Wikisource

Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-11

←  N:o 6. Lördag 9 januari 1836
Post- och Inrikes Tidningar
N:o 7. Måndag 11 januari 1836
 N:o 8. Tisdag 12 januari 1836  →
Index


[ 1 ]

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 7. Måndagen den 11 Januari 1836.


Meteor. Obs Den 9 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 25,98; 7 1/4 gr. kallt, V. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,97; 6 3/4 gr. kallt, V. klart. — Den 10 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 25,93; 7 1/4 gr. kallt, O. dimma. Kl. 2 e. m. Barom. 25,88; 7 1/4 gr, kallt, O. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,83; 4 1/4 gr. kallt, O. mulet. — Den 11 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 25,70; 3 gr. kallt, SO. mulet.

Icke-Officiell Afdelning.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Stockholm.

Fortsättning från N:o 6, af Kommerse-Kollegii afgifna Berättelse rörande Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart under år 1834:

På Konungariket Nederländerna funno Svenska varor afsättning till ökadt belopp mot föregående år, ehuru införseln derifrån något minskats och Svenska fraktfarten på dessa hamnar sysslosatte färre fartyg. Den skillnad i Lotspenningar för Svenska och Nederländska fartyg, med 25 procent, som i Vliessingen ägde rum, har genom en detta år utfärdad förordning blifvit upphäfven; dock har en för denna afgift fastställd, för alla Flaggor lika, Tariff deri verkat betydlig förhöjning.

Handeln med Belgien, ehuru detta lands hamnar voro af ett mindre antal Svenska fartyg besökte, lemnade, såsom följd af en starkare utförsel med främmande fartyg, ett öfverskott, utöfver importen derifrån, af mera än 180,000 R:dr Banko.

Stora Britanniens kommersiella välstånd, som sistlidne år ansågs högre än vid någon föregående tidpunkt, underhöll äfven handeln med Sverige i ungefär lika skick, som de nästföregående åren. Värdet af de varor dit exporterades, hvilket år 1833 uppskattades något öfver 4 millioner, är för 1834 beräknadt till 3,964,871 R:dr, och importen derifrån, som nästföregående året ansågs till 1,395,149, har befunnits för det sistförflutna uppgå till 1,764,246 R:dr; hvarigenom således likväl ännu 2,200,000 R:dr kommit Rikets Växeltillgång tillgodo. Svenskt stångjern af vanliga stämplar betaltes derstädes, oförtulladt, med 11 à 12 £. St. per ton, och många af dessa befunnos så betydligt förbättrade, att de kunnat till mindre dyrbara stålarbeten användas. Engelskt jern såldes deremot i London för 6 à 7 £ St. per ton. Svenska trädvaror hade till något ökadt belopp funnit afsättning, ehuru alltid tryckte af den tull, nära 200 procent af varans värde, hvars nedsättning konsumenterne hvarje år förgäfves påkallat. Ett Parlamentsbeslut har äfven i år tillintetgjort den spekulation, som stundom ägt rum medelst Östersjötimmers öfverförande till Canada, för att derifrån i England inkomma under den låga tull, som för införseln derifrån är stadgad. — Linfrö och Kreatursben, till gödning, hade varit eftersökta artiklar från Sverige. En öfverflödande tillgång på penningar till 2 1/2 à 3 procents årlig ränta, i förening med hopad tillförsel af Ull från Tyskland och Australien, samt af Silke från Italien, China och Indien, hade satt fabrikerna i tillfälle att med lätthet fullgöra de från Amerika ingångna beställningar. Spanmålspriserne voro i sitt lägsta förhållande, eller 36 à 40 skilling St. per Quarter (svarande mot 62 1/2 Svenska kappar), för hvetet, och tullen i följd deraf 43 skillingar 8 pence, samt Växel-kurserne till Englands förmån, oaktadt den starka försändning af Silfver, som städse ägde rum till Kontinenten, men hvilken försändning tvifvelsutan öfvervägdes af de från Amerika ofta ingående Guld- och Silfver-remisser. Någon farhåga för beståndet af lifligheten vid fabrikerna väcktes väl af de sammansättningar, som Fabriks-arbetarne på många orter i landet organiserade, till uppstegrande af arbetslönerna: Dock synes det, som vådan deraf upplöst sig i en allmän belåtenhet med den konjunktur, som var för handen. — En lättnad för Sjöfarten på London erhölls genom ett Parlamentsbeslut af den 25 Juli, som nedsatte tonnage-afgiften derstädes å fartyg i allmänhet, så att de från eller till Sverige och Östersjöhamnarna kommande och gående äga numera att betala blott 1/2 Penny per ton, i stället för 4 pence. — Stångjerns-skeppningen till Stora Britannien, som år 1833 uppgick till 97,655 Sk℔ 19 ℓ℔, steg 1834 till 86,314 Sk℔.

Frankrikes tilltagande välstånd gynnade så afsättningen af Svenska produkter, att dylika till ett belopp af nära 2 millioner R:dr kunde der realiseras, eller öfver 500,000 R:dr mera än året förut. Direkta återskeppningen uppgick ej i värde till 300,000 R:dr. En beqvämare och fullständigare inredning af boningshusen, äfven bland de mindre förmögna Klasserna, lärer innebära orsaken till den starkare åtgången af bräder, som der visar sig; 47,280 Sk℔ Stångjern blefvo dit afskeppade, oaktadt den fortfarande höga tullen af 15 Fr. med Franska och 16 1/2 Fr. med främmande fartyg per 100 kilogrammer eller omkring 15 ℓ℔. Svensk Stapelstads-vigt, bestämd genom en förordning af den 21 December 1814, och oförändrad genom den Författning af den 27 Juli 1822, som förhöjde jerntullen till 25 Fr. med Franska och 27 1/2 Fr. med främmande fartyg, för annat stångjern, än som bestyrktes vara under hammare med trädkol tillverkadt.

Då Vinskörden i Södra Frankrike i följd af otjenlig väderlek lemnat vida mindre afkastning, förorsakades deraf en inskränktare tillgång på frakter, hvaraf Svenska flaggan, under ökad medtäflan af andra Nordiska nationers, äfven i någon mån rönte verkan. — Den tillgång af beck och tjära, som furuskogarne i granskapet af Pyrenéerne ännu lemna för inhemskt bruk, synes under dessa skogars dagliga förminskning efter hand komma att försvinna.

Handeln och Sjöfarten på Spanien röja för sistlidne år någon tillväxt utöfver det nästföregående; värdet af ditskeppade varor är beräknadt till 110,062 R:dr. samt af returerna till 123,244 R:dr. I Barcelona hade priset å plankor stigit; i Cadix var åter all afsättning genom personlig och politisk osäkerhet samt de vanliga arbetenas upphörande, ytterst försvårad och utsigterna för handeln ofördelaktiga.

Den återställda freden i Portugal har, såsom förmodas kunde, verkat förmånligt på handelsförhållanderna med Sverige. Ett ökadt antal fartyg besörjde en betydligare varuomsättning dessa länder emellan; utförseln dit anses hafva realiserat en summa af 416,270 R:dr och returerna uppgått till 226,137, så att behållningen kunnat till 190,142 R:dr beräknas. Genom den sistledne år i Portugal utkomna förordning, som nedsatte tullen å alla direkte från produktions-landet inkommande varor från 30 till 15 procent , samt å utgående från 30 till 1 procent af värdet, har saltpriset i S:t Ybes kunnat förminskas från 1,645 till 1,500 Rees per Moy, af 4 3/4 Svenska tunnor.

Å Sardiniska Rikets förnämsta hamn, Genua, befinnes någon tillökning i den väldiga exporten hafva ägt rum, men ännu mera å Toscanas Stapelplats, Livorno, hvarest, sedan den mest oinskränkta Portofrankofrihet där blifvit införd och all tull å främmande alster afskaffad, införseln af Svenska artiklar uppgick till ett värde af 198.000 R:dr och varor togos i utbyte för 104,796. Svenska bräder funno der god afsättning; Stångjern hade fallit i pris, men vissa kända Svenska stämplar för manufakturerande fortfara dock att efterfrågas. Jerntillverkningar från Sverige kunna der icke afsättas, enär sådana på stället af Franskt eller Elba-jern till lindrigare pris åstadkommas. Svensk Alun betaltes der dyrare än den Romerska och inhemska, men utan någon stark afgång; kunde priset derå nedsättas till likhet med dessa, ansågs försäljningen kunna blifva betydligare. Svensk hafra var införd, men, i anseende till ofullkomlig torkning, svår att afyttra. Deremot inkommo från Pommern betydliga partier hvete, som i Toscana alltid lär finna afsättning. Den fördel Svenska Sjöfarten skulle skörda af rättigheten, att på Elba intaga salt, har i anseende till otillräcklig tillgång derå ännu ej kunnat vinnas.

Oaktadt de författningar, nu varande Regering i Neapel vidtagit till uppmuntran af handel och näringar i dess Rike, hvaribland kan räknas inrättningen af en frihamn i Hufvudstaden, med nederlagsrätt för främmande och fri réexportation af varor utan afgifter, samt af en quarantaine för varors rening vid Cap Misene, har dock ingen anledning förekommit för Svenska fartyg att besöka denna hamn. Till Siciliens hamnar har ett inskränkt antal sådana under sistlidne år ankommit, men den fördom ansenliga Saltskeppningen från Trapani var jemförelsevis obetydlig. — Förutnämnda Regering har äfven sökt uppmuntra utförseln af dess produkter med egna fartyg, genom en Förordning af den 29 December 1833, som utsätter 10 procent premium för dem, hvilka under Neapolitansk, flagg andra gängen besöka Östersjön med inhemska artiklar, samt derifrån återföra Nordens produkter. Någon verkan af dessa bemödanden har kunnat röjas deri, att ett Neapolitanskt fartyg med salt sistlidne år till Sverige ankom, samt med jern och trädvaror afgick.

Till Österrikes hamn Triest ankommo endast 2:ne Svenska fartyg med tjära och jern. Till Malta, Grekland, eller någon af de Levantiska hamnarna, ägde från Sverige ingen expedition rum. Alexandria, i sin kommersiella betydenhet, af krig, missväxter och härjande sjukdomar nedsatt, emottog blott ett Svensk fartyg, för utländsk räkning dit befraktadt. Tunis och Tripolis blefvo likaledes af vår flagga obesökte.

Algier, ännu lidande under brist på ordning och stadga i sin Samhällsförfattning, synes dock genom Regeringens senaste åtgärder samt beständiga inflyttningar från Frankrike nog fästadt vid detta land, för att snart kunna räknas bland de för handeln vigtiga platser, hvarest äfven för Svenska sjöfarten en förtjenst är att påräkna. Denna Koloni besöktes sistlidne år af 8 Svenska fartyg med last från hemlandet, samt 5 dit befraktade från utländsk ort. Värdet af dermed införde Svenska produkter uppgick till 83,000 R:dr. Särdeles många Skeppsbrott på denna kust utmärkte sistledne år, hvaraf följderna för de olyckliga nu äro svårare att mildra, sedan deromkring boende vilda folkstammar ej mera lyda Regeringen i Algier. Kongl. Maj:t har derföre täckts i nåder förordna, det Dess Konsul å nyssnämnde plats skall äga, när nöden så kräfver, att lyfta erforderliga medel till de Svenska skeppsbrutnas utlösen, hvilka i annat fall skulle komma i Morernas fångenskap. Vådan i detta afseende har varit så mycket större, som en del af Marokkos inbyggare serdeles utmärkt sig, genom idkande af sjöröfveri, hvarunder, enligt deras utsago, 28 fartyg af olika flaggor blifvit af dem tagne. — Marokkanska hamnarne Tanger och Mogadore besöktes under ifrågavarande år af ett Svenskt fartyg hvardera. Landets handel var något utvidgad genom spekulation med vax, gummi, hudar, säd och serdeles med ull på Gibraltar, Marseille och Genua

(Forts. e. a. g.)

Örebro d. 30 Dec. Om Barnaundervisningen och Fattigförsörjningen uti denna Stad under innevarande år må en kort framställning göras, till särskild underrättelse för dem, som främjat dessa mensklighetens vigtiga angelägenheter.

Ifrån den stund, Wexelundervisningen här infördes, har man med nöje funnit, att en lyckligare uppfostran, i förening med tillsedd ordning hos det uppvexande slägtet, har slagit goda rötter. Man bör således hoppas, att den tillvexande generationen blifver bättre, än månge ibland de mognade och bortgående,

Lankaster-Skolehuset för fattiga Barn, skänkt af tvenne välgörare, upptages uti öfra våningen för Gossar, hvilka till ett antal af 125 sistlidne Hösttermin varit der intagne till fri undervisning uti bokläsning, skrifning och räknande, samt Biblisk Historia och första elementerna af Geografien. Antalet var ungefärligen lika Vårterminen. De, som öfvervoro sista examen, vitsordade Lärarens nitfulla och väl använda möda samt Lärjungarnas flit och framsteg. Härifrån utgå Gossarne dels till Schola Carolina, dels till handtverken och andra yrken. Vid årets begge Examina utdelades passande belöningar i böcker, som ädelmodigt skänktes af ungdomens vänner. Till behöfvande gossar hafva under året blifvit gifna vid pass 100 par trädskor, som begärligt önskats, och till det mesta bekostats af en till det ändamålet skänkt särskild fond.

En Elementar-Slöjdskola stiftades den 10 Februari 1834 genom subskription dels i penningar, dels i verktyg och materialier. 30 gossar, utsedde uti Lankasterskolan, njöto undervisning några timmar i veckan uti linear-ritning på fri hand, groffilning, samt yxans och sågens handterande. Denna anstalt, som af förekomna giltiga skäl måst hvila, kommer att snart upptagas. Nyttan har visat sig god.

Skolan, för fattiga flickor uti nedra våningen af samma hus, har sedan är 1831, då hon stiftades och invigdes, varit af ganska stor nytta. 80 fattiga flickor njuta der, hvardera terminen, fri undervisning uti bokläsning, räknande, skrifning, sömnad, spånad och strumpstickning, för att danas till skickliga tjenstepigor och med tiden dugliga husqvinnor. De, som utgått och emottagits uti bättre hus, hafva emotsvarat hoppet. Examina hafva blifvit hållna, och tjenliga uppmuntringar gifna. En välgörare har detta år ditskänkt 80 par läderkängor. Den dyrbara nåden har vederfarits skolan, att H. M. Drottningen, under Dess resa denna höst, hugnat den med besök, uppmuntrat lärarinnan och barnen, besett dessas sysselsättning, förklarat Sitt nådiga välbehag, och till förstärkning af skolans fond, af gåfvor och testamenten uppkommen, förärat 100 R:dr B:ko. H. M. Konungen, hvars ädelmod omfattar och huldrikt understödjer hvarje god inrättning, har dessa år gifvit, och gifver ännu med Konglig frikostighet medel för denna skolas försäkrade bestånd.

På bekostnad af välgörare, som vilja vara till namnet okända, hafva 3 fattiga gossar och 3 fattiga flickor ibland skolbarnen blifvit fullt uppklädda, hvarförutan många fattiga flickor derifrån bekommit läderkängor.

Det bör härvid icke obemält lemnas, att en hederlig medborgare och barndomsvän inom staden, förklarat sig vilja skänka 50 R:dr B:ko, till inköp af strumpor åt fattiga skolbarn. Anstalt är fogad om dessa strumpors anskaffande.

Uti enskilta skolor inom staden hafva dessutom 200 barn blifvit med all flit och trohet undervisade.

Uti Uppfostringshuset, förr kalladt Arbetshuset, för fattiga barn, hafva detta år 125 barn varit intagna sålunda, att de yngre, ifrån 6 till 9 à 10 år, njuta allt [ 2 ]fritt på stället, men de äldre till omkring 15 år äro utackorderade, till det mesta hos beskedligt folk på landet. Årlig mönstring och examen hålles, då Nya Testamenten, Bibliska Historier och Psalmböcker utdelas dels till behöfvande och dels till belöningar. En Direktion vårdar med all ömhet denna välgörande inrättning.

November-Kassans Direktion äger tillgång att lemna goda årliga understöd åt fattiga barn, helst af Pauvres Honteux, och hvaraf många stadens barn njuta förmånen af uppfostran. Med all den trohet och ömhet, som den ädla stiftningen åsyftar, har Direktionen sorgfälligt uppfyllt sina åligganden.

Det egentliga Fattigverket har Fattigvårds-Direktionen sig uppdraget att vårda. De fattiga af alla klasser hafva till ganska stort antal njutit understöd i mon af tillgångar, dels af kapitaler, spanmål och ved, dels af tillskott utaf stadens invånare, som med välvillig omtanka exemplariskt nitälska för sina af nöden tryckta likar. De uslaste, till ett antal af 46, underhållas uti stadens Fattighus. Dessutom hafva alla fattiga fri läkarevård, de utfattiga fria läkemedel och i händelse af dödsfall, begrafningshjelp af Fattigkassan.

H. M. Konungen har, vid Dess resa genom länet i Oktober, täckts i Nåder anordna åt stadens fattiga en gåfva af 400 R:dr B:ko att, fördelad på 8 månader, lemnas. De uti Oktober först gifna 50 R:dr Bk:o utdelades genast, efter särskilt Nådig föreskrift: de för December utdelades på Julafton, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, af stadens Pastor och Borgmästare. Det var en ljuf själens njutning att höra emottagarne tacksamt välsigna den Höge Gifvaren, under hjertliga välönskningar öfver Honom och Dess Höga Hus.

Den plägseden att härstädes till Julen sammanskjuta gåfvor för utdelande ibland de fattiga utaf alla klasser, har äfven i år varit iakttagen, så att de fattiga icke behöft att besöka husen, utan efter Fattigvårds-Direktionens pröfning erhållit jemnare andelar. (Närmare underrättelser härom lemnar en särskilt uppsats.)

Under det man mer och mer emotser och arbetar på en stigande aktning för sedlighet och beredd duglighet hos de uppvexande yngre, bör den anmärkningen till vederbörandes heder icke glömmas, att det egentliga tiggeriet nästan alldeles upphört. Dess fullkomliga utrotande väntas med hopp efter hand, i den mon källorna till det onda uttorka och tillfälliga orsaker upphöra, och en bättre ordning uti allt varder insedd och älskad. (Orebro T.)

Fahlun. Bergshauptmannen, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Hr Anders Pihl, född den 26 Februari 1757, afled vid Stora Kopparbergs Grufva den 2 Januari kl. 12 på dagen, och med honom har Samhället förlorat en bland dess upplystare och aktningsvärdare medborgare.

= Under loppet af år 1835 äro inom Christinæ Församling vigde 13 par (hvaribland en enkling för 3:dje gången, och 2:ne enkor); födde 62 barn; gossar 29, hvaraf 5 oäkta, och flickor 33, hvaraf 6 oäkta; döde 49; 26 mankön och 23 qvinkön.

= År 1835 äro uti Stora Kopparbergs Församling födda: af mankön 37 och af qvinkön 31, summa 68, hvaribland 10 söner och 5 döttrar oäkta. Under samma tid äro döda, äldre personer: af mankön 26 och af qvinkön 15; samt barn under 10 år: af mankön 9 och af qvinkön 6, tillsammans 56.

(Tidn. för St. Kopparb. Län.)

Som, vid uppgifternes meddelande till innevarande års Kalender, Kongl. Portugisiske härvarande Chargé d'Affaires, Hr Antonio Jose da Silva Loureiro, Kommendör af Christi Orden, af förseende icke blifvit upptagen bland de pag. 460 och 461 anförde fremmande Makters i Stockholm residerande Sändebud; har anstalt blifvit fogad, att det felaktiga bladet af Kalendern omtryckes, och kommer att hållas köparne af Kalendern tillhanda hos Kongl. Boktryckarne P. A. Norstedt & Söner.

HANDELS-UNDERRÄTTELSER.

Malta den 30 Nov. Senaste tidningar från Tripoli gifva vid handen, hurusom Choleran nyligen utbrutit i Daerna, och man säger äfven i Bengasi. Sjelfva staden Tripoli tyckes redan frukta besöket af samma farsot — Den nya Paschans första steg var att sända en ny Bey med 500 man troppar till Bengasi, för att bemäktiga sig staden och kastellet, hvilket ock skedde utan ringaste motstånd och blodsutgjutelse. Araberne inuti landet fortfara emellertid att visa sig obenägna till lydnad och skatt under den nya regegeringen. — Den förr omnämnda blockaden af Tripolis kust har varit utan påföljd, och kan således anses såsom upphäfven; äfvensom den omtalta karantänsinrättningen ej ännu erhållit officiel sanktion. — Handeln i Tripoli är nästan i fullkomlig hvila.

Königsberg den 16 Dec. Äfven här inställde sig vintern i år ganska tidigt, och redan om natten den 8 och 9 Nov. gjorde frosten slut på skeppsfarten, hvarigenom stor oreda och en myckenhet onödiga kostnader påkommo, i anseende till ett ej ringa antal spanmålsfartyg, som lågo i Pillau dels half- och dels nästan fullastade samt nu väntade på bördingar, som voro infrusna med återstoden. Inom månadens slut inträffade likväl töväder, och det lyckades att genomisa de här och annorstädes återhållna fartygen ett stycke, så att de kommo i flott vatten, hvarigenom expeditionerna vunno framgång och alla skeppen affärdades, på ett par när, som ännu ligga under lastning. De betydligaste höst-expeditionerna företogos till Petersburg och Wiborg, mest med råg, mindre hvete, dernäsl något korn m. m.; de äfven ansenliga skeppningarne för Dansk räkning torde kunna mindre anses för en följd af verkligt behof, än såsom framkallade af spekulationen, och säkert har en god del deraf befordrats till Norrige, hvilket Rike äfvenledes fått sin ej obetydliga tillförsel direkte härifrån. För dessa båda länder blef i synnerhet korn under senare tiden efterfrågadt, hvarigenom en prisförhöjning desto mera var oundviklig, som då ännu ingen stor tillförsel deraf kunna inträffa. Priset har nu åter sänkt sig något. — Väderleken fortfar att vara mycket ombytlig, och inverkar menligt på sundhetstillståndet, så att ett slags Influenza sedan fyra veckor herrskar, och enkla fall af Cholera förekommit, utan att likväl dödsfall deraf förnummits. Pregelfloden har nu för tredje gången sitt istäcke, men äfven det har å nyo blifvit förstört genom de senare dagarnes stormar, hvarjemte skeppsfarten ändå för andra gången är hämmad. I omfång har den hittills varit sålunda beskaffad, att till den 10:de dennes 356 fartyg anländt till Pillau, 620 till Memel och 611 till Danzig. — Tillförseln af Norrsk sill till Pillau kan för innevarande år uppskattas till circa 35,000 tunnor, hvari 25 främmande och 44 Norrska fartyg deltagit. Priset å Bergens vårsill är 17 à 18 Fl. för ovräkt och opackad tunna till konsumtion, och derföre med 3 Fl. per tunna förbrukningstull, som varan drager. — Af jern har så mycket hitkommit från Schlesien till lindrigare pris, än hvarföre denna vara kan hitföras från Sverige, hvadan blott obetydligt införskrifvits från Stockholm; någon synnerlig förkofran lärer icke eller deruti kunna för nästa skeppningstid väntas, emedan Preussens tulltariff blir oförändrad för nästkommande år.

UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

Österrike.

Wien den 22 Dec. Man talar om att föröka vår sjömakt; hvartill så väl den allt mer och mer sig utvecklande handel, som ifrån våra hamnar vid Adriatiska hafvet bedrifves med Levanten, Egypten och Norra Afrika, synes gifva fullkomlig anledning, som den omständigheten, att de stora sjömakterna förstärka sina skeppsstationer i Medelhafvet. (Hamb. Corr.)

Turkiet.

Bref ifrån Moldauiska gränsen meddela underrättelser ifrån Jassy af den 3 Dec., hvilka förmäla, att Furst Stourdza förvist tre förnäma Bojarer till sina egendomar. En del påstå, att orsaken till denna åtgärd varit, att de underhållit en misstänkt brefvexling med vissa personer i Paris, andra åter, att de länge varit i onåd hos Fursten, emedan de tillåtit sig oförsiktiga yttranden om honom, för det han tillhandlat sig många staten tillhöriga egendomar. Om man får sätta tio till hvad resande och andra enskilta personer berätta, så är man i Moldau mycket mindre nöjd med Furst Stourdzas administration, än med Furst Ghikas i Wallachiet. Ghika är en Furste, som på allt sätt sörjer för sina undersåtares så väl moraliska som materiella intressen. (Allg. Zeit.)

Egypten.

Courier innehåller följande bref från Alexandria: Om man lärt att hata det Egyptiska system, som följes i Syrien, så har detta så mycket mera gifvit anledning att fästa vår uppmärksamhet på Drusernas lilla sjelfständiga stat, i hvilken enhet, frihet och välstånd voro rådande. Den var en oase midt i den förstöring, som herrskade rundtomkring. Detta folk, som bebor Libanon, var hittills, genom landets otillgänglighet och sin krigiska styrka, sjelfsländigt, och kunde trottsa alla underkufningsförsök, äfven då Ottomannerna ännu voro i sin fulla kraft; i alla stridigheter inom Syrien, uppträdde alltid deras Emir Beschir såsom skiljedomare. Hans öfvergång till Ibrahim Paschas sak var det, som för denne banade vägen till alla hans senare framgångar. Men ett så sjelfständigt folk var beständigt en nagel i ögat för Egyptiern; så snart derföre Ibrahim trodde sig nog stark, sökte han att tillintetgöra Drusernas frihet. Folket är nu afväpnat, den Egyptiska konskriptionen öfverallt införd, en förhatlig skatt kallad Feurdi är lagd på invånarna, som minskar en tolftedel af all enskilt inkomst, hvilken användes till administrationskostnadens bestridande; dessutom har Regeringen i Syrien infört samma tryckande monopolium, som så länge varit rådande i Egypten. Drusernas hufvudstad Derel Kamer är besatt af 4000 Egyptier, deras Furste Emir Beschir står under uppsigt, och 150 Druser hafva blifvit förda till Egypten, och man fruktade icke utan orsak, att Emir Beschir och hans familj skulle dela samma öde. Mehemed Alis inkomster uppgå årligen till en summa af 4 mill. P. Sterl. under det han för Egypten, Kandia och Syrien betalar till Sultan en skatt af 450,000 samma mynt om året. De 150 Druser, som, slutna i bojor, blifvit hitförda, befinna sig i härvarande arsenal, och detta är den första frukten af Ibrahims trolöshet. (Allg. Zeit.)

Södra Amerika.

(Öfver London.) New-Yorker-tidningarne af den 24 Nov. meddela följande underrättelser från Mexiko: Nyheterna från detta land bli allt mer och mer af största vigt. Den ställning det antager i hänseende till Tejas, torde möjligtvis förorsaka en brytning med de Förenade Staterna. I följd af det motstånd Tejas gör mot den nya Regeringen, ökas med hvarje dag den fiendtliga sinnesstämningen mot de Förenade Staterna, hvilka tros för mycket sympatisera med denna koloni.

Paketbåten Montezuma, Kapten Davis, som i förrgår hitkom från Vera-Cruz, medförde underrättelser från denna hamn till den 5, och från Mexiko till den 1 dennes.

Underrättelser om de senaste rörelserna i Tejas, hade ankommit till hufvudstaden, och, hvad man borde vänta, der ådragit sig allmän uppmärksamhet. De kraftigaste åtgärder vidtogos utan uppskof, och, enligt all sannolikhet, få vi snart erfara allvarsamma uppträden i provinsen. En allmän ovilja och en synbar misstänksamhet röjde sig mot de i Mexiko vistande Amerikanarna, och man fruktade att någon skada skulle tillfogas dem, till deras personer och egendom. — Ett stort antal kaparebref — berättelserna uppgifva 500 — hade blifvit skickade till Vera-Cruz, för att utdelas när tillfälle dertill yppade sig.

Den nya konstitutionen har af kongressen blifvit antagen och proklamerad. Någon opposition förspordes väl, men utan framgång.

Följande utdrag ur ett af Regeringens blad utvisar dess tänkesätt uti ifrågavarande ämne:

"Kolonisterna i Tejas ha rest sig mot Regeringen, eller rättare sagt mot nationen, som visat dem en så ädel gästfrihet, och försedt dem med hjelpmedel till lifsbergning och förkofran. Medborgare! det är här icke fråga om att utsäga sin tanka till förmån för federalism eller centralism, eller om hvilken som skall regera. Hvad dessa otacksamma åsyfta är, att beröfva Mexiko den fruktbärande jord dit de inlätos, utan något annat vilkor, än undergifvenhet för det land de skenheligt lofvade att lyda. En handfull trolösa äfventyrare, förförda eller missledda, som det säges, af dessa fiender till sitt fädernesland, Lorenzo Zabalia och Jose Antonio Meijo, försöka att från en vrå i republiken, från den ort dit de af medlidande tillätos begifva sig, att föreskrifva lagar för, och gäckas med det hjeltemodiga och tappra Mexikanska folket. De skola dela med oss, liksom ormen gjorde med den godtrogne och menskligt sinnade mannen, som värmde den i sin barm, för att få honom till lifs; men de misstaga sig mycket! Regeringen har satt alla i dess hand varande medel i verksamhet, och den höga kongressen sysselsatte sig förleden natt att anordna nya, för att orubbat skydda Mexikanska området, och för att statuera ett exempel mot de otacksamme och nedrige äfventyrarne, som försöka att söndra det, samt skymfa den ädla nation, som tilldelade dem en fristad och gästfrihet."

Det är troligt att Santa Ana skall kunna ägga hela Mexikanska befolkningen emot Tejas, endast i följd af denna kolonis förmodade utländska förbindelser.

En annan omständighet af vigt förtjenar likaledes att anmärkas. Kapare-brefven kunna icke vara utfärdade för Tejas allena. Hvad afsigt har man då dermed? Tvifvelsutan äro de ämnade emot de Förenade Staternas handel. (The Sun.)

De under en längre tid saknade Ryska poster hafva nu på en gång anländt, och medföra tidningar från S:t Petersburg till den 29 sistl. December.

S:t Petersburg den 10/22 Dec. Hans Maj:t Kejsarens höga namnsdag firades härstädes, den 6/18 dennes, genom en högtidlig mässa uti vinterpalatsets kapell, i närvaro af DD. MM. Kejsaren och Kejsarinnan samt DD. KK. HH. Storfurstarne. och Storfurstinnorna, äfvensom H. H. Prins Peter af Oldenburg. Samtlige högre Embetsmän, Hofvet, jemte Militärautoriteterna och de vid Hofvet presenterade herrar och damer, bivistade högtidligheten, efter hvars slut DD. MM. täcktes emottaga lyckönskningar, uti kapellet af Presterskapet, och uti Peter den Stores sal af Diplomatiska Korpsen; derefter följde handkyssning i H. M. Kejsarinnans rum. Om aftonen var staden illuminerad. Talrika befordringar hafva ägt rum.

H. M. Kejsaren har, genom ett Reskript af den 27 Nov. (9 Dec.), behagat tillägga Vice-Amiralen i Svensk tjenst, G. af Klint, Dess S:t Annæ-Ordens första klass, såsom ett bevis af det höga värde H. M. sätter på Amiralens likaså allmänt gagneliga som förtjenstfulla hydrografiska arbete.

Det inom Alexanders-Citadellet i Warschau åt Högstsalig H. M. Kejsar Alexander uppresta monumentet aftäcktes den 19 November, årsdagen af Monarkens dödliga frånfälle. I närvaro af General-Guvernören öfver Konungariket Pohlen, Fältmarskalken Fursten af Warschau, valda korpser af militären, i förhållande till utrymmet, samtlige officerare och civile embetsmän, samt en myckenhet åskådare af alla klasser, förrättades först gudstjensten, efter hvars slut det täckelse, som gömde hela piedestalen och nära hälften af sjelfva monumentet, föll under kanonskott och hurrarop. — Sjelfva monumentet håller 30 alnar i höjd, och består af en fyrkantig piedestal, med en derpå hvilande obelisk, allt af gjutet jern. Å framsidan läser man (på Ryska språket): "Åt Alexander I, Kejsare af Ryssland, Pohlens besegrare;" å frånsidan: "Upprest efter fulländningen af Alexanders-citadellet den 19 November 1835." De båda öfriga sidorna äro prydda med troféer. (Journ. de S:t Petersbourg.)

Helsingforss d. 15 Dec. På framställning af Ministerkomittéen, har H. K. M. strängligen förbjudit all införsel af utländska lottsedlar till Ryska riket. I fall de vid gränsen angifvas, få de tillbakasändas inom en viss föreskrifven tid; men om detta icke sker, äfvensom i alla andra fall, skola de konfiskeras, och de vinster, som derå möjligtvis kunna utfalla, skola användas på samma sätt, som angående medel, hvilka för konfiskeradt kontraband inflyta, redan stadgadt är.

Värdet af de ifrån S:t Petersburg sjöledes, under loppet af år 1835, exporterade handelsvaror utgör, enligt hvad man vid tullen uppgifvit, 104,955,329 Rub. 40 kop., hvaremot värdet af exporten för år 1834 uppgick till 117,306,495 Rub. 72 kop. (Finl. Allm. Tidn.)

[ 3 ]

KONST-NYHETER.

Paris. En ung Norsk Violinspelare, Ole Bull, som förut i Köpenhamn ock andra utländska städer vunnit mycket bifall, har i början af sistlidne månad gifvit i Paris en koncert, på hvilken han synes ha gjort stort uppseende. Journal des Débats meddelar, i anledning häraf, en artikel, som i mer än ett afseende är karakteristisk, och hvaruti man, förutan namnteckningen J. J., skulle lätt igenkänna den ryktbare konstdomaren Jules Janin, på det osläckliga hatet till Paganini, i anseende till dennes girighet. Janin yttrar sig på följande sätt om Ole Bull:

"Denne unge vilde, som förlidna året hitkom från Norriges isfjellar, med sin Stradivarius i handen, har för andra gången låtit höra sig på Operan sistlidne måndag. Det är just den store virtuosen, som jag för 6 månader sedan förebådade. Det är så mycket tårar och så mycket melankoli i detta ädla instrument: det är så mycket kraft och raskhet och behag under denna jernstråke. Han sjunger, han gråter, han kommer i passion: än drifver han tonen öfver valdthornet och pukan, än suckar han ljuft som eolsharpan. Det är en konstnär, som ej lärt af någon mästare: det är en fiolspelare, som ej hör till någon skola. Han har hos sig någonting naift, inspireradt och af otrolig effekt. Man har mycket talat om Paganini och hans 4:de sträng. Båda hafva gemensamt låtit förkunna sig genom alla ryktets munnar; båda kommo de, den 4:de strängen omåttligt spänd, och den, som derpå skulle spela, så illa kammad, som man kan blifva, om man gör det med flit Nå väl! Hvem vet, om icke Norrmannen Herr Bull skulle haft samma framgång, som Paganini och hans 4:de sträng, om han sökt om gifva sig med sin värde medbroders väldiga charlataneri? Men — Norrige är en god, enkel och sedesam flicka, som ej nyttjar smink; hon kommer så okonstlad, och meddelar så otvunget och naturligt hvad hon bär i själen och hjertat. — Herr Ole Bull är en af dessa olärda konstidkare, fulla af naivetet och ärlighet, de der ingenting bättre begära, än att få öfverlemna sig åt sina vackra och goda natursgåfvor, på ljusa dagen, i fria luften, utan hinder och motstånd. Det är en ung aktningsvärd man utan charlataneri, okunnig om den Italienska konsten att med långa omvägar bereda sig en framgång. Sedan första gången jag hörde honom på Operan, intagen af beundran, har ofta — jag medger det — slumpen öppnat mig ett tillfälle att å nyo höra honom, här och der, på alla håll, på alla landsortsteatrar; och likväl har jag alllid återfunnit samma talang, samma passionerade ingifvelse, samma naiva och hjertliga entusiasm. På ett värdshus i Ronen väcktes jag en dag af ett ömt och melankoliskt adagio: — det var Ole Bulls violin. En annan gång, på ett förfriskningsställe på allmänna landsvägen, öfverraskades jag af ett klagande andante, der jag satt framför dörren, under värdshusskylten: — det var ett andante af min älskade violin. Den har, så att säga, utgjort min poetiska försyn. Sista sommarn, då jag var i den tråkiga staden Dieppe, uppfylld af ledsna Engelsmän och af Engelskor med gröna slöjor, blef jag af Ole Bull tröstad efter hafvets besvärligheter. Jag såg honom om igen, men ackompanjerad på ett så lustbart sätt af det så kallade filharmoniska sällskapet i denna goda stad. Det var då som Meyerbeer, icke uthärdande orkesterns barbariska spel, var nära att kasta sig i sjön, med händerna för öronen. — På detta sätt har jag underhållit ett angenämt minne af denne store konstnär, som jag funnit på min väg, för att bli förströdd och förtjust. Icke var det han, som, lik en röfvare, instängde sig i sin kammare, för att ur sitt instrument locka de ljufvaste toner: tvertom utkastade han sina ingifvelser åt hvem som helst. Icke var det han, som på sin violin satte en missundsam sourdine[1]: fastmer var han aldrig gladare, än då han hade omkring sig en skara, som hörde honom och beundrade och gret, gratis. Också har han på sina färder skördat, om ej mycket pengar, dock hedrande sympatier. Sysslolösa Engelsmän bivistade icke hans koncert, men dit kommo ungt folk, och de fattigaste; ty det var den fattige konstnären sjelf, som öppnade dörren och sade "stig in", utan att fordra, det man skulle hemta biljett vid luckan. Sådan skall en stor artist vara: så skall man uppehålla värdigheten af en gåfva, som nedfallit från himlen. Man måste gifva några lektioner i frikostighet åt dessa egennyttiga provinsstäder, som ej känna sin pligt att uppmuntra en stor konstnär, hvilken besöker dem; man måste gifva för intet dessa ädla nöjen, som ej mängden vet att köpa sig. Man återkommer fattig, det är sannt, från dessa ställen; men hvad betyder det, då man kommer hedrad och hedervärd? Man har icke Paganinis räntor och 7 millioner; men hvad vill det säga? Vid er återkomst räcker er Baillot handen, med orden: "min bror!" Och sedan, är det ingenting, att kunna återkomma till Paris, och alltid finna Operan öppen, och ha till sin tjenst Habenecks förträffliga orkester, och komma dit, utan att buga sig djupt, men likväl skörda enhälliga tecken af aklning och beundran?"

Triest. Vår tid, outtömlig i uppfinningen af nya instrumenter, så väl för slöjderna som konsten, har nyligen riktat musiken med ett, kalladt Glicibarifano, som skall ha den närmaste likhet med menniskorösten, och för öfrigt ersätta violoncell och altfiol. Konstruktionssättet lärer vara sådant, att instrumentet kan begagnas icke blott till orkester, utan ock till militär-musik; äfven såsom solo-instrument skall det vara användbart. Uppfinnaren, Catterini i Triest, har af Kejserl. Akademien i Venedig blifvit belönt med en medalj.

Wien. Bokhandlaren Dunder i Wien har, för sin utgifna samling af Servisk-Dalmatiska Folksånger, sitt Lexikon öfver Slavonska skrifter, samt i allmänhet sina förtjenster om Slavonska litteraturen, från Ryssland åtnjutit flera hedersbevisningar, bland hvilka berättas vara en dyrbar föräring från H. M. Kejsaren, bestående af en ring, med en stor rubin och 96 briljanter.

Förteckning öfver innevarande 1836 års Vinter-Tings-Terminer uti de, under Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätt lydande Jurisdiktioner.

Häradshöfdingen A. F. Grandelii jurisdiktion.

Med Åkerbo Härad, den 8 Mars i Köping.

Häradshöfdingen Jonas Alins jurisdiktion.

Med Säthers Socken i Säthers Stad, den 16 Februari; med Elfdahls Socken i Sockenstufvan, den 10 Mars; med Orsa Socken i Kyrkobyn, den 15 Mars; med Mora, Sophiæ Magdalenæ, Venjans och Serna Socknar, den 22 Mars, i Tingshuset vid Mora Strand; och med Stora Tuna och Gustafs Socknar i Sockenstufvan vid Stora Tuna Kyrka, den 28 April.

Häradshöfdingen, Lagmannen J. Munck af Rosenskjölds jurisdiktion.

Med Arnäs Tingslag, den 29 Februari i Må; med Nätra Tingslag, den 28 Mars i Hämra; och med Själevads Tingslag den 25 April, i Billa.

Häradshöfdingen C. J. Björcks jurisdiktion.

Med Alfta Tingslag den 29 Februari, vid Alfta Kyrkoby; med Bollnäs Tingslag den 14 Mars, vid Heden; med Hanebo Tingslag den 11 April i Hanebo Kyrkoby; och med Norrala Tingslag den 25 April, i Mo Myskje.

Häradshöfdingen C. R. Kökeritz's jurisdiktion.

Med Gottlands Södra Härad, den 15 Februari å Tingsstället Skogs. (Forts. e. a. g.)

Förteckning på innevarande års Vinter-Tings-Terminer i de under Kongl. Maj:ts och Rikets Götha Hof-Rätt lydande Domsagor. (Fortsättning.)

Hr Lagmannen och Riddaren Nehrman.

Med Vahlbo Härad i Tångelanda den 19 Januari; med Nordahls Härad, i Mellerud, den 16 Febr.; med Sundahls Härad i Österbyn, den 8 Mars.

Förteckning å Terminerna till Winter-Tingen år 1836 i de under Kongl. Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge lydande Domsagor:

Häradshövdingen, Lagmannen von Bonnecreutz.

Med Färs Kärad i Sjöbo, den 1 Mars; och med Frosta Härad i Hörby, den 14 Januari.

Häradshöfdingen, Lagmannen Kjellander.

Med Bara Härad i Dahlby den 29 Januari; med Torna Härad i Dahlby den 19 Februari; och Harjagers Härad i Kjeflinge, den 18 Mars.

Häradshöfdingen, Lagmannen Friis.

Med Bjäre Härad i Engelholm, den 15 Mars; med Södra Åsbo Härad i Åby, den 29 Januari; och med Norra Åsbo Härad i Åsby, den 12 Februari.

Häradshöfdingen Landegren.

Med Vestra Göinge Härad i Röiuge, den 10 Mars; och med Östra Göinge Härad i Broby, den 27 Januari.

I den efter Häradshöfdingen, Lagman Billberg lediga Domsaga.

Med Jerrestads Härad i Hammenhög den 25 Februari; med Ljunitz Härad i Stora Herrestad den 2 Febr; med Herrestads Härad i Stora Herrestad den 5 Februari; och med Ingelstads Härad i Hammenhög den 15 Mars.

Häradshöfdingen, Expeditions-Sekreteraren Ljunggren.

Med Albo Härad i Brösarp den 14 Januari; med Gärts Härad i Nöbbelöf den 14 Mars; och med Villands Härad i Fjelkinge den 8 Februari,

Häradshöfdingen, Lagmanen Cassel.

Med Rönnebergs Härad i Glumfslöf den 18 Januari, med Onsjö Härad i Åkarp den 2 Februari; och med Luggudde Härad i Mörarp, den 16 Februari.

Häradshöfdingen Svedenborg.

Med Vemmenhögs Härad i Anderslöf den 14 Mars; med Skytts Härad i Klörup den 15 Februari; och med Oxie Härad i Klörup den 18 Januari.

Häradshöfdingen, Förste Expeditions-Sekreteraren Lindblom.

Med Östra Härad i Lyckeby den 17 Februari; och med Medelstads Härad i Ronneby, den 14 Januari.

Häradshöfdingen, Hof-Rätts-Rådet och Riddaren Trägårdh.

Med Listers Härad i Norrje, den 9 Mars; och Bräkne Härad i Hoby, den 2 Februari.

Innehafvare af Götha KanalBolags år 1833 utfärdade Obligationer äga att, emot aflemnande af 1835 års Räntekupons, å desamma uppbära sistnämnde års ränta, alla Söckendagar uti instund. Januari månad, emellan kl. 10 och 2, utom Onsdagarna, då inlösen vidtager först kl. 12 på dagen, uti Bankens ReferendarieKontor, två trappor upp i Bankohuset. — Som för år 1834 några få Kupons ännu icke blifvit till inlösen presenterade, äga deras innehafvare, att på samma tid och ställe erhålla liquid. Stockholm den 12 December 1835.

Götha KanalDirektion.

Aktieägare i härvarande Rederi Bolag, kallas till första Ordin. Bolagsstämma, den 23 nästkommande Januari 1836, kl. 10 f. m., å vanligt ställe. Westerås d. 31 Dec. 1835.

Direktionen.

Herrar Aktieägare i Bolaget för tillvägabringandet af en Ångbåtsfart emellan Gottland och fasta landet, varda härigenom anmodade att, vid det äfventyr 12 §. af Bolags-Reglorna utstakar, till Kassa-Direktören, Kommissionären i Stockholms Metallvåg Hr A. W. Frestadius, inom medlet af nästinstundande Februari månad, ytterligare inbetala 30 procent af det tecknade Aktiebeloppet. Stockholm den 2 Januari 1836.

Direktionen.

Genom dödsfall är ett Pensionsrum ledigt uti den under Kongl. Drottninghus-Direktionens förvaltning ställde, af Enkefru von Balthasar stiftade så kallade Kniggiska Pensions-Fonden. I enlighet med hvad Testamentgifvaren föreskrifvit, meddelas till sökandes efterrättelse, att i torftighet stadde ogifta Fruntimmer eller Enkor af meddelklassen kunna, till erhållande af nämnde Pension, ingifva sina till bemälte Kongl. Direktion ställde ansökningar, åtföljde af vederbörande Presterskaps betyg öfver så väl deras fräjd, ålder och behof af understöd, som ock hvad befattning eller yrke Fadren, eller om de varit gifta, mannen i lifstiden innehaft.

Ansökningarna med erforderliga handlingar böra före den 15 Jan. nästk. år vara inlemmade till Kamereraren Thunman, boende uti Drottninghuset vid Johannis östra Kyrkogata. Stockholm den 11 Dec. 1835.

Notifikationer.

STÄMNINGAR OCH KALLELSER.

= Som Köpeskillingen för det från Kommissions-Landtmätaren C. J. Åkerman år 1830 utmätte och exekutivt försålde ett helt hemman i Rya, hvilket blifvit af Wedevägs Bruksägare inropadt, enligt företedd och af vederbörande Exekutor upprättad liqvid, icke varit tillräcklig till gäldande af fulla beloppen af de i egendomen enligt Gravationsbevis befintlige Inteckningar, så varda den eller de fordringsägare, som vid berörde tid haft Inteckningar i nämnde fastighet och icke derföre erhållit full liqvid, kallade att å första Rättegångsdagen at det Ting, som infaller näst efter en månad från denna stämnings införande 3:dje gången i Sveriges Stats-Tidning, sig infinna, för att sig förklara öfver köparnes gjorde ansökan om dödandet af besagde Inteckningar; hvaröfver utlåtande kommer att af Härads-Rätten sedermera meddelas, utan hinder af Inteckningshafvares uteblifvande eller af den omständighet, att Original-reverserne icke kunna företes. Christinelund den 22 December 1835.

På Häradshöfdinge-Embetets vägnar,
Fredrik Welin.

ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Gefle Rådhus-Rätts Domar uti Urarfvamålen efter Färgaren Anders Berg och Wagnmakaren L. F.Bergström, afkunnas kl. 12 Måndagen den 1 instundande Februari.

= Genom offentlig stämning har Linköpings Rådhus-Rätt kalladt och förelagt Sekreteraren C. F. Jakalins och dess Hustrus Borgenärer att, vid talans förlust, senast klockan före 12 å Måndagen den 25 April nästa är, inför Rådhus-Rätten sine fordringar så anmäla, styrka och bevaka, som Konkurlagen den 12 Mars 1830 föreskrifver; hvilket första gången kungöres. Linköpings Rådhus den 19 Okt. 1835.

= Sundals Härads-Rätt kallar härigenom aflidne Bryngel Arfvidstons Borgenärer att å andra Rättegångsdagen af nämnde Härads nästa Lagtima Vinter-Ting, sina fordringar före kl. 7 om aftonen bevaka och styrka, på sätt Konkurslagen föreskrifver, vid förlust af vidare talan. Wenersborg och Berg den 28 December 1835.

På Domare-Embetets vägnar.
G. A. Montén.

= Kongl. Maj:ts och Rikets Göta Hof-Rätt har, genom denna dag utfärdad offentlig stämning, kallat och förelagt Kapitenen Henning von Schmiterlöws och hans Fru Carolina Ädelbergs samtlige Borgenärer, att vid talans förlust förut, eller sist å fredagen den 12 Febr. nästkommande år 1836, vid upprop kl. 11 eller före 12 på dagen, sjelfve eller genom laga ombud, deras fordringar hos Kongl. Hof-Rätten så anmäla, bevaka och styrka, som Konkurslagen föreskrifver; hvilket 3:dje gången kungöres. Jönköping den 28 Juli 1835.

= De som förmena sig äga att fordra uti nedannämnde personers Sterbhus, varda härmed kallade och stämde, att, före kl. 12 å följande dagar i November månad nästkommande år, deras fordringar, vid talans förlust, hos Rådhus-Rätten i Stockholm lagligen anmäla: uti afl. Viktualiehandlaren Johan Pomps den 19; uti Direktören And. Svedmarks afl. Enka Anna Magd. Bergstrands den 26, uti afl. Bokhållaren Pehr Gustaf Frosells den 30; hvilket andra gången kungöres.

= Att Olands Härads-Rätt, å Urtima Ting denne dag, genom meddeladt Beslut kalladt Mönsterskrifvaren Sven Hörlins och hans Hustrus samtlige Borgenärer, att, vid talas förlust, före Rättegångstimmans slut, kl. 7 på aftonen, å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting med Häradet, som 6 månader från denne dag först infaller, deras fordringar inför Härads-Rätten Lagligen bevaka och styrka; varder härigenom kungjordt tredje gången. Haberga Tingsställe den 11 Augusti 1835.

= Enligt föreskriften uti Kongl. Kungörelsen af den 18 Dec. 1823, har Skara Rådhus, uppå min ansökan, genom beslut af den 14 dennes, kallat och förelagt alla de Fordringsägare, som uti de från C. J. Flygare den 10 April 1833 exekutivt försålde Tomtlotter N:ris 49 en half, 50 en tredjedel och 51 en hel, med åbyggnader, belägne vid Gunnar Månsgatan här i Staden, ägt inteckningar, för hvilka de alldeles icke eller endast till någon del af köpeskillingen erhållit liqvid, att inom en månad efter det Kungörelsen om detta beslut finnes i allmänna Tidningarne tredje gången införd, inför Rådhus-Rätten anmäla, huruvida något är att påminna emot deras inteckningars dödande, vid äfventyr, att Rådhus-Rätten, oansedt att original-intecknings-handlingarne icke skulle företes, öfver deras dödande meddelar utlåtande; hvilket till vederbörandes efterrättelse kungöres. Skara den 19 December 1835.

J. G. Sandahl.

= Kongl. Maj:ts och Rikets Götha Hof-Rätt har genom offentlig Stämning denna dag kallat och förelagt Öfverste-Löjtnanten och Riddaren C. Rosenborgs och hans Hustrus, Fru Christina Rosenborgs, född Jéansson, samtlige Borgenärer, att, vid talans förlust, inom eller sist å Onsdagen den 15 Juni nästk. år 1836, sjelfve eller genom Laga Ombud, inför Kongl. Hof-Rätten, vid upprop kl. 11 och innan 12 på dagen, deras fordringar så anmäla, bevaka och styrka, som Konkurs-Lagen föreskrifver; hvilket första gången kungöres. Jönköping den 10 Dec. 1835.

= Åhs Härads-Rätt kallar härmed samtlige Andreas Olofssons i Mosstomt och hans Hustrus Borgenärer, att, å andra Rättegångsdagen af 1836 års Sommarting, före Rättegångstimmans slut klockan 7 på aftonen, sine fordringar vid betalningsrättens förlust, så förete och bevaka, som Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 föreskrifver. Wäby Tingsställe den 19 Oktober 1835.

= Måndagen den 28 nästkommande Mars, kl. 12 f. m. afkunnas Rådhus-Rättens i Uddevalla Dom uti Afträdes, Urarfva och Förmånsrättstvisten emellan Professoren och Riddaren F. Marins Sterbhusdelägare å ena, samt hans Borgenärer å andra sidan.

= Jemlikt Orousts och Tjörns Härads-Rätts beslut vid Urtima Ting denna dag varda afl. Gästgifvaren J. P. Bågenholms på Svanesund samtlige Borgenärer kallade och förelagde att å andra Rättegångsdagen af nästkommande års Lagtimma Sommar-Ting med besagde Härader, sist klockan sju på aftonen, deras fordringar bevaka och styrka, på sätt och vid den påföljd som Kongl. Konkurs-Lagen d. 12 Mars 1830 föreskrifver. Tingsstället Svanesund den 17 September 1835.

= Wisby Rådhus-Rätt har genom den 31 sistlidne Oktober utfärdad offentlig stämning, kallat Handlanden L. Odins samtlige Borgenärer, att vid talans förlust, senast, innan kl. 12 å Måndagen den 2 Maj 1836, deras fordringar inför Rådhus-Rätten bevaka, i den ordning Konkurs-Lagen stadgar, hvilket första gången kungöres.

= Wisby Rådhus-Rätt har genom offentlig stämning, utfärdad den 11 sistlidne November, kallat Kofferdi-Skepparen A. Westbergs samtlige Borgenärer, att vid talans förlust senast Måndagen den 16 Maj 1836 före kl. 12 å dagen, deras fordringar inför Rådhus-Rätten, i öfverensstämmelse med Konkurs-Lagen, bevaka; hvilket första gången kungöres.

FÖRMYNDARE-FÖRORDNANDEN.

= Oppunda Härads Tings-Rätt har genom utslag af den 11 December 1835 ställt Per Eriksson i Göransdal, Julita Socken, under Förmyndare och dertill förordnat Bonden Lars Larsson i Stenstorp med biträde af Torparen Lars Svensson i Gölstugan; vilket, enligt föreskriften i Kongl. Kungörelsen af den 11 Maj 1774 kungjordt varder.

= Vid 1835 års Höste-Ting med Folkare Härad, är Bonden Jan Andersson i Högtjern, Garpenbergs Socken, ställd under förmyndare.

= Vid 1835 års Höste-Ting med Stora Kopparbergs och Aspeboda Socknar, äro Daniel Aspman i Stråtenbo och Erik Hammar i Wallmora, ställde under förmyndare.

= Vid 1835 års Höste-Ting med Husby Socken, äro afskedade Soldaten Erik Nyknckt i Djusa och Erik Ersson i Stigsbo, ställde under förmyndare.

[ 4 ]Vid 1835 års Höste-Ting med Stora Schedvi Socken, äro Enkan Greta Andersdotter i Orrsta och Bonden Snickar Erik Jansson i Uppbo, ställde under förmyndare.

= Vid 1835 års Höste-Ting med Hedemora Socken, är Pälles Lars Andersson i Trollbo, ställd under förmyndare.

= Vid 1835 års Höste-Ting med Torssångs Socken, är Anders Hansson från Kårtyda, nu vistande i Söderberkes Socken ställd under förmyndare.

TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.

= Att Enkehustrun Maria Börjesdotter från Åtvidaberg, i Åtvida Socken, den 20 sistl. Maj, der aflidit, utan Barn eller i orten kände Arfvingar, och att undertecknad Nämndeman af Bankekinds Härads-Rätt den 22 i denna manad förordnats taga hennes qvarlåtenskap under min vård, samt att hennes okände Arfvingar äga sig hos mig anmäla och sin lagliga arfsrätt styrka, varder dem till efterrättelse härigenom antydt. Åtvids Socken i Östergöthland den 30 Dec. 1835.

Jonas Eriksson,
i Alserum.

= Som, efter uppgjord kuratellsräkning efter Näririgs-Idkerskan A. H. Svahn, det befinnes att behållning uppkommer, sedan den aflidnes alla Borgenärer, som sina fordringar i laga ordning bevakat, desamma till fullo utbekommit; så varda bemälte Mamsell Svahns Arfvingar, hvars vistelseort är okänd, härmedelst erinrade, att de, inom natt och år efter det första annonsen härom blifvit kungjord, äga att sig hos mig behörigen legitimera, för att arfsmedlen utbekomma, vid äfventyr att medlen annars såsom dana-arf, tillfalla Kongl. Maj:t och Kronan. Örebro den 14 Dec. 1835.

P. G. Zetterstedt,
Lands-Kamererare och Krono-Fogde.

= Som icke med säkerhet kunnat utrönas, huruvida flere eller närmare Arfvingar efter den 24 November 1830, här i Staden aflidne Hr Stats-Kommissarien och Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden Anders Söderholm finnas, än de Syskonbarn, hvilka till lyftning af arf efter honom, hos Justitiæ-Kollegium och Förmyndare-Kammaren sig redan anmält; så uppmanas härigenom alla de, hvilka till samma qvarlåtenskap förmena sig äga lika, eller bättre rätt, att om lyftande af arf efter bemälde Hr Stats-Kommissarie hos Kollegium sig anmäla och legitimera, vid den i Kongl. Förordningen, angående ändring i 15 Kap. 5 §. Ärfda-Balken af den 30 Maj 1835, stadgade påföljd. Stockholms Stads Justitie-Kollegium och Förmyndare-Kammare den 5 Jan. 1836.

= Genom Testamente den 12 September 1831 och tillägg dertill af den 25 November 1834, har Löjtnanten F. O. W. Boursie i lifstiden förordnat att hans efterlemnade Enka, Fru Ingrid Elisabeth Busser, med undantag af den till visst belopp i penningar bestämda summa, stor 4,333 R:dr 16 sk. Banko transportsedlar, hvilken såsom vederlag för Löjtnantens försålda Arfvejord blifvit afsatt att till Löjtnantens arfvingar utbetalas; och som Ydre Härads-Rätt, hvarest desse förordnanden i laglig ordning blifvit bevakade, den 16 sistlidne Juni föreskrifvit, att framlidne Löjtnanten Boursies närmaste arfvingar borde af förordnanderne undfå del för att inom natt och år efter delfåendet klander deremot, i händelse af befogenhet i laglig ordning anställa, men någras af dessa arfvingars vistelseort är obekant, varder innehållet af berörde förordnande, och af Härads-Rättens föreskrift, dem på detta sätt meddeladt.

= Arf, tillfallit arfvingar efter i Husqvarna den 4 Dec 1835 aflidne Pigan Kjerstin Oxelqvist, kan lyftas af den eller dem, som lagligen inom natt och år, bevisa sin rätt dertill, då anmälan derom sker på Jönköping och Husqvarna, hos antingen Brukspredikanten A. F. Norlander eller Hammarsmeden Per Ruberg.

= Klander emot aflidne Enkan och undantagshustrun Kjersti Jönsdotters i Wellsjö, af Färs Härad och Malmöhus Län, i lifstiden upprättade förordnande, till förmon för Wellsjö Sockens Fattigkassa, anmäles inom ett år efter tredje annonsens införande i allmänna tidningarna, vid Färs Härads Tings-Rätt.

= Enligt 15 Kap, 5 §. Ärfdabalken och Kongl. Förordningen af den 30 Maj innevarande år, samt i följd af Willåttinge Härads Tings-Rätts derå grundade utslag under nedanstående dag, varder härmed kungjordt aflidne Erik Anderssons, vid Erlandstorp i Malma Socken, Brodersbarn och Systerbarn, att arf fallit dem till efter bemälte Erik Andersson, och att dessa arfsmedel äro ställde under vård och förvaltning af tillförordnad god man Erik Andersson i Hosjö Malmköping i Tingshuset den 9 November 1835.

= Som ett arf, till uppgifvet belopp af 50 R:dr B:ko, efter aflidne Frälsebonden Bengt Bengtsson i Borsta, Floda Socken, Nyköpings Län, tillfallit hans Dotter, Hustru Maria Bengtsdotter, hvilken med sin man Sven Svensson, för flera år sedan flyttat till Roslagen, men sedan icke låtit veta hvar hon är; så varder sådant, enligt Oppunda Härads Tings-Rätts utslag af nedanstående dag, härigenom kungjordt till iakttagande af Lagens föreskrift i 15 Kap. 5 §. Ärfdabalken och Kongl. Förordningen af den 30 Maj innevarande år, med tillkännagifvande, att arfsmedlen äro ställde under vård och förvaltning af f. d. Härads-Domaren och Riksdagsfullmäktigen Erik Larsson i Ökna. Stensjö i Tingshuset den 11 December 1835.

DIVERSE LEGALA NOTIFIKATIONER.

= Då det Bolag som här drifvit handelsrörelse under firma C. Lidbäcks Enka & Comp., under denna dag blifvit satt i Konkurstillstånd och Hr H. C. Lidbäck, hvilken haft rätt teckna denna firmas namn, den 27 dennes från orten afrest och härvid saknats såväl Boets Böcker som Vexlar, Kontrakter och redbarheter, få vi detta förhållande tillkännagifva, ävfensom att nämnde Lidbäck ej äger vidare rätt för firmans räkning ingå i några transactioner af hvad namn det vara må, eller dess namn teckna. Götheborg den 24 Dec. 1835.

Gode Män.

= Bolagshandeln under firma Daniel Elfstrand & Compani som vi härstädes idkat i förening med numera aflidne Kommerse-Rådet Olof Elfbrink, fortsättes hädanefter af undertecknade qvarlefvande Bolagsmän, som ansvara för Bolagets skulder och uppbära dess fordringar. Gefle den 2 Jan. 1836.

Pehr Elfstrand D:son.
A. Göransson.
A. P. Göransson.

= Sedan Kongl. Svea Hof-Rätt, med anledning utaf Direktionernas af härvarande Sjöförsäkrings-Inrättningar anförde besvär öfver Konungens Befallningshafvande i Gottlands Län, resolution af den 10 sitl. November, samt på Direktionernes derom gjorde anhållan, den 22 dennes förordnat att med verkställigheten af den Auktion, å ett större parti Jern och Stål, tillhörande vid Saloref förolyckade, af Skepparen Wirrman förde Briggen Marias laddning, som tillförordnade Kronofogden G. A. Kolmodin i Stats-Tidningen utlyst att den 14 Mars nästkommande år förrättas vid Butlex gård på Fårön, kommer att innehållas intill dess Kongl. Hof-Rätten sig i målet vidare utlåter; kungöres härmedelst första gången att bemälte Auktion tills vidare varder inställd. Stockholm den 29 Dec. 1835.

På Stockholm Sjöförsäkrings-Bolags och, enligt särskildt
uppdrag, Sjö-Assurans-Kompagniets vägnar,
R. F. Schere.

AUKTIONER.

= Fredagen den 5:te instundande Februari kl. 12 på dagen, kommer Auktion att hållas så väl uti Kongl. M:jts och Rikets Krigs-Kollegium som å Lands-Kansliet i Jönköping, till upphandling af 146 stycken Bandoler och 445 stycken Bandoler-remmar för Smålands Grenadier-Battaljons behof, och varder för verkställigheten deraf, till efterrättelse meddeladt: Att lefvereringen af berörde persedlar skall omkostnadsfritt för de Rustandes räkning vara fullgjord innan den 15 Maj 1836 i Eksjö, för att vederbörlig besigtning undergå, till Chefs-Embetets vid nämnde Bataljon vidare disposition, att betalning derefter för hvad antagit och godkändt blifvit, erhålles genast af Chefs-Embetet, som, med iakttagande af hvad 1795 års Beklädnadsförfattning föreskrifver, kontrakt om lefveransen äfven afslutar. Att den, som gör lägsta anbudet ovillkorligen tillerkännes Lefveransen och hvarom vederbörande, så fort ske kan, skola genom Chefs-Embetets försorg blifva underrättade: Att modeller å ifrågavarande persedlar ej mindre uti Kongl. Krigs-Kollegii 2:dra Departements Utrednings-Afdelnings-Militär-Kontor än å Lands-Kansliet i Jönköping, äro att bese, samt att, författningarna likmätigt, till vederhäftigheten af vederbörande Magistrat eller Domhafvande styrkt borgen skall företes för hvad till lefverering inropas. Stockholm den 18 December 1835.

= Genom Exekutiv Auktion, som kl. 12 på dagen, Tisdagen den 2 instundande Februari nästa år 1836, å Gefle Stads-Auktions-Kammare för sig går, försäljes till den högst bjudande, genom utrop i Bankomynt, samt skyldighet att inom 8 dagar derefter betala inropet, och rättighet att då genast tillträda Lägenheterne: 1:o Handels-Betjenterne Gäfverts och Kindbergs Konkursmassas Sjöbod N:o 81 i Stadens 4:de Qvarter vid Östra Lillån, stående på 133 qvadratalnars Stadstomt, salu-värderad till R:dr 36 Banko. 2:o De Nioåttationdedelar, som utgör Garfvare-Gesällen Theofil Malmbergs arfslott uti Fasta Wreten N:o 60, inom Sätra Rågång, hvilken Lott, bestående af 7 7/8:dels kappl. odlad jord, är salu värderad till 78 R:dr 36 sk. B:ko; och varder detta, ej mindre till okände Inteckningshafvares, än hugade köpares underrättelse, härigenom kungjordt. Gefle den 22 Dec. 1835.

Auktions-Kammarens Deputerade.

BOUPPTECKNINGAR.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter afl. f. d. Fält-Kommissarien C. J. Westerlund, anmodas de, som äro något skyldige, eller hafva något att fordra, sådant inom den 20 dennes i Sterbhuset anmäla. Stockholm d. 4 Januari 1836.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter Enkefru Charlotte Wilhelmine Philipsen, född Moll, anmodas de, som tro sig i Sterbhuset äga fordringar eller der äro skyldige, att senast inom denna månads slut sådant tillkännagifva hos Hr J. C. Ditzinger, som alla söcknedagar träffas på Hr C. F. Bohnstedts Kontor, Huset N:o 8 vid Slottsbacken. Stockholm d. 2 Jan. 1836.

= I anseende till snart förestående Bouppteckning efter framl. Fru Majorskan Janette Ankarcrona, född Åkerbladh, behagade de, som i Sterbhuset hafva oafslutade affärer, sådant med första anmäla hos endera af oss undertecknade, hvilkas adress är Upsala.

H. Ankarcrona. Kammarherre.
C. O. Delldén. J. U. Dokt. och Häradshöfding.

= I anseende till snart förestående Bouppteckning efter Coopverdie-kaptenen Olof Tillman, behagade de, som hafva något att fordra, eller äro skyldige, anmäla sig uti Sterbhuset inom innevarande Januari månads slut.

= Anhålles att Drängen Olof Sundström, hvilken sistledne Sommar varit i tjenst vid Blockhusudden, vore god och med det alldraförsta infinna sig hos sin Svärmoder Kyrkvaktar-Enkan Ulrika Persdotter i Jerfälla Församling af Stockholms Län, för att egenhändigt underskrifva Bouppteckningen efter sin aflidne svärfader, eller i annat fall gifva sin vistelseort tillkänna.

BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.

= Hrr Kreditorer i afl. Kommin. P. F. Törnqvists' Konkurs kunna alla söcknedagar, med undantag af Lördagar, under loppet af Januari och Februari månader, detta år, uttaga slututdelning, granska Kuratel-Räkningen, och meddela Sysslomannen Decharge, på Handlanden Lunds Kontor i Trosa. Original-Skuldsedlar böra förevisas af dem, som bevakat fordringar enligt Reverser. Trosa den 4 Januari 1836.

Sysslomän.

= Hrr Fordringsägare uti den efter framl. Lagmannen N. C. Sunesson yppade Konkurs, behagade hos undestecknad sammanträda, kl. 10 f. m., Måndagen den 25 Januari 1836, för att emottaga slutredovisning öfver Konkursmassans förvaltning. Upsala d. 30 Dec. 1835.

J. E. Boethius.
Syssloman.

= Kreditorerna uti framl. Fabrikör J. R. Schröders Konkurs, anmodas att sammanträda uti Arvika Köping och Massans hus den 22 Febr. 1836, kl. 9 f. m., att öfverlägga om Tomternas och Fabrikens försäljning, jemte mindre säkra fordringars indrifvande m. m.; närvarandes beslut gälla enligt Konkurs-Lagen.

Gode Männ.

= Afl. Copferdie-Skepparen Joh. Henr. Pousettes Kreditorer, anmodas att sammanträda, allt efter hvars och ens beqvämlighet, antingen på Stads-Källaren i Öregrund, Onsdagen den 13, eller på Schylanders Källare i Upsala, Måndagen den 18 Jan. 1836, kl. 4 eftermiddagarna, för att blifva underrättade om förhållandet med Boets ringa tillgångar och lemna instruktion om förvaltningen, m. m. Upsala den 29 Dec. 1835.

God Man.

= Hrr Kreditorer uti L. A. Benediktson & Comp. Konkurs, behagade sammanträda på Börsen, uti de rum, som på Källaren anvisas, Torsdagen den 14 dennes, kl. 5 e. m., för att emottaga Kuratels- och Fördelnings-Räkningarne, samt utvälja Revisorer till desammas granskning; äfvensom besluta om de osäkra fordringarnes försäljning och andra Massans angelägenheter. De frånvarande få åtnöja sig med de närvarandes beslut.

= Borgenärerne uti Enkefru Augusta Wilh. Rosenborgs gäldbundna Bo, kallas att sammanträda uti Källarmästaren Lundgrens, intill Stadshuset, belägna hus i Linköping den 17 nästkom. Febr., kl. 10 f. m., för att öfverlägga om försäljningen af den nu mera från Rosenborgska Fidei-Kommisset, genom laga skifte utbrutne Massan tillhörige Fasta Egendomen Sörby, välja Syssloman uti de afgångnas ställe, utse Revisorer till granskning af Sysslomännens redogörelse för Massans förvaltning de sednare åren, och mottaga utdelning af influtne medel för Fastighetsarrenden sista året. Linköping den 13 Dec. 1835.

Sysslomän.

= Borgenärerne i Kaptenen C. F. de Lavals afträdda Bo, kallas härmed till allmänt sammanträde i Staden Askersund och Gården N:o 72, Fredagen dan 5 Febr. 1836, för att besluta om Boets förvaltning. Askersund den 30 Dec. 1835.

Gode Män.

= Hrr Borgenärer uti afl. Skomakaren Jonas Schiermachers och hans äfven afl. Hustrus gäldbundna Bo, behagade sammanträda å Källaren Gamla Malmens, Onsdagen den 13 dennes. kl. 4 e. m., för att emottaga utdelning för sina fordringar, granska redogörelsen och meddela Sysslomännen decharge. Stockholm den 4 Jan. 1836.

= Hrr Borgenärer uti Handlanden Carl Elfvings Konkurs, kallas härmed till sammanträde å Radhuset härstädes Lördagen den 23 instundande Jan., kl. 3 e. m.. för att, angående de återstående Fastigheternes försäljning öfverlägga och besluta. De frånvarande få ätnöjas med hvad de som komma tillstädes afgöra. Kalmar den 23 Dec. 1835.

Sysslomän.

= Afl. Handels-Betjenten A. Larssons Borgenärer, kallas till sammanträde hos Handlanden H. Nellson härstädes, å dess Kontor, Lördagen den 23 nästk. Jan., kl. 4 e. m., att besluta rörande den upp i landet liggande varuslumpens försäljning, samt öfrige Massan rörande angelägenheter. Borås den 23 Dec. 1835.

Sysslomän.

= Hrr Borgenärer uti afl. Stråhatts-Fabrikören C. F. Zachacés gäldbundna Bo, behagade sammanträda härstädes, Fredagen den 22 Jan. 1836, för att öfverlägga och fatta beslut om Massans angelägenheter. Calmar den 24 Dec. 1835.

J. G. Kramer.
C. P. Elmqvist.
Gode Män.

= För att höras öfver det vid sammanträdet den 19 Dec., då endast få Kreditorer tillstädeskommo, gjorda Ackordsanbud, samt i händelse det icke antages, besluta om försäljning af grödan i Bostället med flere Massans angelägenheter, behagade Krono-Länsmannen P. G. Wennerbergs Fordringsägare mangrant sig infinna på Nyqvarns Gästgifvaregård, Fredagen den 22 nästk. Jan., kl. 11 f. m., vid hvilket tillfälle Gäldenären äfven bör tillstädes vara. De uteblifvande få enligt Konkurs-Lagens föreskrift, åtnöjas med det beslut hvaruti de närvarande stadna. Westerås den 21 Dec. 1835.

Gode Män.

Annonser.

DIVERSE.

= Att addressen till Holje Bruk i Blekinge, som förut varit på Carlshamn, nu är ändrad till Sölfvistborg och Holje, får jag Hrr Korrespondenter tillkännagifva.

C. von Dannfelt.

= Undertecknad har med nedanskrifne dag öfvertagit Siden-Fabriks-Bolaget Per Berger C:son & Comp. Varulager samt Fabrik, som af mig fortsättes, under firma Jon Berger & Comp., och är Magazinet flyttadt till Vesterlånggatan i Juveleraren Sturms Hus, N:o 28. Stockholm den 1 Okt. 1835.

Jonas Berger.
Siden-Fabrikör.

= D. Stenii Thé-Magasin är nu mera midt emot Apotheket Markattan, Huset N:o 27, vid stora Nygatan.

= Som Motboken med Götheborgs Spar-Bank, under N:o 8936, för rätta ägaren är förkommen, efterlyses samma härmedelst, och varder till dess kraft och verkan dödad.

= Undertecknad vexlar Norrska Species efter gångbar Cours.

O. P. Wiiger.
bor i Huset No 5, Qvarteret
Klippan vid Kaptensgatan å
Ladugårdslandet, en trappa upp.

= Thorsdagen den 10 Dec. bortstals i Norrköping från ett postbud en postväska med flera bref, hvaribland ett rekommenderadt från Stockholm med B:ko Rdr 1000, uti 5 st. Transportsedlar, 1 à B:ko R:dr 200, N:o 29,190, uttagen af Hr A. Engelhardt den 26 Juni 1835. 1 à B:ko R:dr 200, N:o 54,038, af Hr C. Sundin, den 24 Nov. 1835. 1 à B:ko R:dr 200, N:o 54,362, af Hr A. G. Hellstén, den 25 Nov. 1835, 1 à B:ko R:dr 200, N:o 54,867, af Hrr Pulchan & C. den 27 Nov. 1835, 1 à 200, N:o 56,715, af Hr J. Sjöberg, den 5 Dec. 1835. Hvilka sedlar äro i Banken till inlösen förbjudne. Hederlig belöning utlofvas, om dessa sedlar kunna tillrättafås, och återlemnas vid Reymyre Glasbruk nära Norrköping, eller i Stockholm hos Handlanden Åkerholm i Bergstralska huset vid munkbron.

ANMÄLAN.

På Sveriges Stats-Tidning för innevarande år 1836 kan, i Herrar Utter & C:is Boklåda, prenumereras med 8 Rdr B:ko, och på alla Postkontor i Landsorterna med tillskott af det för denna Tidning stadgade Postarfvodet 2 R:dr 16 sk.

Genom anskaffandet af Snällpress och Inrättningen af eget Boktryckeri, är möjlighet beredd åt Redaktionen att hastigare och omständligare än hittills meddela alla egentligen så kallade Nyheter; och, genom formatets såa betydliga utvidgande, att ett Nummer af denna årgång kommer att lemna innehåll för 2:ne Spalter mera än ett Nummer af den förra, eller att Tolf Spalter af denna årgångs Blad i innehåll svara mot Fjorton af den förras, har Redaktionen äfven satt sig i tillfälle att icke allenast i allmänhet utförligare behandla de föremål för Stats-Tidningen, som blifvit upptagna i Prospekten (den Redaktionen härmed åberopar), men i synnerhet att äfven inom hvarje särskilt Blad iakttaga en större afvexling af ämnen. Dertill komma, såväl ett ökadt förråd af Utländska Journaler som utvidgade anstalter i hänseende till Inrikes och Administrativa efterrättelser, oberäknadt Originala bidrag, att bereda Redaktionen ytterligare utvägar.

Då Redaktionen, oaktadt en så ansenlig tillökning af innehåll, vidhåller ett Prenumerationspris, som, i jemförelse med andra här utkommande Tidningars, redan varit lågt, och nu säkerligen blir utom all jemförelse det lägsta, hoppas hon allt mera hafva ådagalagt, att uppfyllandet af ett allmänt behof och bidragandet till allman nytta, äro Stats-Tidningens enda föremål. För detta föremål har hon, härigenom, ålagt sig alla de uppoffringar Bladet möjligtvis kunnat bära; men äfven dessa måste vidkännas en gräns. Det är ock vid denna Redaktionen stannat, då hon inskränker sig till en partiell förändring i hansigt till Annons-priset. Detta, som för icke legala annonser hittills varit 3 skillingar Banko raden, beräknad till 40 Bokstäfver, blifver, från nästa års början, för alla annonser utan åtskillnad, 3 skillingar Banko per 40 Bokstäfver. Härvid erinras dessutom:

1:o Att inga annonser äfven från Publika Verk och Autoriteter införas utan betalning, med undantag af sådana, som röra insamlingar för genom vådeld eller andra olyckshändelser i nöd råkade Orter eller enskilta medborgare.

2:o Att alla Annonser, af hvad slag som helst, legala eller icke legala, böra i H:r Utters & Comp. Boklåda inlemnas, betalas och påtecknas, men icke, hvarken per posto till Redaktionen insändas, eller å Boktryckeriet inlemnas, i hvilket fall Redaktionen ej kan för deras behöriga införande ansvara.

Tidningen kommer att från och med denna dag och under loppet af detta år i tryck erhålla det utseende som denna Nummer erbjuder. Ofvertryck af Tidningen göres endast under loppet af Januari månad, hvarjöre de, som senare göra sina reqvisitioner, möjligtvis skulle äfventyra att kompletta exemplar ej för dem blifva att tillgå.

Stockholm den 2 Januari 1836.

Redaktionen.

I dag utgifves N:o 69 af Svensk Författnings-Samling, innehållande: Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Collegii Kungörelse af den 16 December, om underhålls-utdelningen af Krigsmanshusmedlen för år 1835.

Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri.
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)

  1. ↑ Detta hänsyftar på Paganini, som, enligt, hvad Janin förr upplyst, läste sig in i sitt rum, och satte sourdine på violinen, på det ingen lyssnare skulle få gratis njuta fullkomligt af spelet.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Post-_och_Inrikes_Tidningar_1836-01-11&oldid=70627”