Wikisource

Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-16

←  N:o 11. Fredag 15 januari 1836
Post- och Inrikes Tidningar
N:o 12. Lördag 16 januari 1836
 N:o 13. Måndag 18 januari 1836  →
Index.


[ 1 ]

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 12. Lördagen den 16 Januari 1836.


Meteor. Obs Den 15 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 24,62, 2 1/2 gr. blidt, W. storm, Strömoln. Kl. 9 e. m. Barom. 24,57, 3/4 gr. blidt, SW. storm, klart. — Den 16 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 24,79, 9 1/2 gr. kallt, SW. klart.

Officiella Afdelningen.

Kongl. Maj:t har, under den 21 November sistlidet år, i Nåder utnämt och befordrat Under-Löjtnanten vid Första Lif-Grenadier-Regementet, Johan Segerstén, till Löjtnant vid samma Regemente.

Kongl. Maj:t har, uppå förekomne anledningar och medelst Nådigt Cirkulär af den 30 nästledne December, funnit för godt att, rörande fångars undervisning och religionsvård, i Nåder förordna:

1:o Att då någon fånge ej kan läsa innantill, eller befinnes vara eljest vanvårdad i religions-undervisningen, skall Fångpredikanten anmäla sådant hos den på stället varande myndighet, under hvilken fängelset lyder, och hvilken derom underrättar Fångvårdsstyrelsen, som meddelar berättelsen åt Konsistorium i det Stift, hvarest undervisningen bordt, enligt uppgifter, som bifogas, vara bibringad. Sedan Konsistorium sökt utröna, från hvilkens försumlighet fångens vanvård i berörde hänseende möjligen härrörer, skola vederbörandes förklaringar, jemte underrättelse om de åtgärder, Konsistorium funnit lämpliga att vidtaga till beifran af den försummelse, som ägt rum, och till rättelse för framtiden, tillsändas Fångvårds-Styrelsen, som deraf genast, om så erfordras, eller annars i sin underdåniga årsberättelse, framställer hvad som anses böra hos Kongl. Maj:t anmälas.

2:o Att de Prester, som vid fängelser eller korrektions-inrättningar besörja religionsvården, skola, vid hvarje års början, ej allenast till Fångvårds-Styrelsen, utan äfven till vederbörande Konsistorium, ingifva berättelser, för det förflutna året, angående a) fångarnes moraliska tillstånd i allmänhet; b) deras kunskap eller undervisning att läsa innantill; c) förhör med dem och förklaringar öfver Katechesen; d) fångars nattvardsgång och beredelse dertill; e) deras bivistande af allmänna gudstjensten; f) det som för öfrigt kan vara att, i hänseende till deras moraliska förbättring, andraga.

= Som, uppå underdåniga besvär deröfver, att en Kyrkoherde, innan han hunnit tillträda ett redan erhållet Pastorat, sökt och fått förslag till ett annat, Kongl. Maj:t funnit ett sådant transport-sökande vara, ej mindre stridande mot god ordning, än emot Nådiga Cirkuläret den 17 Mars 1824, samt af menligt inflytande på själavården och hinderligt för det obefordrade Presterskapets fortkomst; har Kongl. Maj:t fördenskull bemälte Kyrkoherde från förslaget uteslutit, och sådant, till underdånig efterrättelse vid andra förekommande dylika händelser, samtliga Konsistorierna i Riket, genom Cirkulär af den 30 nästl. December, i Nåder meddelat. Men på det att ej Konsistorierna må, af detta Nådiga beslut göra, med afseende på ordalagen "ordinarie Prestlägenheter" i förstberörde Cirkulär, en mera omfattande tillämpning än vederbör, har Kongl. Maj:t i Nåder förklarat, att den ej må utsträckas till Kyrkoherdar vid Lappska eller Finska församlingar, hvarest svårighet att erhålla skicklige Lärare ändock plägar uppstå, eller till Kapellaner, eller Kongl. Hofpredikanter eller Krigsprester, för deras beställningar såsom sådane, eller till Lärare vid Skolor, Gymnasier och Akademier, hvilka erhållit dem i dylik egenskap anslagna Præbende-pastorat; samt att vissa församlingars eller enskilde personers rättighet att, i följd af jura præsentandi, eller jura patronatus, kalla själasörjare, ej heller härigenom inskränkes.

= Kongl. Maj:t har, under samma dag, i Nåder förordrat, att samtliga Consistoria Ecclesiastica hädanefter skola till Kongl. Maj:t ingifva, angående Religionsvården samt allmänna undervisningen vid Folk-Skolor och Elementar-Läroverk, årliga berättelser, hvilka, såsom det redan sker för andra grenar af statsförvaltningen, äfven kunna, i sammandrag för hela Riket, genom trycket meddelas till allmänhetens kännedom: för hvilket ändamål, och på det ifrågavarande berättelser både må blifva på ett öfverensstämmande sätt uppställda, samt i möjligaste måtto fullständiga och upplysande, Konsistorierna blifvit genom. Nådigt Cirkulär anbefalldta, att, förrän en sådan berättelse för innevarande år författas, underställa Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underdånigt förslag, så väl till de ämnen, hvilka ansåges böra upptagas, som till formulär för de uppgifter, hvilka lämpligen kunna i tabeller framställas.

= Enahanda Nådig föreskrift är, under samma dag, Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande meddelad, i afseende på dylika Årsberättelser afgifvande angående Allmänna Fattigvårdens tillstånd och förbättring.

AF KONGL. MAJ:T I NÅDER AFGJORDA
ENSKILTA MÅL:

Uppå Justitiæ-Expeditionens föredragning:

Giftermåls-Ansökningar: Bifallna: a) Af besvågrade personerne: Hemmansägaren Anders Larsson i Tufbetorp med sin afl. hustrus syster, pigan Maria Johansdotter derstädes.; Garfvaregesällen Isak Winberg med sin afl. hustrus halfsyster, Christina Berglund; och Hemmansägaren Johannes Pehrsson i Grabbelund, med sin afl. hustrus syster, Enkan Greta Petersdotter i Stenbrohult. b) Samt af syskonebarnen: Hammarsmedssonen Erik Andersson och Bondedottren Karin Pehrsdotter i Sjökulla; Drängen Pehr Mattisson och Pigan Karin Pehrsdotter i Wårmö-By; Drängen Pehr Andersson i Grefvje och Enkan Kjerstin Jönsdötter i häfvetshög; Drängen Truls Mårtensson i Hassle-Bödarp och Pigan Elna Jönsdotter i Grönby; Drängen Pehr Pehrsson och Pigan Elna Mattisdotter i Wårmöby; Torparen Jöns Jeppson och Pigan Kjerstin Troedsdotter i Torsjö; Löjtnanten vid Skaraborgs Regemente Gustaf Lindencrona och välborna Jungfrun Gustafva von Knorring; Gustaf Adolf Björnberg och Kaptenen Lagerbergs Enka, Anna Margaretha Lagerberg, född Friherrinna Liljonhufvud; Drängen Sven Jonassen och Pigan Anna Maria Nilsdotter i Elmesliden; Drängen Sven Jonasson i Nederby Mellangård och Pigan Catharina Jönsdotter i Nöbbeled; Drängen Johannes Andersson i Brogården och Anna Andersdotter derstädes; Torparen Berndt Gunnarsson i Torresröd och Enkan Catharina Andersdotter i Hough; Drängen Pehr Larsson i Torp och Pigan Stina Samuelsdotter i Melböda; Drängen Johan Risberg och Pigan Christina Jönsdotter i Norrberke.

Ansökningar: Att varda myndiga förklarade: Af Öfverste-Löjtnanten och Riddaren af Svärdsorden Friherre Abraham Leijonhufvud, för sine döttrar, välborna Jungfruerne Friherrinnorna Margaretha Charlotta och Christina Lovisa Leijonhufvud.

Domare, hvilka under sistl. Dec. månad undfått tjenstledighet, samt uti deras ställe tjenstförrättade:

Under Svea Hof-Rätt:

Jönåker, Oppunda, Willåttinge, Rönö och Hölebo Härader: Häradshöfdingen, Hr Hof-Rätts-Rådet och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden Carl Peter Törnebladh, från den 16 December till den 13 derpåföljande Januari; Tjenstförrättande: Härdshöfdingen Fredrik Wilhelm Strandberg.

Nordmaling, Umeå, Degeforss samt Lycksele och Åsele Lappmarker: Häradshöfdingen, Carl Marin, från den 1 Januari 1836 till den 29 derpåföljande Februari; Tjenstf.: E. O. Notarien Nils Peter Uddenberg.

Gottlands Norra Härad: Häradshöfd. Pehr Jacob Ödman, ifrån December månads slut till slutet af derpåföljande Jan.; Tjenstf.: vice Notarien Carl Annell.

Sotholms Härad: tillförordnade Domhafvanden, vice Häradshöfdingen Carl Axel Rönqvist, ifrån den 28 December till den 20 derpåföljande Januari; tjenstf.: E. O. Notarien Hugo Fredrik Jædrén.

Nya Kopparbergslagen, Grythytte och Helleforss, Ramsbergs och Lindes samt Nora och Hjulsjö Bergslag: Häradshöfdingen Fredrik Welin, från den 11 Januari 1836 till den 2 derpåföljande Febr.; tjenstf.: vice Häradshöfdingen Carl Ludvig Molin.

Under Götha HofRätt:

Wiske och Fjäre Härader: Häradshöfdingen Lagman L. Stjernstam, 3 månader från den 11 Dec. äfven i afseende på ägodelningsmålen; tjenstf.: Vice Häradshöfdingen T. Gradman.

Kinds och Redevägs Härader: Häradshöfdingen S. G. Lindeqvist, från den 1 Januari till den 16 April 1836; tjenstf.: Häradshöfdingen P. Holmertz.

Gudhems, Kåkinds, Wilske och Walle Härader: Häradshöfdingen Lagmannen och Riddaren J. Svalander, från den 15 December till den 20 Januari; tjenstf. Askultanten N. H. Quiding.

Sunnerbo Härad: Häradshöfdingen Advokat-Fiskalen E. A. Widegren, från den 1 Januari till Vinter-tingets början; tjenstf.: Häradshöfding J. A. Tornerhjelm.

Björkekinds, Lösings och Östkinds Härader: Häradshöfdingen, Hof-Sekreteraren Boheman, från den 1 Januari till Sommar-tingens början; Tjenstf.: Vice Häradshöfdingen A. von Feilitzen.

Ölands Norra och Södra Mots Härader: Häradshöfdingen W. Rydström, från den 17 December till den 13 Jan. 1836; Tjenstf.: Auskultauten J. C. Mengel.

Vestra Härad: Häradshöfdingen, Lagmannen J. Ullberg, från den 1 Jan. till den 1 Juli 1836; Tjenstf.: Häradshöfdingen D. W. Lothrigius.

Sunnerbo Härad: tillförordnade Domaren, Häradshöfdingen J. A. Tornerhjelm, från den 1 Januari tills Vinter-tingets början; Askultanten A. F. Bråkenhjelm.

Borgmästaren i Laholm, L. F. Cosin, 3 månader från den 1 Januar; Tjenstf.: Rådmannen A. P. Ingemarson.

Borgmästaren i Sköfde, C. G. Levin, 1 manad från den 14 Dec.; Tjenstf.: Häradshöfding J. Thorn.

Borgmästaren i Skara G. A. Mellbin, till den 1 Oktober 1836, Tjenstf.: Vice Häradshöfdingen J. F. Ahlberg.

Under HofRätten öfver Skåne och Blekinge:

Osire, Skytts och Wemmerhögs Härader: Häradshöfdingen C. Svedenborg, från och med den 16 December förlidet år, till och med den 16 dennes; tjenstförrättande: Hof-Rätts-Askultanten N. E. Hofverberg.

Norra och Södra Åsles samt Bjäre Härader: Häradshöfdingen, Lagmannen M. Friis, i 3 månader från och med den 1 dennes; tjenstf.: Regements-Auditören C. Hane.

Onsjö, Luggudde och Romebergs Härader: Häradshöfdingen, Lagmannen S. T. Cassel, från och med den 7 dennes till och med den 15 Februari; tjenstf.: vice Häradshöfdingen J. J. Timelin.

Albo, Gertz och Willands Härader: t. f. Domhafvanden, Hof-Rätts-Kanslisten V. Häradshöfdingen N. Liljenberg från och med den 1 dennes och till den 13 nästkommande Mars; tjenstf.: Hof-Rätts-Auskultaten G. Lindskog.

Icke-Officiella Afdelningen.

INRIKES UNDERRÄTELSER.

Wisby d. 10 Dec. (Korr. Art.) Natten emellan den 2 och 3 dennes strandade å Skånerefvet vid Katthammarsvik Skottska Skonerten Argo, förd af Skepparen Wiljam Clinskull, på resan från Riga till hemorten Dundée, med last af Lin, Hampa och Trädvaror. Fartyget har den 5 dennes blifvit taget af grund och infördt till Katthammarsvik.

Jönköping d. 9 Jan. (Korr. Art.) Tisdagen den 29 i nästlidne månad inträffade här förfärlig storm med yrväder. Wetterns brusande vågor anslogo den nybyggda hamnen, så våldsamt, att den stod i fara, och remnade på några ställen i fogningarna, samt undergräfde en ännu icke alldeles färdigbygd del deraf så, att den kommit i lutande ställning; men Löjtnanten von Essen, som är anställd vid hamnbyggnadsarbetet, och nu i Chefens, Kapitenen von Sydows frånvaro, äger uppsigt deröfver, har förklarat, att skadan, som stormen förorsakat, är mindre betydlig och lätt att reparera.

Östersund den 8 Jan. (Korr. Art.) Afvittringen i Länet har så framskridit, att den snart nalkas sitt slut. Ifrån år 1821 till och med 1834, hafva 840 gamla mantal Krono och Skatte blifvit afvittrade, med en ägorymd af 2,476,137 tunnland, 30 kappland duglig mark, hvarjemte 599,181 tunnland 24 kappland till afvittring och skattläggning blifvit afmätte och graderade, utgörande tillsammans en ägorymd af 3,075,319 tunnland 22 kappland.

Under loppet af år 1835 hafva uti Bodsjö, Bräcke och Räfsunds Socknar blifvit afvittrade och skattlagde alla derstädes i äldre tider afmätte byar och skifteslag, med en ägorymd af 40,515 tunnland 14 kappland duglig mark. Uti Sundsjö Socken har förhållandet varit lika, samt 14,000 tunnland till afvittring och skattläggning affattade och å karta lagde.

I Folinge hafva några året förut icke medhunne nybyggesindelningar blifvit fullbordade, och i Hammerdahl 60,000 tunnland graderade. Mörsills Socken har blifvit afvittrad med en ägorymd af 42,187 tunnland.

Äfven hafva Ströms Socken och Alanäsets Kapell-lag blifvit afvittrade och skattlagde, med en areal af 253,885 tunnland, 14 kappland. I Klöfsjö och Rätans Socknar är afvittring och skattläggning börjad af alla året förut mätte hemman och lägenheter.

I Herjeådalen hafva Elfros och Öfverhogdals Socknar blifvit afvittrade och delade, Lillherrdals Socken i det närmaste afmätt och graderad, samt Linsälls Kapell-lag till det mesta uppmätt.

I följd af verkställde laga skiften hafva 91 åboer utflyttat från byalagen.

Herjeådalsboarne hafva förklarat, att de anse sig icke böra begagna något understöd från Kongl. Maj:t och Kronan för lifsbergning och utsädeskorn, fastän deras egna skördar äro lika otjenliga till frökorn, som otillräcklige för lifsbergning, emedan de, med den undsättning till utsäde, som från Distrikts-Magasinen erhålles, kunna, genom enskilt omtanka, anskaffa sina öfriga bebof ifrån närgränsande orter.

Detta deras yttrande ådagalägger ett berömvärdt bemödande, att, oakladt fattigdom och nöd, undvika skuldsättning. Fastän utarmade af många på hvarandra omedelbart följde missväxtår, hafva de ingen skuld för undsättning till Kongl. Maj:t och Kronan. Äfven Distrikts-Magasins-fonden är så nära deras egen, att endast 2/10 deraf återstår att betala.

Jemtland har för närvarande icke större undsättningsskuld till Kronan, än 1,897 R:dr 36 sk. 7 r:st. Öfver 300,000 R:dr B:ko gammal undsättningsskuld har blifvis betald, och Distrikts-Magasins-spanmålen är äfven i det närmaste liqviderad.

Den stora fördel Distrikts-Magasinen tillskyndat landet, är, genom förenämnde förhållande, klart ådagalagd. Här har varit en stark köld, nära 36 grader. Nu är deremot väderleken blid.

Priset på Magasinsgilt Korn, ortens hufvudsäde, är något öfver 8 R:dr B:ko.

HANDELS-UNDERRÄTTELSER.

Ullpriser i London, enligt Pris-kurant af den 22 September 1835.

Spansk: Leonesisk 3 sh. per Engelskt ℔; Segovia 2 sh. 3 d. à 2 sh. 9 d.; Soria 2, 6 à 2, 9; Caceres 2, 6 à 3, 3; Sevilla 2, 3 à 2, 6; Lamm-ull 1, 9 à 2, 8; Tysk: Sachsisk och Schlesisk, 1:sta och 2:dra Elekt. 4, 6 à 5, 6; prima 3, 3 à 3, 9; sekunda 2, 6 à 2, 10. tertia 2, 2 à 2, 6; Österrikisk, Böhmisk och Ungersk, [ 2 ]Elektoral 2, 6 à 3, 6; prima 2, 6 à 3, 6; sekunda 2 à 3, tertia 2, à 2, 9; Lamm-ull 2, 3 à 4, stycken 2 à 3, 6. Australisk: Bästa Flock-ull 2, 6 à 3, 6; sekunda 1, 8 à 2, sämre 1 à 1, 6. Från van Diemens Land: sämre 1 à 1, 2 1/2, medel 1, 6 à 1, 9; kam-ull, bästa 2 à 2, 8, Cap-ull 1, 6 à 2, 6. Brittisk Ull: N. och S. Down fällar 1, 8 à 1, 10; Half-race d:o 1, 8 à 1, 10; d:o Tack- 1, 3 à 1, 6; Kent-fällar 1, 7 à 1, 8; kam-ull 1, 5 à 1, 6; d:o flanell-ull 1, 2 à 1, 6; filt-ull 1, à 1, 1; Leicester-fällar 1, 4 à 1, 6; In Yolk Devons 10 d., d:o Down 1, d:o Merino 1 à 1, 3; Get-ull 1 sh. 9 1/2 d. à 1 sh. 11 1/2 d. pr ℔.

Ullpriser i Paris, enligt Pris-kurant af den 6 December 1835.

Ull, otvättad, grof 1 Fr. 50 cent. à 1 Fr. 80 cent. per kilogr. (2 ℔ 11 lod v. v.), Metis 2, 60 à 3; Merinos 3, 20 à 3, 60. Lamm-ull, otvättad, grof 2, 50 à 3; Metis 3, 30 à 4. Ull, tvättad, grof 3 à 3 80; qvarta 6, 50 à 7, 50: tertia 8, 50 à 9; sekunda 9, 50 à 10; prima 10, 50 à 11; Elektoral 11 à 14; Lamm-ull, sekunda 8, 50 à 9, 50; prima 10 à 10, 50. Ull, får-tvättad, grof 3, 50 à 4, 80; sekunda 6, 20 à 6, 80; prima 7 à 8. Lockull, grof 5 à 5, 50; tertia 7 à 7, 50; sekunda 8 à 8, 50; prima 9 à 9, 10. Ull från Bayonne 2 à 2, 30; från Bearn 2, 50 à 2, 70; från Spanska Navarra 4, 20 à 4, 60; från Arragonien 5, 20 à 5, 60; från Segovia 8 à 8, 50; d:o lamm-ull, grof 5, 60 à 6; d:o d:o fin 6 à 6, 50, från Smyrna 2, 70 à 3, 20; från Tunis 3 à 3, 50; från Algier 3, 50 à 4; från Caschmir, grå 5, 50 à 6; hvit 9 Fr. à 10 Fr pr kilogram.

= Paris den 28 Dec. Det omtalas, att åtskilliga lagförslag i afseende på jernvägars anläggande skola föreläggas Kamrarne under denna session. En stor kapitalist, associerad af Kompaniet för jernvägs-anläggningen i riktning från Saint-Quentin, har, för några dagar sedan, försäkrat, all arbetet för verkställigheten deraf skall börjas dagen efter det Regeringens bifall erhållits; att 12,000 personer skola beständigt sysselsättas med detta arbete; att dessa skola fördelas på sådant sätt, att åtminstone en verkstad på milen (lieue = 2,739 geometriska steg) skall inrättas, på det arbetet må framgå lika på alla punkter. Han gaf dessutom tillkänna, att inom ett års förlopp skulle en del af vägen kunna lemnas till begagnande och allt arbetet från Paris till Brüssel inom två år vara slutadt. — Om ångmaschiner och ångbåtar i Frankrike skrifves följande i Journal du Commerce: Den första ångmaschin inrättades i Frankrike år 1749 vid stenkolsgrufvorna i Littry (Calvados). Den ersattes år 1799 af en ny. Länge voro ångmaschiner föga begagnade, och hvart år, ända till år 1816, inrättades blott ett ringa antal; men från denna tid blef årliga tillvexten ganska betydlig, och har under de senare åren på ett märkligt sätt fortgått. Således hafva 39 dylika maschiner blifvit byggda år 1830, 60 år 1831, 79 år 1832, och 130 år 1833. Bland dessa senare äro 125 af Franskt ursprung och endast 5 af utländskt. Vid slutet af år 1832 utgjorde antalet af de uti Frankrike i gång varande ångmaschiner 946. Dessa 946 maschiner, fördelta på 54 departementer, hade tillsammans 14,051 hästars kraft. Den största och starkaste af dessa maschiner är af 100 hästars kraft, och den svagaste af en half hästs. Den förra användes för att hålla en grufva i departementet la Loire vattenfri. Af förberörde 946 maschiner äro 759 af Franskt ursprung, 144 af främmande och 23 af obestämdt. Enligt tillförlitlig uppgift äro de industrigrenar, hvarvid ångmaschiner mest begagnas, följande: bomullsspånad, stenkolsgrufvors bearbetande, gjuterier (hammar- och valsverk), trådsdragerier, vattens lyftning för åtskilliga ändamål, mjölqvarnar, oljeqvarnar, verkstäder för maschinbyggnad.

Ångbåtar. Ångbåtsfart har ägt rum sedan år 1833 i 32 departementer. Dessa båtar eller fartyg, 75 till antalet, hafva, oberäknat statens, blifvit begagnade till: endast passagerares transporterande 29, endast varutransport 4, så väl för passagerere som varor 29, endast bogsering 13. Passagerarnes antal har stigit till 1,038,916. Beräknas hvarje resandes tyngd till 70 kilogr. (1 kilogr.-2 ℔ 11 lod, 188,895 ass Sv. viktualievigt), utgör totala tyngden 727,241 metriska qvintaler (1 qvintal-cirka 1 centner). De transporterade varornas vigt är antagen till 381,400 qvintaler. Ångmaschinerna till dessa båtar eller fartyg hade sammanräknade 2,635 hästars kraft; den starkaste var af 50 hästars kraft, och den svagaste af 8 dito. Ett ganska betydligt antal af de å ångbåtar employerade maschiner äro af Franskt ursprung, och man har allt skäl att tro, det berörde antal skall ökas.

= Barcelona den 16 Dec. Sista försäljningarne af Svenska 3 tums 7 alnars plankor äro gjorda till 7 1/4 pesos per tolft om bord, men kunna nu ej noteras högre än tilll 6 1/2 à 6 3/4. Ett litet parti Svensk tjära är såldt à 3 1/2 pesos per tunna om bord. Bjelkar och spärrar osäljbara, deremot alla slags spiror begärliga. Af Svenska fartyg äro nu här liggande: skeppet Lydia, Kapten Stahre, och dito Amalia, Kapten Müller, begge hemma i Gefle.

Passagerare.

Helsingborg. Inpasserade: Den 7 Jan.: Volontären vid flottan Flentzberg, Handlanden Meijer, Handelsbetjenten Crohn; den 8: f. d. Färgaren Östbom, Handelsfullmäktigen Wistrand. Utpasserade: den 7 Jan.: f. d. Färgaren Östbom; den 8: Förvaltaren Sarauw; den 9: Styrmannen Nexöe, Kammarherren, Legations-Sekreteraren och Riddaren WahrendorfF med Betjent.

UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

FRANKRIKE

Paris den 2 Jan. Det tal Kejserliga Österrikiska Ambassadören, Grefve Appony, i går, nyårsdagen, i Diplomatiska Korpsens namn, höll till Konungen, var af följande lydelse: "Diplomatiska Korpsen begagnar med glädje det af årsskiftet föranledda tillfälle, att inför Eders Maj:ts nedlägga sina välönskningar. Ingenting är mig mera tillfredställande, Sire, än att äga i uppdrag att gifva Eders Maj:t dessa önskningar tillkänna, och att vara tolk af de Monarkers tänkesätt, dem vi hafva den äran att hos Eders Maj:t representera. — Det förflutna året lemnade Frankrike i ett tillstånd af fred, sällhet och fortskridande, äfvensom uti fullkomligt godt förhållande med alla Kabinetter. Om äfven samma år brännmärkts genom en afskyvärd handling emot E. Maj:ts person, så behagade dock Försynen vaka öfver ett så dyrbart lif, och deri lemna oss en osviklig underpant för dess långa varaktighet, likasom för upprätthållandet af en fortsatt fred, allmän ordning och lugn. En sådan framtid är Diplomatiska Korpsens önskan, hvarmed den äfven förenar de uppriktigaste önskningar för E. Maj:ts och Dess höga Familjs oafbrutna sällhet. Värdes, Sire, nådigst emottaga de vördsamma uttrycken deraf!" Konungen svarade: "Jag tackar Diplomatiska Korpsen för de önskningar, som blifvit till mig yttrade på de Monarkers vägnar dem J hos mig föreställen. Jag erfor en djup rörelse öfver de känslor, som från dem genom Eder blefvo mig tillkännagifne, vid tillfälle af den smärtsamma tilldragelse, hvarvid Försynen betäckte min Son och mig med sitt skyddande värn; det är mig ganska angenämt att ånyo kunna betyga huru mycket jag finner mig smickrad af det deltagande J ådagaläggen för bibehållandet af mitt lif. J veten att det egnas åt bemödandet, att låta Frankrike åtnjuta de oskattbara välgerningarna af ordning och lugn, och jag erfar en liflig fröjd deröfver, att kunna säga mig, att de goda påföljderne af mina åtgärder för vidmakthållandet och tillvexten af Frankrikes välstånd och lycka, äro en ny borgen för handhafvandet af den gemensamma ordningen i Europa och för bibehållandet af den allmänna freden. Hjertligen fröjdar jag mig med Eder öfver dessa lyckliga resultater, och jag hyser den förhoppning att det kommande året, äfvensom det förflutna, oaflåtligen skall stadga de uppnådda stora fördelarne, och, genom upprätthållandet af den ömsesidiga vänskap, hvilken nu så lyckligt råder emellan alla Regeringar, mer och mer befästa Europas säkerhet. Jag emottager med största deltagande Edra önskningar för min och min familjs lycka."

SPANIEN.

Ett Franskt blad af den 31 Dec. innehåller ett bref från Bayonne af den 24 i samma månad, af följande lydelse: "Det bekräftar sig, all Don Carlos sysselsätter sig med förberedelser för en ny expedition till Catalonien. Han har härtill bestämt den 2:dra, 4:de och 5:te bataljonerna från Navarra; dessa troppar ha redan i Discastillo samlat sig under Don Thomas Tamaguals befäl, der deras bestämmelse blifvit dem tillkännagifven. Utom dem, skola ännu i andra bataljoner och 2 sqvadroner, från de Baskiska provinserna, uppbryta till Catalonien. Förberedelserna för denna expedition äro så vidt framskridna, att tropparna i de första dagarna af Januari skola sätta sig i marsch." — Under samma dato skrifves följande från S:t Sebastian: "Carlisterne bibehålla sig alltjemt i sina positioner vid San Bartholomé, på kort afstånd från förstaden San Martin, hvilket här ålägger oss den största vaksamhet, i synnerhet nattetiden. Vi hysa väl icke någon stor fruktan för staden; icke dessmindre är det obehagligt, att vi beständigt nödgas hålla våra stadsportar stängda, och att icke ens det minsta fartyg kan inlöpa i hamnen, utan att hotas af de fiendtliga batterierna. Framsidan af Hr Aldamars hus har instörtat under bombarderingen, hvilket kan vara de belägrande till stor nytta, om de vilja våga en stormning. Guvernören har dock beslutat att till det yttersta försvara sig. (Pr. St. Zeit.)

Bayonne d. 26 Dec. (Korr. Art.) "Carlistiska högqvarteret var, ännu d. 22 dennes, i Onate. De stridigaste rykten kringlöpa om operationerne framför Guetaria. Bref från S:t Jean de Luz förmäla, att, d. 25, kanonskott hördes i denna rigtning. Grefve Almodovar och General Cordova hafva, d. 20, ankommit till Pamplona, dit Christinos synas vilja förlägga sitt högqvarter. Det säges att Infanten Don Francisco de Paula äfven ditkommit d. 21. Denna nyhet fordrar bekräftelse. Uti bref från Madrid förmäles, att 2:dra Gardes-Regementet, som skulle afgå till Operations-Armén, fått order att afmarchera till Guadalaxara, som af Serrador hotas, under det att Cabrera, i spetsen för 3,800 man Infanteri och 200 hästar, fortsätter sin marsch i provinsen Soria. I Galicien hafva nya kolonner Carlister visat sig mol Pontevedra och Vigo. Förstärkning af troppar har blifvit begärd från Madrid."

ITALIEN.

Pariserblad af den 1 Januari innehålla följande: Från Sardinien äro underrättelser ankomna, hvilka, oaktadt alla officiella vederläggningar, bekräfta de förut meddelade uppgifterne om invånarnes på Sardinien gensträfvighet mot Turiner-Regeringen. Ett bref från Toulon af den 27 Dec. berättar härom som följer: "Skonerten Iris, hvilken varit affärdad till Toscanska och Genuesiska kusterna, för att inhämta närmare underrättelser om Konung Carl Alberts sjörustningar, har hit (Toulon) återkommit. Man erfar med denna lägenhet, att Sardiniska eskadern den 22 utseglat från Genua, och tagit en rigtning mot Söder. Vid detta tillfälle utspriddes, enligt all anledning med afsigt, det rykte, att fartygen voro bestämda till Maroccanska kusterne; men det är säkert att de icke hade någon annan bestämmelse än ön Sardinien. Derefter torde de möjligen komma Don Carlos till hjelp; men i detta ögonblick har Kabinettet i Turin intet annat syftemål, än att återföra ön Sardinien till lydnad." (B H.)

STATS-EKONOMI.

ENGLANDS HANDEL OCH FABRIKS-SYSTEM.

Efter Rubichon.

Ingen tanka är i våra dagar mera allmän, och till den grad antagen som ett ojäfaktigt faktum, än den satsen: att källan till Storbrittaniens makt och rikedom väsendtligen, om ej enkom, bör sökas i dess öfver alla verldsdelar utbredda handel, dess fabriksrörelse och maschineri-system. Att denna, på alla orter rådande öfvertygelse måste föranleda ett sträfvande att i detta afseende likna, om ej öfverträffa England, var oundvikligt.

Men under det man på denna grundsats upprest en fullständig lagstiftnings- och förvaltnings-byggnad, uppträder en man, som mäktigt skakar grundvalen till denna byggnad. Denne man är Rubichon, som i sitt senast utkomna arbete (du mécanisme de la Societé en France et en Angleterre,) äfvensom i flera föregående skrifter, försvarar den satsen: att grunden till Englands makt och rikedom ligger i dess jordbruk, men att deremot rötterna till dess jemt vexande förderf och slutliga utarmande böra sökas i dess sinnrika maschinerier, dess industri och handel. För att göra våra läsare ett nöje, vilja vi här ur ett utländskt blad meddela åtskilliga af dessa nya och högst öfverraskande åsigter. Det bör intressera dem att se huru en sats, i så märklig strid med den som axiom antagna motsatta, icke allenast kan vågas, men äfven med framgång försvaras. I ämnen af den natur som detta är, dessutom, ett audiatur et altera pars äfven för statsmannen af högsta vigt.

"Emedan bomullens förarbetande utgör en hufvudgren af Engelska industrin, synes det, säger Rubichon, vara billigt att först undersöka hvilken fördel landet skördat af denna varas snart sagdt ända till oändlighet drifna förarbetande."

"Före Franska revolutionen, eller från 1770 till 1790, utgjorde det qvantum af bomull, som årligen förbrukades i Europa, omkring trettio millioner skålpund, hvaraf tolf måste räknas på England. Genom revolutionen blef detta förhållande helt och hållet förändradt. Frankrike förlorade sina kolonier, och invånarne i Pondichery, Chandrenagor, på öarna Isle de France, Bourbon, St. Domingo, Martinique, Guadeloupe, St. Lucie och Tabago, sågo sig derefter nödsakade att till England skicka sina produkter och derifrån hemta de fabrikater och manufakturvaror, vid hvilkas bruk de vant sig. Snart blef äfven Holland eröfradt af Fransmännen, medan General-Staternas kolonier Goda Hoppsudden, Java, Ceylon, Demerary, Surinam, Essequibo, Curacao m. fl., med detsamma riktade de Engelska bomulls-manufakturernas marknad. Derefter följde Malta och Corfu, såsom nederlagsplatser mellan England och Levanten; och medan det, genom en nära allians med Spanien och Portugal förenade England åt dem sträckte en hjelpsam hand mot den nya Attila, sökte talrika band af Engelska smygghandlare att förvandla de sistnämda makternas stora kolonier till en marknadsplats för sitt eget fäderneslands bomullsfabrikater.

"Till detta med afsigt, samt såsom Engelska politikens hufvudsyftemål föranstaltade utvidgande af den Engelska fabrikat-marknaden, kommo äfven andra omständigheter, hvarigenom Engelska fabrikrörelsen lyftade sig till den svindlande höjd, hvarpå den i närvarande ögonblick befinner sig. Genom sitt tullsystem gynnade Regeringen den gång, som handeln och fabriksrörelsen sedan denna tid tagit. För importen af rå bomull, hvars frambringande och odling kostar snart sagdt ingen möda, erlades fyra till fem procent, medan man för dricka eller bränvin, tillverkade af på Engelsk jord odlad spanmål, måste betala en afgift af ända till tvåhundra procent. På samma sätt förhöll sig det med andra import-artiklar, som i England höra till lifvets första förnödenheter, såsom socker, the, spanmål, vin och bränvin, för hvilka artiklar en oerhörd tull erlades, på samma gång som en högst ringa afgift betaltes för andra till lifvets uppehälle ej oumbärliga artiklar, såsom lin, hampa, silke, läder, ull och bomull. Genom oerhörda afgifter nedtryckte man på sådant sätt i kolonierna odlingen af nödvändiga lifsmedel, såsom kaffe och socker, hvaremot odlingen af bomull, silke och indigo befordrades genom en i det närmaste tullfri import, och detta i den påtagliga afsigten att ifrån all slags handel med de andra verldsdelarna utesluta hvarje, vare sig vänskaplig eller fiendtlig, Europeisk nation; en afsigt, hvars förverkligande tycktes i icke ringa mån befordradt af den omständigheten, att England köpte sina varor till högre, men sålde dem till lägre pris än andra."

"På detta sätt kunde sålunda bomull, silke, hampa, som blifvit odlade i länder, der de erlägga snart sagt ingen afgift, konkurrera med den Engelska ullen, hvars odling är förenad med så dryga kostnader, det Nord-Amerikanska lädret med det Engelska, de med sin snabba vextlighet gynnade tropikländernas alster med sådana, som vuxit under den för sin långsamma vextlighet kända 53:dra nordliga breddsgraden. Verkan häraf var följande. År 1790 förarbetade England 10 millioner ℔ bomull, hvilken produkt, hvars bestämmelse är att ersätta ullen, kostade omkring 3 Franker per ℔, ett pris som i det närmaste var lika med hvad en mark ull kostade. Sedan man åter i tropikländerna började att till bomullsodling använda omätliga landsträckor, har den i de Engelska fabrikerna förarbetade bomulls-massan under en tid af 40 år stigit från 10 till 200 mill. ℔, medan producenterna nedsatt sitt pris ifrån 3 Fr. till 10 sous.

I ännu högre grad än bomulls-odlingen, har odlingen af det likaledes med ringa import-afgift besvärade linet och hampan stigit i de nordliga länderna, [ 3 ]der dessa artiklars produktion är förenad med så ringa kostnad. Införseln af häckladt och spunnet lin och hampa har stigit från 4 till 100 mill. Skålpund. Före revolutionen var slutligen tillverkningen af sidentyger i England ganska obetydlig. Emedan det råa silket måste hämtas från Italien, der det var blottställdt för Fransmännens konkurrens, gjordes vid stränderna af Gangen försök med silkesodling, hvilken så väl lyckades, att förarbetningen af silke sedan 40 år stigit i ett förhållande af 100 till 2000. Införseln af silke har nemligen ökats ifrån 400,000 till 4,200,000 ℔. Till och med införseln af utländsk ull har vuxit i ett förhållande af 100 till 1000, emedan man, i stället för 2 1/2 million ℔, som förut årligen infördes ifrån Spanien och Tyskland, nu infor 26 mill.

Af dessa fakta följer sålunda, att England, på bekostnad af inhemska produkters odling och förarbetande, stegrat utländska produkters införsel och förarbetande. Den inhemska ullens producerande har nemligen endast ökat sig så, att antalet af får stigit i ett förhållande af 100 till 150, i hvilken kategori odlingen och förarbetningen af inländsk ull sålunda äfven befinner sig, medan bomulls- och linne-tillverkningarna stigit ifrån 100 till 2000, samt tillverkningarna af silke och utländsk ull ända till 1000.

Med detta sakernas tillstånd förenar sig en för Storbrittaniens välstånd högst betänklig omständighet. Englands befolkning har på landsbygden ökat sig i ett förhållande af 100 till 112, i städerna af 100 till 208 eller öfverhufvud med 60 proc. Om nu antalet af får stigit i ett förhållande af 100 till 150, antalet af oxar (enligt en annan af samma författare lemnad underrättelse) ökat sig i proportion af 100 till 136, och om vidare, hvad denne författare på ett annat ställe[1] bevist, är säkert, att ett lands materiella rikedom måste beräknas efter förhållandet med de i detsamma befintliga boskapskreaturen, så visar sig, att massan af invånarna ökat sig till en vida större grad, än massan af lifsmedel. Om nu härtill kommer, att Regeringen, genom den ofvan anförda grundsatsen af sin handelspolitik, med hög tullafgift besvärar ifrån utlänningen införda oumgängliga lifsförnödenheter, men deremot gynnar införseln af sådana råämnen, som ej äro nödvändiga för lifvets uppehälle, — så följer deraf, att tillverkningens ökande i England, långt ifrån att bevisa en tillvext i rikedom, medfört en, verklig förminskning i national-förmögenheten."

"Med det nyss omnämnda ofördelaktiga förhållandet har, under tidsomständigheterna, såsom en oundviklig följd, förenat sig ett annat menligt förhållande. I förening med en till oändlighet ökad tillverkning af bomulls- och silkes-fabrikater riktades omtankan på maschinernas fullkomnande, i hvilket ändamål oerhörda summor användes. Som imellerlid spekulationen, sedan den en gång på detta område kommit i rörelse, aldrig stannar, gaf hvarje på uppfinning i en af nya maschiner grundad fabrik dödshugget åt de hittills redan grundade inrättningarna af samma slag, medan hvarje fabrikant, som börjat sin rörelse, grundade hoppet om framgång på sina föregångares undergång. Det är ej svårt att inse, hvilken förlust af kapitaler, och, såsom en följd deraf, hvilken massa af olycka och elände måst härröra af dessa framsteg."

"Den inom mineral-rikets område drifna industrien har ej föranledt mera båtande resultat. Till en början hvilar i och för sig sjelft denna gren af näringsfliten icke på någon afkastning, som på samma gång erbjuder lifsmedel: med undantag af sättet, hvarom här icke är fråga, kunna bergarterna i och för sig sjelfva endast vara bestämda till verktyg eller prydnader, men i ingen mån bidraga till lifvets uppehälle. Dessutom hafva jernverken i Wales, derföre att de till bättre pris kunna lemna sina tillverkningar, kommit att täfla med de äldre jernverken i Staffordshire och Shropshire; afkastningen, som genom denna ömsesidiga täflan blifvit drifven till sin högsta punkt, utgjorde år 1828 ett qvantum af 703,000 tons gjutjern, hvilket till den grad öfversteg förbrukningsbehofvet, att en ton, som år 1825 gällde 206 Fr., år 1801 endast kostade 75 Fr.; arbetslönen, som var 21 Fr. per ton, hade fallit till 12 Fr, och af 350 smältugnar, som blifvit inrättade, begagnades 1828 blott 250. Att arbetarne och deras olyckliga familjer äfven här måste gälda de med den misslyckade industriella spekulationen förenade omkostnaderna, d. v. s. med sitt lif plikta för den falska beräkningen och den onaturliga utvidgningen af denna näringsgren, är så tydligt att det ej behöfver bevis."

(Slut e. a. g.)

Noterad VexelKurs på Stockholms Börs, Fredagen den 15 Januari 1836.

Uti Svenska Bankosedlar.
London 12 R:dr 1 sk. 75 d. d., 60 d. sigt., 11 R:dr 47 sk. 90 d. d.
Hamburg 128 sk. 37, 40, 49, 50, 67 d. d., 127 1/2 sk. 67, 90 d. d., 127 1/4 sk., 127 sk. 90 d. d.
Altona 128 sk., 127 1/2 sk. 67 d. d.
Lübeck, Lübsk Kur. 102 1/2 sk. 67 d. d., 102 sk. 40, 67 d. d.
Paris 22 5/6 sk. 90 d. d., 22 3/4 sk. 60, 90 d. d.
Marseille 22 7/12 sk. 90 d. d.
S:t Petersburg 25 sk. à Vista 24 2/3 30 d. d.
Köpenhamn 63 sk., 8 d. d.
Medel-Kurs.
Pund St. 12 R:dr 9 r:st.
H. banko 127 sk. 11 r:st.
Lübsk Kur. 102 sk. 1 r:st.
Francs 22 sk. 10 r:st.
Rbl 24 sk. 8 r:st.

Döde i Stockholm.

Coffaerdie Kaptenen Olof Tillman, den 22 dennes, uti en ålder af 73 år, 5 månader 1 dag.[2]

Källarmästaren Pehr Gustaf Thollander, i en ålder af 28 år, 11 månader och 15 dagar[2]

Bryggare-Lärlingen Carl Fredrik Landberg, den 28 Dec. 1835, kl. 1/2 2 e. m., i en ålder af 31 år 3 månader 22 dagar.[2]

Ernst Gottlieb, yngste son till Grosshandlaren Christ. Gottl. Cantzler och dess kära maka Carolina Helena, född Cantzler, den 9 Januari d. å., uti en ålder af 1 år och 15 dagar.

Sifvert Roland Julius, yngste sonen till Majoren vid Kongl. Maj:ts flotta och Ridd. af Kongl. Svärdsorden, S. R. Öberg och dess kära hustru Aurora G. Örnflycht, Nyårsdagen 1836, 3:ne Månader gammal.

Afl. Band-Fabrikören G. A. Krutmeyers efterlemnade maka, Johanna Maria Krutmeyer, född Åker, i Långholms-Tull den 1 Januari 1836, i en ålder af 59 år och 10 månader.[2]

Hedvig Charlotta Nordengren, dotter af aflidne Kyrkoherden i Arberå Johan Nordengren och dess Fru Anna Catharina Delin, den 27 December, 24 år, 10 månader och 18 dagar gammal.

F. d. Repslagare-Åldermannen Carl Wilhelm Rampe, den 4 dennes, 51 år gammal.

F. d. Åldermannen i Gelbgjutare-Embetet, Anders Lorents Herndahl, den 31 December 1835, kl. 6 f. m. i en ålder af 61 år, 2 månader och 6 dagar.

Emma Matilda Johanna Kruse, dotter af Handelsmannen och Bryggaren J. A. Kruse och dess kära maka Anna Charlotta Kruse, född Brandelius, den 7 Januari 1836, i en ålder af 4 år, 6 månader och 2 dagar.

Enkefru Margaretha Christina Hasselgren, född Norman, den 30 December 1835 kl. 2 f. m. uti dess 60 års ålder.

Kryddkramhandlaren Hr Johan Norstein, d. 9 dennes, uti en ålder af 60 år 3 månader.

Waktmästaren i Kongl. Kommerse-Collegium Carl Niklas Luther, den 11 Januari 1836, kl. 1/2 1 f. m. uti en ålder af 61 år, 8 månader och 10 dagar, sörjd och saknad af maka och barn.

Döde i Landsorterna.

Afl. Majoren Fredric W. Ankarcronas Enka, Jeanette Marg. Ankarcrona, född Åkerbladh, i Upsala d. 26 sistl. Dec., i en ålder af 45 år, 11 mån. 17 dagar.

Enkefru Kapitenskan Greta Wachenfeldt född Reenstjerna, död i Skara den 29 Oktober 1835, 88 år.

Bergmästaren uti Nya Kopparbergs Bergmästaredöme Gustaf Nauclér död på Stora Gården den 18 December, 1835, 63 år gammal.[2]

Seniorn af Wexiö Stifts Presterskap, Professorn, Contracts-Prosten i Uppvidinge Härad, Kyrkoherden i Åsheda, Ledamoten af Kongl. Nordstjerne-Orden, Theol. Doktorn och Jubel-Magistern, Samuel Heurlin, död i Åsheda Prestgård, d. 11 Dec. 1835, i en ålder af 91 år 9 månader och 16 dagar.

Handlanden Carl Fr. Wedberg i Nora stad, d. 3 Dec. 1835 uti en ålder af 32 år, 9 månader.

Hos Kongl. Kommersse-Kollegium är i officiel väg anmäldt, att Fyrskeppet Trindelen den 21 sistlidne December lemnat sin station vid ön Lessöe, hvilket Kongl. Kollegium härigenom velat till vederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 11 Jan. 1836.

Hos Kongl. Kommerse-Kollegium är i officiel väg anmält, att den lilla Blänkfyren, som utmärkt tornet på S:t Peters-Kyrkan i Byn Kerity-Penmarc'h uti Franska Departementet Finistère, blifvit i slutet af sistlidne November månad borttagen och ersatt genom en fyr af samma slag, men med mindre starkt sken, hvilken alla nätter hålles tänd på det bredvid förenämde Kyrka nyligen uppförda torn, beläget vid 47° 47' 53" nordlig latitud, och 6° 42' 44" vestlig longitud. Den nya lysningsapparaten är anbragt vid 41 metrers höjd öfver hafsytan under dagjemningen, och de olika skenen efterfölja hvarandra hvarje half minut. Vid klart väder synes fyren på sju franska sjömils afstånd, men det mattare skenet upptäckes först på ett afständ af fyra mil. Hvilket Kgl. Collegium härigenom velat till de sjöfarandes kännedom meddela. Stockholm den 30 December 1825.

Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium, gör veterligt: Hos Kongl. Kollegium har Tegelbruks-Ägaren C. G. Husberg anhållit om Patent å en af honom uppfunnen metod, att af Teljsten eller Talk med tillsatts af lera tillverka eldfast Tegel, Takpannor och Deglar, samt att för slagningen deraf begagna en af honom jemväl uppfunnen press, hvarvid formarna äro fodrade med linne eller annat tyg; å hvilka uppfinningar Sökanden till Kongl. Kollegium inlemnat beskrifning, jemte en ritning[3] å förenämde Tegelpress med bifogad förklaring deröfver. Varande beskrifningen af följande innehåll:

"Den massa, som" (för tillverkningen af ofvanuppgifne Tegel, Takpannor och Deglar) "användes, består af Lera och Talk eller Teljsten. Talken pulveriseras på vanliga Bokqvarnar eller valsverk och blandas derefter med leran på samma sätt, som vanlig tegelmassa beredes. Skillnaden i eldfastheten hos detta slags Tegel och den hos vanligt Murtegel börjar att märkbart visa sig, då Talken förhåller sig till Leran som 1 till 6, och tilltager i samma mohn, som Talken ökas, tills förhållandet blir som 16 till 1, hvarefter leran upphör att utgöra tillräckligt bindningsämne för att gifva Teglet den påräknade eldfastheten. Dessa äro de yttersta gränsorna för sammanblandningen af Talken och Leran, och hvilken i öfrigt beror på den grad af eldfasthet, man vill gifva åt Teglet eller Deglarne, och således efter godtfinnande proportionerar."

Och har Kongl. Kollegium, med stöd af Kongl. Patentförordningen af den 13 Dec. 1834, härigenom velat tillägga Tegelbruks-ägaren C. G. Husberg Patent under 10 års tid å den uti ofvan intagne beskrifning omförmälte metod att af Teljsten eller Talk med tillsats af Lera tillverka eldfast Tegel, Takpannor och Deglar, samt att för slagningen deraf begagna den af Sökanden jemväl uppfunna press med dertill hörande formar, fodrade med linne eller annat tyg, i enlighet med förrberörde af Sökanden ingifne ritning; så att han under nämde tid må äga att, med andras uteslutande, ensam eller genom andra, öfverallt inom Riket utöfva berörde uppfinningar samt begagnandet deraf på andra öfverlåta.

Dock är härvid att, iakttaga:

1:o Att Innehafvaren af detta Patent bör, så vida han vill detsamma tillgodonjuta, hafva senast inom Tvenne (2:ne) månader härefter, hvarje månad till Trettio (30) dagar räknad, Patentet allmänneligen kungjort, genom införande deraf, till hela dess innehåll, Trenne (3:ne) gånger uti Sveriges Stats-Tidning eller Post- och Inrikes Tidningar;

2:o Att om någon förmenar eller tilltror sig kunna styrka, att de uppfinningar, hvarå detta Patent lyder, varit här i Riket kände och begagnade, innan Patent-Innehafvaren sin Patent-ansökning till Kongl. Kollegium ingaf, eller ock att Patent-Innehafvaren, till vinnande af längre tid för patentets begagnande än vederbordt, oriktigt uppgifvit egenskapen af uppfinningarne, samt någon på grund deraf åsyftar att få Patent-rätten häfven, är honom obetaget att, inom sex (6) månader från den dag Patentet finnes Tredje (3:dje) gången i Stats-Tidningen infördt, sådant klander af Patentet hos Kongl. Kollegium anmäla. Åkommer ej klander af Patentet inom ofvanbestämde tid, äger vidare talan derå ej rum.

3:o Att Patent-Innehafvaren bör, vid påföljd af Patenträttens förlust, såväl inom Tvenne (2:ne) år härefter inför Kongl. Kollegium styrka, att han är i full utöfning af de uppfinningar, hvarå detta Patent lyder, som sedermera en gång hvarje år under Patent-tiden hos Kongl. Kollegium styrka att uppfinningarna fortfarande begagnas.

I öfrigt äger Patent-Innehafvaren att, i afseende på användandet af ifrågavarande uppfinningar, tillgodonjuta de förmåner och rättigheter, hvilka Fabriksidkare i allmänhet tillkomma, hvaremot honom åligger, att ställa sig till efterrättelse, hvad de rörande Manufakturerna gällande Författningar innehålla.

Skulle Sökandens Patent-rätt, genom arf eller hvad laglig afhandling som helst, till någon annan inom Sverige bosatt, välfrejdad person öfverlåtas, skall densamma för hvarje annan laglig innehafvare medföra de rättigheter, som med detta Patents lydelse och Kongl. Patent-Förordningen af den 13 December 1834 äro enliga, sedan likväl den nya Innehafvaren sig hos Kongl. Kollegium anmält och Öfverlåtelse-Resolution undfått.

Slutligen har Kongl. Kollegium härmed velat förklara, att detta Patent icke må anses medföra någon öfvertygande visshet derom, att de nu Patenterade uppfiningarne äro nya och här i Riket obegagnade, eller att de kunna med fördel användas. Stockholm den 30 November 1835.

C. D. Skogman.
Joh. Ad. Leijonmark.
A. P. von Sydow.
E. W. Brandel.
O. E. Bergius.
I. N. Borelius.
(Sigill.)

Till vederbörande Korrespondenters och Postförvaltares efterrättelse varder härmed kungjordt, att Postkommunikationen emellan Sverige och Finland öfver Ålandshaf, efter innevarande veckas utgång och tills vidare under vintermånaderna, kommer att äga rum, blott en gång i veckan, att Fredagen under denna tid, likasom de föregående vintrarne, är bestämd till postdag för bref från Stockholm, hvilka denna väg till Finland och Ryssland expedieras, samt att bref till dessa länder emellertid kunna tvenne gånger i veckan öfver Haparanda afsändas, Stockholm af Kongl. Öfver-Post-Direktörs-Embetet den 14 Jan. 1836.

E. Lagerheim.
L. S.
C. Spongberg.

Som endast tvenne kompetente Sökande sig anmält till erhållande af den vid Kongl. Götha Artilleri-Regemente lediga Regements-Läkarebefattning, och Kongl. Maj:t, i anledning deraf, uti Nådig Skrifvelse den 5 December förlidet år, anbefallt Dess Sundhets-Kollegium att i allmänna Tidningarna ånyo kungöra ifrågavarande Regements-Läkaretjenst såsom ledig, samt med förnyadt och kompletteradt underdånigt förslag inkomma; alltså får Kongl. Kollegium, med utsättande af ny ansökningstid, förelägga hugade och komptente Sökande att sina ansöknings-handlingar till tjensten ingifva i Kongl. Kollegium inom 30:de dagen efter det detta kungörande finnes i Sveriges Stats-Tidning första gången infördt. Stockholm den 4 Januari 1836.

Vid Kronobergs Kongl. Regemente är, genom Bataljons-Läkaren Carl Fredric Anderssons den 19 dennes timade död, en Bataljons-Läkarebeställning med lön på stat vorden ledig, hvilket till efterrättelse hugade och kompetente Sökande, som böra sina ansöknings-handlingar ingifva till Kongl. Sundhets-Kollegium inom 30 dagen efter det denna annons finnes i Officiella Tidningen första gången införd, härmedelst kungöres första gången. Stockholm den 31 December 1835.

Notifikationer.

ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Den 8 nästkommande Februari utgifvas Stockholms Rådhus-Rätts Domar emellan: 1:o Spanmålshandlanden Fredrik Wilhelm Löfgren; 2:o Stadsmäklare-Betjenten Carl Adolph Hoving; 3:o Hofslagaren Carl Dahlberg; 4:o Styckmästaren i Slagtare-Embetet Anders Rudell; 5:o Närings-Idkerskan Carolina Warnberg; 6:o afl. Hof-Tapetserare-Enkan Carolina Euphrosina Rosbecks Sterbhusdelägare; 7:o afl. Trumpetaren Carl Fredric Livengrens Sterbhusdelägare; 8:o afl. Juveleraren Johan Nymanssons Sterbhusdelägare; 9:o afl. Sadelmakaren Johan Gustaf Fresks Sterbhusdelägare; 10:o Fabrikören A. J. Pochets afl. Hustrus Jeanne Pierette Artiers Sterbhusdelägare; 11:o Handels-Bokhållaren Olof Olsson; 12:o Åkaren Carl Ludvig Wiberg; 13:o Hof-Målaren J. Bolinders afl. Enka Anna Gustafva Åsbergs Sterbhusdelägare; 14:o Viktualiehandlaren Carl Wilhelm Stenholms Sterbhusdelägare; 15:o afl. Revisoren Jacob Magnus Uddenbergs Sterbhusdelägare; 16:o afl. Kryddkramhandlaren Olof Bäckströms Sterbhusdelägare; 17:o afl. Kofferdi-Skepparen Johan Ulric Anton Hertzmans Sterbhusdelägare och deras Borgenärer.

= Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätts Dom, emellan Hr Kammarherren, Legations-Sekreteraren och Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden Axel von Wahrendorff, såsom Sterhusdelägare efter hans Broder, Grosshandlaren Carl Fredric von Wahrendorff, å ena, samt dennes Borgenärer å andra sidan, utgifves den 9 nästkommande Februari.

= Genom offentlig stämning har Westerwiks Rådhus-Rätt kallat: 1:o afl. Fält-Kommissarien Nils E. Lilljegrens Borgenärer till Onsdagen den 16 Mars nästinstundande år 1836, och 2:o afl. Skeppsbyggmästaren Carl J. Olssons Borgenärer till Onsdagen den 23 nämnde månad och år, att inför Rådhus-Rätten, vid upprop kl. 11 och innan kl. 12 på dagen, sine fordringar bevaka och styrka, på sätt och vid den påföljd Konkurs-Lagen föreskrifver; hvilket första gången kungöres. Westerwiks Rådhus den 1 December 1835.

= Lysings Härads-Rätt kallar Lif-Grenadieren Johannes Stoltz's och hans Hustrus samtlige Borgenärer, att vid förlust af all vidare rätt och talan derå, å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting i Häradet, som först infaller Sex månader efter den 30 Oktober 1835, sina fordringar lagligen bevaka och styrka; hvilket härigenom kungöres 1:sta gången.

= Kongl. Maj:t och Rikets Svea Hof-Rätt, har, genom utfärdad offentlig stämning, kallat och förelagt afl. Hr General-Adjutanten, Chefen för Kongl. Dahl-Regementet och Commendören af Kongl. Svärds-Orden Carl Alhrecht Leyonflychts [ 4 ]samtlige Borgenärer, att vid talans förlust, antingen förr eller sist å den 20 Maj innevarande år 1836, inför Kongl. Hof-Rätten vid upprop kl. 11 och innan 12 på dagen deras fordringar i vederbörlig ordning anmäla, hvilket härmed kungöres.

= Genom utfärdade offentliga Stämningar, har Rådhus-Rätten i Götheborg inkallat 1) afl. Kämnärs-Rätts-Notarien, Vice-Auditören Gustaf Militz Brorsons, och 2) afl. Enkan Annette Talina Elfgreus, född Busch, samtlige Borgenärer till den 17 Febr. innev, år 1836, kl. före 12 å dagen, att sine fordringar, vid talans förlust, lagligen bevaka; hvilket härigenom kungöres 3:dje gången.

FÖRMYNDARE-FÖRORDNANDEN.

= Genom denna dag fallat beslut, har Justitiæ-Kollegium och Förmyndare-Kammaren förklarat Sjöfaranden Knut Wilhelm Risbeck böra tills vidare, äfven sedan han den 13 i denna månad uppnått myndighets-ålder, fortfara att stå under sin faders, Kryddkramhandlaren Carl Johan Risbeck S:rs förmynderskap; hvilket, enligt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, härmed kungöres. Stockholms Stads Juslitæ-Kollegium och Förmyndare-Kammare den 12 Januari 1836.

= Att Åkerbo Härads-Rätt genom beslut af den 9 Dec. 1835, efter derom gjord begäran af Bataljons-Adjutanten vid Westmanlands Regemente R. L. Hjertstedt, ställt honom under förmyndareinseende af hans Modersbroder Hr Löjtnanten B. G. v. Hauswolff, det varder härmedelst kungjordt första gången.

= Att Linköpings Rådhus-Rätt genom beslut denne dag, ställt förre Fabrikanten Nathanael Falkert under förmynderskap af Handlanden B. L. Schambertz; det varda Författningarna likmätigt härigenom kungjordt. Linköpings Rådhus den 7 December 1835.

= Genom beslut denne dag, är, uppå Gardisten vid Kongl. Lif-Gardet till Häst Carl Petter Holmbergs egen begäran, Hr Assessoren Johan Christian Möllersten förordnad att, såsom God Man, under Förmyndareansvar, bemälde Holmbergs angelägenheter vårda och ombesörja; hvilket, jemlikt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, härmed kungöres. Stockholms Stads Justitiæ-Kollegium och Förmyndare-Kammare den 22 December 1835.

= Genom beslut denna dag, är extra Packhuskarlen Anders Lindström förklarad omyndig, samt Klensmedsmästaren Johan Löfvendahl förordnad till Lindströms förmyndare; hvilket, i enlighet med Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, härmed kungöres. Stockholms Stads Justitiæ-Kollegium och Förmyndare Kammaren den 22 December 1835.

TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.

= Sedan en numera afliden, i lifsliden, med uttryckligen yttrad önskan att för alltid blifva okänd, genom muntligt Förordnande och aflemnande af 200 R:dr B:ko, tillagt Herrar Ulrik Stening och C. M. Gripenschjöld hvardera 55 R:dr, Fr. Ad. Kröningsverd 40 R:dr, samt Georg S. von Wallden, Fredr. Milde och L. Aug. Jennische hvardera 16 Rdr 32 sk., allt Banko; så anmodas dessa Herrar, som för längre tid tillbaka lära varit vid Artilleriet anställda, eller, om de bevisligen äro med döden afgångna, deras rätts innehafvare, att, inom 1 år efter nedanskrifne dato, försedda med ojäfaktiga betyg, som styrka antingen de förras identitet med ifrågavarande namngifna personer, eller de senares lagliga arfsrätt, personligen eller genom befullmäktigade Ombud, eller ock skriftligen, sig hos undertecknad anmäla, för att i förra fallen de dem tillagda medlen erhålla, och i det sistnämda, efter afdrag för postporto och rekommendation, få penningarna sig tillskickade, i hvilket afseende med den skriftliga anmälan noggrann address bör uppgifvas; hvarförutan, till undvikande af vidare brefvexling, qvittens öfver penningarnas emottagande vid samma tillfälle jemväl kan bifogas. Till efterrättelse bör nämnas, att en del af ifrågavarande penningar, hvartill inom det föreskrifna året ingen sig legitimerat, genast derefter till en eller flera Välgörenhets-Inrättningar blifva aflemnade. Stockholm den 14 Dec. 1835.

A. J. Lagerlöf.
Advokat-Fiskal.

= Utdrag af Enkefru Kruses Testamente, bevakadt vid Danemora och Films Härads-Rätt den 6 Nov. 1835.

Genom denna Testamentariska disposition förklarar jag min yttersta vilja vara den: att när den allgode Guden behagade hädankalla mig från detta jordiska lifvet, så skall min kära Dotter Sophia Kruse och hennes man Grufvo-Befallningsmannen C. G. Grafström blifva ägare af all den mig tillhörande egendom, så väl i varor och persedlar, som kontante penningar; börandes dock min kära måg och dotter, hvilka alltid med ömhet och välvilja omfattat mig, försörja mig intill den stunden inträffar; och, som efter naturens ordning, jag bör lemna det jordiska långt före dem, så böra de ock på christeligt och vanligt sätt beledsaga mig till mitt sista hvilorum: Grafven. — Och detta förklarar jag i nedanskrifne Vittnens närvaro, med sundt förnuft, mogen öfverläggning och fri vilja. Dannemora Grufvor den 30 Dec. 1833.

Christina Kruse, född Iggbom.

Att Enkefru Christina Kruse, född Iggbom, med sundt förnuft, fri vilja och mogen öfverläggning låtit författa och underskrifvit ofvanstäende Testamentariska disposition, intyga på en gång närvarande Vittnen

Th. Björkman.
J. J. Holmstrand."

Efter uppläsandet häraf, och sedan anmält blifvit, det Enkan Kruse numera med döden afgått, samt att hennes Arfvingar, derest sådana fuunos, voro för Testamentstagarne okände, i anledning hvaraf anhållan gjordes, att Kommuninationen af berörde Testamente måtte tillåtas ske genom allmänna Tidningarne.

Resolverades:

Det åligger vederbörande Testamentstagare, att, genom skyndsamt införande i Stats-Tidningen trenne gånger, delgifva ofvan intagne Testamente aflidne Enkan Kruses okände arfvingar, hvilka, i händelse af befogenhet, äga att emot Testamentet klander anföra inom den tid och i den ordning Lagen uti 18 Cap. 3, 8 §§. Ärfda-Balken föreskrifver, som afsades. År och dag som ofvan.

På Härads-Rättens vägnar,
N. O. Ahlner.

Likheten med Originalet bestyrker

T. N. Björkman.
R. Beronius.

= Genom vid Stockholms Stads Justitie-Collegium och Förmyndare-Kammare lagligen bevakadt Testamente, har aflidne Jungfru Sophia Albertina Nordström testamenterat all sin efterlemnade qfvarlåtenskap till min Son, Carl Petter Kihlberg; hvilket härmedelst dess till vistelseort okände Arfvingar tillkännagifves. Stockholm den 15 Dec. 1835.

Pehr Kihlberg,
Bronz- och Metallarbetare.

= Att Skräddarmästaren Fredrik Segerroth genom hos Justitie-Collegium bevakadt Testamente, bortgifvit all sin Egendom; varder härigenom, enligt Justitie-Collegii föreskrift, dhans till nam och vistelseort okände arfvingar första gången kungjorn. Stockholm den 16 Dec. 1835.

= Gamla Drängen Jan Ersson som uppgifvit sig vara född i Mora Församling i Dalarne, afled på Jacobsdal i Öhrgryte församling vid Götheborg i September månad 1834. Dess qvarlåtenskap bestående af några Klädespersedlar är försåld till ett belopp af 34 R:dr 3 sk. Riksgäldssedlar, som redovisas af Undertecknad, men om ingen inom ett år efter det Fenna annons första gången är införd i Stats-Tidningen, infinner sig med anspråk å nämnde tillgång; blir den aflemnad till Församlingens Fattig-Inrättning Götheborg, den 1 December 1835.

H. J. Cavallin.
Apothekare.

= Rätte arfvingar efter afl. Arbetskarlen Tufve Pehrssons äfven aflidna Enka Anna Sophia Olsdotter, kunna hos undertecknad sig anmäla för erhållande af arf efter bemälda Enka. Malmö den 23 November 1835.

J. O. Friberg,
Rådhus-Kancellist.

= Utdrag af Domboken, hållen vid Lagtima Höste-Tinget, med Edsbergs Härad uti Edsbergs Sanna den 31:sta Oktober 1835.

Till HäradsRätten inlemnades ett så lydande Testamente: "Härmed förklara vi det vara vår yttersta vilja, att hvilkendera af oss den andra öfverlefver, skall med full ägande rätt tillfalla den Egendom, af hvilken beskaffenhet som hälst, som vi efter oss lemna. Husby den 19 November 1825.

C. M. Nehrman. (Sigill.)
Christina Fred. Bergström. (Sigill.)

Att Herr Carl M. Nehrman och dess Fru Christina Fredrica Bergström ofvanskrefvne Testamentariska Disposition med sundt förnuft och af fri vilja, samt efter moget öfvervägande beslutat och fastställt samt underskrifvit, intyga på en gång närvarande vittnen

Ehm. Fred. Gravailius. (Sigill.)
Joh. H. Millrath. (Sigill.)

N:o 6. År 1830 den 27:de October under Edsberg Härads Lagtima Höste Ting i Sanna blef detta Testamente för Härads Ratten uppvist och i Domboken infördt, Betygar.

På Härads Rättens vägnar,
O. P. Oxehufvud.

Och som nu äfven anmältes, att Christina Bergström vore med döden afgången, så

Resolverades:

Att det skall åligga den eller dem som af förestående Testamente vilja njuta någon förmån att ofördröjligen medelst bestyrkt afskrift, deraf delgifva aflidne Christina Fredrica Bergströms närmaste arfvingar, hvilka äga, att inom natt och år derefter, förordnandet i Laga ordning klandra, i händelse de dertill skulle finna sig befogade.

På Härads Rättens vägnar,
O. Ph. Oxehufvud.

Likheten med Originalet intyga

C. L. Holst, Öfv. Löjtn.
M. Lessing, Major.

DIVERSE LEGALA NOTIFIKATIONER.

= I anseende till de många göromål som äro förenade med den tjenstbefattning jag innehar, har jag, såsom uppgifven utredningsman i afl. Anders Månssons på Ullasjö Stom Sterbhus, afsagt mig detta bestyr, och öfverlemnat hela befattningen till Hr Postmästaren E. G. Björk och tillförordnade Förmyndare; hvilket härmed tillkännagifves. Ulricehamn och Säm den 21 Dec. 1835.

J. Aneléen,
Krono-Länsman.

Med anledning af ofvanstående tillkännagifvande, behagade alla, som med afl. Anders Månssons Sterbhus hafva oafslutade affärer, att vända sig direkte till undertecknad, under adress: Svenljuuga.

Erik Gustaf Björk,
Postmästare.

= Att den Bolagshandel vi hittills idkat under firma Wessberg & Kollberg, med denna dag efter skedd vänlig öfverenskommelse upphört, och att vi hvar för sig betala Bolagets skulder och inkassera dess fordringar, enligt oss emellan uppgjord liqvid; få vi, Författningarne likmätigt, härmed tillkännagifva. Halmstad den 1 Jan. 1835.

J. L. Wessberg.
C. M. Kollberg.

= Författningarne likmäkmätigt, få vi härmed tillkännagifva att vårt hittills varande Handels-Bolag under nedanstående firma med denna dag upphört; och att hvar och en utaf oss för enskilt räkning och i eget namn fortsätta affärer. Helsingborg den 31 Dec. 1835.

Krook & Hallberg.

= Att den Handels- och Fabriksrörelse undertecknade idkat, under firma L. J. Wåhlberg & Comp., har efter vänlig öfverenskommelse, med denna dag upphört, och fortsätter jag C. G. Lindquist samma rörelse under eget ansvar, samt liqviderar alla Bolagets skulder och uppbär alla dess fordringar; få vi enligt Författningarne tillkännagifva. Nyköping den 2 Jan. 1836.

L. J. Wåhlberg.
Carl G. Linquist.

= En Revers på 2700 R:dr Rgs, af Hrr James Dickson & Comp. till Löjtnant Bagge, daterad den 12 Maj innevarande år, är till Kapital och Ränta betald, och dödas härmedelst. Götheborg den 15 Dec. 1835.

= För alla de fordringar uti afl. Kofferdi-Skepparen J. E. Stockhaus's Konkursmål, som blifvit lagligen bevakade och fasställde, lemnar undertecknad, Massans ene Syssloman, slutlig och full liqvid, efter den 1 nästkommande Februari, då jemväl den upprättade Kuratelsräkningen torde blifva granskad samt Sysslomännen erhålla decharge. Stockholm den 7 Jan. 1836.

C. N. Kolmodin,
Boende i Huset N:o 9, vid
Södermanlandsgatan.

= Att undertecknade ingått Handels-Bolag, under Firma P. A. Franzon & Comp.; varder härmedelst, enligt Författningarne kungjordt. Nora den 2 Jan. 1836.

P. A. Franzon,
P. Pehrsson,
i Vassland, Jernboås.

= Då det Bolag som här drifvit handelsrörelse under firma C. Lidbäcks Enka & Comp., under denna dag blifvit satt i Konkurstillstånd och Hr H. C. Lidbäck, hvilken haft rätt teckna denna firmas namn, den 27 dennes från orten afrest och härvid saknats såväl Boets Böcker som Vexlar, Kontrakter och redbarheter, få vi detta förhållande tillkännagifva, ävfensom att nämnde Lidbäck ej äger vidare rätt för firmans räkning ingå i några transactioner af hvad namn det vara må, eller dess namn teckna. Götheborg den 24 Dec. 1835.

Gode Män.

= Bolagshandeln under firma Daniel Elfstrand & Compani som vi härstädes idkat i förening med numera aflidne Kommerse-Rådet Olof Elfbrink, fortsättes hädanefter af undertecknade qvarlefvande Bolagsmän, som ansvara för Bolagets skulder och uppbära dess fordringar. Gefle den 2 Jan. 1836.

Pehr Elfstrand D:son.
A. P. Göransson.

= Sedan Kongl. Svea Hof-Rätt, med anledning utaf Direktionernes af härvarande Sjöförsäkrings-Inrättningar anförde besvär öfver Konungens Befallningshafvande i Gottlands Län, resolution af den 10 sitl. November, samt på Direktionernes derom gjorde anhållan, den 22 dennes förordnat att med verkställigheten af den Auktion, å ett större parti Jern och Stål, tillhörande vid Saloref förolyckade, af Skepparen Wirrman förde Briggen Marias laddning, som tillförordnade Kronofogden G. A. Kolmodin i Stats-Tidningen utlyst att den 14 Mars nästkommande år förrättas vid Butlex gård på Färön, kommer att innehållas intill dess Kongl. Hof-Rätten sig i målet vidare utlåter; kungöres härmedelst första gången att bemälte Auktion tills vidare varder inställd. Stockholm den 29 Dec. 1835.

På Stockholm Sjöförsäkrings-Bolags och, enligt särskildt
uppdrag, Sjö-Assurans-Kompagniets vägnar,
R. F. Schere.

= Skräddare-Gesällen Carl P. Rydberg, som flere år vistat dels i Stockholm och dels i andra trakter inom Fäderneslandet, ankom 1834 till Loftahammar och ärnar derstädes ingå äktenskap, men saknar fullständiga bevis om ledighet dertill. Lagliga jäf emot denna förening, i fall sådane skulle finnas, böra inom den tid Författningarne föreskrifva, hos undertecknad anmälas. Söderköping och Lofta den 22 December 1835.

Sam. Aspling,
Prost och Kyrkoherde i
Lofta och Loftahammar.

= Min man, Skomakaren Lars Abrahamsson, om hvars vistande någon kunskap ej kunnat erhållas, allt sedan han år 1828, ifrån hemorten afvek, antydes härmedelst, i fall han lefver, att, inom den tid Lag föreskrifver, sig hos mig infinna, i annat fall ärnar jag söka laglig äktenskapsskillnad, för att träda i annat gifte. Westervik, Lofta Socken och Hägg den 22 Dec. 1835.

Anna Stina Jaensdotter.

BOUPPTECKNINGAR.

= Till Bouptecknings upprättande efter framlidne Sejlaren Hr J. F. Wagner i Christinehamn, behagade alla de, som äga fordran uti dess sterbhus, att inom Januari månads utgång detta år, till berörde Sterbhus inlemna sina räkningar.

= Som Bouppteckning efter afl. Majoren och Riddaren Abr. A. Rutensköld inom d. 25 nästk. Mars kommer att hållas, behagade alla de, som hafva fordringar eller skulder i Sterbhuset, att sådant ofördröjligen anmäla hos antingen Majoren och Riddaren göran A. Rutensköld på Skara och Guntorp eller Lands-Fiskalen Per Rydberg på Alingsås och Wårgårda.

— I anseende till förestående Bouppteckning efter afl. Kyparen P. O. Behmer, anmodas de, som äro skyldige eller hafva någon fordran, att sådant anmäla inom den 30 dennes hos Källarmästaren Sohlman i Jönköping.

BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.

= Sedan framl. Dykeri-Öfver-Kommissarien Lars Olsson Fåhræi Mor, Enkefru Margreta C. Fåhræus den 6 dennes med döden afgått och de Öfver-Kommissarien Fåhræus tillhörande fasta Egendomar, å hvilka hon enligt Konkurs-Domen haft dispositionsrätt under sin lifstid, derigenom tillfallit Konkursmassan, så kallas samtlige Fordringsägarena i Konkursen att Tisdagen den 1:sta instundande Mars, kl. 4 e. m., sammanträda hos undertecknad God Man i Konkursen, 1 tr. upp i Rådhuset i Wisby, för att öfverlägga om disposition af berörde Fastigheter, och få de frånvarande åtnöjas med det beslut, som af de tillstädeskommande fattas. Wisby den 28 December 1835.

Lars Hambræus.

= Samtlige Fordringsägare uti aflidne Rådman Rahmbergs Konkursmassa behagade hos undertecknad Syssloman sammanträda den 2:dra instundande Februari, för att taga kännedom af de Massans fordringar, som ännu utestå till indrifning, och bestämma huruvida i laglig väg dermed skall tagas någon vidare befattning, eller de samma skola å Auktion försäljas; de frånvarande få åtnöjas med de närvarandes beslut, Lindesberg den 11 Jan. 1836.

P. S. Pijhlson.

= Vice Auditörn Joh. Haggströms Hrr Borgenärer behagade (till angelägen öfverläggning) sammanträda å källaren Nya Sveriges Vapen, Måndagen d. 25 Januari, kl. 5 eftermiddagen.

= Hrr Creditorer i framl. Hr A. R. Lorents urarfva bo, behagade sammanträda på John Nonnens och Lorentska Brukens massas Contor den 4 nästk. April kl. 12 på dagen, för att bestämma försäljningspriset å Boets fastighet, samt att öfverlägga om boets öfriga angelägenheter. Om Concurs-Lagens föreskrift för de uteblifvande erinras. Götheborg den 7. Januari 1836.

Syssloman.

= Hrr Creditorer uti afl. Postmästaren Sjöbergs Konkursmassa behagade sammanträda å Källaren i Sigtuna den 30 dennes, kl. 2 e. m., för att erhålla den dividend, som af massans tillgångar möjligen kan blifva.

Sysslomän.

= Samtelige Kreditorer uti Bonden Fredrik Janssons, i Wik, Konkurs, behagade sammanträda den 28 Jan. 1836, å Värdshuset Pickhus, kl. 3 e. m., och erinras att de frånvarande få åtnöja sig med de närvarandes beslut.

Syssloman.

= Herr Assessoren Carl Arosenii Herrar Borgenärer behagade sammanträda på Societeten härstädes Torsdagen den 28 innevarande Januari, kl. 10 f. m. Norrköping den 5 Januari 1836.

Gode Män.

= Kanslisten E. H. Aspelins Herrar Borgenärer behagade sammanträda kl. 4 e. m. nästa Onsdag den 20 dennes, i Röda Rummen å Börsen här i staden, för att erhålla del af Dubblett-akten, upplysning om Massans ställning och redogörelse för den af mig hittills i egenskap af God Man hafde förvaltning. Stockholm den 12 Jan. 1836.

J. M. Westring.

= Herrar Borgenärer uti Apothekaren K. F. Kjernanders gäldbundna Bo, behagade sammanträda på Källaren Gamla Malmen vid Myntgatan, Tisdagen den 19 dennes, kl. 4 e. m., för att lemna undertecknad instruktion, samt besluta om lösa egendomens försäljning; och erinras om Konkurs-Lagens föreskrift för frånvarande Borgenärer. Gäldenären bör äfven tillstädeskomma. Stockholm den 12 Januari 1836.

God Man.

= Hofmålaren Johan Schagerborgs Hrr Kreditorer, behagade sammanträda hos Gäldenären uti dess logis, Huset N:o 32 vid Mäster Samuels gränd, Fredagen den 22 innev. Jan. månad, kl. 5 e. m.; och erinras att de frånvarande fordringsägarne få åtnöjas med de beslut, som af de tillstädeskommande fattas.

God Man.

= Hrr Fordringsägare uti den efter framl. Lagmannen N. C. Sunesson yppade Konkurs, behagade hos undestecknad sammanträda, kl. 10 f. m., Måndagen den 25 Januari 1836, för att emottaga slutredovisning öfver Konkursmassans förvaltning. Upsala d. 30 Dec. 1835.

J. E. Boethius.
Syssloman.

Annonser.

DIVERSE.

= Å SVENSKA BONDENS TIDNING, som utkommer hvarje Thorsdagsafton, i stort halfark, och på fint papper, prenumereras å Postkontoren samt i Lundeqvists & Comp. Boklåda, med 3 R:dr Bko, postarfvodet inräknadt.

= Till rättelse vid Bouppteckningen efter afl. Revisions-Sekreteraren och Riddaren Johan Michael Winckler, anmodas de, som till Sterbhuset äro skyldige, eller der äga fordringar, att ofördröjligen derom anmälan göra på And. Pet. Söderbergs Contoir, Huset N:o 22 vid Skeppsbron.

= En egendom af nära 4 mantal, belägen i den bördigaste trakten af Östergöthlands Län nära 3:ne mil från Norrköping, med nybyggda hus af Ladugård, Loge med Tröskverk, Statsfolks-byggnader, Qvarn med 3 par stenar, ny Såg med dubbelverk, Bränneri med 80 kannors panna samt alla tillbehör och inventarier, men Corps de Logis saknas och vid hvilken egendom födas omkring 100 kreatur förutan hästar och får, deraf 50 kor utgöra Holländeri, kan bortbytas antingen mot en egendom inom Stockholms Stad med malmarne eller mot en landtegendom i Skåne. Afkastningen af egendomen i spannemål, uppgår till omkring 500 tunnor årligen, Vilkoren och vidare upplysningar meddelas, då derom göres anmälan hos Vaktmästaren Andersson, som är boende i Kongl. Krigs-Collegii hus vid Munkbron i Stockholm.

= Som Motboken med Götheborgs Spar-Bank, under N:o 8936, för rätta ägaren är förkommen, efterlyses samma härmedelst, och varder till dess kraft och verkan dödad.

— En Landtegendom, som är försvarligt bebyggd och belägen nära vatten, helst så, att Vatten-Verk der finnes eller kan anläggas. Såsom köpeskilling erbjudes 15 till 25,000 R:dr B:ko, hvaraf största delen kan erhållas, kontant. Den, som har en sådan Egendom att sälja behagade afsända en noggrann beskrifning å Egendomens beskaffenhet, jemte uppgift af priset till Aktuarien J. Hagelin, hvars address är Norrköping.

Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Botryckeri.
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)

  1. ↑ "Ett lands styrka eller svaghet", säger Rubichon, "beror, af dess invånares, men af dess lifsmedels myckenhet. När mängden af lifsmedlen ökar sig i högre grad än mängden af invånarna, blir landet starkare, hvaremot det blir svagare, när invånarnes antal ökar sig i större skala än antalet af lifsmedel. Imellertid kan det bevisas att lifsmedlens tillväxt eller förminskning är en följd af tillväxten eller förminskningen af antalet af boskapskreatur, d. v. s. oxar och får, emedan dessa kreatur icke blott utgöra det första af alla lifsmedel, men äfven äro lifsprincipen för alla vextrikets alster. Ett lands materiella lycka består uteslutande deri, att antalet af oxar och får ökar sig i ett större förhållande än antalet af invånarna. Detta vextlighetens förhållande tillvägabringas endast genom en odelad och beständig jordbesittning, samt genom förstfödslorätten, eller enskilta familjers rättighet att genom testamente disponera om sin jordegendom." På dessa satser hvilar hela det af Rubichon framstäldta systemet af national-ekonomi.
  2. ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 Hvilket endast på detta sätt slägtingar och vänner tillkännagifves.
  3. ↑ Denna ritning med deröfver bifogad förklaring förvaras hos Kongl. Kollegii Registrator, och kan hos honom få beses.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Post-_och_Inrikes_Tidningar_1836-01-16&oldid=72337”