Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-15

←  N:o 10. Torsdag 14 januari 1836

Post- och Inrikes Tidningar N:o 11. Fredag 15 januari 1836

N:o 12. Lördag 16 januari 1836  →

Index.

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 11. Fredagen den 15 Januari 1836.

Meteor. Obs. Den 14 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 24,96, 1 1/4 gr. blidt, W. klart. Kl. 9 e. m. Barom. 24,88, 1 1/2 gr. blidt, W. klart. — Den 15 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 24,77, 2 1/4 gr. blidt, SW. storm mulet.

---

Officiella Afdelningen.

Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse; angående frihetsår för Stångjerns- och Ämnes-smiden i Wester- och Norrbottens Län. Gifven Stockholms Slott den 12 December 1835.

Wi CARL JOHAN &c. göre veterligt: det Wi, med bifall till Rikets Ständers vid sistförflutna Riksdag derom hos Oss gjorda underdåniga framställning, i Nåder godtfunnit förklara: att de Stångjerns- och Ämnes-smiden, hvilka inom Wester- och Norrbottens Län efter år 1818 blifvit privilegierade, eller intill år 1860 privilegieras, grundade på tackjern, inom berörde Län af dervarande malmer tillverkadt, må, att räkna från det verken kommit i gång, åtnjuta tjugu till trettio frihets-år, hvilka jemväl efter omständigterna kunna ända till femtio tillökas; dock som numera, sedan, enligt Wår Nådiga Kungörelse af den 16 sistlidne Maj, handel med och förbrukning af tackjern inom Riket är fullkomligt fri, vissa föreskrifter blifva nödvändiga för kontrollen derå, att det för frihetsårens åtnjutande stadgade vilkor af Stång- och Ämnes-jernets tillverkande i orten af dervarande malmer varder uppfylldt; så komma, i hvarje serskilt fall, på Wårt och Rikets Bergs-Kollegii afgifvande underdåniga förslag, vid frihetsårens beviljande, de stadganden jemväl att i Nåder meddelas, som i berörde afseende kunna finnas lämplige. Det alle &c. Till &c. Stockholms Slott den 12 December 1835.

CARL JOHAN.

Georg Ulfsparre.

---

Under den 19 sistlidne December har Kongl. Maj:t, uppå derom gjord underdånig ansökning, i Nåder beviljat Kammar-Rätts-Rådet G. P. Sebell afsked från dess befattning såsom Kommissarie vid 3:dje Revisons-Kontoret af Kammar-Rättens Öfver-Revisions-Departement.

---

Vid sistledne Tisdag anslälldt val och lottning till Ordförande uti Kongl. Witterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien för de första fem månaderne af året, blef Ordens-Biskopen och Kommendören m. m. Doktor J. O. Wallin President, samt Professoren och Kyrkoherden Mag. A. Fryxell Vice-president.

---

AF KONGL. MAJ:T I NÅDER AFGJORDA
ENSKILTA MÅL:

Uppå Justitiæ-Expeditionens föredragning:

Underdåniga ansökningar: Bifallna: a) Att varda myndige förklarade: Anna Greta Lundbergs, Hedrig Carolina Sjöbergs och Johanna Brinks. b) Att med hvarandra få ingå äktenskap: Drängen Olof Jansson i Hyltan och hans afl. Broders Enka Maria Johansdotter därstädes; Drängen Anders Tobias Fältström i Helgsnäs och hans afl. Broders Enka, Brita Stina Ersdotter derstädes. c) Samt af nedannämde Syskonebarn: Båtkarlen Niklas Wiman och Maria Magd. Jansson; Drängen Peter Petersson i Sila och frånskiljda Hustrun Kjerstin Eriksdotter i Mullsäter.

Uppå Handels- och Finans-Expeditionens föredragning:

Underdåniga ansökningar: a) Bifallna: Fabrikfsidkaren J. Berggren, om lånerätt i Manufaktur-Diskont-fonden för tillverkningarne vid dess Engelska Lädergarfveri i Alingsås; f. d. Postmästaren G. Edgren, Skräddare-Åldermannen J. Dahlström och f, d. Åldermannen J. Eriksson, om utbekommande af dem tilldömdt arfvode såsom Ledamöter i en extra Rådstufvu-Rätt i Åmål; Krigs-Rådet Röslein, om tullfri återinförsel af åtskillige till Frankrike exporterade Porfyrarbeten; Apothekarne i Upsala, Norrköping, Linköping, Carlstad, Christianstad, Götheborg, Carlskrona och Fahlun, om tillstånd att fortfarande begagna distilleringspannor af enahanda antal och rymd, som i 1830 års Bränvinsbrännings-förordning medgifvas; Kommerse-Rådet O. Wijk, om tillstånd att mot nedsatt tull ifrån England införa kopparplåtar och spik till förhydning af 2:ne fartyg; Grosshandlanden A. Rydberg, angående förtullning efter 1830 års Tull-Taxa af en laddning rått Socker, som innan 1835 års slut ankommit till Svensk hamn, men först på nästa öppet vatten kan framkomma till destinationsorten Stockholm; Handelshuset B. Beskow & Komp., om tillstånd att låta med Charta Sigillata-stämpel förse egna vexel-blanketter. b) I viss mon bifallna: Landskamreraren, Kammar-Rätts-Rådet S. Lindberg, om ytterligare lindring i dess ansvarighet för en utaf framlidne Kronofogden åsamkad uppbördsbrist; Quarantäns-Kassören, Under-Löjtnanten J. A. Jungmarker, om serskildt arfvode för dess befattning med Ouarantäns-Chefs-göromålen å Känsö; Handelshuset A. Barclay & Komp., om restitution af quarantäns-umgälder för skeppet Leda med last; Aktrisen E. Fröslind, om tillstånd att åter ingå i aktiv tjenstgöring vid Kongl. Theatern. c) Afslagna: Klädesväfvaregesällen E. Öfverberg, om förlagslån; Målarehustrun Sophia Lindberg, om understöd till förlag för tillverkning af snören; f. d. Aktrisen vid Kongl. Theatern A. S. Sevelin, om interims-pension; f. d. Krono-Länsmannen And. Nyström, om pension eller annat understöd.

Uppå Ecclesiastik-Expeditionens föredragning:

Underdåniga ansökningar: a) Afslagen: Om nådår för afl. Prosten L. Hedréns enka och barn vid Högsäters Pastorat af Carlstads Stift. b) Bifallen: Om förening af Klockare- och Vaktmästare-tjensterne vid Danviks Hospital, c) Villkorligen bifallna: Om anslag af Westeråkers Kyrkas inkomster till en Skolinrättning inom församlingen; om begagnande af en Kyrkojord till tomt för Skolehusbyggnad i Borreby församling, d) Ej upptagen till omedelbar pröfning: Om anslag af allmänna medel till Embetsgård för Kyrkoherden i Christianstad. Underdåniga Besvär: a) Afslagna: Adjunkten J. P. Wikströms, rörande förslaget till Svegs Sacellani; Kollegernes och Kantorns vid Hudiksvalls Skola, rörande vägran att åt dem anvisa hela deras lön i Kronotionde, in natura, från Helsingland; rörande Organists tillsättande i Sölvesborg, b) Gillade: Collegæ Scholæ, Mag:r F. C. Arosenii, rörande förslaget till Sunds Pastorat; Rektorn Mag:r J. Lindbergs, rörande förslaget till Warbergs Pastorat; Bokhållaren J. G. Ekströms, rörande honom ålagd skyldighet att vara ledamot af Götheborgs Fattigvårds styrelse. c) Hufvudsakligen gillade: Muskö Kapellboers, rörande deltagande i Westerhanninge Kyrkobyggnad; Kyrkoherden C. Hellströmers, rörande yppad brist i Skedevids Kyrko- och Fattig-Kassa. d) Återförviste: Domkyrko-Inspektoren Bengels, angående Ekars huggande å Domkyrko-hemmanet Wantaröds ägor; Christianstads Äldstes besvär, rörande underhållsskyldigheten för Stadens Skolhus, c) Ej upptagna till pröfning: Besvär, rörande Kyrkoherde-valet i By Pastorat. Fastställd ritning: till ny kyrka för Ramsele församling i Ångermanland. Stadfästade öfverenskommelser: Om afgifter under innevarande år till Fattigförsörjningen i Götheborg; om presträttigheters utgörande till Kyrkoherden i Mortorps Pastorat af Calmare Stift, under en tid af 25 år; om tillägg till Pastoralie-Konventionen i Örgryte och Carl Johans församlingar, att gälla under nuvarande Kyrkoherdes tjenstetid.

---

Icke-Officiella Afdelningen.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Stockholm.

Sedan nu mera från Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande till Stats-Kontoret inkommit Tredje Berättelserna om förhållandet med innevarande års skörd af all slags säd, jordfrukter och hö, har Stats-Kontoret deröfver upprättat och till Kongl. Maj:t, under den 31 nästl. Dec., ingifvit ett Tabellariskt Sammandrag, hvilket här nedan meddelas, sedan dessa handlingar, den 9 dennes, blifvit inför Kongl. Maj:t underdånigst anmälde.

Enligt de bedömmanden, som Berättelserna innefatta, i hänseende till Sädesgrödan, har afkastningen deraf utfallit:

God	i 5	Län: neml. Upsala, Södermanlands, Öster-Göthlands, Jönköpings samt Götheborgs och Bohus.
Öfver medelmåttan	i 7	Län: Stockholms, Calmar, Kronobergs, Malmöhus, Elfsborgs, Skaraborgs och Nerikes.
Medelmåttig	i 8	Län: Gottlands, Blekinge, Christianstads, Hallands, Wermlands, Westmanlands, Kopparbergs och Wester-Norrlands.
Under medelmåttan	i 2	Län: Gefleborgs och Jemtlands.
Missväxt	i 2	Län: Westerbottens och Norrbottens.

Afkastningen af potatis, kålrötter och rofvor samt andre jordfrukter, ansågs, med undantag af åtskillige orter, der en förmånligare äring ägt rum, icke hafva uppgått till hvad under medelgoda år påräknas; äfvensom hö-skörden uti mer än hälften af Riket varit klen. Likväl och då, i tolf bland de fruktbaraste Länen, afkastningen af sädesgrödan varit dels god, dels öfver medelmåttan, hade årets skörd på det hela, med undantag af Westerbottens och Norbottens Län, blifvit ansedd såsom medelmåttig.

Sammandrag af Berättelserna om Års-Växten 1835.

Län.	Allmänt bedömmande öfver Sädes grödan.	Korn-förökningen efter utsädet.							Afkastning af Jordfrukter.		Höskörden.
		Hvete.	Råg.	Vår Råg.	Korn.	Blandsäd.	Hafre.	Ärter, Vicker och annan trind-säd.	Potatis.	Kålrötter och Rofvor m. m.
Upsala	God.	8 à 9	7	—	7	7	6	7	5	svag.	under medelmåt.
Stockholm	Öfver medelmått.	10	8	—	6	5	5	4	4	dito	dito
Södermanland	God.	10	7 à 8	—	7	7	7	8	8	8	dito
Östergöthland	God.	8	6 à 7	—	6 à 7	6 à 7	6	4 à 7	8 à 9	God.	medelmåttig.
Gottlands	Medelmåttig.	8	6	—	4	4	4	6	4	—	under medelmåt.
Calmar	Öfver medelmått.	7 à 10	5 à 6	5 à 6	5 à 6	—	5	6	2 à 8	—	dito
Blekinge	Medelmåttig.	7 à 10	6 à 8	3 à 4	3 à 4	3 à 4	3 à 4	4 à 5	4 à 5	—	dito
Jönköpings	God.	6	5 à 8	—	3 à 5	—	3 à 5	3 à 5	4 à 8	—	medelmåttig.
Kronobergs	Öfver medelmått.	8	8	5	5 à 6	6	5	medelmått.	8	—	dito
Christianstads	Medelmåttig.	6 à 7	6 à 7	3 à 4	4 à 5	4 à 5	4 à 5	5 à 6	8 à 9	—	dito
Malmöhus	Öfver medelmått	7	7	—	5 à 6	—	5	7	5	—	God.
Hallands	Medelmåttig.	7 à 8	5	3	3 à 4	2 à 3	2	ringa.	4 à 12	—	Ymnig.
Götheborgs och Bohus	God.	9 à 10	9 à 10	9 à 10	5 à 7	5 à 7	5 à 6	6 à 7	10	10	öfver medelmåt.
Elfsborgs	Öfver medelmått.	7	6 à 7	4 à 6	4	—	2 à 5	4 à 6	6	medelmåt.	dito
Skaraborgs	dito.	8 à 9	6 à 7	6 à 7	6 à 7	4 à 5	4 à 5	god.	medelmåt.	dito	dito
Nerikes	dito.	8 à 12	6 à 7	—	6	4	4	5 à 6	6	dito	under medelmåt.
Wermlands	Medelmåttig.	öfver medelmåttan		—	medelmåttig.				medelmåt.	—	dito
Westmanlands	dito.	8 à 9	6 à 7	—	6 à 7	6 à 7	5 à 6	medelmått.	god.	god.	dito
Kopparbergs	dito.	—	4 à 12	—	4 à 5	4 à 5	4 à 5	klen.	3 à 7	under medelmåttan.	dito[1]
Gefleborgs	Under medelm.	6 à 7	8	—	2 à 7	3 à 4	3 à 4	2 à 3	2 à 4	2 à 4	nära missväxt[1]
Wester-Norrlands	Medelmåttig.	—	7 à 8	—	6	4 à 5	4 à 5	klen.	5 à 6	medelmåt.	under medelm.[1]
Jemtlands	1/4:del under medelmåttan.	—	3 à 4	—	4	2 à 3	2 à 3	dito	under medelmåttan.		dito[1]
Westerbottens	Missväxt.	—	ringa.	—	ganska ringa				mindre gifvande.		dito[2]
Norrbottens	dito.	—	dito	—	dito				medelmåttig.		dito[2]

Carlskrona den 9 Jan. Sistl. Måndags eftermiddag lyckades det 8 allmänna arbetskarlar, gynnade af isläggningen, att ifrån Sjökastellet Kongsholmen sig aflägsna. Ertappandet af dessa flyttfoglar, af hvilka 4 st. i förrgår å Werstorps ägor varit sedda, lärer ej länge kunna fördröja; och har man lyckligtvis ej ännu afhört någon af dem föröfvad illbragd.

= I likhet med hvad från de flesta landsorter meddelats, hafva vi äfven här å orten, sedan senare tredjedelen af nästförflutne månad, haft slädföre i förening med en emellanåt nog skarp köld, som haft till följd, att de vanliga isvägarne omkring staden nu nästan allmänt begagnas. (Carlsk. Weckob.)

Calmar den 9 Jan. Galeasen S:t Olof, förd af Kapten C. G. Nidström, strandade den 30 sistl. Dec. vid Albrunna (på Ölands vestra kust) under resan från Köpenhamn till Calmar. Fartyget innehade ballast och något styckegods; lasten är redan bergad, och man har hopp om, att äfven kunna berga fartyget.

(Calmar-Bl.)

= Nu mera har isen öfver Sundet emellan staden och Öland vunnit den styrka, att den både af gående och åkande kan begagnas, hvadan ock kommunikationen börjar blifva liflig. (Calm. St. Tidn.)

Malmö. Under sist förflutna året äro härstädes födde: I S:t Petri Församling: 63 man- och 61 af qvinkönet, deribland 18 oäkta, summa 123. Vigde 30 par. I Caroli Församling: 68 af man- och 68 af qvinkönet, deribland 2 par tvillingar och 21 oäkta, summa 136. Vigde 31 par. I Garnisons-Församlingen: 6 af man- och 11 af qvinkönet, summa 17. Vigde 17 par. Döde: I S:t Petri Församling: 50 af man- och 41 af qvinkönet, deribland 7 dödfödde, summa 91. I Caroli Församling: 37 af man- och 31 af qvinkönet, deribland 5 dödfödde, summa 68. I Garnisons-Församlingen 15 af man- och 5 af qvinkönet, summa 20. Uti alla 3 Församlingarne äro således födde 277 och döde 179.

= Under sistförflutna året hafva 25 Fartyg om 904 311/575 läster, tillhörige denna Stad, begagnats till utrikes, sjöfart och 16 fartyg om 499 1/5 läster till inrikes sjöfart. — Under samma år har hitkommit 4508 skepp. 15 lisp. Stång- och Manufakturjern samt deraf till utrikes ort exporterats 1615 skepp. 4 lisp. 18. skålp. (Malmö Tidn.)

Upsala. Under loppet af år 1835 hafva inom Domkyrko-Församlingen blifvit födda, Mankön, äkta 48, oäkta 18, 66. Qvinkön, äkta 54, oäkta 11, 65, summa födda 131. Döda, Mankön 76, Qvinkön 57, 133. Ingångna Äktenskap 34. Genom döden upplösta 35.

(Ups. Koresp.)

---

UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

Nederländerna.

Haag den 26 Dec. Vid den redan omtalta omröstningen öfver den nya Spanmåls-lagen, voro samtliga medlemmarna af andra kammaren tillstädes, med undantag af en enda, Provinsen Vrieslands representant. Hr van Nes, som för några dagar sedan genom en tillfällighet ådragit sig en smärtsam opasslighet, ville dock ej uteblifva från slutsammanträdet, och lät bära sig dit, för att rösta emot lagförslaget, hvilket han ock genom ett kraftfullt tal sökte bestrida. För att vederlägga honom, och till försvar af hela lagen, uppträdde slutligen Finans-Ministern, som talade uti halfannan timma, innan det skreds till omröstning. — Ibland de 25 deputerade som röstade emot lagförslaget, befunno sig samtlige representanterne för provinserna Norra och Södra Holland, hvilka, i anseende till deras rikedom och verldshandel, utgöra kärnan af hela Konungariket. — Sedan denna allmänt intresserande fråga blifvit afgjord, beslöt kammaren att uppskjuta sina sammanträden till den 1 Mars nästkommande år. — Man emotser med någon otålighet första kammarens beslut i afseende å spanmåls-lagen, men tror likväl icke att detsamma utfaller annorlunda än den andra kammarens.

Dito den 27 Dec. Spanmåls-lagförslaget har redan blifvit förelagdt första kammaren, som troligen i öfvermorgon kommer att dermed sysselsätta sig.

(Pr. St. Zeit.)

Österrike.

Wien d. 29 Dec. H. K. H. Ärke-Hertigen Palatinen af Ungern har uti Presburg insjuknat af en rheumatisk katarrhalfeber, som i början visade sig vara af häftigare beskaffenhet; men, enligt de från Presburg senast erhållne underrättelser, var H. K. H. feberfri, och sjukdomssymptomerna i allmänhet tillfredsställande. (B. H.)

Italien.

Bref från Neapel af den 15 December förmäla, att Kyrkoböner uti hela Konungariket blifvit anordnade för H. M. Drottningen, som befinner sig uti välsignadt tillstånd. (B. H.)

Spanien.

Madrid den 17 December. Det omnämnda Spanska tryckfrihetslagförslaget tro vi oss böra meddela här nedanföre, med undantag, endast, af några mindre vigtiga bestämmelser.

1 Art. Hvar och en Spanjor har rättighet att, utan föregående Censur, göra sina åsigter genom tryckpressen bekanta. 2. Art. Ifrån della allmänna stadgande äro undantagna alla uppsatser rörande Katholska Religionens lärosatser och den Heliga Skrift. Alla dylika få icke tryckas utan vederbörligt tillstånd. — 4 Art. Hvarje pressens missbruk till störande af den allmänna ordningen och våldförande af enskildes rättigheter skall Straffas efter Lag. — 5 Art. Såsom förgripliga emot den allmänna ordningen äro att anse: 1) sådana skrifter, hvilkas syftning står i strid med Konungarikets Religion och Grund-lagar, eller hvilka angripa deras legitimitet. Sådana, hvilka genom satirer eller häftiga smädelser, medelbarligen eller omedelbariigen, angripa Hennes Maj:t rättighet till thronen, Dess helgade person, Dess värdighet, den högsta statsmaktens väsendtliga prærogativer eller nationens obestridliga rättigheter, eller också söka att förlöjliga dem och till dem väcka misstroende. 2) Skrifter, som, på förbemälte vis, medelbarligen eller omedelbarligen, styrka till uppror, till störande af det offentliga lugnet, eller till olydnad mot lagarne och de personer, som fått sig deras verkställande uppdraget. 3) Sådana skrifter, som, medelbarligen eller omedelbarligen, genom något af de i slutet af första paragrafen angifne medel, uppfordra till en handling, hvilken af Konungarikets lagar anses såsom förbrytelse, ehuru den icke i de båda föregående paragraferna finnes särskildt upptagen. 4) Skrifter, som såra anständigheten och sedligheten. 6 Art. Som öfverträdelser af Tryckfrihets-lagen anses: 1. Smädeskrifter, som uti äreröriga uttryck falskeligen framställa beskyllningar mot medborgare. 2. Smädeskrifter, som, utan att bestämdt beljuga någon, angripa dess goda namn och rykte. 7 Art. Härifrån undantagna äro: 1. De, som, utan förtal, tadla en i statens tjenst varande persons förhållande som embetsman. 2. De, som, utan att träda sanningen för nära, kungöra eller kritisera någon sammansvärjning eller annan svår förbrytelse mot staten, äfven om en enskild man dertill vore författare. Men, i dylikt fall, måste sanningen af anförda fakta kunna bevisas, i fall någon skulle besvära sig deröfver. I annat fall blir saken ansedd som gående på heder och ära. 8 Art. Författare till förolämpande och förlöjligande skrifter kunna icke undandraga sig det dem ådömda straff derigenom, att de erbjuda sig att bevisa sanningen af deras uppgifter. 9 Art. Personer fällda till ansvar för sådana skrifter, som medelbarligen eller omedelbariigen åsyfta omstörtandet af den beslående ordningen, eller tillhöra någon af de i 2 §. 5 Art. Uppräknade förbrytelser, straffas med fängelse från 1 till 4 år, och med 2 à 4000 Realers böter. Tillhör den brottsliga andliga ståndet, så kunna äfven hans embeten, värdigheter och inkomster blifva honom fråntagna. 10 Art. I händelse af en direkt uppmaning till sådana brottsliga åtgärder, som i 5 Art. omnämnas, blifva de brottsliga dömda till fängelsestraff från en månad till 2 år, och till böter af 200 till 300 Realer. För en indirekt uppmaning af denna art, utsättes straffet till endast 8 till 30 dagars fängelse, samt 20 till 200 Realers böter. 16 Art. Ansvarige för hvarje skrift äro: 1 Författaren. 2 Utgifvaren. 3 Ägaren af tryckeriet, eller hans förste medhjelpare. 17 Art. Hvar och en af de nämnde personerna är i de andras frånvaro ensam ansvarig, och man äger att hålla sig till dem, i den här ofvan stadgade ordning. 18 Art. åligger den, som trycker en tidning eller bok, att derå utsätta sitt namn, jemte tryckningsort och år, till undvikande af 300—800 Realers böter i fall skriften ej förbjudes, och af 1000—40O0 Realer i fall den förbjudes. 19 Art. Utspridare och försäljare af dylika skrifter, till och med då dessas innehåll är dem obekant, äro derför ansvariga, och förfallna till böter af 40 till 100 Realer. 31 Art. Den domstol, som öfver tryckfrihetsförbrytelser nedsättes, skall bestå af trenne Magistrats-personer, hvilka genom lottning bestämmas. Presidenten skall genom lottning utvälja 12 edsvurne eller domare i den ifrågavarande saken, men af dessa taga endast tio del i sessionerna, sedan de aflagdt den erforderliga eden. 34. Art. De edsvurne måste vid omröstning med slutna sedlar genom rösternas pluralitet antyda, huruvida de anse, det saken bör upptagas till undersökning och pröfning, eller icke.. 38 Art. Förklara sig de edsvurne för det förra, så inställes försäljningen af de i förråd varande exemplaren af den såsom skyldig ansedda skriften, och de ansvariga personerna inställas för domstolen, ifall skriften förklaras vara af upprorisk syftning. 39 Art. Är frågan endast om genom pressen tillfogade förolämpningar, skall saken först då upptagas till laga dom, när förlikning förgäfves blifvit försökt. 43 Art. Öfverläggningarna skola hållas offentligt. 59 Art. Ingen Tidning får utkomma utan serskildt tillstånd af General-Guvernören i den provins, der den tryckes. Likväl får icke General-Guvernören neka sitt samtycke, så snart tvenne personer, hvilka, genom sin ställning i samhället och sin litterära förmåga, derföre erbjuda tillräcklig borgen, förklara sig ansvariga för tidningen, och så snart utgifvarne i reda penningar nedsatt en summa af 40,000 Realer i Banken S:t Fernando i Madrid, eller i provinserna en summa af 20,000. Hvarje valman och deputerad vid Kortes kan åtaga sig ansvarigheten för en tidning. 65 Art. De artiklar, som af Regeringen meddelas någon tidning till svar på af samma tidning framkastade anmärkningar, måste fullständigt meddelas, vid ansvar från 1000 till 3000 Realer. 66 Art. En tidning, som, under loppet af ett år, blifvit tre gånger fäld för förbrytelse mot tryckfrihetslagen, indrages. 67 Art. Civil-Guvernörerna kunna, på eget ansvar, förbjuda numror af en tidning, hvilka innehålla artiklar, som kunna vara farliga för den offentliga ordningen (Pr. St. Zeit.)

Turkiet.

Konstantinopel den 9 Dec. Den 6 dennes förkunnades, genom salut från denna hufvudstads batterier, att en Storherrlig Prins blifvit född. Han erhöll namn af Sultan Nisam-eddin (Trons rättesnöre). Genom cirkulär-noter från Reis-Effendi blefvo de här resinerande Ambassadörer och Ministrar från utrikes makter härom underrättade. Den 7, på aftonen, erhöllo samtlige högre Stats-embetsmän befallning att, dagen derpå, infinna sig i Seraljen, för att lyckönska Hans Höghet Sultanen. Den 8 ägde denna audiens rum, och samma afton gafs en stor supé i Seraljen åt de uppvaktande, hvarefter ett fyrverkeri afbrändes på stora torget Dolmabagdsche, beläget framför palatset Beschiktasch. Saluten från batterierna och de i Bosforen till ankars liggande krigsskeppen fortfar ännu, och skall förnyas fyra gånger på dagen.

(B. H.)

---

De först vid middagstiden i dag anlände utländska poster, medförde tidningar från Hamburg till den 8, från Paris till den 1:sta, och från London äfvenledes till den 1:sta dennes.

Af de underrättelser dessa tidningar innehålla hinna vi i dag endast meddela följande:

Frankrike.

Paris den 31 Dec. Hertigen af Orléans inträffade i går, middagstiden, uti Tuilerierne, åtföljd af Hertigen af Nemours och af sin svit. Drottningen, som af opasslighet hindrades att bivista Kamrarnes öppnande, befinner sig nu på bättringsvägen.

Rörande den föregifna konspirationen mot Konungens lif, innehålla de officiella bladen äfven i dag ännu ingen underrättelse.

Deputerade-Kammaren skred i går, efter Presidentvalet, äfven till det af en Vice-President, hvartill Hr Sauzet, med 131 röster, utseddes. I dag blefvo den venstra Centerns båda Kandidater, Hrr Passy och Pelet de la Lozère, samt den ministeriella, Hr Martin du Nord, äfvenledes valde till Vice-Presidenter; den förste med 146, den andre med 139, och den tredje med 132 röster. Till Sekreterare valdes i dag Hrr Felix Real med 159, Piscatory med 138, samt Grefve Jaubert med 141 röster. Uti Pärskammaren, som sysselsatte sig med organiserandet af sina byråer, presiderade äfven i dag Grefve Portalis. Hr Pasquier säges ännu vara så angripen af sin senaste sjukdom, att han icke lärer kunna föra ordet under de nästinstundande sammankomsterna. Hr Dupin blef i går, efter sitt återväljande, emottagen af Konungen.

Dito den 1 Januari. I går inträffede här, öfver London, Presidenten Jacksons bådskap. Det meddelas i dag uti tidningarne; af Journal de Paris och Moniteur utan anmärkningar; och af Journal des Débats med tillägg: att tid behöfves att pröfva ett så vigtigt dokument, hvilket dock synes mera fogligt än man väntat. Äfven de liberala bladen röja den åsigt, att förhållandet emellan de begge makterne åtminstone icke, genom bådskapet, blifvit försvåradt.

Dito den 2 Jan. Diplomatiska korpsen, anförd af Österrikiska Ambassadören Grefve Appony, aflade i går hos H. M. de vanliga nyårsönskningarne. Ambassadörens tal, äfvensom Konungens svar, voro affattade i allmänna, förbindliga uttryck, men innehålla inga yttranden af märkligare beskaffenhet. (De skola i morgondagsbladet meddelas.)

De öfriga vid detta tillfälle uti Tuilerierna hållna tal, äro icke heller af någon särdeles märkvärdighet. De båda Kamrarnas Deputationer omtalade, jemte användandet af de vanliga talesätten om lugn och fred, isynnerhet Hertigen af Orleans, samt expeditionen till Mascara. (B. H.)

Spanien

Paris den 1 Jan. Från Madrid gå underrättelserna till den 23 Dec. Från provinserna äro de gynsamma; flera Carlistband ha blifvit slagna och skingrade i La Mancha, Estremadura och Galicien. — Den 22 väntades, till Salamanca, andra Portugisiska divisionen, — Man omtalar att General Espartero skall entledigas från befälet.

Ett bref från södra gränsen, dateradt den 24 Dec., berättar, att General Mina intagit staden San Lorenz d'Espitens, i nejden af Solhona, der 1,300 Carlister voro posterade; bland besättningen funnos äfven 300 prester och munkar. En stor del af dem skulle skjutas och staden sättas i brand.

(Journ. des Déb. och B. H.)

---

OM POLITISKT KANNSTÖPERI.

Handteringen är gammal, men ämnet icke uttömdt; det torde ännu inom sig hysa ett eller annat ovidrördt thema.

Fallenheten att politicera (som det vanligast heter), är, i vissa större och allmännare intressen, ganska naturlig, och blir till och med lofvärd hvarje gång man lyckas att sansadt, klart, framförallt oväldigt, lösa någon af tidens vigtigare frågor. Dessa äro dock vida lättare att inveckla än att lösa. Till hvad grad stridiga äro ej den sannt fosterländska känslans, och exaltationens idéer om oberoende? hur olika begrepp gör sig ej den lugna beräkningen, och parti-andan, om neutralitet? hvilka förbistrade åsigter märker man ej, rörande det så kallade valet af politiskt system och af allianser? — Öfver allt detta har logiken sin metod alt resonera, och sakkännedomen sitt sätt att dömma; men annorledes arbitrerar passionen, annorledes kannstöper okunnigheten.

Dock, undvikom allt som kunde tydas till specialitet eller detalj. Det har med skäl blifvit anmärkt^[3], att en tidning af dennas beskaffenhet icke sjelf kan inlåta sig i någon fullständig utveckling af vissa politiska sak-förhållanden. Sådan är ock vår mening. — Helt annat är, att i politiska ämnen anställa allmänliga betraktelser. Äro dessa grundade och lättfattliga, torde ock genom dem något godt kunna uträttas, samt mången irring, fastän ej synligt vidrörd, dock slutligen befinnas vederlagd.

Fästom oss således vid politiskt kannstöperi i allmänhet. Det har i långliga tider funnits, sade vi nyss ofvan, men böre här tillägga en anmärkning, så allmän att den kan röra hela vida verlden, nemligen, att yrket alltmer utsträckt sig, både i mängd af föremål och i ofelbarhets-anspråk. Kannstöparen var fordom Dilettant, han är nu Virtuos. I förgångna tider studerade han, på sitt eget oskyldiga vis, politiken, nu föreläser han densamma: han var således då Discens, han är nu Docens, och vill vara Professor.

Häraf skulle man tro, att den egentliga Politiken, nemligen de yttre förhållandernas, är i samma mån grundligen känd, som flitigt omordad; ty vanligtvis hyllar man mest det man bäst känner. Men — vi böre här ej dölja vår bestämda öfvertygelse, den vi för öfrigt lemne åt sitt öde — sådant är ingalunda förhållandet. Tvertom, under en period af onekligt stigande och mångsidig kultur, är, efter vårt omdöme, Politikens fält ett af de med minsta framgång odlade. Icke så, att det ej ganska mycket plöjes, men der skördas föga. Vi vädje i denna del till läsarens egen erfarenhet. Han inträder i en bildad krets: sådana finnas hos oss i fullt ut lika mått som någorstädes, samt i ett högre kanske, än flerestädes. Der språkas om åtskilliga ämnen. Vettenskaper, vitterhet, skön konst, äfvensom jordbruk, bergshandtering, handel, slöjder, intet föremål är uteslutet: man afhandlar än fredens yrken, än krigets. Den enes djupare insigter i ett, utbytas emot grannens närmare bekantskap med ett annat: hvar och en har något nyttigt att säga, alla något gagneligt att höra. — Nu kommer händelsevis Statspolitiken å bane, och samtalet upplöser sig snart i ett slags Babels förbistring. I denna strides vida mindre om grundsatser än om önskningar, benämda opinioner, af hvilka de flesta synbarligen äro, icke uppfattade, utan emottagna. Då märker man, huru få de äro, som allvarsamt undersökt och afvägt den massa af principer eller erfarenheter, af intressen eller passioner, af vissheter, troligheter, möjligheter, lyckskott, kort sagdt, af orsaker och verkningar, som mer eller mindre ingå i Staternas Politik. Vore väl nu den gissningen så förmäten, att af tjugu i många andra stycken kunnige och upplyste män, dryga hälftens politiska trosläror sammansmälta till ett Tidnings-echo, hvars och ens återljud naturtigtvis lämpadt efter grundtonen i den Jurnal han företrädesvis hyllar? — Nå väl! men Jurnalisterne!.. Vi underkänne visst icke deras förmåga, hvilken, att dömma efter alla de föremål för menskligt vetande som af dem vidröras, borde vara nästan 'poly-historisk. Men med allt detta, hämta de ju sina insigter ur den allmänna bildning som omger dem, och kunna följaktligen, så framt denna råkat att i någon viss kunskaps-art förblifva litet stillastående, icke på samma stråt ha hunnit omätligt långt framom. Så våga vi ock oförgripligen tro, att saken förhåller sig.

Men, huru förklara en ögonskenlig kontrast, den nemligen af så begränsad kännedom, och så vidsträckt deltagande? Vi skola försöka att lemna några bidrag till besvarande af denna fråga.

Tidens lynne är oroligt och misstroget. Allt misstroende hänför sig till intressen, verkliga eller förmenta: tidens politik skulle således tyckas böra bestå i en noggrann beräkning af intressen. Sådan är dock icke dess karakter; och se här, om vi ej irra oss, orsaken. Om misstroendet aflar oro, föder ock oron passion; och passionens bråda hugskott undantränga alltför ofta intressets kalkyler. Tids-politiken faller då utur detta senares inflytelse, in i den förras. Passionen spelar från denna stund hufvudrollen, den hon sällan utbyter mot en underordnad; och glömmom härvid ej en vigtig sanning: de som tala politik, äro gemenligen mera passionerade än de som göra henne.

Deraf härleder sig nu, efter förjagandet af alla tveksamheter, en blind tro, fästad just vid det för eftertankan otroliga; deraf ock en mängd omdömes-irringar, oförklarliga för hvar och en, som ej desto djupare begrundat menniskosinnets fallenhet att bedraga sig sjelft. Man inrättar sitt sätt att se och dömma, efter hvad man med förkärlek önskar; man gör till sannt det man vill såsom sannt anse. Inbillningen, som en ryktbar författare kallat Tokan i huset^[4], har aldrig rättmätigare förtjent sitt tillnamn, än i våra dagar. Märkom, huruledes hon, denna toka, är oaflålligen sysselsatt, att i framtidens töckniga rymder upptäcka något bättre än det goda, något nyare än gårdagens nya. För hennes lystnad efter oförsökta fröjder, får sjelfva det orimliga, retelsen af trotsade hinder; och obesegrade svårigheter ikläda sig lätthetens behag. Tiden är henne gynsam: hon skulle tyckas äga öfverflödiga njutningar och af skiftande slag; men inbillningen mättas lika litet som Danaidernas såll fylldes. All öfverdrift är epidemisk. Småningom blir det endast det oformliga, del båla, som tillfredsställer allmänna nyfikenheten. Invand att snart sagdt dagligen få en reform till frukost och en revolution till aftonspis, försmår hon snart den politiska husmanskost som framsättas under tingens och aptitens vanliga förhållanden; hon ratar den, likasom Gastronomen, öfverretad af idel kryddade anrättningar, ej mera finner någon smak i enkla och sunda näringsämnen.

Vände man nu sina blickar ehvart som helst, mot södra eller sydvestra Europa, kanhända ock i andra riktningar, och man skall finna, huru väl dagens Annalister känna denna sinnesstämning, och i hvad ymnigt mått den begagnas. Hvar och en drager fördel af en så kallad konjunktur, i affärer, i handel, i all slags industri. Och i sanning: det ligger någonting både industriellt och artistiskt i den periodiska litteraturen. Derföre, ju bjertare konturer, desto högre spänd uppmärksamhet; och proportionerna bli öfvernaturliga: ju mörkare färgläggning, desto mera sympati med humöret eller passionen (hvaraf målaren ock kan äga sin andel); och taflan blir starkt skuggad. Vi tala mindre om vissa detalj-inkorrektioner; de äro ofta följden af ett påskyndadt arbete. Tiden är alltid kort för en Nuvellist. Medtäflarne i yrket äro många; ingen vill vara den sista, ingen unnar gerna öfverdriftens höga kolorit åt en rivals pensel; och fråga blir ej mer om hvem som snarast skall meddela del sannaste och bästa, utan det för tidssmaken mest retande, kittlande, stickande.

Så uppkomma småningom romantiska annaler for tiden, och en romanesk politik för dagen. Det sagda och idkeligen omsagda vinner häfd; man tror det man ständigt hör, man fäster sig vid hvad man dagligen läser. De lokaliteters större afstånd, der det mesta händer eller hetes hända, bidrager ock till spridande af många villfarelser. Äfven i denna punkt kunna vi vädja till våra läsare. Mången af dem har rest, för sin bildning, sina affärer, sina nöjen: likgodt. Under dylika färder riktar hvar och en gerna deltagande blickar på hemlandet; han finner ock ofta nog nyheter derifrån, slumpvis inkastade i främmande tidningsblad. Jemföre han dessa nyheter med de direkta och säkra efterrättelser som meddelas honom af hemmavarande fränder och vänner. Han skall då af egen erfarenhet öfvertygas om den makalösa lättsinnighet med hvilken man både gör och omgör samtidens historia: han skall en gång för alla ha lärt sig bedömma den grad af tillit, som en del Nuvellister äga rätt att påkalla för sannfärdigheten af deras uppgifter, eller för säkerheten af deras omdömen. Nå väl, det som ofta händer annorstädes, kan det ej någon gång hända här?

Vi nämnde omdömen, och med afsigt, ty de äro af än högre vigt än blotta berättelser. Tiden uppdagar, förr eller senare, de faktiska oriktigheterna; tiden stadgar ej sällan vissa omdömets villfarelser. Den ena af dessa ympas på den andra; de sammanflätas liksom grenar, till inbördes stöd, och småningom uppreses en hel lärobyggnad, icke illa timrad ofvan jord, men grunden hvilar på jäs-lera. Allt användes till dennas, icke befästande men betäckande; blandning af verklighet och fantasmagori, af skarpa vågsatser och af len logik. Det tvistiga förvandlas till axiom, det bevista förkastas med maktspråk; och den som sagdt sista ordet (hvilket just är periodiska pressens natur-privilegium), blir den som har, eller korrektare, som får rätt.

Sådan är alltid gången, sådana ofta följderna af politiskt kannstöperi. Dermed förblande vi ingalunda medborgares naturliga och varma deltagande för allt hvad som rörer fäderneslandets, vare sig inre frihet eller yttre säkerhet och sjelfbestånd; ty vi tro fullt och fast, att eho äger sann känsla för helgden af dessa föremål, bedömmer dem ock rätt. Vi tala endast om inbillningens hit- och ditsväfvande utan säker utgångspunkt, om lynnets oroliga förespeglingar utan klar synkrets: vi tala om de irringar, som härledas från bristande sakkännedom, eller från förvridning af händelserna, eller från misstydning af deras ursprung, eller från förtegenhet af deras fullständiga sammanhang. Detta och dylikt är hvad vi benämne Politiskt Kannstöperi. Huru undvika att deraf dåras? Vi känne ej mer än ett medel, — det, att icke lyssna dertill. En med vox et verba utrustad kannstöpare kan göra många dûper; är det ock ofta nog sjelf. Men den blir det icke, som lugnt hör och sansadt läser; som ej söker sina efterrättelser från ett håll utan från alla; som tänker sjelfständigt, och med oväld forskar efter de intressen, hvilka ej sällan ligga förstuckna bakom passionerna; som ändtligen, efter inhämtande af all den upplysning han kunnat förvärfva — då först pröfvar sjelf, och sjelf dömmer.

---

Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium gör vetterligt: Hos Kongl. Kollegium har Styresmannen för Carl Gustafs Stads Gevärs-Faktori, Hr Öfversten m. m. J. Palm anhållit om Patent å åtskilliga af honom tillvägabragte förenklingar och förbättringar af Ångmachiner, å hvilka uppfinningar Sökanden till Kongl. Kollegium inlemnat ritningar samt en så lydande beskrifning.^[5]

"De förenklingar och förbättringar undertecknad tillvägabragt uti Ångmachineriet, och hvarpå begäres Patent, bestå hufvudsakligen uti:"

1) "Ångpannans ersättande med Tackjerns-cylindrar, hvaraf den ena värmes uti en för detta ändamål afsedd ugn. Enligt rykte skall denna förändring vara verkställd i England och der användas på ett större Ångfartyg."

2) "Pistornstångens utbyte mot vefstakar, som verka direkte på axeln, hvarigenom kraften ledes till det gående verket."

3) "Uteslutandet af mångfaldiga kostsamma delar, som erfordras å de vanligen begagnade Ångmachinerna."— — — — — — — — — — — — — — — —

J. Palm.

Hvarjemte Sökanden, uti sin till Kongl. Kollegium ingifna ansökning i afseende på berörde uppfinningar anfört: att besparing af rum och bränsle åstadkommas genom Ångpannans utbyte mot Cylindrar, hvaraf den ena i en dertill lämpad ugn upphettas och mottager en mindre vattenstråle, som genast till ånga förvandlas, och den andra, liggande på ugnen, genom ett ej allt för trångt rör, upphämtar och samlar å nyo, samt genom ett annat rör och vanliga ventiler inleder densamma i ång-cylindern; att emedan ej mer ånga genereras, än som för hvarje piston-slag erfordras, eller åtminstone obetydligt derutöfver, den i ugnen varande Cylinderns hetta ej kan vålla skada; att i följd af ångpannans uteslutande, jemte öfriga machineriets förenkling, priset kan så betydligt nedsättas, att äfven mindre verkstäder, som äro i behof af en drifvande kraft, kunna med ångmachiner förses, äfvensom Sökandens förenklade machiner kunna med fördel användas vid tröskverk, tegelslagerier, slipverk samt på större och mindre ångfartyg, ända till små jollar, å hvilka sistnämde deras begagnande skall vara så mycket vigtigare, som lastrummet ökas genom pannans ersättande med cylindrar.

Och har Kongl. Kollegium med stöd af Kongl. Patentförordningen af den 13 December 1834, härigenom velat tillägga Hr Öfversten Palm Patent under fem (5) års tid, å de uti ofvan intagne beskrifning omförmälde förbättringar å Ångmachiner, så att han under nämde tid må äga att, med andras uteslutande, ensam eller genom andra, öfverallt inom Riket, förfärdiga och begagna så beskaffade förbättrade ångmachiner, samt begagnandet deraf på andra öfverlåta. Dock är härvid att iakttaga:

1) Att innehafvaren af detta Patent bör, så vida han vill detsamma tillgodonjuta, hafva senast inom Tvenne (2:ne) månader härefter, hvarje månad till Trettio (30) dagar räknad, Patentet allmänneligen kungjordt genom införande deraf till hela dess innehåll Trenne (3:ne) gånger uti Sveriges Statstidning eller Post- och Inrikes Tidningar;

2) Att om någon förmenar eller tilltror sig kunna styrka att den tillverkning, hvarå detta Patent lyder, varit här i, Riket känd och begagnad, innan Patentinnehafvaren sin Patentansökning till Kongl. Kollegium ingaf, samt någon på grund deraf åsyftar att få Patent-rätten häfven, är honom obetaget, att, inom Sex (6) månader från den dag Patentet finnes Tredje (3:dje) gången, i Stats-Tidningon infördt, sådant klander af Patentet hos Kongl. Kollegium anmäla; åkommer ej klander af Patentet inom ofvanbestämda tid, äger vidare talan derå ej rum.

3) Att Patent-innehafvaren bör, vid påföljd af Patent-rättens förlust, så väl inom Tvenne (2:ne) år härefter inför Kongl. Kollegium styrka, att han är i full utöfning af den tillverkning, hvarå detta Patent lyder, som sedermera en gång hvarje år under Patent-tiden hos Kongl. Kollegium ådagalägga, att densamma fortfarande begagnas.

I öfrigt äger Patent-innehafvaren att, i afseende på användandet af ifrågavarande tillverkning tillgodonjuta de förmoner och rättigheter, hvilka Fabriks-idkare i allmänhet tillkomma, hvaremot honom åligger, att ställa sig till efterrättelse hvad de rörande Manufakturerne gällande författningar innehålla.

Skulle Sökandens Patent-rätt genom arf eller hvad laglig afhandling som heldst, till någon annan inom Sverige bosatt välfrejdad person öfverlåtas, skall densamma för hvarje annan laglig innehafvare medföra de rättigheter, som med detta Patents lydelse och Kongl. Patentförordningen af den 13 December 1834 äro enlige, sedan likväl den nye innehafvaren sig hos Kongl. Kollegium anmält och Öfverlåtelse-Resolution undfått.

Slutligen har Kongl. Kollegium härmed velat förklara, att detta Patent icke må anses medföra någon öfvertygande visshet derom, att den nu patenterade tillverkningen är ny och här i Riket obegagnad eller att den kan med fördel användas. Stockholm den 30 November 1835.

C. D. Skogman.

A. P- von Sydow.

E. W. Brandel.

Joh. Ad. Leijonmark.

O. E. Bergius.

F. N. Borelius.

---

Medelst Nådig skrifvelse af den 21 sistlidne November har Kongl. Maj:t förklarat, det Svenske och Norrske vice Konsuln i Wismar skall vara berättigad, att för Certifikater, som jemlikt Kongl. Brefvet af den 11 Oktober 1804 af honom meddelas å de bevis, magistraten derstädes utfärdar för Wismarske till Svenska hamnar afgående fartyg, hädanefter uppbära en lösen af Två R:dr Hamb. B:ko, utan afseende å fartygens större eller mindre lästetal; kvilket Kongl. Kommerse-Kollegium härigenom skolat till vederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 12 Januari 1836.

---

Sedan Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 9 Maj sistledit år täcktes bifalla den af Intressenterne uti Höganäs Stenkols-Verks nya Bolag beslutade ändring i 1 Art. 3 §. af Bolags-Reglorne, att tiden för den årliga ordinarie Bolagsstämman framflyttas från Februari till Mars månad; så varder Verkets Hrr Intressenter härigenom kallade, att till innevarande års Bolagsstämma sammanträda här i Stockholm, Lördagen den Tjugusjette (26) nästkommande Mars, kl. Elfva (11) f. m., å det rum, som närmare den utsatte tiden skall i Tidningarne tillkännagifvas. Stockholm den 7 Jan. 1836.

Direktionen.

---

Nedannämde Deposition, som i Jönköpings Läns Landt-Ränteri qvarstått i fulla Tio år, varder, i följd af Höglofl. Kongl. Stats-Kontorets Skrifvelse den 29 Oktober 1828, härigenom uppsagd till återlyftning, derom vederbörande inom natt och år från denna kungörelses datum skall härstädes hos Konungens Befallningshafvande sig anmäla, med företeende af det utfärdade Depositions-beviset samt den Dom eller det Utslag eller annan handling, som bestyrker ägande-rätten till ifrågavarande deposition; kommandes, efter nämnde tids förlopp, så vida detta föreläggande icke hörsammas, medlen att till Kongl. Stats-Kontorets remitteras, nemligen: 1825, Nov. 15, af Johannes Wahlman och Anders Andersson i Bjädesjökull samt Daniel Jansson i Tåndemåla, Myresjö Socken, nedsatt af Östra Härads Tings-Rätt ådömd kostnadsersättning till Greta Nilsdotter i Tåndemåla 3 R:dr 32 sk. Banko. Jönköpings Lands-Kontor den 19 December 1835.

C. G. Bergenstråhle.

P. H. Landegren.

---

Å Trehundra Ris ordinärt Tryckpapper, som innevarande år komma att för Rikets Ständers Riksgälds-Kontors räkning upphandlas, emottagas, intill slutet af nästkommande Februari månad, förseglade anbud hos Kommissariatet i nämnde Kontor; börande detta papper, kostnadsfritt för Riksgälds-Kontoret derstädes Levereras inom de tider, som uti skeende reqvisitioner varda bestämde, och erhålles betalningen för detsamma efter behörigen fullgjord leverans. Stockholm af Rikets Ständers Riksgälds-Kontor d. 7 Jan. 1836.

---

Notifikationer.

ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Enligt Bräkne Härads-Rätts beslut, varda afl. Mjölnaren Håkan Gertonssons, i Åryd, Borgenärer kallade, att före kl. 7 e. m. å andra Rättegångsdagen af nästa års Lagtima Vinter-Ting deras fordringar styrka och bevaka, på sätt Konkurs-Lagen föreskrifver. Hoby Tingsställe den 2 Oktober 1835.

C. G. Trägårdh,

Domhafvande.

= Enligt föreskriften uti Kongl. Kungörelsen af den 18 Dec. 1823, har Skara Rådhus, uppå min ansökan, genom beslut af den 14 dennes, kallat, och förelagt alla de Fordringsägare, som uti de från C. J. Flygare den 10 April 1833 exekutivt försålde Tomtlotter N:ris 49 en half, 50 en tredjedel och 51 en hel, med åbyggnader, belägne vid Gunnar Månsgatan här i Staden, ägt inteckningar, för hvilka de alldeles icke eller endast till någon del af köpeskillingen erhållit liqvid, att inom en månad efter det Kungörelsen om detta beslut finnes i allmänna Tidningarne tredje gången införd, inför Rådhus-Rätten anmäla, huruvida något är att påminna emot deras inteckningars dödande, vid äfventyr, att Rådhus-Rätten, oansedt att original-intecknings-handlingarne icke skulle företes, öfver deras dödande meddelar utlåtande; hvilket till vederbörandes efterrättelse kungöres. Skara den 19 December 1835.

J. G. Sandahl.

FÖRMYNDARE-FÖRORDNANDEN.

= Att Norra Åsbo Härads-Rätt medelst beslut den 26 Oktober innevarande år, förklarat Drängen Pål Bengtsson i Harbeckshult omyndig, samt till hans Förmyndare förordnat Bonden Bengt Johansson i Skogen; sådant varder Författningarna likmätigt kungjordt. Engelholm den 24 Dec. 1835.

= Att Bjäre Härads-Rätt, genom beslut den 18 dennes förklarat Anders Pålsson och dess Hustru Gunilla Svensdotter, i Ugglehult för omyndige, samt till deras Förmyndare förordnat Nils Pålsson i .Mellan Århult; sådant varder Författningarna likmätigt kungjordt. Engelholm den 24 Dec. 1835.

= Att Skånings Härads-Rätt den 17 November 1835 ställt vansinnige Drängen Olof Johansson på Tån Ottum under Anders Olofssons i Stommen derstädes Förmynderskap; varder härmed kungjordt.

På Embetets vägnar,

J. G. Richert.

= Att Sunnerbo Härads-Rätt, genom utslag denna dag, efter hans derom gjorda begäran, ställt Per Bengtsson i Knalleberg under förmyndare-inseende af Gudmund Larson i Svenshult, det varder härmed tillkännagifvet. Ljungby å Tingsstället den 2 November 1835.

På Häradshöfdinge-Embetets vägner,

J. F. Tornerhielm.

= Uppå derom af Enkan Catharina Berggren vid Kungsöhn gjord begäran har Åkerbo Härads-Rätt genom beslut den 24 Oktober 1835, förordnat Handlanden i Arboga P. R. Nordling att vara hennes Förmyndare, hvilket härmedelst kungöres första gången.

= Jönköpings Rådhus Rätt har genom utslag denna dag ställt Enkan Maria Ljungberg under Hr Rådmannen A. Danielssons Förmynderskap; hvilket, enligt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, härmed kungöres. Jönköping den 16 December 1835. På Rådhus-Rättens vägnar,

J. Asker.

— Vid 1835 års Höste-Ting med Folkare Härad, är Bonden Jan Andersson i Högtjern, Garpenbergs Socken, ställd under förmyndare.

= Vid 1835 års Höste-Ting med Stora Kopparbergs och Aspeboda Socknar, äro Daniel Aspman i Stråtenbo och Erik Hammar i Wallmora, ställde under förmyndare.

= Vid 1835 års Höste-Ting med Husby Socken, äro afskedade Soldalen Erik Nyknekt i Djusa och Erik Ersson i Stigsbo, ställde under förmyndare.

Vid 1835, års Höste-Ting med Stora Schedvi Socken, äro Enkan Greta Andersdotter i Orrsta och Bonden Snickar Erik Jansson i Uppbo, ställde under förmyndare.

= Vid 1835 års Höste-Ting med Hedemora Socken, är Pälles Lars Andersson i Trollbo, ställd under förmyndare.

= Vid 1835 års Höste-Ting med Torssångs Socken, är Anders Hansson från Kårtyda, nu vistande i Söderberkes Socken ställd under förmyndare.

LAGFARTS-ÄRENDER.

= Utdrag af Lagfarts-Protokollet, hållet å Laga Vår-Tinget med Svärdsjö Socken i Socknestufvan den 17 Juni 1835.

N:o 61. S. D. Sedan Härads-Rätten den 16 Juni 1826 och den 12 December samma år, meddelt Stora Kopparbergs Bergslag två uppbud å den Fasta Egendom i Östansjö, som förut tillhörig Kuller Anders Persson derstädes, blifvit för skuld utmätt, å Auktion utbjuden och af Oekonomie-Direktören J. A. Åberg för Ett Tusende Tvåhundrade Sjuttio Sju Riksdaler Trettiofem skillingar tre runst. Riksgäldssedlar, inberopad enligt Auktions-Protokoll af den 17 Januari 1825, men han, sedermera under enahanda vilkor uppå Bergslaget öfverlåtit, jemlikt skriftlig transport af den 3 April 1826, men tillika föreskrifvit att Kuller Anders Perssons ägande rätt borde styrkas innan Laga stånd åkomme; så anmälte nu Bergslaget genom Bruks-Bokhållaren A. W. Blomberg, att hos Kuller Ander Perssons handlingar icke funnos, som fullständigt upplyste Anders Perssons åtkomst till Egendomen; hvarföre Blomberg anhöll det Bergslaget kunde tillåtas att genom kungörelse i Tidningarne uppmana den eller dem, som tilläfventyrs emot köpet hade något att invända, att sådant inom viss förelagd tid hos Härads-Rätten tillkännagifva.

Med bifall till denna begäran förklarade Härads-Rätten att ofvannämnda köp skulle uti Stats-Tidningen tre gånger kungöras, med förständigande att den, som emot köpet hade något att invända, borde å det Ting med Svärdsjö Socken som Sex månader efter sista kungörelsen först infaller sitt klander anhängigt göra. År och dag som ofvan.

På Härads-Rättens vägnar,

N. Callerholm.

= Utdrag af Lagfarts-Protokollet, hållet å Laga Vår-Tinget med Svärdsjö Socken i Socknestufvan den 17 Juni 1835.

N:o 62. S. D. Sedan Härads-Rätten den 12 December 1826 och den 12 Juni 1827, meddelt Stora Kopparbergs Bergslag två uppbud å den fasta Egendom i Nilslersberget, som, förut tillhörig aflidne Filis Anders Larssons Sterbhusdelägare, blifvit för skuld utmätt och å Auktion den 8 Maj 1826 af Bergslaget inropad för Fyrahundrade Nittiotre Riksdaler Aderton skillingar fyra runst. Riksgäldssedlar; men tillika föreskrifvit, att förre innehafvarnes ägande rätt borde styrkas, innan laga stånd åkomme, så anmälte nu Bergslaget genom Bruks-Bokhållaren A. W. Blomberg att i Anders Larssons Sterbhus, handlingar icke funnos, som fullständigt upplyste Anders Larssons åtkomst till Egendomen; hvarföre Blomberg anhöll, det Bergslaget kunde tillåtas att genom kungörelse i Tidningarne uppmana den eller dem som tilläfventyrs emot köpet hade något att invända, att sådant inom viss förelagd tid hos Härads-Rätten tillkännagifva.

Med bifall till denna begäran förklarade Härads-Rätten att ofvannämnde köp skulle uti Stats-Tidningen tre gånger kungöras, med förständigande att den, som emot köpet hade någos att invända, borde å det Ting med Svärdsjö Socken, som sex månader efter sista kungörelsen först infaller, sitt klander anhängigt göra. År och dag som ofvan.

På Härads-Rättens vägnar,

N. Callerholm,

TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.

= Nedanstående utaf aflidne Enkefru Prostinnan Cathrina Charlotta Ljunggren, född Comstedt, i lifstiden upprättade och vid Gudhems Härads-Rätt i Staden Fahlköping den 17 September 1835, behörigen bevakade Testamente; varder härmedelst den aflidnes okände Arfvingar kungjordt, på det de i händelse af befogenhet, må deröfver kunna anföra klander inom laga tid och ordning, nemligen. 1:o) angående mine i Stentorps församling af mig inköpte Frälseräntor, förordnar jag sålunda, att de skola vid min död såsom gåfva tillfalla Sjögerstads Sockens Fattig-Kassa, med det vilkor, att min Faster, Mamsell Eva Christina Comstedt i Jönköping, under sin lifstid förut njuter årliga räntan deraf, men vid hennes död användes samma ränta till hälften åt de fattige, och af den andra hälften formeras en Kassa till i ståndsättande och underhållande af min salig mans, i lifstiden Hr Kontrakts-Prosten Th. Ljunggrens graf; och när ändtligen denna Grafkassa är vorden så Stor att grafven af dess ränta med jernstaket kan väl underhållas, så faller frälseräntornas afkastning oafkortad till Fattig-Kassan. Denna min välmenta disposition är föranledd af vår lyckliga och vänskapsfulla sammanlefnad i lifstiden samt till tacksamt minne af bemälte min salig man, som i 30 års tid i egenskap af Pastor styrde denna Församling. Varande och blifvande Pastor och Kyrkoråd i Sjögerstad anmodas vänligen att behörigen ombesörja verkställigheten af mitt förordnande i denna del, hvilka för ansvarigheten af deras förvaltning äro ingen annan än Gud och sitt samvete skyldige. 2:o) Af tacksamhet emot Fru Hofrätts-Rådinnan von Zueigbergk och dess saligen framlidne man, hvilka mig som barn med synnerlig ynnest alltid omfattade, förordnar jag till deras fyra Döttrar 100 R:dr Riksgäldssedlar till dem hvardera, att vid min död genast uppbäras. 3:o) Alla mina gångkläder, såsom de vid min död befinnas, skola såsom gåfva tillhöra Fru Svanbom, född Mathilda Vingborg. 4:o) Allt af min lilla qvarlåtenskap, som nu öfrigt är, sedan förestående utgifter och min kristliga begrafning blifvit anständigt bekostad, delas efter lag mina lagliga arfvingar emellan, om de finnas, men derest sådane ej finnas till, gånge till delning emellan mine käre Styfbarn, Hr Ingeniören Th. Ljunggren samt hans Syster, Fru Christina Lundberg, till hälften hvardera. 5:o) Till Executores Testamenti forordnar jag Hr Kyrkoherden E. Wingborg i Sjogerstad samt Komministern derstädes J. Bornander, hvilka, benäget ville sig detta mitt förtroende åtaga.

= Om Sjömannen Eskil Andersson från Ubbhult i Grimmethons Pastorat af Hallands Län, hvilken 1813 afgick till sjöss ännn lefver, anmodas han att inom den i Författningarne föreskrifna tid, sig hos undertecknade, dess Bröder, anmäla till utbekommande af det honom tillfallna Arf efter Fader och Moder. Ubbhult den 5 Jan. 1836.

Carl M. Andersson.

Joh. Andersson.

Sven Andersson.

= Jemlikt Kongl. Förordningen den 30 Maj sistlidne, varder Håkan Nilsson från Högaholma, Markaryds Socken, Kronobergs Län, härigenom underrättad, att Arf fallit honom till efter hans aflidna Moder, Enkan Kjerstin Svensdotter i Högaholma; hvilket härmed kungöres första gången. Sunnerbo Härads Tingsställe i Ljungby den 17 Nov. 1835.

På Häradshöfdinge-Embetets vägnar,

J. Tornerhielm.

= Som okändt är hvar Arfvingarne efter afl. Enke-Prostinnan A. S. Högvall, född Rudman vistas, så tillkännagifves på detta sätt, att nämde Prostinna afled sistl. Juli månad, och att vid den efter henne förrättade Bouppteckning, de redan anmälte skulderne, öfverstego tillgångarne. De af Arfvingarne som ämna göra någon arfspretention, behagade hos undertecknad Bouppteckningsman sig tillkännagifva, den sista nästa Mars, för att öfverlägga om huru med Boet bör förhållas; och få de frånvarande åtnöjas med de närvarandes beslut.

Andreas Wilhelmsson

på Ryrsskog i Elfsborgs Län,

Sundals Härad och Ryr Socken.

Nämdeman.

DIVERSE LEGALA NOTIFIKATIONER.

= Som Qvinnspersonen Botilla Radin, härstädes ämnar ingå Äktenskap med Arbetskarlen Nils Olsson, men ej kan förete hinderslöshetsbetyg; anmanas de, som hafva något deremot att invända, att sådant inom den i Författningarne bestämda tid, hos undertecknad, Kyrkoherde i S:t Petri Församling, anmäla. Malmö den 12 Dec. 1835.

A. P. Gullander.

= Om förre Fält-Jägaren vid Jemtlands Kongl. Regemente, Jonas Berggren, som för 13 år sedan från orten afvek och sedermara skall uppehållit sig i Norrige, ännu lefver, må han inom natt och år ifrån tredje kungörandet häraf, infinna sig hos sin Hustru, som ännu uppehåller sig inom nedanskrefne Församling. J annat fall träder hon i annat gifte; hvilket första gången tillkännagifves. Berg den 5 Dec. 1835.

J. Ostlund.

P. L.

AUKTIONER.

= Sedan Kongl. Maj:t genom Nådig Skrifvelse den 28 sistl. Mars täckt förklara, att förra Predikants-Bostället Rickelsboda ett halft mantal i Allbo Härad Slätthögs Socken, skall utarrenderas, och åtkomsten tillfalla Smålands Grenadier Bataljons Löningsfond, så kommer, enligt Herr Bataljons-Chefens begäran i skrifvelse den 10 dennes, samma Boställe genom offentlig Auktion inför Bataljonens Boställs-Direktion i detta Län å Lands-Kontoret härstädes den 23 Febr. nästk. år, kl. 12 på dagen, att. utbjudas under arrende, under högst 30 år från fardagen 1837, emot vilkor, att den blifvande Arrendatorn utgör alla de onera, som under arrendetiden kunna lagligen fordras, hvaribland grundräntan räknas efter årlig Markegång, såsom indragen till Generalförråds-Kassan, och dessutom ärligen 3 tunnor Spanmål, hälften Råg och hälften Korn, som efter medelvärdet af de fem föregående årens Markegångspris i Länet löses med tillagd forsellön, och i årlig penningeafgift minst 75 Rdr B:ko, eller ock i städja 1500 R:dr. Börandes den högstbjudande vara försedd för årlig penningafgift med behörigen verificerad borgen af tvenne personer, som, en för begge och begge för en borga icke allenast för årliga arrendeafgifternas utgörandr, utan äfven för Boställets lagliga byggnad och häfd, under de 5 första arrendeåren, äfven om Arrendatorn under tiden med döden afgår, och för Städjekapitalet, derest det vid Auktionen ej genast erlägges, att beloppet till Direktionen antingen aflemnas senast tillträdesdagen eller och dessförinnan presteras inteckning derför i fastighet af dubbelt taxeringsvärde, eller, om fastigheten är belägen i Stad af dubbelt Brandförsäkringsvärde, jemte Gravationsbevis utfärdadt senare än inteckningen, samt att Arrende-Kontraktet upprättas i enlighet med formuläret i Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente för Indelta Regementernas Boställs-Direktioner af år 1832. Vidare beskrifning jemte Karta öfver Boställets ägor är före Auktionsdagen att tillgå å detta Lands-Kontor. Hvilket till hugade inropares underrättelse kungöres. Wexiö Lands-Kontor den 16 Dec. 1825.

= Genom offentlig Auktion, som anställes så väl inför Kgl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegium, som å Lands-Kontoret härstädes, Fredagen den 10 Juni instundande år 1836, kl. 12 på dagen, utbjudes till arrende på 30 års tid, räknad ifrån midfastan år 1838 till samma tid 1868, första Bataljons-Predikants-Boställets vid Kronobergs Regemente 3/4:dels mantal Boavret uti Kalfsviks Socken Kinnevalds Härad och Kronobergs Län, skolandes den som på någotdera stället stannnar för högsta anbudet, vid Auktionen aflemna en till egenhändiga underskriften bevittnad och till vederhäftigheten af Konungens Befallningshafvande eller Domare godkänd borgen för arrendeskyldigheternes fullgörande under de fem första arrendeåren, och hvilken borgen skall vara ingången af tvenne män, de der borga, en för bägge och bägge för en, såsom för egen skuld, samt innefatta ansvarighet äfven för den händelsen, att Arrendatorn skulle under tiden med döden afgå. Anbudets antaglighet ankommer på Kongl. Kollegii pröfning. Projekt till Arrende-Kontraktet är till genomseende och afskrifvande att tillgå i Kongl. Kollegii andra Provins-Kontor och å Lands-Kontoret härstädes. Wexiö Lands-Kontor den 17 Dec. 1835.

Carl Mörner.

N. J. Lång.

= Genom öppen och frivillig Auktion försäljes å Stadens Auktions-Kammare Måndagen den 25 innevarande månad, kl. 12 på dagen, Mälare-Jakten Friheten kallad, byggd här i Örebro af Ek och Furu på Kravel om 29 och 89/100:dels svåra Lästers drägt, med i godt stånd varande så stående som löpande gods jemte öfriga inventarier; kunnande hugade Spekulanter vid Schebäcks Lastageplats, der Fartyget ligger, om dess beskaffenhet taga underrättelse. Betalningsvilkoren uppgifvas vid Auktionstillfället. Örebro den 6 Jan. 1836.

På Auktions-Kammarens vägnar,

J. C. Heidenberg.

= Att Krono Skattehemmanet N:o 2 i Sörfly, Harnyeb Socken af Gefleborgs Län, om 4 Örelands-Skatt ooch värderadt till 1093 Rdr 21 sk. 4 rst. B:ko, genom Utmätnings-Auktion kommer att försäljas å Tingsstället i Hanebo Kyrkoby den 26 Jan 1836; varder härigenom tredje gången tillkännagifvet,

BOUPPTECKNINGAR.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter Enkefru Charlotte Wilhelmine Philipsen, född Moll, anmodas de, som tro sig i Sterbhuset äga fordringar eller der äro skyldige, att senast inom denna månads slut sådant tillkännagifva hos Hr J. C. Ditzinger, som alla söcknedagar träffas på Hr C. F. Bohnstedts Kontor, Huset N:o 8 vid Slottsbacken. Stockholm d. 2 Jan. 1836.

= I anseende till snart förestående Bouppteckning efter framl. Fru Majorskan Janette Ankarcrona, född Åkerbladh behagade de, som i Sterbhuset hafva oafslutade affärer, sådant med första anmäla hos endera af oss undertecknade, hvilkas adress är Upsala.

T. W. Ankarcrona. Kammarherre.

C. O. Delldén. J. U. Dokt. och Häradshöfding.

= I anseende till snart förestående Bouppteckning efter Coopverdie-Kaptenen Olof Tillman, behagade de, som hafva något att fordra, eller äro skyldige, anmäla sig uti Sterbhuset inom innevarande Januari månads slut.

= Anhålles att Drängen Olof Sundström, hvilken sistledne Sommar varit i tjenst vid Blockhusudden, vore god och med det alldraförsta infinna sig hos sin Svärmoder Kyrkvaktar-Enkan Ulrika Persdotter i Jerfälla Församling af Stockholms Län, för att egenhändigt underskrifva Bouppteckningen efter sin aflidne svärfader, eller i annat fall gifva sin vistelseort tillkänna.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter afl. Vaktmästaren Sven Holmberg, behagade de som äro något skyldige eller hafva något att fordra, sådant i Sterbhuset anmäla inom Januari månads slut nästkommande år. Stockholm den 12 Dec. 1835.

— I anseende till förestående Bouppteckning, anmodas alla de som äro skyldige eller hafva att fordra hos afl. Kontorsskrifvaren i Riksens Ständers Bank, Hr C. U. Th. Vicreck, att inom denne månads slut sådant skriftligen anmäla hos Hr Carl Thalin, som träffas alla Söknedagar uti Klädesboden i hörnet af Trängsund och Storkyrkobrinken. Stockholm den 7 Januari 1836.

Annonser.

TILL SALU.

= I Utter & Comp. och de flesta Boklådor i Stockholm och Landsorterne à 2 R:dr Banko: Andeskåderskan ifrån Prevorst; meddelanden öfver menniskans inre lif. samt det nära sambandet emellan Andeverlden och vår Verld af Just. Kemer; öfversättning af J. W. Tullberg: 2:ne delar, komplett.

= Skattehemmanet N:o 71 och 72 Gredby, 3/4 mantal i Nettraby Socken, Medelstads Härad och Blekinge Län, beläget 1/8 mil från landsvägen, 1/8 mil från Skillinge Gästgifvaregård, 1 1/4 mil landvägen, samt 3/4 mil sjö- och vintervägen från Carlskrona. Detta Hemman äger det ypperligaste läge, fördelarne af en bördig jordmån, tillräcklig skog och betesmark, samt är skildt från gemenskap med byelag; det har 2 våningars manhus, tillräckliga uthus, Bränneri med en lycklig belägenhet, trädgårdar med utvalda fruktträd och flere andra icke obetydliga förmåner. I stället för reservskjuts, håller det brefbäreri, som bestrides af en dertill legd gosse; samt rustar för 1 1/2 Båtsman. Hugade köpare kunna om närmare upplysningar vända sig till Öfver-Kommissarien W. Gynther i Carlskrona.

= Af Rörstrands Fabriks tillverkning, finnes Apotheksburkar, evaporations-skålar, smöraskar samt mortlar med och utan pip af diverse storlekar med tillhörande stötar, allt af äkta stenpostlin; samt af Fabrikens vanliga flintpostlin, Thé-servicer af ny modell, tryckta med 2:ne färgor, äfvensom dylika målade med flere färgor, Handkannor med fat, nytt mönster med flere färgor, Thé- och Caffe-gods, blått och svart med flere under årets lopp tillkomne nya mönster, Bords-servicer i blått och svart med Engelska och Svenska vyer; alltsammans till Fabrikspris i Fabrikens magasin vid Riddarhustorget, samt äfven vid Fabriken, der köpare erhålla den, för kontant betalning vanliga rabatten.

---

ANMÄLAN.

På Sveriges Stats-Tidning för innevarande år 1836 kan, i Herrar Utter & C:is Boklåda, prenumereras med 8 Rdr B:ko, och på alla Postkontor i Landsorterna med tillskott af det för denna Tidning stadgade Postarfvodet 2 R:r 16 sk.

Genom anskaffandet af Snällpress och Inrättningen af eget Boktryckeri, är möjlighet beredd åt Redaktionen att hastigare och omständligare än hittills meddela alla egentligen så kallade Nyheter; och, genom formatets så betydliga utvidgande, att ett Nummer af denna årgång kommer att lemna innehåll för 2:ne Spalter mera än ett Nummer af den förra, eller att Tolf Spalter af denna årgångs Blad i innehåll svara mot Fjorton af den förras, har Redaktionen äfven satt sig i tillfälle att icke allenast i allmänhet utförligare behandla de föremål för Stats-Tidningen, som blifvit upptagna i Prospekten (den Redaktionen härmed åberopar), men i synnerhet att äfven inom hvarje särskilt Blad iakttaga en större afvexling af ämnen. Dertill komma såväl ett ökadt förråd af Utländska Journaler som utvidgade anstalter i hänseende till Inrikes och Administrativa efterrättelser, oberäknadt Originala bidrag, att bereda Redaktionen ytterligare utvägar.

Då Redaktionen, oaktadt en så ansenlig tillökning af innehåll, vidhåller ett Prenumerationspris, som, i jemförelse med andra här utkommande Tidningars, redan varit lågt, och nu säkerligen blir utom all jemförelse det lägsta, hoppas hon allt mera hafva ådagalagt, att uppfyllandet af ett allmänt behof och bidragandet till allmän nytta, äro Stats-Tidningens enda föremål. För detta föremål har hon, härigenom, ålagt sig alla de uppoffringar Bladet möjligtvis kunnat bära; men äfven dessa måste vidkännas en gräns. Det är ock vid denna Redaktionen stannat, då hon inskränker sig till en partiell förändring i hänsigt till Annons-priset. Detta, som för icke legala annonser hittills varit 3 skillingar Banko raden, beräknad till 40 Bokstäfver, blifver, från nästa års början, för alla annonser utan åtskillnad, 3 skillingar Banko per 40 Bokstäfver. Härvid erinras dessutom:

1:o Att inga annonser äfven från Publika Verk och Autoriteter införas utan betalning, med undantag af sådana, som röra insamlingar för genom vådeld eller andra olyckshändelser i nöd råkade Orter eller enskilta medborgare.

2:o Att alla Annonser, af hvad slag som helst, legala eller icke legala, böra i H:r Utters & Comp. Boklåda inlemnas, betalas och påtecknas, men icke, hvarken per posto till Redaktionen insändas, eller å Boktryckeriet inlemnas, i hvilket fall Redaktionen ej kan för deras behöriga införande ansvara.

Tidningen kommer att från och med denna dag och under loppet af detta år i tryck erhålla det utseende som denna Nummer erbjuder. Öfvertryck af Tidningen göres endast under loppet af Januari månad, hvarföre de, som senare göra sina reqvisitioner, möjligtvis skulle äfventyra att kompletta exemplar ej för dem blifva att tillgå.

Stockholm den 2 Januari 1836.

Redaktionen.

---

Noterade Hufvud-Kurser på Stockholms Börs, den 15 Januari 1836.

London	12 R:dr 1 sk. 2 Uso, 11 R:dr 47 sk. 90 d. d.
Hamburg	128 sk. 2 Uso, 127 1/2 sk. 2 Uso 90 d. d. 127 1/4 sk. 127 sk. 90 d. d.
Paris	22 3/4 sk. 60 d. d., 22 5/6 sk. 22 3/4 sk. 90 d. d.

---

Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Botryckeri.
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)

1. Uti en del orter af Länet hafva Säd och Potatis blifvit skadade af nattfroster.
2. Starkare nattfroster i slutet af Augusti, hafva till större delen skadat Länets skördar af säd och jordfrugter.
3. Svenska Minerva, N:o 157, 8, af den 24 December.
4. La Folle de la maison. Montaigne.
5. Denna beskrifning med ritningar förvaras hos Kongl. Kollegii Registrator, och kan hos honom få beses.