. Engeström. J. Brag. A. O. Lindfors. E. S. Bring. C. F. Berling. C. G. Brunius. B. M. Bolméer. L. Westman. Carl Johan D:son Hill. Sv. Nilsson.
- J. W. Zetterstedt.
= Under loppet af år 1835 äro inom Lunds Domkyrko-församling födde 168 lefvande barn, nemligen 88 gossar och 80 flickor — af hvilka 12 gossar och 14 flickor varit oäkta. — Döde 95, nemligen 45 man- och 50 qvinkön. — Vigde 36 par. (Sk. Korr.)
Götheborg den 2 Jan. (Korr. Art.) Från Orousts och Tjörns fögderi berättas följande:
Helsotillståndet är i allmänhet godt; och om på ett eller annat ställe sjukdom är gängse, så befinnes den dels icke af smittosam beskaffenhet, dels icke ovanlig i en ort, der så stor och sammanträngd folkmängd finnes.
Välmågan är synbar och kan, hvad födan beträffar, icke annat vara då årets gröda gaf så rik afkastning. Väl har fisket äfven i år varit i aftagande som föranledt dertill, att mången fiskare måst söka uppehället bettlande; men landtmannen är i tillfälle att undsätta och saknar icke känsla dertill.
Ortens skärgårdsmän hafva på en kort tid träffats af mångfaldiga olyckor och lidanden. Sådant är visst icke sällsynt bland dem; ty på 20 års tid har icke ett enda förbigått utan att sådana inträffat; men denna vinter utmärker sig framför de föregående i hvad antalet beträffar. Straxt före jul drunknade en ung rask fiskare från Kyrkesund och efterlemnade hustru och flera små barn i de torftigaste omständigheter. En ung man från Rönnängs kapell-församling, som hade en gammal moder och en bräcklig vansinnig syster att försörja, blef under arbete sistl. höst på västra Hamngatan i Götheborg ihjälslagen af en pumps nedfallande. Tvenne män från Sundsby kullseglade i svårt väder vid Askerön sistl. Söndag åtta dagar sedan och måste från kl. 3 e. m. till morgonen derpå hålla sig på kölen af båten, derunder den ena af köld och brottsjöar afled, och den andra är utan hopp att blifva återställd. Af 4 mans besättning på en båt från Tjörn, som utgått på fiske, ihjälfröso tvenne. Den fjerde, som äfven låg i båten och med den upphittades i sjön, var väl vid lif, men utan sans och alldeles sönderfrusen till händer och fötter. Alla voro i fattigaste omständigheter och de afledne efterlemnade enkor och små barn. En man från Käringö frös till döds under fiskandet: 2:ne från Stocken kullseglade och drunknade. 3:ne fiskare och en båt från Grundsund förolyckades och en fiskare från Halla drunknade, allt sistl. Fredag åtta dagar sedan.
Trenne Lotsar blefvo den 26 sistl. December offer för sin skyldighet, att hit i Skärgården inlotsa Svenska briggen Venus, förd af Kapiten Falcker, hvilket fartyg dock för det tillfället måste återvända till sjöss, sedan lotsarne, följande detsamma i båt, kullseglat och drunknat, oaktadt Skepparens bemödande om deras räddning, hvarefter briggen slutligen den 28 December till Vangö inkommit; och hafva desse Lotsar efterlemnat enkor och flera barn.
= Det i Götheborg utkommande Dagblad innehåller, under den 4 dennes, underrättelsen om ett bedrägligt förfarande utaf disponenten af ett aktadt och förmöget handelshus derstädes, C. Lidbäcks Enka & Comp., hvilket bedrägeri väckt en lika förtjent förtrytelse som allmän uppmärksamhet inom berörde samhälle. Hr H. C. Lidbäck, som sedan någon tid å sin mors vägnar ägt att teckna ofvannämde firmas namn, och redan med vexelvingleri börjat sin administration af husets affärer, hade under julveckan uppköpt en mängd varor, under vilkor att betala kontant; dessa varor afhemtades först julafton, då äfven allt hvad vexlar som kunde åtkommas köptes, likaledes mot lofvad kontant liqvid. Grannlagenheten förbjöd att skicka räkning på varorna sjelfva Julafton, och den så kallade "Köpmans Kutymen" att fordra liqvid för Sekundan å Vexlarne innan nästpåföljande söcknedag. Emellertid afreste Hr L. natten emellan annan och tredjedag Jul med pass på Helsingör, efter att hafva realiserat och hypoticerat varorna, sålt flera vexlar, dragne i husets namn (af hvilka vexlar i går redan protester ankommo för ett belopp af mer än 28,000 mark Hamb. Banko), samt medtagit alla inköpta vexlar, kontanter, redbarheter till och med Kontorets böcker. Beloppet eller värdet af de medel, hvilka sålunda blifvit förskingrade, kan väl ännu icke med säkerhet bestämmas, men lärer uppgå till öfver 200,000 R:dr R:gs. Modren, såsom Chef för firman, har blifvit lemnad blottställd för alla kraf, som redan besvarats med en konkurs-anhållan. En Polisgevaldiger affärdades sistl. Måndag till Köpenhamn för att efterspana Hr L., hvilken emellertid från Helsingborg expedierat en Estafette med bref till Kontoret i Götheborg. Detta bud uppsnappades och brefven brötos, af hvilka inhemtades, att Hr L. ämnade några dagar uppehålla sig i Köpenhamn, der han inväntade underrättelser från Sverige under adress till ett hus i Köpenhamn, hvilket vi väl framdeles få tillfälle nämna. Denna underrättelse föranledde affärdandet af ytterligare kurir till Köpenhamn, med kraftigare skrifvelser, från Autoriteterna härstädes, för Hr Lidbäcks utleverering. Hr L. lärer emellertid icke funnit rådligt att i Köpenhamn, invänta sina kreditorers jagt. Också underrättas man med gårdagsposten, att Lidbäck redan afrest från Köpenhamn sju timmar innan Götheborgska Polisgevaldigerns ankomst; men eftersattes nu ytterligare af en Dansk Polislöjtnant.
Borås. En ovanligt stark kyla ledsagade det gamla året bort och med samma väderlek började det nya sin bana. Föret är hjelpligt, och den stränga kylan (vid pass tjugu grader) gör snart sjöar och mossar farbara.
= Under det förflutna året äro inom Borås Stads-Församlmg födde: af Mankön 17, af Qvinkön 33, deribland 6 oäkta, tillsammans 50 lefvande barn. Dito döde af Mankön 17, af Qvinkön 18, tillsammans 35. Äktenskap upplöste genom mannens död 8, genom qvinnans död 5, tillsammans 13. Äktenskap ingångne af 2:ne Ogifte 11, af Enkling och ogift 4, af ogift och Enka 2, tillsammans 17.
Calmar den 2 Januar. Beträffande de i sista Numret af detta blad för förlidet år omnämde 3:ne fartyg, har nu underrättelse ingått, att ett af dem, Skonerten Ida, Skepparen Söderlund, den 31 December lyckligen och väl inkommit till Bergqvara hamn; å det andra fartyget Galeasen Hermes, Skepparen Parrow, hade isen skamfilat af båda ankartågen, så att det natten till den 31 December drifvit till sjös, men hade likväl lyckats att Annandag-Jul uppnå Ungskärs hamn, sedan fartyget blifvit betydligt läck genom den skarpa isen. Om det 3:dje fartyget Galeasen S:t Olof, Skepparen Ridström , hvilken samma natt, som Galeasen Hennes, drifvit till sjös, har man ännu ej erhållit någon underrättelse. — En Galeas lärer stå på grund vid Mörbylånga på Öland.
= Under loppet af år 1835 hafva härstädes 298 st. fartyg inklarerat och 407 st. utklarerat från och till Utrikes orter. 215 st. fartyg, kommande från In- och utrikes hamnar, ha under sistlidet år passerat genom Calmar Sund.
= Med Julens ankomst har, som en välkommen Julgäst, vintern infunnit sig i förening med slädföre, som, i början knapt, numera förbättrats genom den snö, som fallit under denna vecka. I natt, då vädret varit lugnt, har Calmar sund helt och hållit tillfrusit; och fortfar den nu rådande starka kölden ännu några dagar, är förhoppning om, att kommunikation med kälkdon mellan Öland och fasta landet snart torde öppnas, en omständighet, som ej inträffat på flere år. (Calm. Bl.)
UTRIKES UNDERRÄTUELSER.
Frankrike.
(Korr. Art.) Bref från Paris och London förmäla, att Engelska Regeringen erbjudit sin bemedling för uppgörandet af Amerikanska tvistefrågan med Frankrike, och att tillbudet af Franska Regeringen blifvit antaget. Det tros, uti Paris, att Konungen ämnade tillkännagifva denna bemedling uti Sitt tal vid Kamrarnes öppnande.
Franska blad innehålla enskilta bref från Oran af af den 4 Dec. Vid träffningen den 1 i samma månad, voro de vid Sigfloden, i skogen Mulei Ismail, posterade Araberna 400 man starka. Några hundrade ryttare, som stodo vid Tlelat, fördrefvos redan den 28 Nov. af Fransmännen. General Oudinot lät kavalleriet och artilleriet rycka fram, och han hade knappt yttrat orden: "Soldater! hämdens stund är kommen;" förrän 47:de och 66:te regementerna, de Afrikanska jägarne och Zuawerna störtade på Araberna. Inom några timmar var fiendens nederlag fullkomligt. Dess förlust uppgick till 500 man, och vår till 44. Vid Kronprinsens sida stupade Dragon-officeren, Marskalk Clauzels Adjutant, Hr Arnaud, och en annan sårades. Kronprinsen hade, hänförd af sitt mod, lemnat Marskalken, för att deltaga i striden, hvilket på tropparna gjorde det bästa intryck. Följande dagen lät Marskalken vid Sig upprätta ett läger för arméns material och tross, för att tjena den till stödjepunkt, ifall fienden i bergspassen skulle våga göra ett allvarsamt motstånd. 1200 man qvarlemnades till bemälte lägers bevakande, hvarefter de öfriga tropparna fortsatte sin marsch. Den 4 dennes mötte man vid Wad-el-Hammam, på tre mils afstånd från Mascara, stammen Beni Amers, som genast besegrades. Abd-el-Kader skall skrifvit till Marskalken, att han väntade honom i ett bergspass på andra sidan af Mascara.
Underrättelser från Bugia förmäla, att garnisonen i denna stad, 500 man stark, från den 7 till den 11 Dec. måste försvara sig emot 4000 Araber. De se- nare blefvo slagna på flykten, och qvarlemnade på valplatsen 100 döda och 200 sårade. (Hamb. Corr.)
Danmark.
Köpenhamn den 24 Dec. De två senaste Ståndsförsamlingstidningarne, af den 22 och 23 dennes, voro åter af särdeles intresse. Den 10 Dec. förekommo 3 mera eller mindre vigtiga propositioner, af hvilka en, af Grefve Holstein, innehöll: att Stånds-församlingen hos H. Maj:t måtte anhålla, att, genom den Kongl. Bank-Kommissaren, National-bankens uppmärksamhet må rigtas på flera punkter i räkenskaps-berättelserna, och på sjelfva Bankens förvaltning. Anledningen till motionen uppgafs af talaren som följer: "I en tid, då man af alla förvaltare utaf allmänna fonder fordrar, att de, medelst offentliggörandet af sina räkenskaps-berättelser må sätta vederbörande intressenter i tillfälle att känna och bedöma deras förfarande i afseende på det som åt deras vård är anförtrodt, torde det icke förefalla oväntadt, om Bankens Aktie-ägare önska en större offentlighet i afseende å Bankens förvaltning, och om de icke anse sin billiga väntan fullkomligt uppfylld genom de tryckta årliga Bank-boksluten." Han utvecklade derefter de punkter, deri en mera noggrann redogörelse af Aktie-innehafvarne väntas. Den första af dessa punkter angår de betydliga ränte-restantierna, som, enligt de till den 31 Juli 1834 gående räkenskaperna, för Danmark utgjorde 179,732 Riksbankdaler 82 sk., och för Hertigdömena 35,731 Rbd: m. m. Vidare begärte talaren upplysningar rörande den del af Bankens aktiva fond, som nu blott kan anses såsom tvifvelaktig eller endast nominell, samt om de efter all anledning öfverdrifna kostnaderna för national-bankens förvaltning, och i synnerhet sedel-tillverkningen, som, enligt senaste räkenskaper, ensamt uppgått till 23,522 Rbd: i silfver och sedlar. Äfven önskade motionären få bestämdt uppgifvit om det belopp Bank-institutionen i Altona årligen har att betala till National-banken, är denna senares egendom, eller om statskassan äger att deraf något uppbära. — I följd häraf, fann sig en i bank-ärender sakkunnig ledamot föranlåten, att meddela intressanta upplysningar i dessa punkter, och att försvara Banken mot tillvitelsen af bristande offentlighet, samt begärte att motionärens andragande skulle lemnas utan afseende. Beträffande några af de första punkterna, bifölls detta senare, med 36 röster mot 28. Rörande Altona-banken förvistes frågan till den för Finans-ärenderna nedsatta Komittén. Sedan flera andra mål blifvit föredragna och afgjorda, öfverlemnades en af en Vinhandlare, vid namn Hansen, ingifven, och med 1227 underskrifter försedd, petition om offentlighet vid Ståndsförsamlingens sessioner, till granskning af en Komitté.
- (Hamb. Corresp.)
Spanien.
Madrid den 16 Dec. Den 11 öfverlemnade Konselj-Presidenten till Prokuradores-kammaren ett Lagförslag om den allmänna rekryteringen, hvarefter Justitiæ-Ministern uppläste ett förslag till afskaffandet af Neger-handeln, och ett annat till förbättringar inom rättegångs-väsendet, under afvaktan af nya lagstadganden.
Don Carlos säges hafva utnämt General Cabrera till öfverbefälhafvare i Catalonien, Arragonien och Valencia.
- (Hamb. Corresp.)
Italien.
Neapel den 5 Dec. Den 21 Nov. visade sig på sidan af stora Kratern i Vesuvius 2 nya öppningar, hvardera 30 till 40 fot breda, ur hvilka en stark blåaktig rök uppsteg, (Hamb. Corr.)
Turkiet.
Bref från Constantinopel den 2 Dec. förmäla, att Stor-Brittaniska Sändebudet Lord Ponsonby, hade den 28 Nov. audiens hos Sultan, vid hvilket tillfälle han erhöll ganska dyrbara skänker. Det är redan bekant, att Konungen af England 1833 förärade Sultan 20 metallkanoner och nyligen fem engelska hästar, af utmärkt god race. Vid bemälte audiens öfverlemnade Sultan till Sändebudet en med Hans Höghets Porträtt försedd dosa; för Konungen af England. Lord Ponsonby erhöll sjelf första klassen af Mischani Istichar (Turkiska halfmåne-orden) som nu, till följe af Storherrens befallning, bäres om halsen. Till Hr Bagot och attachéerna vid legationen öfverlemnades dekorationer af samma orden i brillanter, samt en med diamanter besatt dosa till Hr Pisani. (Hamb. Corr.)
Persien.
Bref ifrån Trapezunt förmäla, att Choleran i Teheran, inom en tid af 30 a 40 dagar, bortryckt 15,000 personer, och den 10 Sept. hade samma sjukdom äfven utbrutit i Tauris. (Hamb. Corr.)
Södra Amerika.
Rio de Janeiro den 27 Oct. Kejsardömet Brasiliens Regent Hr Diego Antonio Feijo upplöste den 25 d:s Nationalförsamlingen, sedan han dagen förut utfärdat en proklamation till Brasilianska nationen, undertecknad så väl af honom, som af Ministrarne Antonio P. Limpo de Abreo, M. A. Branco, M. da Fonseca och M. Castro e Silva. Regeringen lofvar i bemälte proklamation att efterlefva konstitutionen och lagarna, att organisera armeen och flottan på det mäst ändamålsenliga sätt, att iakttaga den strängaste sparsamhet med statens medel, att upprätthålla och utvidga rikets förbindelser med utländska makter, och att på allt sätt fästa sin uppmärksamhet på åkerbrukets, handelns och industriens förkofran m. m. Man väntar af dessa Ministrars verksamhet, hvilka utom Hr Branco nyligen tillträdt sina embeten, de lyckligaste resultater. Markis da Barbacena, som först utnämndes till utrikes minister, har, påstås det, afrest till England med ett uppdrag af Regeringen, att der förskaffa den ett lån, hvilket skall användas till en ny vägs anläggande till bergverken. Den nya Regenten är en allmänt aktad man, men af svag hälsa. I de norra provinserna skall hans medläflares, Cavalcantes parti förskaffa sig många anhängare, och försöka att uppväcka oroligheter. Upproret i Rio Grande de S:t Pedro do Sul var obetydligt. Hr Araujo Ribeiro har, i den fördrifne Presidenten Bragas ställe, dit afrest. Till Para skall afsändas en ny expedition för att der återställa lugnet. Dagen före national-församlingens upplösning, öfverlemnade den till Regenten ett lagförslag, i kraft af hvilket Drottningen Donna Maria II af Portugal skulle blifva utesluten från Brasilianska thronföljden, och Prinsessan Donna Januaria, Don Pedros andra dotter af första giftet, förklarad för eventuel thronarfvinge. (Hamb. Corr.)
Norra Amerika.
(Öfver London.) New-Yorker-tidningen af den 24 Nov. innehåller en artikel af följande innehåll, som, i anseende till den befarade brytningen emellan Frankrike och de Förenade Staterna, torde förtjena en särdeles uppmärksamhet.
"Presidentens bådskap. Allmänna uppmärksamheten i detta land, om icke, i sanning, inemot halfva den civiliserade verlden, riktar sin uppmärksamhet på detta stora national-dokument, såsom på en brännpunkt af ett allt omfattande intresse. Af andan uti detta vigtiga uttryck af vår verkställande Regerings tänkesätt, beror troligen fortfarandet af detta lyckliga fredstillstånd med hela verlden, som vi funnit så fördelaktigt för vår handel och för landets välstånd i allmänhet. Vi ha redan klart uttryckt vår tanka att bådskapet troligen skall vidröra det kritiska förhållandet i våra relationer med Frankrike, och denna mening, hvartill vi äga flera skäl. hyse vi ännu. Men vi äre kanske inför våra läsare förbundne att säga, det flera åsigter, af mycken skiljaktighet med våra, förspörjas bland några af våra landsmän. En korrespondent från Washington yttrar sig som följer, i the Evening Star:
"Presidentens afsigter och önskningar i afseende på Franklike hållas nu mera icke hemliga. Till flere personer, som härom talat med honom, har han förklarat: att vi måste hafva krig. The Globe har icke senast så bittert talat emot Konung Ludvig Filip utan all anledning. Bådskapet skall icke innehålla någon förklaring; långt derifrån; sedan det meddelat en, som dess författare tror, öfvertygande öfversigt af Frankrikes obilliga förfarande, skall det innefatta vida skarpare anklagelser än det bådskap, som gaf anledning till svårigheterna. Fiendtliga, eller åtminstone ovänliga åtgärder mot Frankrike, skola föreslås, i ändamål att hämnas national-äran."
"Vi tvifle på allt detta, och anse det blott såsom en opålitlig hypothes; men vi skola snart få det nöjet att meddela våra läsare sjelfva bådskapet, som troligen skall göra slut på alla gissningar." (The Sun.)
Spanien.
Bref ifrån Paris innehålla följande öfversigt af sakernas nuvarande ställning i Spanien:
Spanien är för ögonblicket ovedersägligen deladt i trenne partier: Det till antalet öfverlägnaste är Carlisternes; men ehuru det norr om Ebro äger en bestämd öfvervigt, är det icke inom det öfriga Spanien nog starkt för att gifva dess anhängare hopp om en fullständig och varagtig framgång. Partiet är, för öfrigt, sinsemellan splittradt; ty alltsedan 1823 hafva elementerna till en omhvälfning mognat i idéerna, äfven hos den i egentligaste mening så kallade massan. Religionen och dess tjenare hafva mycket förlorat af deras fordna vigt och inflytelse, och det system, som man påstår vara antaget af Don Carlos, skulle, sedan segren blifvit vunnen, erfara de häftigaste motsägelser från deras sida, som beredt segern åt detta system, och denna splittring inom det segrande partiet, skulle åt det besegrade, om detsamma förblefve enigt och sammanhållande, bereda ett osvikligt medel att återvinna dess förlorade anseende.
Tvenne saker skulle erfordras för Don Carlos för att kunna segra och tillkämpa sig styrelsen; och de äro båda omöjliga; nemligen, först Frankrikes direkta understöd, ty det indirekta är ändock aldrig af någon afgörande inflytelse; för det andra, landets förtroende til segrarens löften, till de amnestier han utlofvar, till de förklaringar om glömska och förlåtelse, som han afgifver. Men, äfven om dessa amnestier garanterades från Frankrikes sida, så skulle Spanien dervid fästa liten eller ingen tillit. Det har icke glömt, och skall aldrig glömma, våldförandet af alla de år 1823 ingångna kapitulationer och konventioner, hvilka voro undertecknade af våra Generaler och garanterade af Hertigen af Angoulème.
Det andra partiet är det så kallade moderata. Del har numera blifvit besegradt i Grefve Torenos person, som var dess förnämste hufvudman, till hvilken, i en senare tid, ett stort antal af de personer närmare slutit sig, som förut, under en längre tids förlopp, ogillat Hr Torenos politiska förhållande, såsom i deras ögon alltför liberalt. Detta parti är ganska talrikt, och utgöres, med ganska få undantag, af kärnan af nationen uti alla särskilta stånd och" klasser. Dess nyliga nederlag härledde sig från åtskilliga orsaker, af hvilka vi här angifva de tvänne hufvudsakliga.
Det har varit alltför mycket uteslutande. Det har nästan beständigt vårdslösat alla tillfällen att med sig förbinda de män af inflytande, som det kunnat vinna för sina intressen, och som sedermera uppträdt såsom rörelsepartiets anhängare. Det skulle emellertid vara lätt, ehuru ledsamt, att genom en anekdotisk öfversigt ådagalägga den verkliga tillvaron af dessa felsteg, som, ty värr, ligga alltför tydligt i dagen.
Men den stora olyckan för det moderata partiet är, att det sett sig bedraget uti de förhoppningar detsamma fastade vid Frankrike, och uti påräknandet af dess mellankomst, till och med sedan densamma definitift blifvit nekad. Om detta parti, å ena sidan, föreställt sig, att endast ytterst vigtiga konsiderationer kunnat förmå Franska Regeringen att icke begagna ett så gynnande tillfälle att inom Spanien utöfva ett uteslutande inflytande, hvilket skulle ländt de begge länderna till både heder och fördel; så har det, å en annan sida, trott sig finna, att dessa konsiderationer nödvändigt måste vara af en i egentlig mening öfvergående natur; och det moderata partiet hyser ännu denna tanke. Det har icke förstått, det förstår icke ännu, huru Frankrike kunnat medgifva ett af England tillvägabragt uppvexande af ett revolutionärt parti inom Spanien. Engelska Regeringen har verkligen bildat ett sådant parti, ty ända till det ögonblick, då interventionen bestämdt nekades, hade mouvementet icke i Spanien något parti. Med skäl kan icke denna benämning gifvas åt en handfull exalterade, åt på sin höjd några hundrade individer, hvilka erhållit chefer och blifvit till någon grad uppburna, endast ifrån den stunden, då Engelska Ministern öppet förklarade sig till deras fördel.
Det moderata partiet, som genom en öfverrumpling besegrades, har redan börjat sansa sig från den första häpnaden, och skulle lätteligen, ifall det understöddes, kunna åter hämta sig från sitt nederlag.
Det känner sin styrka, men det vågar hvarken hoppas, eller handla. Det befinner sig i en stämning af misstroende emot oss. Det kan icke göra sig reda för Franska Kabinettets uppförande på annat sätt, än att det antingen tillägger detsamma en hemlig åstundan att se Don Carlos på thronen, eller också en dold afsigt att vänta, för att med despolisk makt kunna mellankomma, sedan revolutionen genom egna utsväfningar förtärt sig sjelf, och då ordna förhållanderne i Spanien i enlighet med den Franska politikens godtfinnande. I inbillningen hos alla Spaniorer tillhörande det moderata partiet, spöka alla de förutsättningar och alla de misstankar, hvartill dessa föreställningar kunna gifva anledning. Att af en sådan sakernas ställning draga slutsatser, med hänseende till Frankrike, skulle här vara öfverflödigt.
Det exalterade partiet fanns, i egentlig mening taladt, alldeles icke, för sex månader sedan. Det bildade sig först då, när det icke mera fruktade en fremmande intervention, och när de första tecknen till Englands beskydd tilläto partiet att hoppas detta stöd. En mängd äregiriga personer, missnöjda eller utan tillgångar, hafva slutit sig til detta parti. De hemliga samfunden, som fallit i vanrykte och icke ägde något hemligt, utom namnet, hafva åter börjat träda i verksamhet. Emissarier hafva blifvit utsända i provinserna. Större delen af de militära cheferna, urståndsatta att kunna hejda dessa missbruk, hafva föredragit att göra sig till medbrottslige uti detta ofog, heldre än att trotsa det, men hafva ändå underhållit sina hemliga förbindelser med Regeringen. Juntorna, en nödvändig följd af hvarje orolighet i Spanien, hafva bildat sig; och deras medlemmar räkna sig, till större delen, till det moderata partiet; ett ganska öfvertygande bevis på ringheten af de personliga talanger, som det exalterade partiet i Spanien har att påräkna. Också har hela denna byggnad försvunnit såsom en luftbild, visserligen icke genom styrelsens åtgärder, men af brist på inre sammanhållning; och hvad som återstår skulle också försvinna som en skugga, så vida icke England lemnade detsamma sitt skydd. Emellertid är det alltför möjligt, att detta parti ännu kommer att vinna flera fördelar (ehuru öfvergående), om Frankrikes overksamhet fortfar, och om Engelska Ministèren framhärdar att fortgå på den bana, som den tyckes hafva beträdt. Revolutionen behagar ingen Spanjor; men, som man har ingentin gannat att sätta i stället derföre, om icke den sakernas ordning, hvilken Frankrike kunde understödja, och som ingenting ännu antyder, att Franska Regeringen uppskattar vigten af Spaniens pacifikation, är det mycket att befara, att Hr Mendizabal torde blifva störtad, ty förmodligen blir han ganska kallt understödd af majoriteten inom Cortes. Han skulle då bli efterträdd af en radikalt revolutionär Minister. Det är ingen tvifvel undcrkastadl. Dessutom bör man icke smickra sig med hoppet, att anarkien i Spanien, såsom öfverallt annorstädes, skulle innan kort återföra ordningen. Här kunna oroligheterna räcka ett halft sekel; och det är ändå icke särdeles högt tilltaget.
Denna eld, som Frankrike icke vi vill släcka, skall således länge kasta sina lågor, och hvem kan våga att i sina beräkningar för framtiden bestämma de resultater, som kunna härflyta för Europa af ett fortfarande revolutionstillstånd i Spanien?
VITTERHET.
Familj-uret.
(Svenskt Reseäfventyr.)
En vördig Prost — stor sak i hvilken trakt af landet —
(Att gissa det, står fritt för läsar'n, om han kan det)
Beslöt, en vacker dag, att lemna Kyrkherrgål'n
Och ta en resa för till nästa Län, — till Smål'n.
Hans sällskap var hans Fru och Son och stöfvar'n Castor
Och resans föremål — en Måg, som der var Pastor.
I runda fjorton dar Adjunkt och Kyrkovärd
Och Klockare haft nog att syssla med hans färd:
Jagtväskan af saffian, i nya gröna nätet,
Med bössan systerligt förentes bakom sätet;
Ur vagnsfickan stack fram en pipa — och ett par
Pistoler, laddade till Karavans försvar:
Ett enda saknades, som dock, i Småland, sällan
Ostraffadt glöms på tåg, så väl som dessimellan, —
En matsäck! — Läsare, tillräkna det ej Frun!
Med stekar af kalkon och hare och kapun
Hon proppat vagnen full och Prosten upp till kragen,
Om ej hans ärelust här rakt i strid med magen,
Och segrat. — "Bästa vän, sa' Prosten, som du vet,
Bedöms en resande till rang, förmögenhet
Och lefnadsvett och smak och kärlek till sin nästa
På hvarje håll, — precist af hvad han tar till bästa:
Som Kniparp ligger just i Ljumströms Pastorat,
Hvad tror du, om vi der beställde rum och mat?
Jöns tege visst ej med, att jag är Ljumströms Svärfar:
Man skulle duka opp för sin Pastorskas Herr-Far
Allt läckert som man har, och stå för oss på tå
Som för ett Grefligt par, ja kanske som för två."
— "Mitt hjerta, svarte Frun, du gör som du behagar,
Jag gerna lemnar dig all sorg för våra magar."
Så sagdt, — Jöns roptes in, och Prosten skref: "Beställs
Den Tjugusjette Maj för Härads-Prosten Croner
På Kniparp tvenne rum med sängar, och, till qvälls,
En Gås, väl stekt och fet, med mer — för Tre personer."
Till Kniparp ilar Jöns, der re'n med nästa dag
All mat- och kok-konst tas för Prosten i beslag. —
Af Gummor hvad Konselj om lagningen af Gåsen,
Som ej sin like haft se'n Roms Senats om såsen! —
Men, medan de i sorl och fjesk omkring sin spis,
Jöns till Orakel ha och täfla om hans pris,
Så låt oss se en stund hur långt vår Prost är hunnen:
(Det alltid bitti' nog skall vattnas oss i munnen).
På vägen skakas han i hetta och i dam
Och vill ej smaka bit, förrän han kommer fram.
Frun hungrade, men teg och log i mjugg åt listen;
Dock ingalunda så den unga Gymnasisten.
Man mättas, fann han, slätt på resor af Latin:
Högt öfver Maro då stå matsäck och kantin. —
"Om någon mötte oss och frågte hvad vi göra,
Hvad ar det svar, min son, du skulle ge? — Låt höra."
— "Vi hungra — "Åh, det är ej bra!" — Visst icke. — "Nej:
Vi söka kryddor till vår måltid" — Mins du ej,
Så svarte fordomdags en vis på denna fråga." —
"Men han ej Djekne var, min far, det vill jag våga..."
Så tystar Prostens glam de tomma magars knot,
Som föras mot sitt mål allt närmre, fot för fot.
Det hinns — och med hvad fröjd! — Dock, Läsaren tillstädje,
Att jag, som målar slätt, ej målar deras glädje:
Om han från gryningen till qväll'n ej smakt Guds lån
Och skakats på en väg, kan han ändå förstå'n.
Ur vagnen Prosten flög. — "Hvad det blir skönt," föll ordet,
"Min Gumma, att nu strax få sätta sig till bordet!"
Och det var läckert nog: stekt gås, ragout på höns,
Likör och vin, (allt, allt i tysthet sändt med Jöns).
Dörr'n öppnas. Hvilken syn! — "En skål för alla Prester!"
Så helsades vår prost af tre förmätna gäster,
Som ätit opp hans mat, och nu, vid table rase,
Sköljt ned hans sista bit uti hans sista glas.
"Man hungrar, min Herr Prost, förb—dt när man jagar,
Och, som en hedersman, ni sörjt för våra magar! —
En Gås! så fet och mör, och ett så dråpligt Vin!
Och en likör se'n! — tack för en souper så fin!
God natt! — Hur skön vår sömn skall bli i edra sängar!" —
Med möda Prosten styr sin håg att ge ut slängar,
Han slites mellan den och mellan sin aptit:
Den sista segrar dock, — men mat finns — ingen bit,
(Precist som Dumbom sagt[1]), ej ens en rätt Potatis.
Stum satt man på sitt rum. "Sic vos mellificatis
Non Vobis!" brast nu ut, med ton af ironi,
Den unga Herrn, då dörr'n slås opp. Nytt gäckeri!
En Jockej stiger in. Ett guldur med briljanter,
Af stort, af äkta slag, besatt kring alla kanter,
Ses hvila i hans hand. — "Min Herre helsar Er,
Herr Prost, att som ert vin har gjort, att han ej mer
Förmår att se hur tids på natten det kan vara,
Ni täckes säga det. — Nå väl, hvad får jag svara?"
— "Gif hit ditt ur, min vän, och helsa din Patron,
Att Prosten ger sitt svar i egen hög Person." —
Med ögat gnistrande han störtar uppför trappan
Till Jägarne, tar fram och gömmer under kappan
Och under hvar sin arm Pistolerna, — se'n han
Förut fäst på sitt bröst det blå och gula band,
Han fick som Volontär i en batalj vid Åland.
Nu steg han in. "Förlåt, som Främling här i Småland,
Vet jag ej timmans namn, om det är Två, om Tu[2],
Men, hvad jag vet, det är, att den har slagit nu,
Som bjuder Presten sjelf att tuckta näsvisheten,
Och som helt visst är den, som J ej ännu veten.
Välan! Se här ett ur, som säkert känns igen:
Ett ord blott! Den af Er, som skickat mig det, — den,
Han är min man. Si så! Fort! välj bland dessa tvenne
Fort! Jag har brådtom, jag! Nå, den der? eller denne?
Likgodt! de klicka ej." — Men mållös står en hvar,
Och ingen kännes vid det ur, som Prosten har.
"Ej mitt! ej mitt! ej mitt!" till slut de höras stamma
Och dra sig, bugande, mot dörren i detsamma.
"Nå! efter Ödets nyck, på allvar eller skämt,
Go' Herrar, svarte han, då en gång så bestämt,
Och det tycks fåfängt nu att kämpa mot beslutet,
Så tar jag mot dess ur och spar så länge krutet.
Mitt namn är det Ni vet; mitt hem är kunnigt här:
Berätten öfverallt, att vid min själ jag svär:
Om ägar'n gör sig känd, när helst han än behagar,
Om efter några år, om efter några dagar,
Skall uret utan prut bli honom återstäldt,
Fast vore jag, som nu, på väg att dö af svält.
Farväl!"
Nu Jägarne, som finna föga troligt,
Att efter denna scen de skulle sofva roligt,
Befalla fram sin vagn, och ge hvarann sitt ord,
Att ej objudna mer ta plats vid Prostars bord.
Om uret vet man blott, att ingen sedan spordes,
Som löftet kräfde ut, hur kunnigt det än gjordes,
Och att, i Prostens slägt, hans ur blef gömdt som lån
Och gick, med helgd deraf, i arf från Far till Son.
- W.
Noterad VexelKurs på Stockholms Börs,
Fredagen den 8 Januari 1836.
| Uti Svenska Bankosedlar. | |
| London | 12 R:dr 3 sk. 6 r:st., 26 d. d., 12 R:dr, 75 d. d., 11 R:dr 47 sk. 90 d. d. |
| Liverpool att bet. i London | 11 R:dr 45 sk. 6 rst. 90 d. d. |
| Hamburg | 127 1/2 sk. à Vista, 37, 67, d. d 126 3/4, 126 1/2 90 d. d. |
| Paris | 22 2/3 sk. 60, 90 d. d. |
| Nantes att bet. Paris | 22 5/12 sk., 55 d. d. |
| S:t Petersburg | 24 2/3 sk., 30 d. d. |
| Köpenhamn | 64 sk., 8 d. d. |
| Medel-Kurs. | |
| Pund St. | 12 R:dr — = |
| H. Banko | 127 sk. 3 r:st. |
Till kännedom och efterrättelse vid belåningen hos Rikets Ständers Banko-Diskont-Verk af Aktier och Publika Papper, meddelas följande:
1) Såsom hypotek antagas och belånas:
a) Till fulla kapitalbeloppet: Riksgälds-Kontorets före 1828—1830 årens Riksdag utfärdade Obligationer med 5 procents ränta samt de så kallade lottsedlarna för Trollhätte Slussverk;
b) till niotio procent af kapital-beloppet: Riksgälds-Kontorets efter 1828—1830 årens Riksdag utgifne Obligationer, med fem procent årlig ränta, antingen försedde med viss förfallotid eller uppsägbara å fordringsägarnes sida;
c) till trefjerdedelar af vanliga försäljningspriset under de 3:ne näst före belåningen förflutna månaderne: Riksgälds-Kontorets Obligationer med lägre ränta än fem procent om året, eller utan viss förfallotid eller uppsägningsrätt å fordringsägarnes sida, och Arméens Ackords-Amorteringsfonds Obligationer;
d) emot tillika ställd antaglig borgen för den brist i Verkets fordran, som vid hypotekens användande möjligen skulle kunna uppkomma: Aktier i Södertelje Kanal- och Sluss-Verks-Bolag, till 50 procent af det ursprungligen tecknade Kapitalet, belöpande sig till tio procent af den summa, nu varande Aktierna upptaga. Aktier i Göta Kanal-Bolag, till 25 procent å primitiva Aktiekapitalet, med iakttagande tillika, att inga andra af dessa Aktier få belånas, än de, för hvilka den för åren 1830—1833 förfallna Aktie-ersättning, efter 2 1/2 procent å gamla Aktierna, blivit, enligt Kanal-Direktionens bevis, fullgjord.
2) Dessa lån utgifvas hädanefter, som hittills, å högst 6 månader, utan någon omsättningsrätt, samt icke å mindre belopp än 100 R:dr, eller annorlunda, än å jemna 10:tal R:dr derutöfver. Och blifva de Låne-Dokument, som ej vid förfallotiden infrias, skyndsammeligen till lagsökning utlemnade.
3) I denna lånerörelse får ej någon häfta för mer såsom låntagare än sammanräknadt 20,000 R:dr Banko, ej heller för större belopp i borgensförbindelser, än denna summa.
4) I händelse i Diskont-Verken belånte Aktier och Publika papper icke godvilligt infrias, förfares dermed på sätt i Banko-Ordningen är vordet föreskrifvet, i afseende på förfallne lösa panter hos Låne-Banken. Stockholm af Rikets Ständers Banko-Diskont-Verk den 3 Dec. 1835.
= Uti Nådig Skrifvelse till Krigs-Collegium har Kongl. Maj:t å Krut, som nästa år till inrikes privata behof utur Kronans Förråder försäljes, behagat fasställa följande pris, nemligen: å Bergs- och Styckekrut 38 Rdr Centnern, samt i Handgevärskrut 42 Rdr Centnern, allt B:ko; hvilket härigenom kungöres, äfvensom att betalningen för Krut, som på behörige och, enligt Kongl. Krigs-Collegii Kungörelse den 5 Oktober 1812, styrkte ansökningar, direkte utur Kronans Förråder aflåtes, bör hädanefter nedsättas här i Stockholm uti Rikets Ständers Bank för Kongl. Collegii räkning, Kassan N:o 1, samt i Landsorterne uti Ränterierne, och att Kongl. Collegium, på privata personers dit inkommande behörige ansökningar om inköp af smärre krutpartier, dem emot fastställd betalning beviljar. Hvad åter beträffar det Krut, som privilegierade krutförsäljare afyttra, utfärdas tryckt Minuterings-Taxa derå, efter de grunder, Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 28 Nov. 1815 stadgar, hvilken Taxa i Krutförsäljningsbodarne bör finnas anslagen och vid Tjugo (20) Riksdalers vite, samt förlust af krutförsäljningsrättigheten icke får öfverskridas. Stockholm den 31 Dec. 1835.
Direktionen öfver Kongl. Arméens Pensions-Kassa har skolat härigenom kungöra, att vid den lottniag som, enligt förut utfärdad Kungörelse, denna dag blifvit hos Direktionen inför öppna dörrar verkställd, till bestämmande af de från Arméens Ackords-Amorterings-Fond utfärdade Obligationer, hvilka, jemlikt 15 punkten af Stadganderne i Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 17 Augusti 1833, rörande inlösen och Amortering af Arméens Ackorder, kommer att den 1 Juli nästinstundande år 1836, af Fonden infrias, följande nummer blifvit utdragne:
Till Obligationer å 500 Rdr.
N:s 9, 133, 136, 143, 147, 148, 158, 302, 325, 333, 334, 353, 459, 486, 550, 552, 563, 629, 635, 636, 639, 650, 652, 653, 808, 876, 877, 886, 1075, 1175; och
Till Obligationer å 100 Rdr.
N:s 376, 377, 473, 476, 513, 519, 523, 629, 630, 633, 658, 732, 735. 737, 738. 739, 892, 894, 896, 901, 903, 904, 908, 909, 912, 915, 1029, 1037, 1119, 1213, 1424, 1425, 1428, 1435, 1438, 1669, 1848, 1983, 1984, 2034, 2177, 2184, 2240, 2242, 2320, 2321, 2322, 2324, 2475, 2480.
De med dessa nummer försedde Obligationer varda alltså härmed, i öfverensstämmelse med högstberörde Nådiga Stadgande, uppsagde att å nämnde dag af Fonden inlösas: kommande, enligt 19 punkten af stadganderne, ränta å dem icke att från Fonden godtgöras och utbetalas för längre tid än till förfallodagen. Stockholm den 19 Dec. 1835.
Hrr Aktieägare i Ångfartyget Norrland erinras om andra inbetalningen af en femtedel å det tecknade Kapitalet, genom insättning i Banken för Direktionens öfver Ångfartyget Norrland räkning, inom den 15 instundande Januari och Attestens aflemnande på Hr Bruks-Patron Roths Kontor, emot erhållande af Aktiebref. Stockholm den 31 Dec. 1835.
- Direktionen.
Notifikationer.
STÄMNINGAR OCH KALLELSER.
= Uppå Bonden Pehr Danielsson Öbergs å Bartnäs af Piteå Socken derom gjorde begäran och med anledning af Rådhus-Rättens beslut denne dag, varder Kopparslagare-Mästaren Daniel Lindgren, härmed kallad och stämd att Måndagen den 2 Maj, näskommande år 1836, kl. 9, förmiddagen inför Rådhus-Rätten sig infinna för att svara å Öbergs påstående, att Lindgren måtte åläggas till honom utgifva 800 Rdr B:ko med 6 procents ränta, enligt Skuldebref af den 28 April 1830 Börandes stämningen, den käranden äger kungöra sin vederpart, hvars vistelseort är okänd, på det sätt, att den trenne gånger och sednast trenne månader före inställelsedagen uti Stats-Tidningen införas, gifves lydno vid den påföljd lag stadgar. Piteå Rådhus den 14 Sept. 1835.
- På Rådhus-Rättens vägnar,
- C. Er. Stenberg.
= Utdrag af Intecknings-Protokollet, hållet vid Allmänna Sommar-Tinget med Kinds Härad i Sevenljunga den 2 Juli 1835.
N:o 84. I egenskap af Ombud förekom Krono-Länsmannen J. Bånge och inlemnade: 1:o En så lydande skrift: "Till Kinds Härads Höglofl. Tings-Rätt. Härjemte bifogas tvenne Förpantningsbref tillsammans på halfva Säteriet Påbo, med ödmjuk anhållan att för deri upptagna lånesummor ny gällande inteckning från denna dag måtte meddelas uti hälften af besagde Säteri jemte uti derunder lydande lägenheter (på sätt som förut medgifvit är) beviljas och om Lofl. Härads-Rätten anser nödigt att familjen efter dem som bortpantat förenämnde Säteri, skall öfver denna ansökning höras, så vill undertecknad i lika ödmjukhet anhålla att sådan kallelse få i allmänna Tidningar införa, emedan det är alldeles okändt hvar Frälserätts-arfvingarne vistas, derom anhåller aldra ödmjukast.
- O. A. Pettersson,
- enda Son och arfvinge efter
- aflidne Peter Olofsson i Pålbo.
2:o Ett den 21 December 1793 af Gustaf A. Gyllensvärd och Anna Beata Falkenberg utgifven handling, hvaraf inhämtas, att de förre af Johannes Andersson till låns erhållen penningesumma, stor 1000 Rdr Specie i Bankomynt med 6 procents ränta, tillåtit sistbemälte person införsel uti en fjerdedel af Säteriet Påbo, ett och ett fjerdedels mantal med derunder lydande torp och lägenheter; på grund hvaraf Härads-Rätten den 28 Januari 1794 meddelat inteckning uti besittnings- och nyttjanderätten af berörde Säteri, hvarefter Johannes Andersson den 27 April 1801, öfverlåtit sin rätt på Petter Olofsson för hvars räkning inteckningen den 11 Juni samma år blifvit omsatt samt den 8 Oktober 1811 och den 3 Juni 1823 för Peter Olofssons räkning ny inteckning, enär förnyelse deraf, såsom varande för sent sökt, icke kunnat äga rum, beviljad uti merberörde Säteri Påbo. 3:o En avhandling af den 21 December 1793, deruti G. A. Gyllensvärd och Anna Beata Falkenberg medgifver införsel uti en fjerdedel af Säteriet Påbo, ett och ett fjerdedels mantal till Peter Olofssons säkerhet för dem försträckta 1000 Rdr Specie i Banko, med 6 procents ränta, och har Härads-Rätten den 28 Januari 1794 uti berörde pantförskrifne Säteri meddelat intekning, hvilken sedermera den 6 Juni 1803 och den 31 Maj 1813 blifvit behörigen förnyad; hvarefter, och då förnyelse, som icke blifvit inom 10 år sökt, afslagits, ny inteckning den 4 Juni 1823, meddelats uti ofta berörde föreskrifne en fjerdedel af Säteriet Påbo. Efter antecknande af dessa handlingar, förklarade Härads-Rätten sig vilja innan Tingets slut meddela vidare besked
N:o 94.
Utslag.
Afsagdt den 27 Juli.
Enär detta inteckningsärende Gäldenärerne ohördan, icke kan till slutligt afgörande företagas, varder O. A. Petersons ofvanberörde ansökning utställd till delgifvande med förpantningsgifvarne eller deras rätts innehafvare, hvilka vid talans förlust å första Rättegångsdagen af nästa i Häradet infallande Lagtima Sommar-Ting, skola med förklaring deröfver inkomma; och pröfvar Härads-Rätten med stöd af 5 §. i Kgl. Förordningen den 13 Juli 1818, skäligt tillåta sökanden att geonm införande i Rikets allmänna Tidningar trenne gånger, första gången 6 månader före det Gäldenären skola förklaring afgifva, detta Rättens beslut för käranderne kungöra; skolandes sökanden, försedd med bevis att hvad Domstolen nu föreskrifvit blifvit iaktagit, å ofvansagda dag, vid laga påföljd sig infinna. Ut supra.
- På Härads-Rättens vägnar,
- P. Holmertz.
TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.
= Som okändt är hvar Arfvingarne efter afl. Enke-Prostinnan A. S. Högvall, född Rudman vistas, så tillkännagifves på detta sätt, att nämde Prostinna afled sistl. Juli månad, och att vid den efter henne förrättade Bouppteckning, de redan anmälte skulderne, öfverstego tillgångarne. De af Arfvingarne som ämna göra någon arfspretention, behagade hos undertecknad Bouppteckningsman sig tillkännagifva, den sista nästa Mars, för att öfverlägga om huru med Boet bör förhållas; och få de frånvarande åtnöjas med de närvarandes beslut.
- Andreas Wilhelmsson
- på Ryrsskog i Elfsborgs Län,
- Sundals Härad och Ryr Socken.
- Nämdeman.
= Genom muntligt förordnande i vittnens närvaro, hvilket vid Carlskrona Rådhus-Rätt blifvit under den 16 Nov. 1835 behörigen bevakadt, har nu mera afl. Post-Inspektoren Nils Hindrik Hedéns i liftiden den 27 nästförutgångne Augusti tillagt dess Moder Enkan Anna Jönsdotter i Jogestorp all dess efterlemnade Egendom, hvarom den aflidnes Broder Johannes Hedén hvars vistande är obekant, härigenom underrättas, med den erinran tillika, att om Testamentsklander ville väckas, bör den i 18 Cap. i Ärfda-Balken stadgade tid och ordning derföre iakttagas; hvilket första gången kungöres.
= Som Arfvingarne uti Sterbhuset efter afl. Hustru Catharina Jonsdotter Törngren i Hammarsebo By af Molilla Socken i Calmar Län, vid nu förestående Arfskifte, sakna all säker upplysning om Dottersonen Johan Törngrens vistelseort, hvilken, född i nämde Socken och By, och nu omkring 27 år gammal, för flera år sedan engagerade sig uti Handel i Kalmar, men derifrån sedermera lärer begifvit sig till Stockholm, och efter sägen, skall derstädes hafva ingått vid något af Garnisons-Regementerne; så anmodas bemälte Johan Törngren ej allenast sig i Sterbhuset skyndsamt tillkännagifva och sin rätt bevaka, utan äfven, i händelse han skulle vara med döden afgången, den eller de, som tilläfventyrs om honom haft eller hafva någon närmare kunskap, att sådant benägit till upplysning meddela Pastors-Embetet i Molilla Socken, under adress Wimmerby Post-Kontor.
= F. d. Handlanden i Götheborg Johan Peter Fröding och Sjömannen Mauritz Falk från Strömstad, hvilka, om de lefva, skola vistas utrikes och äga att utfå arf efter härstädes afl. Handlanden Sven Stiegler och hans afl. Hustru Christina Charlotta Minten, varda, likmätjgt 15 Cap. 5 §. Ärfda-Balken, jemförd med Kongl. Förordningen af den 30 sistl. Maj, härigenom förelagde, att inom 10 år från kungörandet tredje gången, sig hos Rådhus-Rätten anmäla för arfvets utbekommande, så framt all rätt dertill icke skall vara försuten; hvilket första gången kungöres. Uddevalla Rådhus den 17 Dec. 1835.
- M. Bagge.
AUKTIONER.
= Att Krono Skattehemmanet N:o 2 i Sörfly, Harneby Socken af Gefleborgs Län, om 4 Örelands-Skatt och värderadt till 1093 Rdr 21 sk. 4 rst. B:ko, genom Utmätnings-Auktion kommer att försäljas å Tingsstället i Hanebo Kyrkoby den 26 Jan 1835; varder härigenom första gången tillkännagifvet,
= Genom offentlig Auktion, som förrättas inför Vestgötha Kongl. Regementes Boställs-Direktion i Skaraborgs Län ä Lands-Kontoret härstädes Måndagen den Sjunde (7:de) Mars nästa år, klockan Tolf (12) på dagen, utbjudes till arrende från Midfastan år 1837 följande Boställen vid nämnde Kongl. Regemente, nemligen:
1:o F. d. Regements-Qvartermästares Bostarp 1 mantal Krono-Säteri i Kållands Härad och Åsaka Socken, på Trettio (30) års tid, emot, årlig natura skatt af 2 tunnor Hvete, 6 tunnor Råg, 2 tunnor Ärter, 6 tunnor Korn, 12 tunnor Blandkorn och 20 tunnor Hafra, samt årlig penninge-afgift till minimibelopp af 33 R:dr 16 sk. B:ko.
2:o F. d. Fänricks, Stareberg, 1 mantal Krono, i Skånings Härad och Saleby Socken, på Fyra (4) års tid, emot årlig naturaskatt af 8 tunnor Råg, 8 tunnor Korn, 10 tunnor Blandkorn och 18 tunnor Hafra, samt årlig penningeafgift af 33 R:dr 16 sk. B:ko minimibelopp.
3:o F. d. Sergeants, Synerål, Anders Persgården, 3/4 mantal Krono i sistnämnde Socken, på 30 års tid, emot årlig naturaskatt af 3 tunnor Råg, 4 tunnor Korn och 20 tunnor Hafra, samt årlig penningeafgift till minimibelopp af 33 R:dr 16 sk. B:ko.
4:o F. d. Sergeants Nättarp, 1/4 mantal Krono i Kinnefjerdings Härad och Häreneds Socken, på 30 års tid, emot årlig naturaskatt af 2 tunnor Råg, 2 tunnor Korn och 10 tunnor Hafra, samt årlig penningeafgift till 15 R:dr B:ko minimibelopp.
5:o F. d. Förares, Badened, Nohlgården, 1 mantal Krono Skånings Härad och Quänums Socken, på fyra års tid, emot årlig naturaskatt af 4 tunnor Råg, 10 tunnor Korn, 15 tunnor Blandkorn och 20 tunnor Hafra, samt årlig penningeafgift till minimibelopp af 33 R:dr 16 sk. B:ko.
6:o F. d. Trumpetares, Bessliden, 1 mantal Krono i Kåkinds Härad och Hjo Socken, på 30 års tid, emot årlig naturaskatt af 6 tunnor Råg, 10 tunnor Hafra och 1 lisp. Smör, samt årlig penningeafgift till 30 R:dr B:ko minimibelopp.
7:o F. d. Löjtnants, Trimstarp, 1 mantal Krono i Wilske Härad och Gökhems Socken, på 30 års tid, emot årlig naturaskatt af 10 tunnor Råg, 16 tunnor Korn, 10 tunnor Blandkorn och 20 tunnor Hafra, samt årlig penningeafgift till minimibelopp af 33 R:dr 16 sk. B:ko.
8:o F. d. Trumpetares, Vester-Vånger, Bäckg. 1 mantal Krono i Skånings Härad och Wånga Socken, på 30 års tid, emot årlig naturaskatt af 6 tunnor Råg och 6 tunnor Korn, samt årlig penningeafgift till 25 R:dr B:ko minimibelopp.
9:o F. d. Fänricks, Lerdala, Bomsgården, 1 mantal Krono i Wadsbo Härad och Lerdala Socken, på 30 års tid, emot årlig naturaskatt af 25 tunnor Råg och 10 tunnor Hafra, samt årlig penningeafgift till minimibelopp 50 R:dr B:ko.
10:o F. d. Mönsterskrifvares, Bälum, Karfg., 1 mantal Krono i Walle Härad och Bälums Socken, att afträdas efter laga uppsägning och fardag, emot årlig naturaskatt af 5 tunnor Råg, 5 tunnor Korn och 8 tunnor Hafra, samt årlig penningeafgift till minimibelopp af 33 R:dr 16 sk. B:ko.
11:o F. d. Sergeants, Bjellum, Lunnag., 1 mantal Krono äfven i Bälums Socken, på 30 års tid, emot årlig naturaskatt af 20 tunnor Råg och 20 tunnor Korn, samt årlig penningeafgift till 40 R:dr B:ko minimibelopp.
12:o F. d. Trumpetares, Bäck, Korsgården och Hvalstad Storeg., 1 m:l Krono, i Vartofta Härad och Kymbo Socken, på 30 års tid, emot årlig naturaskatt af 5 tunnor Råg och 15 tunnor Hafra, samt årlig penningeafgift till minimibelopp 20 R:dr B:ko, och
13:o F. d. Kapitens, Tegalund, 2 mantal Krono Säteri i Barne Härad och Foglums Socken, på 4 års tid, emot årlig naturaskatt af 25 tunnor Råg; 25 tunnor Korn och 36 tunnor Blandkorn , samt årlig penningeafgift till 150 R:dr B:ko minimibelopp; Och har Boställs-Direktionen, enär anbud af städja i stället för årlig penningeafgift äfven kungöres och antages, fastställt minimibeloppet af städjan för hvardera af Bostarp, Stareberg, Synnerål Anders Persg., Badened Nohlgården, Trimstarp och Bälund Korssgården, till 666 R:dr 32 sk., för Nättarp till 300 R:dr, för Bessliden till 600 R:dr, för Vesler-Vånga Bäckgården till 500 R:dr, för Lerdala Bomsgården till 1,000 R:dr, för Bjellum Lunnag. till 800 R:dr, för Bäck Korssgården och Hvalstad Storegården till 400 R:dr, och för Tegerlund till 3,000 R:dr, allt Banko; hvarförutan till hugade spekulanters underrättelse meddelas: att naturaskatten till ofvanberörde belopp skall efter nästförflutne fem års medelmarkegångspris i Länet, jemte forlön å spannemålen, med penningar betalas: att städjan eller årliga penningeafgiften, som, utom naturaskatten, skall erläggas, kommer att bestämmas genom högsta anbudet, som dock icke kan antagas, derest det understiger här ofvan uppgifne minimibelopp: att städjan, om anbud deraf sker och blifver godkändt, skall antingen kontant vid auktionen eller före tillträdesdagen, till Direktionen inbetalas, eller ock förskrifning aflemnas å Städjekapitalet, jemte årlig ränta derå till fem för hundrade, intecknad i fast egendom, å Landet inom hälften af Bevillningsvärdet, och i Staden inom halfva Brandförsäkringssumman, då i första fallet ingen vidare säkerhet fordras, men, om inroparen utfäster sig att först vid Boställets tillträde, antingen städjan utbetala, eller derför lemna inteckning, som Direktionen finner nöjaktig, skall borgen för fullgörandet af detta åtagande vid Auktionstillfället afgifvas innan anbudet antages: Att Boställs-Direktionen äger tillgodonjuta årliga räntan å Städjekapitalet, ehvad det af Arrendatorn kontant inbetalas, och, derefter af Direktionen förvaltas, eller ock Arrendatorn derför lemnar inteckningssäkerhet, i hvilket sednare fall årlig ränta ifrån tillträdesdagen den 14:de Mars, beräknad till fem för hundrade å den utfäste städjan, bör, jemte öfriga arrendet, af Arrendatorn till Direktionen inbetalas inom den i kontraktet bestämde tid, men att Städjekapitalet med arrendets slut skall till Arrendatorn återbetalas, så vida han sine arrendeskyldigheter fullgjort; hvaremot i annat fall detta kapital, så långt det förslår, kommer att användas till godtgörande af bristande arrende eller åsamkad husröta, och, att vid anbud af årlig penningeafgift, borgen för de 5 första arrendeåren, ingången af 2:ne personer, en för begge och begge för en, såsom för egen skuld, bör aflemnas så väl tor natura-arrendets som nämnde penninge-afgifts behöriga erläggande och öfrige arrendeskyldigheters fullgörande, äfven i den händelse Arrendatorn under sagde tid skulle med döden afgå, hvilken borgen skall till vederhäftigheten och egenhändiga underskriften vara styrkt af Konungens Befallningshafvande eller Domaren i orten.
I öfrigt äro arrendeskyldigheterne uppfattade i öfverensstämmelse med Husesyns- och Boställs-Ordningen i det projekt till Arrendekontrakt, som, jemte en af Direktionen författad beskrifning om Boställenas beskaffenhet, under kungörelsetiden för spekulanter finnes härstädes att tillgå; Kommande anbud å arrende under kortare än ofvanuppgifne tidsrymd äfven att vid Auktionen göras och af Direktionen antagas. Mariæholm i Lands-Kontoret den 14 December 1835.
- Boställs-Direktionen.
- J. M. Hultström.
= Fredagen den 5 instundande Februari, kl. 11 på dagen, kommer offentlig Auktion, till upphandling af nedan specificerade Beklädnads-remtyg och Utredningspersedlar, att hållas uti Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Kollegium, samt å nedannämnde LandsKanslier:
a) Uti Malmö:
För Kronprinsens HussarRegemente.
Hvita Mössfjädrar 300 st., mörkblått Kläde 2,221 alnar, gult Boij 200 al., gult Kläde 109 al., Foderväf 2,900 al., stora, hvita Fårskinn 400 st., stora, svarta d:o 200 st., knappar af messing till Pälsar och Dolmän (helkulor) 400 dussin, dito Compasser (eller halfkulor) 1,800 dussin, dito till Ridbyxor 600 dussin, dito till Stallrockar 600 duss., gula Ullgarnssnören till Pälsar och Dolmor 13,000 al., Pälshängsler 200 st., Häcktor och Öskor 1,200 par, stora Bockskinn 400 st., Bolstervahr 4,000 al., stora, svarta Kalfskinn 200 st., Buldan 2,000 al., Stöflor med Sporrar och Klackjern 400 par, Halfsulor 800 par, Skjortor 800 st., Halsdukar af svart Hattfilt med 2:ne hvita lärftsrimsor 400 st., Ullstrumpor, half- 800 par, SabelTaskor med remmar 100 st., foderaler af svart Kalfskinn till Sabeltaskorna 100 st., Gehäng med beslag 100 st., Port d'Epéer 100 st., Patronkök med remmar 66 st., Skopåsar 83 st., Hästtäcken af filt 166 st., Täckjordar 250 st., Grimmor med skaft 253 st., Fodersäckar 250 st, Tornistrar 166 st., Fouragestreck 166 st., Skrapor 166 st. och Ströborstar 333 st.
b) Uti Götheborg:
För Götha ArtilleriRegemente.
Blått Kläde, 2 1/4 al. bredt, 4,543 alnar, gult Kläde d:o 230 al., blått Boij d:o 831 al., hvit Foderväf, 1 aln bred, 7,895 al., Buldan 3,253 al., Kamfas 36 al., stora, kullriga Messingsknappar 294 dussin, små d:o d:o d:o 488 d:o, mindre d:o d:o d:o 1,158 d:o, Kompositions-knappar 1,464 dussin, Epauletter af messing 11 par, halfäkta Guldgaloner, af 1/2 tums bredd 29 alnar, gula Redgarnssnören, 1/2 tum breda, 54 al., gula Redgarns Kragsnören 813 alnar, UppfästningsGranater af messing 1341 st., Häcktor ock Hakar 976 par, Axelklaffar af Kläde med Passepoils 314 par, Halsdukar af pressadt läder med messingsspänne 325 st., Kasker med beslag, Granater, Ziffror och Hakfjäll 122 st., Tagelliggare 22 st., Skärp af redgarn 163 st., Grenskinn med stöfvelskoning och hällor 976 omgångar, Skjortor 1,952 st., Ullstrumpor, långa, 976 par, d:o korta 976 par, Stöflor 488 par, Sporrar 325 par, Skor 976 par, lösa Sulor 1,301 par, Cartoucher af svart Blankläder 98 st., Cartouche-Remmar af gult sämskadt skinn 98 st., Koppel Sabelgehang af gult Sämsk 98 st., Sabelhandremmar 98 st., Ränslar af ludet Kalfskinn med Bärremmar, 65 st., Mattornistrar af Buldan 65 st., Dricksflaskor af koppar med lock 65 st., och Flaskremmaf af svart läder med spänne och söljor 65 st.
c) Uti Christianstad:
För Wendes Artilleri-Regemente.
Blått Kläde, 2 1/4 alnar bredt, 3,393 al., gult d:o d:o 130 al., hvitt d:o d:o 37 al., blått Boij 208 al., hvit Foderväf, 1 aln bred, 3,578 al., Buldan 2,500 al., Canfas 21 al., stora, kullriga Messingsknappar 383 dussin, släta d:o d:o 375 dussin mindre, kullriga d:o d:o, 687 dussin, halfrunda d:o d:o 875 dussin, Kompositionsknappar 1,125 par, halfäkta Guldgaloner, 1/2 tum breda, 19 alnar, Redgarnssnören, gula, 1/2 tum breda, 15 alnar, blå snören, band af Redgarn 375 alnar, blå Redgarnssnören, knäpp, 9,500 al., hvita Snören, drejade af redgarn, 1,875 al., blå snören d:o d:o 3,000 al., gula, breda snören d:o 41 al., smala d:o d:o 48 al., Häcktor och Hakar 1,500 par, Halsdukar af pressadt Läder med Messingsspänne 250 st., Kasquer med beslag, Granater, Ziffror och Hakfjäll 94 st., Tagelliggare 94 st., Knutskärp af redgarn 94 st., Grenskinn med stöfvelskoning och hällor 750 omgångar, Skjortor 1,500 st., Ullstrumpor, långa, 750 par, dito korta 750 par, Stöflor 500 par, Sporrar 250 par, lösa Sulor 2,250 par, Cartoucher af svart Blankläder 75 st., Cartoucheremmar af gult sämskadt skinn 75 st., Koppel-Sabelgehäng af gult Sämsk 75 st., Sabelhandremmar 75 st., Dricksflaskor af Koppar med lock 50 st. och Flaskremmar af svart läder med Spänne och Söljor; hvarjemte på samma dag och timma endast inför
Kongl. Krigs-Collegium
kommer att utbjudas:
För Kongl. Lif-Gardet till Häst.
Mellanblått Kommisskläde 2,743 alnar, hvitt d:o d:o 810 al., Redgarnssnören till Kapotter 350 al., d:o hvita, breda 600 al., d:o d:o smala 26,400 al., d:o d:o fyrkantiga 12,867 al., d:o d:o mindre breda 2,200 al., Pälshängslen af hvitt redgarn 200 st., Escharpes med knutar af redgarn 200 st., försilfrade knappar, helrunda, 666 dussin, d:o d:o halfrunda 3,100 dussin, d:o af komposition 500 dussin, Fårskinn, hvita, 400 st., d:o svarta 200 st., Foderväf, Kommiss, 5,841 al., Boij, hvit, 200 al., Kamfas 108 al., Hussarmössor med tillbehör och foderaler 200 st., försilfrade Messingsplåtar 200 st., hvita Tuppfjäders-Plymer 200 st., Stöflor med klackjern 400 par, Sporrar 400 par, lösa Sulor 800 par, Halsdukar af Blankläder med Messingsspänne 400 st., Skjortor 800 st., Ullstrumpor 800 par, Grenskinn till ridbyxor med hällor 400 omgångar, Handskar 400 par, Kalsonger af Bockskinn 17 par, Kartoucher af svart Blankläder med remmar och försilfrade beslag 50 st., Sabeltaskor med d:o d:o 133 st., Koppel-Gehäng d:o d:o 100 st., Pistols löskolfsremmar 67 st., Sabelhandremmar af svart blankläder 100 st., Eschabraque-Tofsar 187 st., Hästtäcken af filt 125 st., Grimmor 187 st., Täckjordar 187 st., Skopåsar af läder 94 st., Skrapor 375 st., Ströborstar 375 st., Fodersäckar 187 st. och Tornistrar af buldan med läderbottnar 187 st.
För Kongl. Svea och Andra Lif-Gardes-Regementerna.
Blått Kläde, 1,600-trådigt, 9/4 bredt, 3,792 alnar, d:o d:o Kommiss eller 1,500-trådigt, 3/4 bredt, 5,450 al., d:o gult, 9/4 bredt, 527 al., dito svart d:o 1,500-trådigt, 683 al., dito rödt d:o 527 al., Boij, gult d:o, 1,489 al., d:o rödt d:o 1,099 al., d:o hvitt d:o 256 al., Lärft, 1 1/4 al. bredt, 4,100 al., Foderväf, ordinär hvit, 1 aln bred, 15,165 alnar, d:o d:o svart d:o 1,230 al., Buldan, 1 aln bred, 8,200 al., al., Kanfas, styf, 615 al., Snören af hvit tråd 13,120 al., d:o d:o breda 280 al., d:o d:o smala 6,863 al., Messingsknappar, kullriga, större, 6,378 dussin, d:o d:o mindre 1,093 dussin, d:o d:o små 2,050 dussin, Klackjern 1,093 par, Häcktor och Öskor 4,920 par, Plymer af hvit Gåsfjäder 273 st., Exercitie-Mössor af kläde 328 st., Klädesvantar 328 par, Messings Hatt-Kordoner med Vasar och Träns 410 st., Epauletter, hvita, af tråd, 800 st, d:o röda d:o 20 st, Hattar, runda, med knappar, kantning och hakrem, 820 st., Tagelliggare, svarta, 820st., Tagelplymer d:o 820 st., Kompagnimärken af Ullgarn 820 st., Läderhalsdukar, pressade, med Messingsspännen 820 st., Skjortor 2,186 st, Ullstrumpor, långa, 2,186 par, Skor 2,186 par, Halfsulor 2,186 par, Axelgehäng af sämskadt Läder 164 st, Huggarhandremmar af d:o 164 st, Bandoler af svart Blankläder 155 st., Bandolerplåtar af messing 155 st., Ränslar af svart Kalfskinn 109 st, Ränselbärremmar af sämskadt Läder 109 st., Koppardrickes-flaskor med lock 109 st., Flaskremmar af svart läder med spännen och söljor 109 st., och Mattornistrar af Buldan 109 st., samt
för Kongl. Svea Artilleri-Regemente.
Blått Kläde, 2 1/4 al. bredt, 4,573 al., d:o gult d:o 165 al., svart Halfkläde 5 al., blått Boij 792 al., hvit Foderväf, 1 al. bred, 7883, svart d:o d:o 11 al., Buldan 3,258 al., Kanfas 60 al., stora kullriga Messingsknappar 271 dussin, små d:o d:o d:o 764 dussin, mindre kullriga d:o d:o 832 dussin, Stiblett d:o d:o 18 dussin, Kompositions d:o 1,426 dussin, Epauletter af messing 11 par, halfäkta Guldgaloner, 1/2 tum breda, 30 al., gula Redgarnssnören, 1/2 tum breda, 23 alnar, Kragsnören d:o d:o 768 alnar, gula, breda snören 61 alnar, smala d:o d:o 72 al., Granater 41 st., Uppfästnings-Granater af messing 1,267 st., Häcktor och Hakar 395 par, Axelklaffar af Kläde med Passepoils 296 par, Halsdukar af preatadt Läder med Messingsspänne 335 st., Kasquer med Beslag, Granater, Ziffror och Hakfjäll 112 st, Tagelliggare 112 st., Skärp af Redgarn 158 st., Tschacots 9 st., Vapenplåtar 9 st., Namnplåtar 9 st., Kocardpompons 9 st., Handskar 298 par; Maggördlar 373 st., Grenskinn med stöfvelskoning och Hällor 950 omgångar, Mösskärmar 55 st., Skjortor 1,900 st., Ullstrumpor, långa, 1,005 par, d:o korta 895 par, Skor 119 par, lösa Sulor 1,602 par, Sporrar 298 par, Kartoucher af svart Blankläder 90 st., Kartouche-remmar af gult sämskadt Skinn 90 st., svarta Axelgehäng 6 st., Koppel-Sabelgehäng af svart Blankläder 90 st., Sabelhandremmar 90 st., Ränslar af ludet Kalfskinn med Bärremmar 16 st., Mattornistrar af Buldan 60 st., Dricksflaskor af Koppar med lock 60 st. och flaskremmar af svart läder med Spänne och Söljor 60 st; — hvilket härigenom kungjordt varder, till underrättelse för hugade Spekulanter, som äga att uti Kongl. Krigs-Collegii Andra Departements, Utrednings-Afdelnings Militär-Contor samt å Lands-Kanslierne i Malmö, Götheborg och Christianstad bese de prof och modeller, hvilka skola tjena till eftersyn för leverans af ifrågavarande persedlar, som alla böra omkostnadsfritt för Kongl. Maj:t och Kronan vara levererade, der lägsta anbuden göras, för Svea, Götha och Wendes Artilleri-Regementer inom den första (1) Augusti 1836, för Kron-Prinsens Hussar-Regemente inom den första derpå följande September, för Kongl. Svea och Andra Lif-Gardes-Regementerne inom den första Oktober sistnämnde år, samt för Kongl. Lif-Gardet till Häst inom den första Mars 1837, vid det ansvar Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente, angående Upphandlings-Auktioner för Landt- och Sjöförsvaret den 20 December 1825 bestämmer, hvaremot betalningen erhålles efter fullgjord och godkänd leverans sedan Räkning derå, försedd med behöriga besigtnings- och levererings-bevis blifvit till Kongl. Collegium ingifven. Förseglade Anbud kunna före Auktionens början till så väl Kongl. Krigs-Collegii Aktuarie som vederbörande Lands-Kanslier lemnas, hvilka anbud icke få hänföras till flere än en Persedel, som å omslaget alltid bör vara uppgifven, till rättelse vid öppnandet, hvilket sker i Spekulanternas närvaro; och kommer den, som antingen vid Auktionen eller genom förut ingifvet skriftligt erbjudande gjort lägsta anbudet att leveransen tillerkännas, så framt icke Regementerne sjelfve, i följd af den uti gällande Passevolance-Kontrakt dem förbehållna optionsrätt, vilja emot enahanda priser anskaffningen sig åtaga, hvarom blifvande Leverantörer sist inom den uti 19 §. af ofvannämnde Nådiga Reglemente föreskrifna tid skola blifva underrättade; och i händelse Regementerne förklara sig vilja anskaffa blott en del utaf ett till leverering inropadt parti af ofvanuppräknade Persedlar, åligger det den, som stadnar för lägsta anbudet å hela partiet, att återstoden deraf icke dessmindre på föreskrifvet sätt leverera. Börandes Författningarna likmätigt, okända Bjudare förete till vederhäftigheten af vederbörande Magistrat eller Domhafvande styrkt borgen för fullgörande af hvad de till leverering sig kunna åtaga, så vida afseende å deras anbud skall kunna göras. Stockholm den 81 December 1835.
BORGENÄRS-SAMMANTRÄDE.
= Hrr Kreditorer uti Grosshandlaren G. Sommelii Konkurs, behagade allmänt sammanträda, Lördagen den 9 Jan., uti de rum, som å Börs-Källaren anvisas, för att öfverlägga om antagligheten af det för anläggningen å Hästholmen gjorde köpeanbud samt åtskilliga andra Massan rörande angelägenheter. Enligt Konkurslagen erinras, att de frånvarande få åtnöjas med de tillstädeskomandes beslut.
Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri.
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)