Wikisource

Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-02

←  N:o 25. Måndag 1 februari 1836
Post- och Inrikes Tidningar
N:o 26. Tisdag 2 februari 1836
 N:o 27. Onsdag 3 februari 1836  →
Index.


[ 1 ]

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 26. Tisdagen den 2 Februari 1836.


Meteor. Obs. Den 1 Febr. kl. 2 e. m. Barom. 24,84, 1/2 gr. kallt S. storm, mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 24,80, 1/4 gr. blidt, S. mulet. — Den 2 Febr. kl. 6 f. m. Barom. 24,83, 1/2 gr. blidt, S. strömoln.

Officiella Afdelningen.

Under den 28 nästlidne Januari, har Hans Maj:t Konungen, till DESS Öfverste-Kammarjunkare, i Nåder utnämt Hofmarskalken, Riddaren af Konung Carl XIII:s Ordin, Grefve Henrik Falkenberg.

= Kongl. Maj:t har, under samma dag, behagat i Nåder utnämna:

till General-Löjtnant: General-Majoren och Kommendören med Stora Korset af Kongl. Svärds-Orden, Casimir Reuterskiöld;

till General-Adjutanter: Chefen för Norra Skånska Infanteri-Regementet, Kabinetts-Kammarherren, Adjutanten hos H. M. Konungen och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Friherre Erik Anders Cederström; Öfversten i Armén, Adjutanten hos H. M. Konungen och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Grefve Carl Johan Wachtmeister; Landshöfdingen, Öfversten och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Friherre Carl Otto Palmstjerna;

till Chef för Westmanlands Regemente: Öfversten i Armén och Majoren vid Lif-Regementets Grenadierkorps samt Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Axel Möllerhjelm;

till Öfverstar i Armén: Öfverste-Löjtnanten vid Andra Lif-Grenadier-Regementet och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, G. Armfelt; Öfverste-Löjtnanten vid Westgötha-Dahls Regemente och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Axel Wilhelm Ehrengranat; General-Stabs-Officeraren, Öfverste-Löjtnanten vid Westmanlands Regemente och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Carl Fredr. Wilh. Tuné;

till Öfverste-Löjtnant i Armén: Kabinetts-Kammarherren, Adjutanten hos H. M. Konungen, Majoren och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Friherre M. Armfelt;

till Majorer i Armén: Adjutanten hos H. M. Konungen, Ryttmästaren Grefve G. Fr. Liljencrantz; Ordonnans-Officeraren hos H. M. Konungen, Ryttmästaren Grefve Hans von Fersen; General-Stabs-Officeraren, Ryttmästaren G. D. Ehrenborgh; Kapitenen vid Topografiska Korpsen och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Grefve Carl Gustaf Spens; Kapitenen vid Lif-Regementets Grenadier-korps och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Reinh. Ulrik Nauckhoff; Kapitenen vid Södermanlands Regemente E. F. V. Munck; och

till Kapiten i Armén: Löjtnanten Johan Carl af Zellén.

= Hans Maj:t Konungen har, under samma dag, till DESS Adjutant i Nåder utnämt, Ordonnans-Officeraren, Kammarherren hos H. M. Drottningen, Kapitenen vid Götha Artilleri-Regemente, General-Stabs-Officeraren, Grefve Gustaf Fredrik von Rosen.

= Kongl. Maj:t har, under den 23 innevarande månad, i Nåder utnämt och förordnat Kamreraren i DESS och Rikets Kammar-Kollegii Tredje Provins-Kontor, Kanslisten vid Kongl. Maj:ts Orden, Olof Nyblæus, att vara Kammar-Råd uti bemälte Kollegium.

= Kongl. Maj:t har, under den 1 innnevarande månad, till Häradshöfding uti Quille, Bullarens, Wette och Tanums Häraders Domsaga i Götheborgs och Bohus Län, i Nåder utnämt och förordnat Borgmästaren i Wadstena och Riddaren af Kongl. Maj:ts Wasa-Orden, Johan Adam Bååth.

Den Silfver-medalj, att bäras på bröstet, som, för befordrad vaccination inom Söderala församling år 1834, af Kongl. Maj:t i Nåder blifvit Krono-Länsmannen J. E Söderlund tillerkänd, tillställdes honom efter ett kort, till ämnet afpassadt tal, i Söderala kyrka den 17 Jan. d. å. af Kongl. Hofpredikanten och Kontraktsprosten A. A. Scherdin.

= De hedersbelöningar, bestående af Silfver-medaljer, att bäras i kedja på bröstet, hvilka af Kongl. Patriotiska Sällskapet blifvit beviljade Gårdsdrängen Jonas Andersson och Oxdrängen Jonas Sedig, för långvarig trogen tjenst vid Ulfåsa Säteri i Östergöthland, lemnades dem med vanlig högtidlighet i Egebyborna kyrka, första Söndagen efter Trettondedagen.

Det uti tidningen Dagligt Allehanda för i dag omnämde rygte, som i går på eftermiddagen skall varit i omlopp, att H. M. Kejsar Nicolaus hastigt aflidit, hade redan för 8 dagar sedan blifvit kringspridt. Det är fullkomligen ogrundadt. Enligt i förrgår på aftonen ankomne underrättelser, var Kejsaren vid god helsa.

Icke-Officiella Afdelningen.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Stockholm.

Uppgift om Spar-Bankerne i Riket. Af den redovisning öfver Stockholms Stads Spar-Banks förvaltning för år 1835, som till Direktionen blifvit aflemnad, inhemtas:

Att insättnings-beloppet, 126,617 R:dr 8 sk. (uti 9,354 särskilta poster) öfverstigit hvarje af de nästföregående årens, och särskilt 1834 års med 3,534 R:dr 2 sk. Banko;

att summan af de genom delegarne lyftade medel, 120,435 R:dr 5 sk. (uti 1,878 poster), deremot varit större än något föregående år, och med 17,147 R:dr 24 sk. öfverstigit uttagningsbeloppet för år 1834;

att, oberäknadt deponenterne godtgjorda räntor, 21,811 R:dr 31 sk., 1835 års insättningar öfverstigit de samma år skedda uttagningar med 6,182 R:dr 3 sk.; såsom följd hvaraf delegarnes behållning, under loppet af sistnämnde år, blifvit ökad med 27,993 R:dr 34 sk., och utgör således 602,974 R:dr 44 sk. B:ko;

att Spar-bankens egen gåfvomedels- och räntebesparingsfond, för närvarande 29,476: 11. 1., vunnit en tillvext af 4,558: 25. 4.;

att delegarnes antal ökat sig med 349 personer, — således vid årets slut 7,276; — utgörande denna tillökning till större delen barn samt personer, tillhörande de tjenande och arbetande samhällsklasserne;

samt att beloppet af insättningsposterne för år 1835 äfven öfverskjuter det för år 1834 med 353 stycken.

Ifrån nedanskrifne Spar-Banker i Riket äro redogörelser för deras förvaltning år 1834 till Direktionen insände, nemligen uti Borås, Carlskrona, för Blekinge Län, Carlstad, Christianstad, för Christianstads Län, Fahlun, Gefle, Götheborg, Jönköping, Linköping, Lund, Malmö, Mariestad, Sala, Norrköping och Ystad; af hvilka den ifrån Fahlun äfven innehåller redogörelse för år 1833, den ifrån Norrköping för räkenskapsåret ifrån den 1 Juli 1834 till samma dag 1835, och den ifrån Ystad för dito från den 1 Mars 1834 till samma tid 1835. — Total-beloppel af de förstnämda 13 Spar-Bankernes fonder utgjorde vid 1834 års slut 784,202 R:dr och således tillsammans med Spar-Bankernes i Norrköping och Ystad: 874,589 R:dr 3 sk. 9 r:st banko.

Sammanlagda summan af de uti Spar-Bankerna i Riket samlade medel utgör således för det närvarande nära 1,600,000 R:dr banko.

Christianstad den 27 Jan. H. M. Konungens Höga Födelsedag firades i går med parad och salut af Wendes Artilleri-Regemente, samt en på Frimuraresalen anställd bal. I morgon, H. M. Konungens Höga Namnsdag, blir äfven paradering och bal,

(Sk. Post.)

Borås den 29 Jan. Till Carlsdagens firande, samlades Stadens Borgerskap i går e. m. på Rådhuset, hvarest, under salut från Kanoner, de Kongliga skålarne druckos, äfvensom en för Brödrarikena Sverige och Norrige, samt för Borås Stads välgång.

(Borås Tidn.)

Wexiö den 25 Jan. Under loppet af år 1835 hafva i härvarande Sparbank blifvit insatte 9011 R:dr 6 sk., hvartill kommer å de innestående medlen under årets lopp upplupen ränta 1284 R:dr 14 sk. Under samma tid hafva blifvit uttagne 4724 R:dr 35 sk. Vid årets slut utgjorde insättarnes i Sparbanken innestående behållning 30,013 R:dr 11 sk., allt B:ko.

(Telegrafen.)

Calmar den 27 Jan. Stiftets Biskop Doktor A. C. af Kullberg har, i ett den 16 dennes utfärdadt cirkulär, kallat och inbjudit Stiftets Presterskap och Lärare, hvilka icke af oundvikliga hinder afhållas, att infinna sig härstädes till allmänt Prestmöte den 7, 8 och 9 nästinstundande Juni. (Calmare Bl.)

Götheborg den 27 Jan. Vid stadens Rådhus-Rätt förekom i dag Lidbäckska konkursmålet, hvarvid Enkefru Lidbäck, på Rättens åläggande, personligen tillstädeskom, äfvensom Hr C. Lidbäck blifvit från häktet inställd. Kreditorernes uti Lidbäcks Enka & Comp. Konkursmassa Ombud anhöll, att Hr Lidbäck måtte afträda under det nämde Ombud framställde åtskilliga frågor till Enkefru Lidbäcks besvarande enskilt, hvilket af Rådhus-Rätten beviljades. – – – Uppå de nu mot Lidbäck gjorda påståenden skulle utslag meddelas nästa Tisdag den 2 Febr., då kärande-ombudet borde vara beredt med alla de anmärkningar emot Fru Lidbäck, det fann nödigt att göra. Ett bref från Hr C. Lidbäck till dess broder, hrilkel kommit i kreditorernes händer från Köpenhamn, hvaruti han tillkännagiver sig hafva tillräckligt i bakhåll för sin familjs bergning, erkändes af honom, likväl endast såsom skrifvet i afsigt, att för ögonblicket lugna sin mor m. fl. (Göth. Dagbl.)

NORRSKA UNDERRÄTTELSER.

Utdrag af ett bref från Christiania den 27 Januari. "Den 26, årsdagen af H. M. Konungens födelsedag, firades här, liksom öfverallt i Norrige, med lifliga och enstämmiga glädjebetygelser. Kl. 11 var stor parad af samtliga Garnisons-tropparna, som defilerade under Kongl. salut ifrån fästningen. — Kl. 12 föregick en offentlig akt på Universitetet, der Theologiæ Lektorn Dietrichsen höll ett tal på latin i anledning af dagens högtidlighet. Åhörarnes antal var talrikt, äfvensom alla Embetsmanna-korpser dervid infunnit sig. — I Hospitaler, Fattighus och fromma Stiftelser voro måltider anrättade, der 2,300 personer undfägnades. — En gratifikation till Garnisonen utdeltes. — Om aftonen gaf Stats-Rådets främste Ledamot, Herr Collett, en stor bal, dit samtlige Autoriteter, samt de utmärktaste af Stadens invånare, voro inbjudna. Vid supén föreslog Herr Stats-Rådet Collett Hans Maj:t Konungens skål; då nedanstående verser blefvo afsjungna:

Der flyve tre Fugle paa denne Dag
Kring Norriges Rige saa vide,
Og sjunge saa froe over Hvermands Tag
I Toner saa klare og blide.
Det Navn, de bær, er Taknemlighed
Og nordisk Troskab og Kjærlighed.

De qvæde om Drotten saa viis og huld,
Vor Friheds, vort Fædrelands Stötte.
Hver Normand til Sangen saa andagtsfuld
Med svulmende Hjerte mon lytte;
Thi Barn og Olding med lige Lyst
Indslutter sin Konning i trofast Bryst.

Naar sildige Slægter see Norges Land
I Hæder og Lykke at stige,
Da skulle de signe Kong CARL JOHAN,
Og sanddru skal Saga udsige,
At ved hans varmende Faderblik
Först gjenfödte Norge med Kraft fremgik.

Ja, Drot! i hvert Hjerte Dit elskte Navn
Med Flammeskrift præget skal stande,
Saalænge som Bölgen i kjærlig Favn
Omsnoer Dine fribaarne Lande.
Saalænge nordiske Hjerter slaae,
Dit Minde skal hædret og elsket staae.

Hör Norriges röst paa den glade Dag!
Du veed, at fra Hjertet den lyder;
Nys saae Du med faderligt Velbehag,
Hvor höilig dit Aasyn os fryder.
Til Himlen stiger vor varme Bön,
At tidt end os skjenkes en Fryd saa skjön.

Dagens högtid firades äfven i många enskilta samqväm och kretsar. Flera hus voro på ett smakfullt sätt eklärerade." – – –

= Den i Statstidningen redan omnämda, genom Finans-Departementets föranstaltande utgifna 1:sta Kartan öfver Norriges nordliga kuster, är en fortsättning af de äldre Sjökartorna, och sträcker sig från Haltenöe i Fosens Fögderi, södra Trondhjems Amt, under 64° 8' n. bredd, till Leköe i Numedals fögderi, norra Trondhjems Aint, under 65° 9' n. bredd. 2:dra Kartan, som sträcker sig från 65° 9' till 66° 6', äfven som den 3:je, som går från sistnämnde bredd till 67° 7', kunna i början af innevarande år väntas utkomma i bokhandeln.

= Ryktet om de betydliga böter af 45,600 Sp:dr, eller något öfver 100,000 R:dr banko, som Etats-Rådet Treschow, i egenskap af ägare till f. d. Laurvigs Grefskap, skall, för öfverträdande af Chartæ sigillatæ förordningen, hafva ådragit sig, kan väl icke förekomma hvarje med omständigheterna bekant person annat än orimlig, hvilket ock nogare inhämtade upplysningar till fullo synas bekräfta.

= Nästan samtlige Representanterne vid 8:de lagtima Storthinget äro nu hit anlände.

UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

Den i dag på morgonen anlände utrikes post medförde tidningar från Hamburg till den 26 Jan., från Paris till den 20 och från London till den 19.

Frankrike.

Paris d. 19 Jan. Vid Deputerade Kammarens gårdags-session, hvartill ett vida större antal åhörare infunnit sig än till något af de sammanträden, som af Adressförslags-Diskussionen upptogos, intog Grefve d'Argout, som genom en Kongl. Ordonnans, införd i ett extra bihang till dagens Monitör, blifvit utnämd till Finans-Minisler, i stället för Herr Humann, hvars afskedsansökning blifvit antagen, sin plats bland Ministrarne. Hr Humann satte sig såsom Deputerad på första raden af Centern, hvilken följer efter Minister-bänkarne. Bland de närvarande anmärkte man Herr Lafitte, som är återställd från sin opasslighet. Efter uppläsning af ett handbref från Konselj-Presidenten, [ 2 ]innehållande underrättelse om den skedda Minister-förändringen; yttrade Hr Dupin, att Hr Humann, medlem af Deputerade-Kammaren, hade ordet; då af Herr Augustin Giraud anmärkning gjordes, det dagordningen i första rummet tillkännagåfve, att frågor skulle göras Finans-Ministern, hvarföre han begärde att dagordningen måtte eflerlefvas, och han (Giraud) erhålla ordet. Presidenten upplyste, att Herr Humann begärt ordet i afseende å ett enskildt faktum, det vill säga rörande det nyligen upplästa handbrefvet från Konselj-Presidenten. Herr Humann afgaf derefter, i korta och värdiga ordalag, som tycktes vinna bifall inom Kammaren, synnerligen från venstra sidan, en förklaring, så väl öfver de omständigheter, som föranledt hans afskedstagande, som öfver det af honom under sin förvaltning följda system. Efter honom uppsteg Hertigen af Broglie, som, efter en tämmeligen vidlöftig utveckling af de den förre Talaren enskildt angående, af honom anförde omständigheter, yttrade: "Hvad sjelfva saken angår" (hör! hör! ropade flera röster, och alla spände nyfiket uppmärksamheten), "hvad sjelfva saken angår, är jag icke sinnad, att i detta ögonblick ingå derpå!" Yttranden af missnöje på venstra sidan föranledde Ministern att sålunda fortfara: "Det är icke tillfälligtvis, till följe af en interpellation, som dylika frågor kunna förekomma till behandling på detta rum; de kunna icke företagas annorlunda, än till följe af en Kongl. proposition, eller af en proposition, som väckes inom Kammarens eget sköte. Hvad den Kongl. propositionen beträffar, så är Konseljen enhälligt af den tanka, att den icke bör göras detta år, och att, för en kommande tid, man icke kan åtaga sig någon förbindelse. Om propositionen väckes inom Kammaren, är Konseljen enhälligt af den tanka, att böra tillbakavisa densamma." Härvid förmärktes ganska tydliga bifallsyttringar från flertalet af de närvarande, och flera röster hördes yttra: "Se der åtminstone bestämda förklaringar!" Alla försök af Hr Giraud och andra att ännu erhålla ytterligare upplysningar, blefvo ock förnyadt afvisade, med anmärkning: att man omöjligen kunde förklara sig tydligare, än Konselj-Presidenten nu gjort. Hr Giraud förmenade, att interpellationerne till Finans-Ministern voro uppförde å dagordningen, hvarföre han ägde rätt att tillfråga den nya Finans-Ministern; men andra röster yrkade, att man borde vänta till dess denne blifvit installerad. Hr Giraud förklarade ytterligare: det han ansåge Hertigens af Broglie svar såsom icke tillfyllestgörande, på den grund, att han icke anfört några motiver; men Presidenten gjorde deremot talaren uppmärksam derpå, att han icke ägde rätt att föreskrifva beskaffenheten af svaret: och sålunda fattades ändtligen, efter mycket buller, och med stor majoritet, beslutet att öfvergå till dagordningen.

Det väcker upseende, att den nya Finansministern, Grefve d'Argout, icke erhåller någon efterträdare i sin befattning såsom Bank-guvernör, utan att denna plats, under tiden, förvaltas af Under-guvernören, Hr Gauthier. Man slutar häraf, att Grefve d'Argout ingalunda anser sin nuvarande ställning såsom säker, då han, i händelse Kammaren skulle ingå på Hr Lafittes förslag rörande ränte-nedsättningen, torde finna sig föranlåten att afträda. Allmänt berättas, att Hr Duchatel redan varit utnämd, men att denna kombination blifvit omintetgjord dymedelst, att Hr Sauzet afslagit den honom tillbjudna Handels-portföljen.

Man hade här omtalat Hertigens af Orleans sjuklighet. Emellertid gjorde han, ännu i går, med sin Broder, Hertigen af Nemours, en promenad uti Boulogner-skogen. Hans utseende bär väl ännu några spår af fälttågs-besvärligheterna, men för öfrigt synes han befinna sig ganska väl. Man talar också å nyo om hans förmälning, och nämner, såsom den för honom utsedda bruden, en 14-årig Dotter af Infanten af Spanien, Don Frans de Paula, hvilken om några månader hitväntas med sin Moder.

Amiral Mackau afreste förliden fredag till Brest, der han skall hissa sin flagga å linieskeppet Jupiter. Dagen för hans afresa till Antillerna är ännu icke bestämd; men säkert är, att den snart kommer att ske. Hans afresa är icke en följd af ytterligare underrättelser från Norra Amerika, och dessutom är Englands bemedling för hvar och en numera en borgen att endrägten icke skall blifva störd.

I Toulon fortfara sjörustningarna.

I Paimboeuf väntar man en valstrid, och en del af Oppositionen söker förhjelpa Hr Armand Carrel att blifva Deputerad.

Enligt bref från Oran af den 6 dennes, hade den underrättelse derstädes bekräftat sig, att Abd-el-Kader, med omkring 2,500 ryttare och något infanteri, bemödade sig att bjuda Fransmännen spetsen. Araberne låto sällan se sig i Mostaganem, hvilket man tillskref hans utsändes inflytelse. Expeditionen mot Tremecen skulle uppbryta den 7 eller 8.

(Journ. des Déb. o. Hamb. Corr.)

Spanien.

Underrättelser från Madrid af d. 11 Jan. tillkännagifva, att diskussionen öfver Val-lagen ännu icke var slutad. Regeringen hade, genom inrikes Ministern, låtit tillkännagifva, att den ingalunda ansåg saken såsom en Kabinetts-fråga. Enligt all anledning lärer Kommissionens förslag, ehuru utgående från Hrr Arguelles och Galiano, icke blifva antaget, då detsamma bestrides icke allenast af det ultra-liberala partiet, utan äfven af Hrr Toreno och Martinez de la Rosa; och förmodligen kommer principen af de direkta valen att få majoriteten för sig. Man emotsåg ett dekret rörande upphäfvandet af alla Nunnekloster. Genom indragandet af de egendomar, som tillhörde Munkarne i Escurial, har staten vunnit ett kapital af mera än 122 millioner Realer, hvarvid dock det berömda Palatset blifvit beräknadt till 70 millioner.

Bref af d. 12 meddela: att det så kallade förtroendes-votum för Hr Mendizabal, galt igenom i Proceres-Kammaren, med lika stark majoritet, som hos Prokuradorerne. Kursen å de allmänna fonderne fortfor, derföre, att stiga allt högre och högre. Catalonien syntes icke väcka bekymmer hos Regeringen, som fastmera fullkomligt förlitade sig på Mina.

Underrättelser från Barcelona af den 12 Jan. omtala intet nytt störande af lugnet. Kaffehuset de Lanoria der anförarne för upproren den 25 Juli och 6 Aug. redan församlat sig, och der, denna gång, den så kallade Blus-bataljonens klubb hållit sina sammanträden, hade, på General-Kaptenens befallning, blifvit tillslutet. Stads-Rådet i Barcelona hade afgifvit en adress till Drottningen, hvari detsamma beklagar det förefallna. Blus-bataljonen hade den 6 måst lemna Barcelona, för att användas vid belägringen af fästet Virgen. General Mina hade följt tropparna utom staden för att personligen vaka öfver verkställigheten af sina befallningar. De medlemmar af bataljonen, som efter dess aftåg ännu blefve anträffade i släden, skulle springa öfver klingan.

Tidningen Guardia Nacional gifver en högst bedröflig skilldring af tillståndet i Barcelona; men uppmanar slutligen invånarna att sluta sig till General Mina, som ännu icke derifrån afrest, och till den sanna nationalsaken. Också i Rens hade en betydande gäsning yttrat sig, men i tid blifvit dämpad. Det berättades, att Christinos, vid en stormning på fästet Virgen, förlorat 500 man. Deremot voro resultaterna af drabbningen vid las Tejeras, der Palarea slagit Karlisterne, att den andra Chefen efter Quilez, ett stort antal Officerare och öfver 700 man blifvit dödade, öfver 400 sårade, 3000 skingrade åt alla håll, 400 tillfångatagna och en mängd gevär och amunition eröfrade.

Enligt bref från St. Sebastian af den 12:de, innehade Karlisterne alltjemt sina positioner, utan att den talrika garnisonen ännu gjort ett enda försök att fördrifva dem. De skulle, till och med, hafva skjutit på engelska Brigantinen Royalist.. Alldeles på samma sätt förhöll det sig vid Guetaria, der endast 50 Karlister berättades ligga framför fästet, och 400 Christinos i detsamma. Bristen på disciplin bland Drottningens troppar var så stor, att Soldaterne, utan vidare omständigheter, tillägnade sig ett parti fogel, som man ifrån St. Sebastian sändt till Kommendanten Otalora, med anmärkning, att deras smak vore lika fin som deras anförares. St. Sebastians tidning hade tillåtit sig att tillskrifva intagandet af staden Guetaria åt dess verkliga anledning, besättningens feghet och insubordination; men General Iriarte tog detta ganska illa, och lät antyda Redaktören, Gorasabel, som tillika är General-Deputerad för Guipuzcoa, att han hädanefter icke finge införa något, utan Generalens särskildta tillåtelse. Lequeitio var hårdt kringrändt af Karlisterne. (Hamb. Corr. och B. H.)

England.

London den 19 Jan. Sir Charles Pepys' utnämning till Lordkansler och Hr Bickersteths till Master of the Rolls äro nu afgjorda. Den förstnämde har blifvit upphöjd till Baron Cottenham och den senare till Baron Langdale. Denna morgon har den nya Lordkansleren redan tilllrädt sitt embete uti Kansli-Domstolen, der en otalig mängd åhörare församlat sig. Pärsutnämningarna läsas denna afton i Hoftidningen.

Icke General-Advokatens moder, utan hans Fru, Lady Campbell, skall, under namn af Baroness Edendale, upphöjas till Peeress. Ett dylikt fall ägde rum med den äldre Pitt, hvars Fru redan länge varit Lady Chatham, innan han lät upphöja sig till Lord.

De liberala bladen uppmana alla liberala medlemmar att infinna sig den 4 Febr. i London vid Parlamentets öppnande, så vida de äro angelägna att försvara Reformens grundsatser, och framför allt göra Irland rättvisa; hvaremot the Times och the Standard hota alla dem, som icke i tid infinna sig, med införande af en lista å deras namn.

I går försiggick det omtaldta sammanträdet af politiska Unionens Utskolt uti Birmingham, hvartill, enligt de liberala bladens uppgift, 10,000 personer infunno sig. Den bekanta af Utskottet föreslagna Adressen till Konungen, äfvensom en petition till Underhuset, med tacksägelse för municipalitets-reformen och anhållan om en reform af Öfverhuset, antogs enhälligt; och beslutades det, att den förstnämda skulle öfverlemnas af Markisen af Westminster, och den senare af Hrr Athwood och Sholefield, såsom Parlaments-Ledamöter för Birmingham. De Liberala bladen anse detta beslut såsom särdeles betydelsefullt, då det icke blifvit fattadt i en tid af politisk gäsning och hämmad industri, utan vore en följd af lugn öfverläggning och en gynsam period för den allmänna rörelsen. Skall man deremot tro Tory-bladen, så hade högst 3000 personer, till större delen af de lägsta folkklasserne, varit tillstädes.

Lord Melbourne, äfvensom Lord John Russel, äro, sedan flera dagar, illamående. Den senare skall dock nu befinna sig på bättringsvägen.

Hertigen af Cumberland har gifvit befallning att sätta dess rum uti Kew-palatset, i ordning till den 25 dennes. Hertiginnan och Prins Georg qvarstanna i Berlin. (Hamb. Corr.)

Preussen.

Berlin den 25 Jan. Den årliga Krönings- och Ordensfesten firades i går, på Konungens befallning, med vanliga högtidligheter, och talrika utnämningar gjordes inom de samtliga Ordnarna. Generalen af Infanteriet och Sändebudet vid Tyska Förbundsdagen, Hr von Schöler, f. d. Minister i S:t Petersburg, erhöll Svarta Örns Orden. — Den 20 var hos H. M. Konungen, såsom vanligt denna tid af året, stor kur, samt derefter déjeuner-dinatoire och Bal i Kongl. Palattsets Salar, der man såg den uti detta ögonblick med få undanlag nästan fulltaliga Diplomatiska Korpsen, samtliga Ministrarne, talrika In- och Utländska Generaler och Officerare, m. fl.

Den 21 om aftonen erhöll den härvarande Kongl. Franska Ministern, Hr Bresson, oförmodadt, med Kurir, sitt hofs befallning att begifva sig till Paris, och har redan dit afrest. Man vet ännu icke om denna högt aktade Diplomat kommer att i Paris qvarstadna, eller inom kort tid återvända hit; men man sätter den omständighet, att denne Ministers närvaro i Paris ansetts nödvändig, i förbindelse med de nyaste tilldragelserna och Finans-Ministern Hr Humanns afskedstagande. (Hamb. Corr.)

Ryssland.

St. Petersburg den 12 Januari. Hans Maj:t Kejsaren gaf i går företräde åt H. Maj:t Fransmännens Konungs Ambassadör Extraordinär, Baron de Barante, som öfverlemnade sitt Kreditif. Efter audiensens slut blef Ambassadören äfvenledes presenterad för H. Maj:t Kejsarinnan, Storfursten Thronföljaren och Storfurstinnan Maria.

Framledne Kejsar Alexanders och Kejsarinnan Marias Biktfader, Proto-Presbytern Paul Krinitzki, afled härstädes den 18:de December, 84 år gammal. Då vid begrafningen liktåget kom förbi Isaks-kyrkan, slutade H. Maj:t Kejsaren Sig till detsamma, för att, genom en andäktig bön, visa den sista ärebetygelsen åt den afledne, som varit Hans Maj:ts Religions-lärare. (Hamb. Corr.)

NÅGRA SAMHÄLLS-FRÅGOR.

Utkast.

Andra Artikeln.

Flesta rösternas naturliga, och i Swerige grundlagsenliga rätt.

Sedan vi i föregående Artikel visat otillförlitligheten uti att göra de flestes mening liktydig med de bästes, skynda vi oss att här medgifva, icke blott hvari flesta rösternas naturliga rätt att blifva politiskt gällande består, utan äfven visa, att Svenska Författningen meddelar dem icke blott denna rätt, utan äfven en betydande derutöfver.

Då en större eller mindre menighets önskan eller vilja skall framställas, är ganska lämpligt att genom flesta rösterna utse de ombud, som skola tala i menighetens namn. Förtroendet är en fri sak, och hvar och en, om han också icke har klart för sig huru den allmänna önskan skall framföras, kan likväl veta hvilka personer äro de dugligaste dertill. Likaledes om mål af mera än vanlig vigt, till hvilkas afgörande något mera än den allmänna kunskapen fordras, läggas under elt större eller mindre antal personers pröfning, är ganska lämpligt att genom flesta röster välja Deputerade, eller ett Utskott, hvilka först bereda saken och fälla om den sitt omdöme; emedan det rådande tycket troligen kan afgöra hvilka som äro de klokaste, men icke derföre fälla sitt omdöme om saken, åtminstone förr än de hört hvad klokare och förståndigare folk om den tänka. Att valen ofta icke falla på den dugligaste, utan dels i följd af val-ränker, dels i följd af rådande tycken för tillfället, falla på ovärdige, bevisar blott alla menskliga inrättningars vanliga bristfällighet.

I rådslående församlingar, — hvilka äro att anse såsom af Menigheterna valde Utskott, hvilka fälla sitt omdöme såsom vore de menighetens, — der det om hvarenda Ledamot förutsättes, att han känner de ämnen, som komma under öfverläggning, och der, under öfverläggningens gång, tillfälle blir, att, genom begagnande af andras upplysningar, ytterligare upphämta och pröfva skälen, och der det följaktligen förutsättes, alt hvarje medlem är så danad, att han låter sig upplysas, kan gifva och taga skäl, — der är det ganska lämpligt att, enär man icke kan åsämjas om beslutet, genom omröstning upphämta det rådande tycket.

Frågar man hvad slags vigt lagen bör tillerkänna detta tycke, så synes vara billigt, att det i vissa fall bör, utan all inskränkning, vara afgörande; i andra fall åter bör derpå fästas mer eller mindre vigt, allt efler frågornas natur.

I allmänhet tyckes, att frågor, der begifvanden förekomma, hvilka, i följd af ägande-rätten, tillhöra en hvars rättighet att neka eller bejaka, i beskattningsfrågor, der man bör äga rätt att af sin egendom anslå hvad man till allmänna medel anser sig hafva råd, — der kan vara naturligt, att menigheternas ombud ensamt besluta, emedan deras vilja, den må nu vara mer eller mindre billig, bör ske.

Deremot i frågor af större Samhällsvigt, såsom Rikets allmänna hushållning, sättet för de allmänna medlens begagnande till vissa ändamål, alla lag-frågor, Styrelse-Systemet, — frågor, för hvilkas afgörande en djupare forskning och insigt i Samhälls-inrättningarne fordras, än som äfven af de redligaste och dugligaste folk-ombud kan väntas, och hvilka frågor, i följd af sin natur, icke tåla täta förändringar — der synes Ombudens rådande tycke förtjena all uppmärksamhet, men icke böra vara ensamt afgörande.

Frågor åter af en annan art gifvas, hvilka, af lätt begripliga skäl, böra undandragas Folk-ombudens rådande tycke, naturligtvis under vissa kontroller, att denna makt icke missbrukas. Sådana frågor är hela förhållandet med främmande makter, krig, fred och förbund, samt befälet öfver landets krigsmakt, emedan Rikets oberoende skulle äfventyras, om, genom fleras inblandning, den enhet och kraft saknades, som i dessa mål är af den hufvudsakligaste vigt. Likaledes bör Embetsmäns tillsättning, äfvensom hela Lagskipningen, undandragas det rådande tycket, det förra för att icke gifva partierna näring, det senare, för [ 3 ]att icke låta rättvisan, som bör vara det orubbligaste i Staten, bero af vexlande tycken.

Vi hafva nog länge uppehållit oss vid allmänna satser. Vi skole nu korteligen visa, alt Svenska Statsförfattningen, vist afvägande Samhälls-makterna, gifver åt flesta rösterna sin rätt, icke blott i skattebegifvanden, utan äfven i en mängd andra frågor — sysselsättandes oss icke vidare med hvad som härutinnan kan vara mer eller mindre filosofiskt rätt, angifvandes blott att nu så är, och att följaktligen så bör blifva intill dess det, genom Konungs och Folks gemensamma önskan, i laglig ordning ändras.

Folkets beslut är afgörande: i valet af trenne Riks-Stånd, af Domare-Nämnd, af sine Själasörjare (med vissa inskränkningar), af sine vid flera tillfällen behöflige fullmäktige; i bestämmandet af menighetsafgifter, och af en mängd Ordnings-mål, m. fl.

Ständernas beslut är afgöiande: i valet af sina Utskott; i alla beskattnings-frågor; i Bankens och Riksgälds-Kontorets förvaltning: i föreskrift om grunderna för förvaltningen af Kronans lägenheter; i beslut om Riks-Styrelsen, i fall Konungen mer än ett år är ur Riket, eller icke med Regerings-ärenderna sig befattar; i valet af Förmyndare för omyndig Konung; i valet af nytt Konungahus, om Konunga-ätten utginge; i valet af Justitie-Ombudsman; af Revisorer till Stats-Räkenskapernas granskning, och af Kommiterade till Tryckfrihetens vård; i rättigheten att låta beifra våld å Ständerna sjelfva, deras Utskott och enskilde Riksdagsmän. Genom sina Utskott besluta Ständerna om Stats-Rådets eller Högsta Domstolens ledamöters ställande under Riks-rätt, samt om afskedande af de Högste Domstolens Ledamöter, hvilka förlorat Riksens Ständers förtroende. Likaledes hafva Ständerna rätt att afslå Kongl. Propositioner om Rikets mynt, om utskrifningar af manskap, om ändringarna af grundlagarna och af allmänna lagen.

Deremot få Ständerna blott tillkännagifva sin önskan i hela den mängd af mål, hvilka röra Rikets allmänna Hushållning; äfvensom deras beslut rörande ändringar af grundlagar, af Civil-, Kriminal- och Kyrko-lag, samt rörande Kongl. Rådgifvares entledigande, böra underställas Konungen, som i alla dessa trenne mål äger villfara eller afslå de flesta rösternas begäran. Dock med den visa åtskillnad uti större eller mindre laglig lätthet för Konungen att afslå, att rörande Ständernas önskningar i Hushållningsmålen heter det, att "Konungen göre, sedan Stats-Rådet deröfver blifvit hördt, det afseende han för Riket nyttigast finner." Rörande Ständernas beslut om ändringar af Grundlags- eller allmänna Lag-frågor, "meddele Konungen Riksens Ständer å Riks-Salen de orsaker, för hvilka Han icke samtycker till deras åstundan." Rörande Konungens bifall till anmälan om Rådgifvarnes entledigande, säger grundlagen intet ord, genom hvilken betydelse-fulla tystnad, den synes antyda, att Konungen kan vägra, men synes förutsätta, att Ständerna icke begagna denna rättighet annars än då Konungen lärer anse sig böra bifalla. Hvilket starkt och vackert värn, så väl för folket att blifva hördt, om rättvisan är på deras ombuds sida, som för folket att icke se denna dyrbara rättighet missbrukas genom ombudens möjliga parti-yra!

Vi hafva anfört detta, för att visa, att Svenska Stats-författningen gör å flesta rösterna ett betydligt afseende. I många frågor, der billigheten eller nödvändigheten sådant fordrar, tilldelar den åt Ständernas röst en ensamt afgörande dom. Men i vigtigare frågor, af större inflytelse på samhället, gifver den, såsom vi anfört, blott Ständerna rätt, att uttrycka sin åstundan, å hvilken Konungen är pligtig att, allt efter frågornas natur, fästa större eller mindre afseende. Meningen med den lagliga öfverlåtelsen af denna makt åt Konungen, är icke, att Han skall härom förfoga efter det slags tycke, som kallas godtycke, eller efter sitt välbehag, utan meningen dermed är, att åt någon makt i Samhället öfverlemna den lagliga rätten att hindra beslutens verkställighet i vigtigare mål, i fall denna makt bestämdt tror, att de förnuftigaste den gången tillhörde den besegrade minoriteten.

Åtskilliga mål deremot äger Konungen rätt att utan Ständernas hörande afgöra, såsom alla ministeriella mål, eller de som röra förhållanderna med främmande makter, krig, fred och förbund; dock få Ständernas Fullmäktige icke utbetala den af Riksens Ständer till krigs förande afsatte summa, innan Riksdags-kallelse blifvit i hufvudstadens Kyrkor uppläst. Likaledes är Konungen Befälhafvare öfver krigs-makten till lands och vatten, afsätter från förtroende-sysslor, tillsätter Embetsmän, men de fleste efter förslag, tillsätter Landtmarskalk och Talmän; förlänar Greflig, Friherrlig, Adlig och Riddare-värdigheter; gör nåd, återgifver ära och förverkadt gods; har enskilt Styrelse öfver sitt hof m. m.

Kontrollerna å Konungen, att Han icke missbrukar sin afgörande makt äro: att de allmänna Regeringsärenderna, sedan nödige upplysningar från vederbörande Kollegier och Embetsmän blifvit infordrade och inkommit, och äro beredde af Rikets Allmänna Ärenders Beredning, skola af Stats-Sekreterare föredragas, och af Konungen afgöras i Stats-Rådet, hvars Ledamöter äro inför Ständerna ansvarige, enligt fördt Protokoll, så väl för sina råd som för sin tystnad, och hvilket ansvar kan göras gällande, dels genom af Konstitutions-utskottet öfver Rådgifvarne tillsatt Riks-Rätt, dels i Ständernas anmälan af sin önskan om Rådgifvares entledigande; — att alla från Konungen utgående befallningar skola, för att vara gällande, kontrasigneras af den föredragande, hvars rättighet och pligt det är att, om Konungen yrkar ett beslut, stridande mot Regerings-formen, sin kontrasignation derå vägra, ehuru, genom den försdragandes pligt att då nedlägga sitt embete, Konungen är oförhindrad att välja sig en Föredragande, som gör Hans beslut lagligt; — samt att Ständerna i kraft af grundlagen hvart femte år sammankomma, kallande sig sjelfve.

Vi hafva här blott upptagit de s. k. materiella kontrollerna: de moraliska skola blifva föremål för särskilte Artiklar.

Justitiæ-målen beredas af ett särskilt Embetsverk, Nedre Jitslitiæ-Revisionen, innan de föredragas i Högsta Domstolen, der Konungen äger tvenne röster. Öfver Högsta Domstolens Ledamöter hvilar den starka kontroll, att de, utan uppgifna skäl, kunna, genom omröstning hos Ständernas Nämnd, från sine Embeten afsättas.

Ministeriella målen afgöras af Konungen blott i närvaro af Utrikes Stats-Ministern och Hof-Kanslern; samt Befälhafvare-målen öfver krigsmakten blott i närvaro af General-Adjutanten för Armén; men hvilka alla Embetsmän äro, enligt fördt Protokoll, för sina råd ansvarige.

Vi hafva ansett dessa grundlagens bestämmelser — med förbigående af jemnförelse-vis mindre vigtiga — vara lämpliga att här anföra. De utgöra, i sammandrag, Svenska lagliga Folk- och Konunga-rättigheter, tjenliga att under de påföljande Artiklarna minnas. Mången känner allt detta förut, det vete vi nog. Men att mången, som talar högt om andra länders frihet, behöfver erinras om hvad som hemma i den vägen äges, det veta vi också.

Af förekommen anledning har Kongl. Kommerse-Kollegium funnit godt förordna, att Christinehamns, eller den så kallade Fastings marknad må innevarande år och tills vidare börjas å den 15 i stället för den 10 Mars; hvilket Kongl. Kollegium härigenom skolat till trafikerandes kännedom meddela. Stockholm den 22 Januari 1836.

Enligt hvad hos Kongl. Kommerse-Kollegium blifvit officielt anmäldt, har Öfver-Lotsen i Jutland under den 8 i denna månad kungjort, att emellan Hirtzholmarna och fasta landet, W. N. W. från de förstnämda står på 3 famnars vatten omkring 6 fot under vattenytan, vraket af det den 18 Dec. sistl. år förolyckade Barkskeppet Jupiter; hvilket Kongl. Kollegium härigenom velat till Sjöfarandes kännedom meddela. Stockholm den 22 Jan. 1836.

De, som innehafva nedan specificerade Lottsedlar, tagna till Kongl. Nummer-Lotteriets instundande 1060:de Dragning, hafva att på nedannämnde Kontor, vid Lottsedlarnas förevisande, återbekomma insatserna å följande å samma Lottsedlar införda spelsätt, som icke kunnat accepteras, utan blifvit annullerade, neml.: Å Ternspelet: Lotts. med Ordningsnummern 246, tagen på Kontoret N:o 42 i Malmö, å Lotts. med Ordningsnummern 2272, tagen på Kontoret N:o 47 i Götheborg, samt Tern- och Qvaternspelen: å Lotts. med Ordningsnummern 2271, tagen på sistnämnde Kontor. Stockholm den 2 Februari 1836.

Sedan Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Kontor genom Cirkulär-Bref af den 29 Oktober 1828, grundadt på Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 8 i samma månad, förordnat, att de Depositioner, som uti Landt-Ränterierne stått i fulla 10 år och deröfver, eller som hädanefter blifva 10 år gamla, skola till återlyftning uppsägas, och uti Stockholms Läns Landt-Ränteri följande Depositionsmedel innestå, nemligen: 1825 Januari den 7, And. Alrich, böter och vittnes-ersättning enligt Söderköpings Sjö-Tulls-Rätts Utslag den 16 December 1824, ådömde Betjenten J. Ålin emot J. P. Sjöberg, 1 R:dr 32 sk.; Mars den 2, Regementsskrifvaren Palm, husrötemedel tillhörige Roslags Sqvadron af Kongl. Lif-Regements-Brigadens Dragon-Korps, återstående 91 R:dr 35 sk. 8 r:st.; Mars den 17, Sv. Theorell, kostnader i följd af Kongl. Kommerse-Kollegii Utslag, för 69 st. Bomullslärfters förande till Borås och åter till Stockholm, 51 R:dr 37 sk. 6 r:st.; Maj den 20, S. af Klinteberg, böter till Lagman Laurins disposition, i följd af Kongl. Svea Hof-Rätts Utslag den 11 Mars 1825, 8 R:dr 16 sk.; Maj den 27. Assessor Dubbe, böter, i följd af Kongl. Krigs-Hof-Rättens Utslag den 23 Mars 1825, emot Kapiten Haverman, 6 R:dr 32 sk.; November den 12, Erik Jansson i Hellsjö, rättegångskostnad, i följd af Lagmans-Rättens Dom den — Oktober 1825, 3 R:dr; alltså varda vederbörande härmedelst antydde, att inom natt och år från nedanskrifne dag sig hos Konungens Befallningshafvande härstädes anmäla till medlens återlyftning, och dervid ej mindre förete de utfärdade Depositionsbevisen, än med Domar och Utslag m. m., styrka sin äganderätt till de nedsatte medlen, för att, efter fordringsanspråkens pröfning och godkännande, emot Depositions-attesternes återställande undfå anordning å beloppen. Kommandes de af ifrågavarande Depositioner, till hvilkas uttagande någon i behörig ordning sig icke anmält, att, efter den föreskrifne tidens förlöpa, insändas till Kongl. Stats-Kontoret, för att på särskilt Räkning i Rikets Ständers Bank insättas, då sedermera den eller de, som af gällande orsaker öfverskridit den utsatte terminen, må hos Kongl. Stats-Kontoret behörigen styrka sin rätt till de Depositions-medel en hvar önskar återfå, hvilka, då anspråket finnes grundadt, af Kongl. Stats-Kontoret anordnas. Stockholm, i Lands-Kontoret, den 28 December 1835.

C. H. Rälamb.
G. M. Gyllenhoff.

Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 8 Oktober 1828 samt Kongl. State-Kontorets derpå grundade Cirkulär den 26 i samma månad, att de depositioner, som i Landt-Ränterierne stått i fulla tio år och derutöfver skola till återlyftning uppsägas så, och enär enligt Brunflo Härads-Rätts Utslag den 15 Oktober 1S25, Postillionen Odén den 7 November 1825, i Jemtlands Landt-Ränteri deponerat Tre Riksdaler 16 skillingar Banko bötesmedel, varda vederbörande härmedelst antydde, att inom natt och år från nedanskrifne dag sig hos Konungens Befallningshafvande härstädes anmäla till medlens återlyftning, och dervid förete, ej mindre det utfärdade Dispositionsbeviset än ock med Dom eller Utslag styrka sin ägande rätt, till de nedsatte medlen och på grund deraf erhålla anordning å beloppet, som, i annor händelse kommer att till Kongl. Stats-Kontoret insändas, hvarest den, som af gällande orsaker öfverskridit den här utsatta tiden, kan sine anspråk till medlens återbekommande fullfölja. Östersund, i Lands-Kontoret den 28 Dec. 1835.

M. von Törne.
F. W. Jonsson.

Enligt Kongl. Maj:ts den 14 sistl. November i Nåder utfärdade privilegium för Stora Kopparbergs Län och Bergslags Enskilta Bank, skall Bolaget före Bankens öppnande låta i Stats-Tidningen kungöra hvilka personer, som komma att underskrifva Bankens förbindelser. Bank-Direktionen, som vid Bolagsstämman den 5 nästl. Oktober, fått sig uppdraget, att vidtaga alla de åtgärder, som för Bankens snara öppnande erfordras, anser sig derigenom befullmäktigad, att, till underdånig åtlydnad af Högstberörde Nådiga föreskrift, å Bolagets vägnar tillkännagifva, att tvenne utaf de i 10 §. 1 mom. Bolags-Reglorne omförmälde Sex Direktions-Ledamöter, hvilka äro Bergshauptmannen G. Tham, Öfverste-Löjtnanten och Riddaren C. Törnebladh, Lands-Kamereraren P. J. Lindbom, Bergs-Rådmannen E. G. Fornmark, Bruks-Patronen H. Gahn och Handlanden M. W. Collén, komma, jemnlikt 12 §. i nyssberörde Reglor, att underteckna alla Bankens förbindelser, som derjemte blifva af Bankens Kamererare C. D. Jederholm contrasignerade. Fahlun den 23 December 1835.

Bank-Direktionen.

Sedan genom förre Mynt- och Bergs-Proberaren, Professoren N. W. Almroths, den 19 sistl. Dec. vunne befordran till Öfver-Direktörsbefattningen vid Mynt- och Kontroll-Verken, Mynt- och Bergs-Proberaretjensten blifvit ledig; så äga kompetente sökande till nämde tjenst att deras till Kongl. Maj:t ställde underdåniga ansökningar, med bifogade tjensteförteckningar, inom 56 dagar, från ofvanberörde dag till Kongl. Bergs-Kollegium ingifva. Stockholm den 12 Jan. 1836.

Sedan, genom Bergmästaren G. Nauclers den 18 sistl. December timade död, Bergmästaretjensten uti Nya Kopparbergs Bergmästaredöme blifvit ledig, äga kompetente sökande till berörde tjenst, att deras till Kongl. Maj:t ställde underdåniga ansökningar, med bifogade tjensteförteckningar, inom 56 dagar från ofvannämnde dag, till Kongl. Bergs-Kollegium ingifva; ankommande sedermera på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning, huruvida berörde tjenst kommer att åter tillsättas, eller endast efter förordnande tills vidare förvaltas. Stockholm den 12 Jan. 1836.

Notifikationer.

STÄMNINGAR OCH KALLELSER.

Till Öknebo Lofl. Härads-Rätt!

= Resl. För att å innehållet af detta Stämnings-Memorial afgifva svaromål, varda Enkefru Wilhelmina Buchts, född Friherrinna Lowisins, häruti uppräknade Arfvingar och Testamentarier, jemte deras eller deras rätts innehafvares Målsmän eller Förmyndare, härigenom kallade och stämde till nästkommande års Lagtima Höste-Ting med Öknebo Härad af Stockholms Län, hvartill tiden och förrättningsstället framdeles kommer i föreskrifven ordning att allmänt kungöras; varande Sökanderne obetaget att, på sätt de anhållit, i Stats-Tidningen stämningsansökningen med denna påskrift införa; Och erinras om Lagens stadgande, att någon parts förfallolösa frånvaro icke hindrar målets företagande och afgörande vid Härads-Rätten. Lindhof den 23 December 1835.

På Häradshöfdinge-Embetets vägnar,
Carl Ax. Rönqvist.

Sedan Fabrikören Carl Joachim Bucht och hans Fru Wilhelmina Bucht född Friherrinna Lowisin, i lifstiden, genom ett den 29 April 1815 upprättadt inbördes Testamente förordnat, bland annat, att den af dem efterlefvande skulle förblifva orubbad i boet till dess död, och att, då bägge med döden afgått, med arfvet deras gemensamma slägtingar emellan borde förfaras efter allmänna Lagens stadgande, hvilket förordnande, efter Fabrikörens år 1820 inträffade död, Fru Friherrinnan bevakat, samt jemväl, efter det hon lemnat oss, såsom mannens närmaste arfvingar, försäkran, det hans före äktenskapet ägde fastighet, Farsta Säteri med underlydande hemman och lägenheter i Stockholms Län, Öknebo Härad samt Öfver- och Ytter-Jerna Socknar, skulle lika ograverad bibehållas till hennes död, att då af oss i Laga ordning tillträdas, ostörd fått till alla delar åtnjuta; så, och enär berörde förordnande med inskränkningen af den först aflidande makens arfvingars rätt tydligen afsett fördel enskildt för den efterlefvande Makan i dess lifstid, och icke för den sednares Arfvingar på bekostnad af den förres; men, det oaktadt, vid den, efter Fru Friherrinnans sistlidne sommar inträffade död, uti nästförflutne September månad hållne bouppteckning, vår rätt ej endast i afseende på tiden för fastighetens tillträdande, utan äfven till Fabrikören Buchts af Fru Friherrinnan under hennes lifstid innehafde andel i Boets lösegendom, blifvit ifrågasatt; nödgas vi ödmjukast anhålla om laga kallelse och stämning till Öknebo Lofl. Härads-Rätt i Södertelje Stad och den tid Härads-Rätten täckes bestämma, så väl å Fru Friherrinnan Wilhelmina Buchts, född Lovisin, samtliga arfvingar. Hr General-Majoren och Kommendören af Kongl. Svärds-Orden m. m. Friherre Carl Arvid Lovisin, Hr Öfversten och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Friherre Adolf A. Lovisin, Fröken Eleonora Fredrica Lovisin; aflidna Öfverstinnan, Friherrinnan Ulrica Gustafva Silfverhjelms, född Lovisin, barn och arfvingar, Öfverste-Löjtnanten, Friherre Adolf Silfverhjelin; Löjtnanten Friherre Fredric Silfverhjelm, Ryttmästaren Friherre Eric Silfverhjelm, Löjtnanten Ekstubbe och hans Fru, Friherrinnan Gustafva Ekstubbe, född Silfverhjelm, Majoren och Riddaren Uggla och dess Fru, Friherrinnan Sophia Hedvig Uggla, född Lovisin, aflidna Fru Friherrinnan Charlotta Lönnegren, född Lovisin, söner, i förra giftet Fredric Adolf Le Belle, och i det senare, Carl Johan Lönnegren, tillika med bemälde arfvingars eller deras rätts innehafvares tilläfventyrs varande målsmän och förmyndare; som ock å de personer, hvilka, förmedelst af Fru Friherrinnan enskilt upprättade Testamenten kunna äga några anspråk på hennes qvarlåtenskap, nemligen: Krono-Länsmannen A. P. Amnell och hans hustru Anna Maria Amnell, född Gröndahl, samt Löjtnanten Fredric Ad. Carlström, å egne, sin hustrus och dotters vägnar, jemte åtskillige af ofvan uppräknade Fru Friherrinnans Arfvingar, jemväl i egenskap af Testamentarier, med påstående, att vi måtte, utan afseende å innehållet af Fru Friherrinnans serskilta testamentariska förordnanden, som ej kunna tillämpas på annan Egendom, än den andel i Boet, henne med ägande rätt tillhört, berättigas: dels att genast, utan fardagsårs iakttagande, tillträda och uppbära afkastningen af Farsta Säteri jemte underlydande hemman och lägenheter med nu utsådd gröda och hvad i öfrigt Fastigheten rätteligen tillhöra kan, på sätt Fru Friherrinan vid Mannens död egendomen emottagit, dels ock att, vid Laga skifte, som ofördröjligen upprättas bör, utbekomma, sedan skuld och nödige kostnader af Bo oskifto guldits, två tredjedelar af Sterbhusets alla lösöretillgångar, i kontante medel, fordringar, kreatur och lösöre-effekter, samt afkastning af Fastigheterne, intill dess vi dem fått tillträda, eller af hvilken annan beskaffenhet de måga vara; förbehållande vi oss öppen talan i allt hvad med detta mål nu äger eller under Rättegångens lopp kan få gemenskap, samt ersättning för Rättegångskostnaden; Och som Fru Friherrinnans ofvanbemälde Arfvingar med undantag endast af de trenne förstnämde, skola vara utrikes vistande, utan att deras vistelseort är oss närmare bekant, än att de, enligt uppgift, lära vara Undersåtare i Kejserliga Ryska Riket; alltså, och emedan, vid sådant förhållande, Lagens stadgande i 11 Kap. 8 §. Rättegångsbalken, angående sättet för stämnings tillställande, ej torde af Domstolen anses lämplig, samt vi icke hafva något säkert medel att få stämningen till desse behörigen tillställd, nödgas vi anhålla om Rättens tillåtelse att, med anledning af 4 §. i nämde Kap. och Balk genom offentligt anslag å Rättens dörr eller Stämningens införande i Stats-Tidningen, få verkställa dess kommunikation med omförmälde utländske eller utrikes vistande Svarander. Stockholm den 3 December 1835.

Henric Hartman. Sara von Hamm, född Bucht. Clas Livijn, såsom Förmyndare för Under-Löjtnanten af Wirsén. U. W. Wirsén, född Bucht. L. Lange, född Bucht. H. Hildebrandsson. J. T. Bellander. Chr. Norlin. H. R. Norlin, född Bellander. C. L. Bellander. A. T. Bellander, Genom befullmäktigadt Ombud C. Hederström, Häradshöfding; hvilket första gången kungöres.

= Transsumt af Protokollet, hållit vid Rådhus-Rätten uti Cimbritshamn, den 14 December 1835. – – – – – – – – – – – – – – [ 4 ]
Utslag.

Rådhus-Rätten ålägger den okände ägaren till de varor, inlagde uti en säck, och bestående af fem st. stämplade bomullsdukar, åtskilligte ostämplade half- och helsidenväfnader, dukar, border, band, oäkta silfverspetsar samt några jernringar och hornknappar, hvilka befunnits till en del vara af inhemsk tillverkning och hvilkas tillverkningsort till en del icke kunnat bestämmas, och hvilka varor Kust-Sergeanten Wittboldt, enligt sin uppgift, den 8 dennes, emellan Knebecks och Kiviks fisklägen ä allmänna Landsvägen anhållit från en okänd karl, som han ansåg vara Westgöte, och som dervid Lastade varorna ifrån sig och begaf sig derifrån: att kl. 11 å första helgedagsfria Måndag, som infaller trenne månader efter det detta utslag tredje gången uti Sveriges Stats-Tidning blifvit infördt, derom Aktor bör besörja, inför Rådhus-Rätten sig inställa, för att i målet höras och afgifva svaromål å Aktors, Tull-Inspektoren Dahlgrens påstående, att ofvanupptagne varor måtte förbrutne förklaras, vid påföljd, att målet derefter, utan afseende på bemälte ägares uteblifvande, till slutelig pröfning företagas. Som ofvan.

På Rådhus-Rättens vägnar,
E. Landgren.

ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Södertelje Rådhus-Rätt har, genom utfärdad årsstämning, kallat och förelagt alla dem, som förmena sig hafva att fordra uti Sterbhuset efter afl. Rådmannen och Handlanden Gabriel Julius Köhler och hos upplöste Handes-Bolaget Köhler & Ekbom, att sist före kl. 12 å den helgedagsfria Måndag, som näst efter natt och år från den 27 Juli 1835 infaller, sina fordringar inför Rådhus-Rätten skriftligen eller mundtligen anmäla, vid den i 9 Kap. 136 §. Konkurs-Lagen stadgade påföljd; hvilket härigenom tredje gången kungöres.

= Rådhus-Rätten i Alingsås inkallar, jemlikt utfärdad årsstämning, aflidne Handlanden P. G. Wingenblixts och hans efterlemnade Hustrus Carolina Bagges samtliga Borgenärer till den 29 Augusti 1836, kl. före 12 å dagen, att sina fordringar vid talans förlust lagligen anmäla; hvilket andra gången kungöres.

= Genom årsstämning af den 9 Mars 1835, har Lindes och Ramsbergs Bergslagers Härads-Rätt kallat afl. Protokolls-Sekreteraren Fredr. Cederborghs samtelige Borgenärer att sist innan kl. 7 på aftonen å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting med berörde Härad, som näst efter natt och år infaller, vid talans förlust gifva sina fordringar skrifteligen eller munteligen an; hvilket tredje gången kungöres.

= Genom offentlig stämning har Linköpings Rådhus-Rätt kalladt och förelagt Sekreteraren C. F. Jakalins och dess Hustrus Borgenärer att, vid talans förlust, senast klockan före 12 å Måndagen den 25 April nästa år, inför Rådhus-Rätten sine fordringar så anmäla, styrka och bevaka, som Konkurlagen den 12 Mars 1830 föreskrifter; hvilket tredje gången kungöres. Linköpings Rådhus den 19 Okt. 1835.

= Valkebo Härads-Rätt i Östergöthland har, genom offentlig Stämning å Rättens dörr förelagt: 1o) Brukaren Petter Johanssons i Brickebo och dess Hustru Maja Lisa Johansdotters; 2:o Bonden Samuel Samuelssons i Frillesbo och dess Boskillnadssökande Hustru, Catharina Carlsdotters samtlige Borgenärer, att, å andra Rättegångsdagen af nästa års Sommar-Ting, före Rättegångstimmans slut, kl. 7 på aftonen, deras fordringar, vid talans förlust, härstädes uppgifva, styrka, beediga och bevaka, på sätt Konkurs-Lagen bjuder; hvilket andra gången kungöres. Bankebergs Tingsställe den 14 December 1835.

= Att Carlstads Rådhus-Rätt dömt till offentlig stämning å afl. Kakelugnsmakaremästären P. N. Hammarbergs Borgenärer till den 20 Juni nästk. år, och till årsstämning å Professoren, Prosten och Ordens-Ledamoten Hr Theologiæ Doktorn Pehr Köhlmarks Borgenärer till den 31 derpå följande Augusti, kungöres härmed första gången. Carlslads Rådhus den 14 December 1835.

TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.

= Att afl. Majoren och Riddaren Carl Magnus Wolfram i lifstiden samt hans Hustru, Fru Amalia Fredrika Alm, upprättat ett så lydande Testamente: Vår yttersta vilja är att den, af oss undertecknade äkta makar, som den andra öfverlefver, skall till full ägo och fri disposition behålla allt hvad i Sterbhuset finnes, utan allt undanlag. Stockholm den 18 November 1834

Fredrika A. Wolfram. Född Alm.
C. M. Wolfram.

Att Hr Majoren och Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden Carl Magnus Wolfram och hans kära maka, Fru Fredrika Amalia Wolfram, född Alm, inför mig och nedanskrifne jemte mig anmodade och på en gång närvarande vittnen, vid sundt och fullt förstånd samt af fri vilja förklarat förestående för dem uppläste Dokument innefatta deras yttersta vilja och inbördes Testamente, äfvensom att de sine namn derunder egenhändigt tecknat; sådant intygas af mig, Calvagen med Embetets underskrift och insegel. Stockholm den 13 Nov, 1834.

A. C. Bruncrona, Kommendör-Kapiten.
L. F. Edman, Kapiten.
Fredr. M. Calvagen, Not:s Publ:s. (Sigill.)

Och att Enkefru Wolfram, efter Majorens död, har den 15 December 1835, hos Stockholms Stads Justitiæ-Kollegium och Förmyndare-Kammare till lagligt bevakande uppvist förestående Testamente, deröfver vittnen blifvit förut på ed afhörde; det varder hans okände Arfvingar härigenom kungjort, med underrättelse att Arfvingarne äga att inom den i Lag, 18 Kapitlet 3 §. Ärfda-Balken föreskrifne tid, klander emot Testamentet anföra, om de sig dertill befogade finna.

= Som Arfskifte kommer, att Onsdagen den 2 Mars 1836, upprättas på Mörjö i Rönö Socken uti Östergöthland, efter aflidne Demoiselle Anna Lovisa Palmblad, så får jag härmedelst kalla aflägsne boende Arfvingar, att då tillstädeskomma, sjelfve eller genom Ombud, för att sin rätt bevaka.

Aug. Reinh Palmblad.

= Att Enkan Maria Olsdotter i Wiby Hellgarö Socken af Nyköpings Län, med döden afled den 27 sistl. Oktober, samt före sin död genom upprättadt Testamente tillagt sina Döttrar Brita Christina och Anna Larsdöttrar sin obetydliga qvarlåtenskap; det varder bemälte Maria Olsdotters öfriga till vistandet okände Arfvingar härmedelst kungjordt, i händelse de äga befogenhet att klander mot Testamentet i laglig ordning anföra. Strand i Fogdö Socken den 28 Jan. 1836.

G. F. Tjeclin.

= Afl. Torparen Anders Nymanssons från Maderna på Amundebo ägor i Ulricæ Socken, till vistelseort okände Son, Anders Henrik, underrättas härmed, att han efter Fadren bekommit Arf, som förvaltas af Torparen Johannes Andersson i Långfreden på Bäcks ägor i samma Socken, enligt Valkebo Härads-Rätts beslut vid innevarande års Höste-Ting. Linköping den 14 Dec. 1835.

= Att Tjenstehjonet Enkan Grandin afled hos undertecknad, vid Ricksten i Botkyrka Socken, den 6 December 1834, och att hennes ringa qvarlåtenskap var knappt tillräcklig till begrafningskostnaden, tillkännagifves, såväl som att redovisning af mig erhålles.

P. Wennerlund.
boende å Malmvik i Lofö Socken och Stockholms Län.

= Genom Testamente af den 26 Sept. 1835, som blifvit i Justitie-Kollegium och Förmyndare-Kammaren lagliges bevakadt, har Murmästaren Petter Svenssons numera aflidna Enka, Anna Fredrika Westerdahl, förordnat, att den vid hennes död befintliga qvarlåtenskap; skall ensamt tillfalla hennes Stjufmoder, Enkan Ellna Westerdahl; hvilket härigenom första gången tillkännagifves. Stockholm den 22 Jan. 1836.

= Samtlige Arfvingar eller rätts-innehafvare efter framlidne Fru Doktorinnan Britta Charlotta Simmingschöld, Jonas Tauson, Anna Lovisa Wahlborg och Johan C. Wahlborg, anmodas att före nästkommande Februari månads slut uppgifva sina adresser eller vistelseort till undertecknad medarfvinge, för att erhålla en dem förmånlig underrättelse rörande det af Fru Simmingschöld i lifstiden förpantade Frälsehemmanet Utgård i Oroustz Vestra Härad och Rörö Socken beläget. Stockholm den 15 Januari 1836.

Hedvig Margaretha Richter,
född Wahlborg.
Westerlånggatan, Huset N:o 64.

LEDIGA TJENSTER

= Till ledigvarande förenade Klockare- och Skolmästaretjensten i Fröjereds Församling af Skara Stift, äga hågade sökande, att, inom 3 månader, från den dag denna annons finnes uti Stats-Tidningen första gången införd, hos undertecknad sig anmäla, medelst egenhändigt skrifne ansökningar, åtföljde så väl af andra i författningarne föreskrifne betyg som ock af bevis öfver kännedom i vexelundervisningsmethoden. Lönen är 10 tunnor Råg, 8 tunnor Hafre, 50 Rdr B:ko, fria Boningsrum i Socknestugan, samt af hvarje förmögnare barn, sedan det fulländat sin skolgång, 24 sk. B:ko och ett lass Ved. Sköfde och Fröjered den 7 Jan. 1836.

Benjamin L. Sundborg.
Vice-Pastor.

= En Skolmästare-syssla i Munsö Socken och Upsala Län är ledig. Hugade Sökande dertill kunna sig hos Pastors-Embetet i ofvannämde Socken anmäla, då upplysning om vilkoren m. m. erhålles.

= Klockaretjensten i Bäcke Församling har genom dödsfall blifvit ledig. Kompetente Sökande till den kunna, inom laga tid, anmäla sig hos undertecknad Kyrkoherde. Åmål och Steneby den 13 Januari 1836.

J. Stenbäck.

= En i Skorstensfejare-professionen inöfvad Person, som, med erforderlig skicklighet, förenar nyktert och pålitligt uppförande, kan, i sådan egenskap, härstädes blifva antagen, då ansökning derom, dess förr ju heldre, göres hos Magistraten. Årliga inlomsler kunna kontant påräknas till minst 250 R:dr Banko. Hernösands Rådhus den 2 Januari 1836.

AUKTIONER.

= Tisdagen den 23 instundande Februari, kl. 12 på dagen, kommer allmän Auktion att hållas i Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Kollegium till upphandling af nedannämde för Arméns Sjukhus attirail erforderlige persedlar, nemligen: 438 st. Skjortor, 351 par Ullstrumpor, 435 par Strumpor af tältduk, 106 st. Nattrockar af buldan, 100 par Byxor af buldan, 142 st. Natt-tröjor af tältduk, 102 st. Nattmössor af dito, 237 par Tofflor af läder, 363 st. Handdukar, 86 st. Madrasser af buldan, ostoppade, 93 st. Hufvudputor af d:o d:o, 438 par Lakan af lärft, 250 st. Täcken af valdmal, fodrade, 12 st. Koppar-kokkittlar, 2 st. Dekokt-kittlar af d:o, 16 st. Tékannor af tenn om ett stop, 1 st. Stickbäcken af tenn, 2 st. Helportious-slefvar af förtennt jernbleck, 4 st. Half- d:o d:o, 129 st. Téskedar d:o d:o, 286 st. Matskedar d:o d:o, 204 st. Stopsbägare d:o d:o, 201 st. Halfstops- d:o d:o, 214 st. Stops-matskålar d:o, 260 st. Halfstops- d:o d:o, 1104 st. Tallrickar d:o, 179 st. Nattpottor d:o, 410 st. Spottlådor d:o och 272 par Knifvar och Gafflar af jern; hvilket härigenom kungjordt varder, till underrättelse för hugade Spekulanter, som äga att uti Kongl. Krigs-Kollegii 2:dra Departements-Utrednings Afdelnings-Militär-Kontor bese de prof och modeller, hvilka skola tjena till eftersyn för leverans af ifrågavarande persedlar, som böra omkostnadsfritt för Kongl. Maj:t och Kronan vara levererade till närvarande Utredningsförråd uti dertill anvisad särskilt lokal, efter hand och senast inom den Första (1:sta) nästkommande Juni, vid det ansvar Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente angående Upphandlings- och Försäljnings-Auktioner för Land- och Sjöförsvaret den 20 December 1825 bestämmer, hvaremot betalningen erhålles efter fullgjord och godkänd leverans, samt sedan räkning derå, försedd med behörige levererings- och besigtnings-bevis, blifvit till Kongl. Kollegii Underhålls-Afdelning ingifven.

Förseglade anbud kunna äfven före Auktionens början inlemnas till Kongl. Krigs-Kollegii Aktuarie, hvilka anbud icke få upptaga flere än en persedel, som å omslaget alltid bör vara uppgifven, till rättelse för öppnandet, hvilket vid Auktionstillfället, i Spekulanternes närvaro verkställes. Och kommer den, som antingen vid Auktionen eller genom förut ingifvet skriftligt erbjudande gjort lägsta anbudet, att leveransen tillerkännas, hvarom vederbörande sist inom den i 19 §. af ofvannämde Nådiga Auktions-Reglemente föreskrifne tid, skola blifva underrättade. Börandes, Författningarne likmätigt, okände Bjudare förete till vederhäftigheten af vederbörande Magistrat eller Domhafvande styrkt Borgen för fullgörandet af hvad de till leverering sig kunna åtaga, så vida afseende å deras anbud skall kunna göras. Stockholm den 31 December 1835.

= För skuld i mät tagne N:o 23, 24, 25, 26, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51 och 52 Ingelstad med Ingelstads mölla N:o 1 4 5/8 Säteri Frälse och Gatehusen N:o 3, 4, 5, 6, 7, 12, 13 och 14 1/2 mant. Frälse Ingelstad samt 30 R:dr Frälseränta med natura-prestationer af Skatte Frälsehemmanen N:o 3 7/38 och N:o 15 1/16 mant. Östra Herrestad N:o 1 9/64, N:o 2 9/32, N:o 3 3/16, N:o 6 7/32, N:o 10 1/16, N:o 20 3/16 och N:o 22 3/16 mant. Hannas, N:o 6 3/16. Södra Qvärrestad, N:o 2 7/16, N:o 4 3/16, N:o 11 3/16 Lunnarp och N:o 2 1/4, 8 1/4, 9 1/4, 10 1/4, 11 1/4, 15 1/4, 16 1/4, 17 1/4, 18 1/4, 19 1/4, 20 1/4, 21 3/16 och 22 3/16 mant. Ingelstad belägne uti Ingelstads Härad, komma genom offentlig Auktion, som förrättas af Krono—Fogden i orten, att för Tredje gången utbjudas till försäljning å Hammenshögs Tingsställe Måndagen den 29 Februari instundande, kl. 12 på dagen. Med köpeskillingens erläggande och egendomens tillträde förhålles efter lag; och bör fordringsegarne, för hvars räkning egendomen blifvit utmätt, föranstalta, att inteckningsägare om Auktionen förut erhålla kännedom, hvilket må ske genom denna kungörelses införande i Stats-Tidningen 3:ne gånger, sista gången minst 14 dagar före Auktionen. Christianstads Lands-Kansli den 5 Januari 1836.

På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
J. N. Bråkenhielm.
O. Beckmann.

BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.

= Samtlige Borgenärerne uti Samuel Kindbergs från Redslared gäldbundna Bo, behagade sammanträda på Svenljunga Gästgifvaregård, Lördagen den 13 nästkom. Februari, kl. 10 f. m., för att taga kännedom och yttra sig öfver Gäldenärens ackordsanbud, samt öfverlägga och besluta, huruvida Gäldenären må tillåtas, att sjelf få resa uppåt landet, för att indrifva Massans fordringar, jemte flere andra Massan rörande angelägenheter. Om Konkurs-Lagens föreskrift för frånvarande Borgenärer erinras. Guttorp den 20 Jan. 1836.

A. Redlund, M. Redin,
Sysslomän.

= Samtlige Hrr Fordringsägare uti Handlanderne Carl Elfvings och J. Ågrens Konkurser, kallas till sammanträde å Rådhuset härstädes, nemlingen: Hr Elfvings till Lördagen den 27 instundande Febr., kl. 3 e. m., och Hr Ågrens till Onsdagen den 2 påföljande Mars, äfven kl. 3 e. m., för att erhålla del af Konkurs-Domarne, samt öfverlägga och besluta om åtskillige Massorna rörande angelägenheter. De frånvarande få åtnöjas med hvad de, som komma tillstädes, afgöra. Kalmar den 25 Jan. 1836.

Sysslomän.

= Samtlige Borgenärerne i framlidne Krigs-Rådets J. S. Forssmans vid Södra Möre Härads-Rätt anhängige Urarfvamål, kallas till sammanträde på Rådhuset i Kalmar, Lördagen den 5 Mars, kl. 2 e. m., för att taga kännedom om de å inställelscdagen skedda bevakningar, samt besluta om Fattigheternes försäljning, jemte andra Massan rörande angelägenheter af vigt; och måste de frånvarande nöjas med de närvarandes beslut.

J. J. Bergström, P. F. Lundgren,
Gode Män.

= Samtlige Borgenärer i afl. Komministern i Roslags Bro G. L. Hallerströms Konkurs, kallas härigenom till allmänt sammanträde å Komministerbostället Näs i Bro Socken, Måndagen den 29 inneverande Febr., kl. 10 f. m., för att om Massans angelägenheter öfverlägga, och särdeles för att underrättas och utlåtande meddela, huruvida det af Massans Gode Män, vid Domstolen i orten emot afl. Komminister Hallerströms Enkefru, Sara Catharina Falker instämde mål om redovisning och ansvar, för den Massan tillhörige Spanmål, som bemälte Enkefru, före Gode Männens tillförordnande förskingrat, skall fortsättas. Örby den 25 Jan. 1836.

S. E. Logren. Erik Larsson i Kapsta,
Sysslomän.

= Oaktadt Kongl. Svea Hof-Rätts Dom ännu ej är fallen i Hof-Kamereraren J. M. Fridstedts Konkurs, och ovist är om den kan komma att falla innan nästa Vårfrudag, då nuvarande Arrendatorn är skyldig afträda Massans tillhörande Egendomar, så nödgas jag sammankalla bemälte Hof-Kamererares Kreditorer att sammanträda i Fabrikör E. C. Montans Hus i Carlstad, den 10 nästkom. Febr. 1836, kl. 4 e. m., för att öfverlägga om Egendomarnes försäljning eller ytterligare utarrendering. Om Konkurs-Lagens föreskrift erinras. Lindfors den 5 Jan. 1836.

E. Geijer B:s.
Kurator.

= Hrr Borgenärer i Fabrikören J. A. Båths gäldbundna Bo, behagade sammanträda å Stadshuset härstädes, Fredagen den Tolfte (12) näslkom. Febr., kl. 3 e. m., för att emottaga redovisning för Massans tillgångar, uppbära utdelningen och lemna undertecknad Syssloman decharge. Norrköping den 12 Jan. 1836.

J. M. Hörning.

= Samtlige Hrr Kreditorer uti afl. Siden-Fabrikören Abr. Dahlboms Konkurs, behagade sammanträda, Onsdagen den 3 Febr., kl. half 12 f. m., i de Rum, som å Börs-Källaren anvisas, för att erhålla kännedom om innehållet af Justitie-Kollegii Utslag, samt deröfver besluta. Stockholm den 27 Jan. 1836.

Syssloman.

Annonser.

DIVERSE.

= Af Magasin för Konst Nyheter och Moder, är 2:dra Häftet utkommit och innehåller: Pl 5 La Parisienne; Pl. 6 Grammatoki; Pl. 7 Om jag det tordes bara! Pl. 8 Mode-Costymer för Damer.

= Sparbanksboken N:o 11,486, namnet Tranberg, förlorades på ett besynnerligt sätt den 17 Januari. Den som denna bok tillvaratagit vare god och inlemna den uti Hattmakareverkstaden i Klockgjutaregränd, emot vedergällning.

Vatten- och Stocksågblader

af alla brukliga dimensioner och utmärkt godhet, tillverkas vid mitt nyligen anlagda Jernverk Nyby Bruk, beläget utmed Thorshälla Stad; Och må del för tillverkningens rekommendation anföras, att de flere Sågverksägare som redan köpt och användt dessa sågblad, förklarat sig i alla afseenden belåtna med desamma, samt att de, i följd af deras större jemnhet och noggranna beredning, vid riktig skötsel funnits gifva ett bräde mera ur hvarje sågstock, än vanliga Svenska vattensågblad, hvilkas pris de likvid föga eller intet öfverstiga. Reqvisitioner och beställningar; dessa sednare med uppgift på bladens längd, bredd, tjocklek och tandning, hvarefter priserna varda lämpade, adresseras på Stockholm antingen till undertecknad, eller till Hr A. W. Frestadius i Stockholms Jernvåg, äfvensom på Thorshälla och Nyby Bruks-Kontor.

A. Zethelius.

= I följd af Borgenärernes uti Bokhandlaren Magister A. Wiborgs Konkurs vid hållit sammanträde tagna beslut, anmodas alla de., som till Bokhandlanden Wiborg i kommission inlemnat Böcker, men de samma, oaktadt anmaningar ännu icke återtagit, att dem ofelbart uttaga sednast inom 2 månader efter det denna annons blifvit första gången i Tidningarne införd, vid äfventyr, om sådant ej verkställes, att det ej ansvaras för de i kommission lemnade Böckernas vårdande och att skälig Magasinshyra för dem måste af ägaren godtgöras. Stockholm den 14 December 1835.

Gode Män.

= Åstundas att arrendera en för Ståndspersoner bebyggd Landtegendom med skog och egna arbteare, högst 9 mil söder om Hufvudstaden. Arrendesumman som prenumerationsvis erlägges bör ej öfverstiga 900 R:dr B:ko. Vidare underrättelse meddelas i F. L. Rosenqvists af Åkershults Kontor i Huset N:o 68 vid Vesterlånggatan i Stockholm.

= Undertecknads adress blifver efter den 1 instundande Februari Arboga, Ramsberg och Flögfors; hvilket härigenom till underrättelse meddelas. Flögforssen den 20 Januari 1836.

Carl Wigartz.

= Om någon Possessionat vill omfatta ett Hjonelag något till åren komna, med karakter utan pretentioner, blott lifvets bergning: mannen (ej utfattig) van vid handel, resor, uppsigt af folk och dess ledning, äfven kunnig professionist, oumbärligt för landtmannayrket, skrifver och räknar; hustrun fullkomligt kunnig uti allt hvad, så väl det inre som yttre landthushållssysslor, och äfven med barns handledning uti kristendomsöfning, söm och musik. Adress lemnas hos Vagnmakare-Ålderman Hr Wahlström, bor vid Clara Vestra Kyrkogata; den sökande bor på landet.

= En person, hvars innehafde befattningar, sätter honom i tillfälle att förestå hvilken civil tjenst som helst, önskar tillackordera sig någon sådan inom Hufvudstaden, eller i trakten deromkring. Om ackordsmannen lemnas underrättelse å F. L. Rosenqvists af Åkershult Kontor i Huset N:o 68 vid Vesterlånggatan i Stockholm.

= Under den 28 sistl. Augusti blef af Jaktuppsyningsmannen Löjtnanten J. M. Hård och Karantäns-Befälhafvaren G. Simonsson en aderton-pundig Jernkanon upptagen på 3 famnars djup vid inloppet till Rössöfjerden i Strömstads skärgård, hvilket för okände ägare härigenom tillkännagifves. Strömstad den 10 December 1835.

= Studsare och Lodbössor med vanligt långa pipor, stockar af vahlnölsträd, med stålbeslag och lås med så kallade smällare. Köpare erhålles i F. L. Rosenqvists af Åkershult Kontor i Huset N:o 58 vid Vesterlånggatan i Stockholm.

— Med 1836 års början förändras undertecknads postgång, som derefter blifver på Eksjö och Bruzaholm.

C. M. A. Sjögren.

— Trädgårdsdrängen David Friberg omkom vådligen den 8 sistl. November vid Hornsberg; dess qvarlåtenskap var otillräcklig till Begrafningsomkostnaderna.

I dag utgifves N:o 1 af Svensk Författnings-Samling för år 1836.

Noterade Hufvud-Kurser på Stockholms Börs, den 2 Februari 1836.

London 12 R:dr 3 sk. 2 Uso, 12 R:dr 1 sk. 90 d. d.
Hamburg 128 1/2 sk. 2 Uso, 128, 127 1/2 90 d. d
Paris 22 5/6, 90 d. d.

Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri
(Baggens atan, Huset N:o 25.)


Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Post-_och_Inrikes_Tidningar_1836-02-02&oldid=107503”