N:o 28. Torsdag 4 februari 1836

[ 1 ]

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 28. Thorsdagen den 4 Februari 1836.

Meteor. Obs. Den 3 Febr. kl. 2 e. m. Barom. 25,32, 1 gr. blidt, S. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,48, 1/4 gr. blidt, N. mulet. — Den 4 Febr. kl 6 f. m. Barom. 25,70, 1/4 gr. blidt, N. mulet.

Officiella Afdelningen.

Kongl. Maj:t har, medelst Nådiga fullmakter af den 23 nästlidne Januari, i Nåder utnämt och befordrat: vid Westgötha-Dahls Regemente: till Andre Löjtnant, Under-Löjtnanten Johan Samuel Gyllenspetz; och till Under-Löjtnant, Furieren David Uno Aspelin; samt vid Bohus-Läns Regemente: till Under-Löjtnant, Sergeanten Adolf von Proschwitz.

= Kongl. Maj:t har, under den 30 sistl. December, i Nåder förordnat Kyrkoherden vid Jacobi och Johannis församlingar i Stockholm, Ledamoten af Kongl. Nordstjerne-Orden, Doktor Abraham Zacharias Pettersson, att vara medlem af Direktionen öfver allmänna Institutet för Döfstumma och Blinda.

= Medelst öppet bref af den 23 Januari, har Kongl. Maj:t i Nåder tillagt Fattig-Läkaren vid Mariæ församling i hufvudstaden, Chirurgiæ Magistern A. L. Myrberg, Assessors namn, heder och värdighet, lika med Assessorer i Kongl. Sundhets-Kollegium.

Uti den af Rikets Ständer, genom underdånig skrifvelse den 29 September 1834, i afseende på åtgärderna till befrämjande af förnötte sedlars utbyte i Landsorterna, väckta fråga, det Landt-Räntmästarne kunde i Nåder anbefallas, att, emot det för enskilte dertill antagne personer stadgade vexlings-arfvode af en half procent, jemte portofrihet, gå allmänheten 3:ne dagar i veckan, en timme hvarje dag, tillhanda med utbyte af förslitne Bankosedlar af Tio Riksdalers valör och derunder; har Kongl. Maj:t, efter det Dess Befallningshafvande blifvit hörde samt Kongl. Stats-Kontoret afgifvit underdånigt utlåtande, genom nådig skrifvelse den 5 nästlidne December, med gillande af hvad emot berörde hemställan blifvit andraget, förklarat, att vexlingens besörjande på ofvan anförda vilkor, hvarvid fordrades, det Landt-Räntmästarne skulle ställa särskilt borgen för vexelmedlen samt hålla ombud härstädes för penninge-remissernes uttagande från Post-Kontoret, förvexlingen i Banken och beloppets återsändande icke kunde Landt-Räntmästarne såsom tjänsteåliggande föreskrifvas; äfvensom att, då den förut, genom Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 22 Maj 1819, till underlättande af förslitne småsedlars utbyte mot nya, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uppdragne successiva omvexling i Landt-Ränterierna med Två à Tretusende Riksdaler af Statsmedlen skulle hufvudsakligen uppfylla ändamålet, om den af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i den mån behofvet påkallade, iakttages, någon vidsträcktare åtgärd i detta hänseende ej heller, med afseende å den i Författningarne stadgade kontroll å Landt-Ränterierne, kunde tillåtas; dock ankomme det på de Landt-Räntmästare, som kunde vilja, i likhet med hvad för enskilte personer äger rum, åtaga sig invexlingen å af Rikets Ständer utfäste vilkor, att sådant verkställa.

Härom har Kongl. Stats-Kontoret under den 19 nästlidne Januari, till samtlige Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, utfärdat cirkulär.

AF KONGL. MAJ:T I NÅDER AFGJORDA
ENSKILTA MÅL:

Uppå Krigs-Expeditionens föredragning:

Underdåniga ansökningar. Bifallna: Amiralitets-Auditören G. Trägårdhs, om 6 månaders tjenstledighet från Registratorsbefattningen vid Befälhafvande Amiralens i Carlskrona Kansli; Kapitenen vid Ingeniör-Korpsen Baltzar Cronstrands, om 1 års ytterligare tjenstledighet att vistas utrikes; Kapitenen i Arméen, Grefve B. Fr. Horns, om ett års tjenstledighet att resa utrikes. Hufvudsakligen bifallen: Enke-Öfverstinnan J. Dunckers, om återfående af förlorad pensionsrätt. Afslagna: Riksdagsfullmäktiges af Bonde-Ståndet, Johan Christofferssons, Petter Perssons, Johannes Anderssons och Nils Magnussons, om Smålands Hussar-Regementes afsittande och förändrande till Infanteri; General-Majoren Grefve N. Gyldenstolpes, om befrielse, af Gunst och Nåd, från återstoden af en ålagd ersättning till Militiæ-Boställs-Kassan; Lands-Kamereraren i Skaraborgs Län, Assessoren F. G. L. Funcks, om åtnjntande af procent å Mötes-Passevolans-medlen och Krigsmanshus-uppbörden samt någon ersättning för ökadt besvär med Regementsuppbörden; Kapitenen vid Norra Skånska Infanteri-Regementet C. A. T. Bergengrens, om fortfarande ersättning för förlorad Kompanireveny vid Konungens f. d. Eget värfvade Regemente; tillf. Bataljons-Läkaren Doktor J. W. Bråviks, om befrielse från Begrafningshjelps aftjenande å såsom arfvode tillagd lön; tillf. Bataljons-Läkaren J. Svedmarks, om enahanda befrielse; Riksdagsfullmäktigen Peter Pehrssons från Södra Möre Härad af Kalmare Län, om Rusthållares befrielse från skyldigheten att lemna Båtsmännen Sommarbete för tvenne Kor.

Underdåniga Besvär. Afslagna: Kapitenen vid Kongl. Maj:ts Flotta Carl Tybells, öfver honom vägrad rese- och traktaments-ersättning för en extra förättning såsom Ledamot i Rotejemknings-Kommité.

Icke-Officiella Afdelningen.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Stockholm.

DD KK. HH. Kronprinsen och Kronprinsessan gifva i dag en déjeuner dinatoire på Kongl. Lustslottet Haga. Dessförinnan har ett större slädparti ägt rum, hvaruti H. M. Drottningen och Deras Kongl. Högheter behagat deltaga, samt hvartill Hof-Sociétén och den Diplomatiska Korpsen m. fl. varit inviterade. Samlingen skedde kl. emot 1 på dagen hos Deras Kongl. Högheter. Efter dejeunern blifver bal på Haga.

= Enligt de till Kongl. Kommerse-Kollegium inkomna uppgifter, befunnos, vid 1835 års slut, följande antal Kongl. Maj:t och Kronan tillhöriga Får, af ädlare racer, utlemnade å nedanstående orter inom Riket:

Vid Mälsåker, som eges af Fru Grefvinnan L. von Fersen, disponeras 13 st. får af Southdowns-race; vid Mellingeholm, General-Majoren Friherre Hjerta, 100 st. Merinosfår och 6 st. Elektoral; vid Näs, Kongl. Sekreteraren J. Th. Nathorst, 203 st. Elektoral-får och 11 st. Elektoral-kamulls; vid Ullavi, Öfverste C. F. von Böhnen, 2 Nazerfår och 4 Skottska; vid Falkenå, Grefve C. F. Horn, 1 st. Nazer-Bagge; vid Säfvarby, en del Socknemän, 14 st. Skottska får; vid Westerhiske, en del Socknemän, 50 st. Skottska får; vid Sörforssby, en del Socknemän, 14 st. Skottska får; vid Degeberg, Landbrukaren E. Nonnen, 54 st. af Southdowns-race; å Gottland, Landshöfdingen M. S. von Hohenhausen, 2 st. af Southdowns-race; Wisborgs Kongs-ladugård, Kapitenen E. af Klint, 100 st. Sterlitzerfår; Ottenby, Stuteri-Öfverstyrelsen, 33 st. Elektoralfår; Bollerup, Grefve N. Bark, 54 st. Mirinosfår; tillsammans 661 får af ofvannämnde särskilta racer.

Södertelje den 30 Jan. (Korr. Art.) På Carlsdagen stiftades här en Sparbank, hvarvid stadgarne för den Stockholmska antogos, med de förändringar, som lokala förhållanden föranledde. Om aftonen var bal uti Seraphimer-Ordens-Gillets hus. I dag har den af Sparbanks-Stiftarne utsedda Direktion haft sin första sammankomst, då till Ordförande valdes Kongl. Hofpredikanten och Prosten Kullman och till vice Ordförande Hof-Kamereraren von Wærnstedt. De öfrige Ledamöterne äro Landtmäteri-Direktören och Riddaren Ljunggren, Borgmästaren Jacobi, Postmästaren Ossbahr, Grosshandlanden Wigert, Rådmannen Kindgren och Brukspatronen Nordeman. Om Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse å berörde inrättning har Direktionen ingått med underdånig anhållan.

Mariestad. Marknaden härstädes den 29 dennes var, oaktadt det genom snöblandadt regn ruskiga vädret, temligen talrikt besökt af allmoge. Tillförseln af spanmål var ymnig, men afsättningen deraf trög. För hvete betaltes 12 à 14 R:dr, Råg 8 R:dr à 9: 24, Korn 7 à 8 R:dr, Hafre 4: 12 à 4: 24, Lin 3 R:dr Lisp., Fläsk 2 R:dr à 2: 24. — Torgpriser i Skara: Hvete 12 R:dr, Råg 9 R:dr, Ärter 11 R:dr, Korn 7 R:dr, Hafre 4 R:dr; i Fahlköping. Råg 9: 24 à 10 R:dr, Korn 7: 24 à 8 R:dr, Ärter 9 R:dr, Hafre 4: 24, allt Riksgälds.

Söderhamn d. 25 Jan. I enlighet med derom nu mera tillkännagifne önskan, får Brand-Kommittén härmedelst serskildt och med tacksamhet underrätta derom, att Brand-Kommittén den 4 innevarande Januari månad, genom Hrr J. C. Smidt & Comp., haft nöjet emottaga följande å Stockholms Börs gjorda insamling till de genom branden härstädes nödställde invånarne, neml.: af J. C. S. & Comp. 166 Rdr 32 sk.; J. P. So:son & Comp. 166: 31.; Tet. A. 100:; J. C. P. & Comp. 50:; J. A. M. & Comp. 33: 16.; Bet. W. 33: 16.; A. G. S. 33: 16; Wet. S. 33: 16.; Ket. B. 33: 16.; M. Tell 25:; L. AB. 25:; C. J. E. 25:; N. H. 25:; A. B. 20:; C. R. R. 20:; Ernst S. 20:; C. B. 20:; R. H. W. 20:; J. C. H. 20:; A. F. 10:; E. G. H. 20:; C. F. B. 20:; H. S. Enka & Camp. 20:; C. G. C. 20:; D. E. & Comp. 15:; C. St. G. 15:; W. 13: 16.; E. Netton 13: 16.; N. L. 10:; N:d 10:; D. J. W:r 10.; A. M. B:k 10:; W. G. P. 10: Tillsammans 1066 Rdr 32 sk. B:ko; och komma således dessa medel att i den månadtliga redovisningen endast i summa anmärkas.

Brand-Kommittén.

HANDELS-UNDERRÄTTELSER.

Kiel den 22 Jan. Spannmålsprisen hafva här fallit, särdeles i följd af den i Holland fastställda höga import-tullen. Kursen på Hamburg är nu 126.

Hamburg den 22 Jan. Ifrån år 1834 qvarlåg här till förlidet år 1 Svenskt fartyg om 116 läster, och under sistnämde tid inträffade från Sverige 4 Svenska fartyg om 127 60/100 läster; från utrikes platser anlände 21 Svenska fartyg af omkring 1620 lästers sammanräknad drägtighet. De från Sverige hitbragta varornas värde uppgick till B:ko Mark 46,354: 11. Af berörde antal fartyg återvände 13 till hemlandet och 10 afgingo till utländska platser; 2 qvarlågo här vid förlidet års slut.

Marseille den 30 Nov. I anseende till oenigheten, som tyckes uppstå emellan Franska och Nordamerikanska Regeringarne, fortfara Svenska fartyg att finna frakter till de Förenta Nordamerikanska Staterna. — Svenska briggarna Linnea, Kapt. Jern, och Mercurius, Kapt. Röhman, äro i dag ankomna från Westervik med bräder. — Allmänna helsan fortfar att vara god i hela södra Frankrike.

Passagerare.

Inpasserade: den 21. Handlanden Brunsvig, Handels-expediten Clason; den 22: Handlanden Lorentzen, krukmakaregesällen Focke; den 23: Handlanden Mohr, dito Movinckel. Utpasserade: den 21. Trägärdsmästare-Direktören Pfeil, Snickaregesällen Nilsson; den 22: Handlanden Korn.

Öresunds-lista.

Från och med den 25 till och med den 28 Januari har intet fartyg med destination till Sverige passerat Sundet Den 29 om morgonen var vinden i Sundet SW.

NORRSKA UNDERRÄTTELSER.

En ny filial-afdelning af Norriges Bank är inrättad i Skien, hvarunder hela Bratsbergs Amt är förlagdt, jemte Laurvigs Fögderi samt dessa distrikters köpstäder och lastageplatser. Bankafdelningens verksamhet inträder den 14 Mars detta år.

Bankfundationens 6:te §. bestämmer, att från den 1 Jan. 1819 Banken skall vara pligtig att inväxla sina representativer emot dessas pålydande summa i grof kurant. Denna föreskrift kan emellertid icke bringas i verkställighet, bland annat, af det skäl, att Bankfundationen uttryckligen fastställer, att, innan utvexlingen kan äga rum, Bankens hela silfverfond skall vara samlad; ett vilkor, hvarifrån den i Jan. 1819 ännu var så aflägsen, att detta endast för kort tid sedan har inträffat.

I följd häraf deklinerade Bank-representativernas värde så betydligt, att kursen å dessa emot silfver, vid slutet af 1822, uppgick till 210 p. c., eller 210 Species i sedlar för 100 Species i silfver.

I ändamål att sätta en gräns för denna å alla offentliga och privata förhållanden menligt verkande stegring af kursen, bestämdes genom lag af den 15 Nov. 1822, att Banken från den 1 Jan. 1823 skulle invexla sina representativer till en kurs, hvilken, för att icke allt för mycket skaka de existerande förhållanderna, fastställdes till 190 p. c., med rättighet för Bank-Styrelsen att successivt nedsätta denna kurs till 175. Lagarna af den 20 Juli 1824 och 24 Juli 1827, som äro af dylik tendens, medgifva Bank-kursens nedsättande till dess närvarande ståndpunkt 125 p. c., ett belopp, hvilket, äfvensom de förut fastställda Bank-kurserna, alltid varit högre än vexelkursen, som för närvarande är 110 à 111 p. c.

Ehuru Bank-Direktionen nu, i anseende till den ställning vexelkursen i längre tid haft, föreslagit Bankkursens nedsättande till 115 p. c., med förbehåll för Bank-Styrelsen, att efter omständigheterna kunna ytterligare nedsätta densamma till 105, har Kongl. Maj:t dock, i öfverensstämmelse med Norrska Regeringens å Bank-Representationens utlåtande grundade hemställan, under den 21 dennes befallt, att proposition skall afgifvas till Stor-Thinget rörande nedsättning af Bank-kursen från 125 till 115 proc., med rättighet för Bankens Representanter och Direktionen att ytterligare nedsätta kursen, dock icke lägre än till 110.

Bankfundationens 73 §. bestämmer, att det första Lagtima Storthing, som sammanträder sedan skulden för Riksbankssedlarnas invexling är afbetalt, skall afgöra om Norriges Bank skall öfvergå till en alldeles privat inrättning. — Ehuru ofvannämde vilkor nu på det närmaste har inträffat, antages dock, att denna fråga, — som möjligtvis skulle kunna leda dertill, att Banken, hvilken blifvit under Nationens yttersta ansträngningar upprättad, och med hvars administration landets samtliga intressen på del närmaste äro förenade, alldeles undandrogs den kontroll, som Nationen nu öfver denna inrättnings förvaltning utöfvar — att, säga vi, denna fråga ännu är för litet utredd, för att på ett tillfredsställande sätt kunna afgöras. Motion i denna mening kommer förmodligen först att väckas på 9:de Lagtima Storthinget.

UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

Frankrike.

Utur tidningen Journal des Débats anse vi oss böra meddela följande reflexioner i anledning af den, uti Deputerade-Kammarens sammanträde den 13 Januari, med stor pluralitet antagna Adressen till Konungen:

"Orden: högsinnad och sammanjämkande politik, i hvilka åtskilliga ville finna ett hemligt försök till smädelse emot den politik, som till närvarande ögonblick blifvit af Styrelsen följd, förklarades af sjelfva föredraganden i Kommissionen, Herr Sauzet, på ett sätt, som icke lemnade tillfälle till någon tvetydighet. Till yttermera visso har Kammaren, som önskar att Styrelsens politik måtte vara högsinnad och sammanjämkande, men icke svag, i tydliga ord förklarat denna sin önskan, då den tillade orden kraftfull politik till orden högsinnad och sammanjämkande [ 2 ]politik. Sluteligen förkastade Kammaren ett af Hr Salverte framslälldt Amendement, som i uttryckliga ord fordrade åtgärden af en allmän amnesti. Om andan och syftningen af Adressen, härefter, hos några personer ger anledningar till tvifvelsmål, om de tro eller också anse trovärdigt, att denna adress skall gifva en stöt åt den nuvarande Regeringen och dess politiska syslem, så må de gerna öfverlemna sig åt dessa drömmar. Det skulle vara omenskligt att förneka dem nöjet af att spetsfundigt klyfva en fras, af att betänksamt analysera ett ord, för att derur draga den mening, som de önska finna, men som Kammaren förklarat sig icke vilja ditlägga.

"Regeringens politik, denna politik, som redan tillhör historien, emedan den, enligt verldens vittnesbörd, uppfyllt sitt ändamål, som är ordningens återställande, har af Ministern för Inrikes ärenderna blifvit utvecklad i ordalag, fulla af värdighet och moderation. För vår enskilta del anmärka vi, dessutom, med nöje den karakter af måtta och sans, som stämplat hela denna diskussion. Lugnet råder inom Kammaren, som inom Landet.

"Det enda amendement, som Kammaren låtit i adressen inflyta, det, angående Polens rättigheter såsom nation, har, ehuru det förorsakat en ädel och varm diskussion, likväl icke föranledt till någon oenighet inom Kammaren, eller mellan Ministrarne och Kammaren. Med afseende å det i fredälskande ordalag affattade bådskapet från Förenta Staternas President, har Kammaren i sin Adress låtit inflyta lika fredälskande uttryck. Allt låter hoppas, att denna oenighet snart skall bli bilagd mellan tvenne Nationer, hvilka äga så många skäl att förblifva i godt förstånd sins emellan, och intet enda till ett krig med hvarandra. Kommissionen har sett sig föranlåten att närmare upplysa och utreda ett uttryck, som kunnat förefalla tvetydigt. Den har högtidligen gjort rättvisa åt Styrelsens vishet och beslutsamhet. Allt i Adressen antyder lugn och enighet, och är Regeringen en borgen för Representanternas fortfarande trogna medverkan till det gemensamma ändamålet, liksom för deras gillande af hvad som redan blifvit tillvägabringadt. Tonen under diskussionen har icke varit mindre fredlig, än den som i Adressen uttalar sig. Man bör ej förundra sig deröfver. Nu hafva angelägenheterna återtagit sin jemna gång. Det är icke mer dagligen fråga om beståendet af den nuvarande Regeringen. Passionerna börja lägga sig, emedan de orsaker, som satte dem i rörelse, blifvit undanröjda, och, sedan nu frågan om revolution en gång är uttömd, så ges det icke mera någon rent parlamentarisk fråga, som kan väcka oroligheler inom Kamrarne och landet. En sådan fråga kan icke ges, ty hvad Frankrike fordrade, har det genom Juli-revolutionen erhållit. Må några missnöjda önska en förändring i den bestående ordningen, den allmänna rösten önskar det icke."

I sammanhang med dessa reflexioner införa vi här det tal, som af Konselj-Presidenten, Hertigen af Broglie, hölls i sessionen den 12 Januari i Deputerade-kammaren, med anledning af amendementet rörande Polska nationaliteten:

"Mine Herrar! när den Polska uppresningen år 1831 närmade sig sitt slut, så insåg Franska regeringen, som ingenting försummat, för att förekomma den blodiga katastrofen; som gjort allt, för att mellan de krigförande tillvägabringa en å ömse sidor hedrande och välgörande förlikning; som, ensam bland Europeiska Makterna, sökt att i denna strid göra sig till en medlare; som gjort det med nit, med ihärdighet, i rättan tid; då redan insåg Franska Regeringen, hvilka följderne skulle blifva af en förtviflad kamp och en blodig seger. Den insåg, att följderna, med hela sin tyngd återfallande på de besegrade, skulle medföra en mera eller mindre kännbar rubbning i alla Europas genom Wiener-kongressens beslut stadgade politiska förhållanden. Franska Regeringen fattade genast med hänseende härtill sina mått och steg; den antog sig de öfvervundnas sak och åberopade till deras bästa mensklighetens fordringar; den förklarade öppet för Kabinettet i St. Petersburg, att den icke ansåg Rysslands Kejsare penom Warschauer-upproret frikallad från de förbindelser han, enligt Wiener-kongressens beslut, sig iklädt; att Franska Regeringen aldrig skulle anse någon annan förening äga rum mellan Ryssland och Polen, än den, som grundade sig på ingångna traktater, och att, efter Franska Regeringens åsigt, den politiska författning, hvilken Kejsar Alexander infört inom Polen, sednare än Wiener-kongressen, utgjorde en åtminstone moralisk beståndsdel af de i densammas beslut innehållna stadganden (Allmännt bifall).

"Således hade Franska Regeringen, redan före offentliggörandet af lagarne af 1832, deremot anfört sin reservation. Den förnyade densamma vid de nämnda lagarnas offentliggörande, och äfven sedermera, då samma fråga 1833 å nyo upptogs, och Ryska Regeringen uti en, i sjellva början af dess officiella tidning införd artikel, nekat samtlige de Makter, som undertecknat Wiener-kongressens beslut, med undantag likväl af Österrike, Preussen och Ryssland, all rättighet att garantera uppfyllandet af de i denna akt förekommande stipulaliouer; då Ryska Regeringen framställt den hypothesen, att Polska upproret till sin helgd omintetgjort alla artiklar, rörande Polen, som i Wiener-kongressens beslut blifvit upptagna, och att det stod Kabinettet i St. Petersburg fritt att med yttersta stränghet begagna sig af segrarens rättigheter; då lät Franska Regeringen, i sin officiella tidning afgifvande sitt svar, i Monitören inflyta en artikel, som, det ena efter det andra, vederlade alla Petersburgska Kabinettets påståenden och i sin rätta dager framställde samtliga förhållanderna.

"Sådan! mina herrar! är för det närvarande sakernas ställning, och Kamrarne hafva förklarat sig gilla Regeringens åtgärder.

"Men har denna ställning sedan 1833 förändrat sig? Vi tro det icke. Hvad man i sjelfva verket också må säga om ett nyligen offentliggjort dokument, ett dokument, om hvilket vi, Styrelsens medlemmar, icke kunna på officiell väg taga några kännedom, emedan det icke har emanerat från något af Petersburgska kanslierna, och aldrig erhållit någon authentisk och officiell offentlighet, hvad vigt man också må fästa vid detta dokument, då man tager i betraktande, att de fraser, som deri förekomma, ändå verkligen finnas, så äro dessa fraser, efter alla anledningar, icke annat, än blotta ord, och det skulle vara omöjligt, att från deras ursprungliga gestalt omskapa dem till akter, lagar, dekreter, som förändrade något i sakernas förut bestående ordning.

"Medger man detta, så hvad åstundar man vidare? Om inom denna Kammare funnes någon, som trodde att reservationernas tid redan vore förbi; att det icke vore lämpligt att vidare framställa några protestationer; med ett ord, att man måste skrida till handling; om här funnes någon, som förmodade, att Polens nuvarande tillstånd ger Frankrike anledning till ett krig mot Ryssland; att det intresse, vi böra fästa vid upprätthållandet af den af Kejsar Alexander grundade samhällsordningen, är af tillräcklig vigt, för att förmå oss att inveckla oss i ett allmänt krig; då få vi bedja den hedervärda ledamoten att från talar-stolen utveckla sina tankar, och vi skola taga hans förslag i närmare öfvervägande. men ända till detta ögonblick har aldrig någon dylik åsigt försökt alt göra sig gällande. (Från alla håll rop af nej! nej!)

"Hvad är det då man åslundar? Man vill ännu en gång i en adress protestera till förmån för ingångna traktaters helgd och Polska nationalitetens upprätthållande.

"Såsom medlem af den Kongliga Regeringen, bör jag nämna, att en sådan protestation icke skulle förorsaka oss bryderi; att ett upprepande af det, som redan fyra gångor blifvit sagdt, icke den femte kan sätta oss i någon förlägenhet. Den enda frågan blir, huruvida detta skulle låta förena sig med Franska Nationens värdighet, och bidraga till det ändamål man söker vinna. Jag bekänner öppet att jag, för min del, i detta hänseende hyser åtskilliga tvifvelsmål.

"Man vill protestera. Men hvartill kan det vara nyttigt, att utan uppehåll förnya sina protestationer, när sakernas ställning under tiden icke förändrat sig? Jag finner icke denna åtgärd tjenlig. Jag tror icke, att ett sådant förfarande är förenligt med en stor Nations anseende. Allt hvad jag vet är, att ju oftare man förnyar en protestation, ju mera förtager man densamma dess styrka. En reservation, som framställes i rättan tid och i passande ordalag, lefver länge i sinnena; men en protestation, som årligen afgifves; som derigenom, så till sägandes, utnötes; en protestation, som återkommer på sina bestämda tider och i ständigt samma ordalag, den slutar med att blifva ett slags form, något protokolls-artadt, vid hvilken de, till hvilka den framställes, slutligen fästa lika liten vigt. som de, af hvilka den framställes. (Rop af nej, på sidorna.)

"Jag säger, mina Herrar, att ett dylikt förhållande ligger i sakens natur: och att beständigt förnyade protestationer förtaga kraften och verkan för hvarandra. Del är åtminstone min tanka.

"För det andra, i samma ögonblick man sluter sig till systemet af de politiska reservationerna, ifrån den stund man icke vill skrida till handling, så hyser man tydligen den förmodan, att ändamålet med protestationen skall förr eller senare vinnas, genom öfverläggningar, negotiationer, öfvertalande.

"Nå väl, mina Herrar! om detta är det verkliga ändamålet med protestationer; om man måste gifva dem den retsamma karakteren af ett idkeligt återupprepande, härflyter också, som en naturlig följd af dessa ständigt förnyade protestationer, hos de Makter, till hvilka Regeringen i sådant hänseende vänder sig, en naturlig motvilja att villfara de fordringar, som till dem framställas. Och jag bör säga Kammaren, att dagen efter dessa protestationer är man vida längre, än dagen förut, skiljd, icke just från att förstå hvarannan, men från att vilja afhandla ett sådant ämne.

"Jag har ännu några andra betänkligheter att underställa Kammaren, och jag anhåller att den måtte godhetsfullt upptaga dem. Vi äro alla lifvade af samma åstundan, vi sträfva alla till samma mål, och jag upprepar ännu en gång, att, om jag endast toge min ställning, som Minister, i betraktande, så skulle det amendement, som blifvit er föreslaget, icke förorsaka mig minsta bekymmer, (flere röster: det är sant) men vi vilja protestera, och icke skrida till något afgörande med vapen i hand.

"Mina Herrar! är det välbetänkt, tillåten mig säga, är det klokt, (jag uttalar här öppet min mening) är det ens ädelt, att hos Polackarne underhålla förhoppningar, dem vi icke kunna göra till verklighet; att hos dem uppväcka illusioner, som kunna blifva dem förderfliga?

"J veten hvilka förhoppningar de öfvervunna hysa; J veten åt hvilka fantastiska drömmar de proskriberade öfverlåta sig, hvad planer de emigrerade bygga för framtiden. Nå väl! denna omständighet tror jag icke att man bör förlora ur sigte. Man bör vakta sig att blottställa sig för eviga förebråelser, i fall man på nytt väcker en strid, den man icke beslutat att understödja.

"Slutligen bör man äfven ihågkomma en omständighet. Vi skola icke tänka allenast på de Polackar, som vistas inom vårt fädernesland, som af oss blifvit emottagna, och njuta understöd af Frankrikes ädelmod. Man måste äfven tänka på dem, som bebo Weichselns stränder, hvilka äro ett ständigt mål för nationalhatet och den politiska hätskheten. Man måste ihågkomma, att sådana propositioner, som den ifrågavarande, och de diskussioner, som åtfölja dem, kunna för dessa Polackar vara af de bedröfligaste, de farligaste följder.

"Jag vet, att det en gång blifvit ett ordspråk, som man oupphörligen upprepar, att de i Polen bosatta Polackars lidande redan hunnit sin höjd; att man ej kan öfver dem hopa flera olyckor, än dem de redan erfarit; att i detta hänseende icke ges någon gräns eller måtta.

"Mina Herrar! man får icke blindt förlita sig på hvad, som vunnit häfd af ordspråk. Man måste vakta sig att icke vid dem fästa mera afseende, än de förtjena.

"Detta förhållande är i det hela icke grundadt. Bevare mig emellertid Himlen från att yttra ett enda ord, jag säger icke, för att rättvisa, ej för att ursägta, nej! icke ens för att förringa de lidanden, för hvilka Polackarne äro offer. Det finnes ingen af dem, som stannat qvar inom Polen, hvilken icke har något att hoppas, något att önska, något att frukta.

"Dessa, mina Herrar! äro de anmärkningar jag för eder velat framställa. J ären kallade att affatta ordalydelsen i Er adress. Det tillhör icke styrelsen att föreskrifva Er det språk J der skolen föra; det tillhör mig, minst af alla, att medelbarligen eller omedelbarligen blanda mig i redaktionen af denna adress, då jag icke har den äran att sitta i denna Kammare.

"Men, genom min plats i samhället, satt i tillfälle att kunna bedömma de säkra följderna af det beslut J nu gån att fatta, var det för mig så väl en pligt, som en skyldighet att för Er utveckla mina tankar. Hade jag äran innehafva en plats på Edra bänkar, huru högt värde jag än må sätta på upprätthållandet af ingångna traktater och huru varmt intresse jag än må fästa vid Polackarnes sak, skulle jag likväl hvarken tro mig tjena traktaternas helgd, eller Polens och Polackarnas väl, om jag afgaf min röst till förmån för det amendement, som nu blifvit föreslaget."

Danmark.

Köpenhamn den 18 Jan. Uti Stånds-församlingens session den 8 dennes, förekom frågan om dagtraktamentskostnaderna för Ständernas Deputerade, i anledning af en framställning af Kammar-Rådet Drewsen, att dessa traktamenter borde afskaffas eller nedsättas. Vid den omröstning som häröfver ägde rum, befanns, att 34 röster voterat för nedsättandet af en Kommitté i denna fråga, och lika många deremot, så att motionen, enligt lag, var att anse såsom afslagen.

(Hamb. Corrsep.)

Tyskland.

Frankfurt am Main den 15 Jan. Tyska Förbunds-Församlingen har uti dess 31:sta sammankomst förledet år, fattat följande beslut:

"Sedan, uti Tyskland, i nyare tider och senast under benämning: "Das junge Deutschland" (det unga Tyskland) eller "Die junge Litteratur" (den unga Litteraturen;) en litterär skola bildat sig, hvars bemödanden oafbrutet derpå utgå, att uti belletristiska och för alla klasser af läsare tillgängliga skrifter, på det fräckaste sätt angripa den Kristna Religionen, sprida missaktning mot beståndande samhällsförhållanden och förstöra all ordning och sedlighet; — har Tyska Förbunds-Församlingen, i betraktande deraf att det är oundgängligen nödvändigt att skyndsamt och medelst samverkan af alla Förbunds-Regeringarna, sätta en gräns mot dessa förderfliga bemödanden, hvilka undergräfva grundvalarna för all laglig ordning, förenat sig i vidtagandet af följande stadganden, utan att det derföre är förbudet eller hvarje särskilt Regering obetaget, att, till ernående af samma syftemål, efter omständigheterna anordna ytterligare tjenliga åtgärder: nemligen:

1) "Samtliga Tyska Regeringarna åtaga sig den förpligtelse, att emot Författare, Förläggare, Tryckare och Utspridare af de skrifter, som utgå från den under benämning: das junge Deutschland, eller: die junge Litteratur, bekanta litterära skolan, till hvilken i synnerhet Heinrich Heine, Karl Gutzkow, Heinrich Laube, Ludolph Wienbarg och Theodor Mundt höra, med all stränghet tillämpa sitt lands Straff- och Polis-lagar, äfvensom de mot Tryck-missbruk stadgade föreskrifter; samt att, genom alla dem lagligen tillkommande medel, förhindra utspridandet af dessa skrifter, vare sig genom Bokhandeln, Lånbibliotheker eller på hvad annat sätt som helst.

2) "Bokhandlarne skola af Regeringarna på lämpligt sätt åtvarnas mot förläggande och försäljning af ofvanförmälte skrifter, och tillika skola de förständigas, hurusom deras eget välförstådda intresse kräfver, att Regeringarnas åtgärder mot den förderfliga syftningen af dessa litterära alster, äfven å deras sida, verksamt understödjas, med afseende å det beskydd de af Förbundet vilja påräkna.

3) "Den fria staden Hamburgs Regering anmodas att i detta afseende meddela behörig varning i synnerhet åt Hoffmann- och Campeska Bokhandeln i Hamburg, som företrädesvis äro förläggare och utgifvare af dylika skrifter. (Preuss. St. Zeit.)

Österrike.

Wien den 18 Jan. I går hade Kongl. Storbrittanniska Ministern Hr Fox en enskilt audiens hos Hans Maj:t Kejsaren. — Ryktesvis omtalas, att Engelska Ambassadören Sir F. Lamb, under loppet af nästa månad skall åter tillträda sin post härstädes.

Det säges, att Hans Maj:t Kejsaren ärnar tillbringa nästa sommar dels på lustslottet Schönbrunn, dels på slottet Laxenburg.

I morgon ger Kongl. Franska Ambassadören, Grefve de S:t Aulaire, en stor Bal, till hvilken hela Diplomatiska Korpsen och den härvarande högre Adeln blifvit bjudne. (Hamb. Corr.)

[ 3 ]Italien.

Florens den 30 Dec. Från Romagna berättas, att Kardinal Macchi, utomordentlig Påflig Kommissarie i de fyra Legationerna, för kort tid sedan besökte fångarna i provinsen Forli; och då han fann flere, hvilka redan i längre tid varit arresterade för deras liberala tankesätt, befallte han, att de skulle ställas på fri fot. Han förebrådde äfven allvarsamt flera autoriteter för missbruk af embetsmanna-myndigliet, i förföljandet af fredliga medborgare. Man hoppas att Kardinalen i de öfriga Legationerne uti Romagna skall visa samma ädla förfarande. (Hamb. Corr.)

Westindien.

Tidningarne från Jamaica gå till den 15 Dec. I Kolonien herrskade ett fullkomligt lugn, ehuru man alltjemt klagade öfver motsträfviga Negrer, tröga lärlingar, och förlust af skördar; alltsammans följder af emancipations-akten. I Representant-huset sysselsatte man sig mycket ifrigt med åtgärder rörande polisen och till uppmuntrande af inflyttningar. Det första af dessa ärender hade oförändradt gått igenom, enligt Regeringens förslag; det senare likaledes; och betydliga summor hade blifvit anslagna, för att befordra öfverförandet af arbetare från Europa och de Förenade Staterna. Jamaica-tidningar afskillra denna bevillning såsom ett bevis på öns förfall, emedan godsägarne icke på detta sätt skulle använda sina tillgångar, om de icke vore nära sin undergång, och befunne sig utur stånd att kunna förmå sina egna lärlingar till arbetare. — Från Demerara gå underrättelserna till den 4 Dec. Äfven här var allt lugnt; ehuru likaledes till autoriteterna flera klagomål ingåfvos om stridigheter emellan husbönder och tjenare. (Hamb. Corr.)

(Insändt.)

OM SMÅ-BARNS-SKOLOR.

(Infant-Schools, Ktein-Kinder-Schulen, Salles d'Asile.)

Första Artikeln.

Kunskapen om det System, som grundlagt dessa intressanta Uppfostrings-Anstalter, och ifvern att införa och tillämpa det, har redan gjort sin rund kring nästan hela den civiliserade verlden, medan det ännu för vårt Fädernesland är temligen fremmande. Insändaren af denna uppsats, som ändtligen fått ett önskadt tillfälle att på nära håll se ifrågavarande Inrättningar, och derigenom till bestämd visshet stadga sitt förtroende till deras ofelbara nytta och mägtiga inverkan på Samhälls-sedligheten, anser som en medborgerlig pligt, att fästa sina landsmäns uppmärksamhet på denna vigtiga sak och dess förundransvärda framgångar. Ehuru Insändaren fullkomligen insett, att den form han valt för sin framställning, neml. Tidningspressen, icke medgifver en systematisk behandling af ämnet, enär dertill skulle fordras en bok, finner han dock, att denna form har ett stort företräde i sin förmåga att skyndsammare och till en större Allmänhet sprida en uppfinning, som icke för snart kan blifva bekant. Det ligger dessutom, lyckligtvis, i naturen af ifrågavarande System, att för sin rigtighet icke behöfva någon annan och grundligare bevisning, än den oemotståndliga kraft, hvarmed detsamma, en gång kändt, bemäktigat sig hvarje ädelt sinne.

Vid den första betraktelse man anställer i detta ämne, kan man icke undgå att anmärka, att sedan menniskotankan, med det ädlaste nit, länge sysselsatt sig att utfinna det bäst i och verksammaste medel till försäkrande af Samhällens inre moraliska lugn och ordning, d. v. s. till medborgerlig sedlighet och dygd, så synes man nu, efter att hafva genomvandrat den vid alla stora upptäckter vanliga kretsgången af mer och mindre tillfredsställande försök, slutligen hafva funnit det enda rätta, hvarmed man egentligen bordt från början utgå. En hastig blick på dessa bemödanden torde här förtjena ett rum.

Redan för mera än halftannat århundrade sedan grundlades i Englands Kolonier af Norra Amerika ett Uppfostrings-System af en alldeles egen art, hvarom man, i Europa, förut icke haft något begrepp. Ehuru då ännu i sin linda, innefattade detta System ingenting mindre, än att af brottslingar och förderfvade varelser söka bilda oskadliga, förbättrade och gagneliga menniskor, samt i detta tillstånd återlemna dem till Samhället. Af Fängelserna, dessa lättjans och sedeslöshetens vanliga hemvist, ville man göra Arbets- och Undervisnings-anstalter för de deri förvarade förbrytare, samt derigenom omvända dem till bättre vanor och tänkesätt, till ordning och verksamhet. Detta företag, understödt af det varmaste religions-nit, visade ock i många år de mest välgörande verkningar, så länge dess upphofsman, den vise Lagstiftaren Penn, deråt kunde ägna sin verksamma omsorg. Koloniernas, efter hans död, inträffade stridigheter med moderlandet, och Englands vid denna tid införda föråldrade och grymma Strafflagar tillintetgjorde åter alla förbättringsplaner. Först efter tillkämpad sjelfständighet, kunde Förenta Staterna sysselsätta sig med ordnandet af sina inre angelägenheter, och nu förnyades de länge hvilande bemödanderna för fångarnas upptucktelse. Emellertid hade man äfven i Europa börjat bekänna mildare och rättvisare grundsatser för brottslingars behandling. Tukt- och Korrektionshuset i Gent värdet första stora försök i denna väg, hvars ändamålsenlighet sjelfva Howard bevittnade. Sedermera hafva Lagstiftningarne i begge Verldsdelarne utvidgat Korrektions-Straff-Systemets användande och i flere länder har det blifvit infördt, likväl ofta med mindre framgång, till dess ändtligen den lysande och obestridliga seger det nu vunnit i vissa Stater af Nord-Amerikanska Unionen, äfvensom på några få ställen i Europa, fullkomligen bevisat, att detta System, om det rigtigt och konseqvent utföres, icke förfelar sitt syftemål, och således icke är en blott välment filantropisk dröm; men att uteblifvandet af de lyckliga verkningar det utlofvar, har sin grund, antingen i bristande tillgångar för en planmessig organisation, eller i felande kunskap, nit och uppmärksamhet vid verkställigheten.

Ehuru man nu, å ena sidan, icke kan neka, att de grundsatser, hvarpå detta System, för den mognare ålderns uppfostran och förbättring, hufvudsakligen hvilar, äro ädla och upplysta; kan man dock icke, å andra sidan, dölja, att den nyttiga verkan deraf, äfven då den vinnes, endast är partiel, emedan den inskränker sig till de individer, som redan inträdt på förvillelsens eller brottets bana, och stannar vid denna gräns. Att söka förekomma sjelfva detta inträdande, och derigenom, så vidt möjligt är, upprycka det onda med roten — deri ligger den stora och svåra uppgiften. Länge trodde man, att, till vinnande af detta mål, medlet låg i en större utsträckning af den vanliga ungdoms-undervisningen. Det 19:de århundradets stigande upplysning verkade ock i denna anda genom anläggning af Skolor och praktiska Läroanstalter af alla slag, och den då allt mer och mer fullkomnade Vexel-undervisnings-metoden, som lemnade tillfälle att öka lärjungarnes antal till ett förut otroligt belopp, var i synnerhet en tjenlig utväg att allmännare sprida uppfostringens välgerningar äfven till de fattigare folklasserna. Emellertid, under det mången Civilisationens Vän gladde sig åt de lyckliga följder en sålunda beredd, vidsträcktare folkbildning skulle åstadkomma i afseende på det uppvexande Slägtets moraliska framskridande, ville dock den för mensklighetens väl verksamma forskningsandan finna, att äfven dessa bemödanden icke gjorde tillfyllest, emedan erfarenheten ofta visat, att redan vid inträdet i skolan, många barn, i synnerhet sådana, hvilkas föräldrar, antingen af en samvetslös likgiltighet för sina heliga pligter, eller ock af en tvingande nödvändighet att för sitt dagliga uppehälle utom hus söka arbete, öfverlemnade de späda varelserna åt sig sjelfva, voro så förderfvade och medförde så inrotade fel och ovanor, att deras förbättring sällan stod att tillvägabringa. Till förekommande äfven af detta onda, ansågs nu nödvändigt att för dessa barn öppna tillflygtsställen, der de, i stället för den i hemmet saknade föräldravården, kunde dels finna, från morgonen till aftonen, en omsorgsfull tillsyn och beskydd mot de kroppsliga olyckor och moraliska lyten, för hvilka de annars, i sitt inneslutna eller kringstrykande tillstånd, voro utsatta; dels erhålla en efter deras ålder lämplig utveckling till kropp och själ. På detta sätt uppstod den lyckliga idén om inrättning af Omvårdnads-skolor för barn från 2 till 6 à 7 års ålder. Här, från barnets spädaste ålder, innan ännu något ondt hunnit rotfästa sig, ville man bemäktiga sig det öppna, lättböjliga sinnet, vaka öfver dess utveckling, och deråt, genom undervisning i religionen och gagneliga kunskaper, gifva de intryck af dygd, godhet, lydnad, uppriktighet, ordning och arbetsamhet, som för framtiden bestämde deras karakter, böjelser och vanor, och bildade dem till goda, nyttiga och redliga menniskor. Sålunda beredde, och starkt fästade vid det goda, skulle barnen derefter, vid vanlig skol-ålder, inträda i de allmänna Undervisningsanstalterna.

Förliden gårdag, den 3 Februari, skedde 1060:de Dragningen af det Svenska Kongl. Nummer-Lotteriet här uti Stockholm, hvarvid utkommo Numrorne:

68 74 7 69 46

De på dessa Numror antecknade Flickor af Allmogens Döttrar voro:

Anna Bengtsdotter från Skaraborgs Län, Hangelösa Socken och Pottegrind.

Anna Persdotter från Gefleborgs Län, Alfta Socken och Nordanå.

Anna Pålsdotter från Malmöhus Län och Söderhveddinge Socken.

Maria Christina Andersdotter från Stockholms Län, Botkyrko Socken och Nedre Flottbro.

Anna Gustafva Lindholm från Södermanlands Län, Oppunda Härad, Wadsbro Socken och Wik.

Till hvardera af dessa Flickor kommer, till följe af Kongl. Maj:ts för detta Lotteri i Nåder utfärdade plan, att utdelas en summa af 33 R:dr 16 sk: B:ko, som dem af vederbörande Landshöfdingar varder tillställd, så snart de träda i giftermäl.

Med betalningen af Vinsterna för denna Dragning hos Lotteri-Kollektörerne till dem, som uppvisa de vunna Original-Lottsedlarne, i hvars hand de vara må, förhålles efter vanligheten. Skulle emot förmodan, någon Lottägare emot uppvisandet af de vunna Lottsedlar, ej genast utbekomma den derå fallne vinsten, har han att anmäla sig vid Kongl. Lotteriets Hufvud-Koutor och der sin betalning undfå, ehvad vinsten stiger till större eller mindre summa.

Närmare underrättelse om förloppet af denna Dragning och dervid utfallne vinster skall framdeles i Stats-Tidningen meddelas.

Med försäljningen af Lotter till 1061:sta Dragningen, som kommer att gå för sig den 24 i denna månad, sker nu genast början. Stockholm den 4 Febr. 1836.

Stockholms Borgerskaps Femtio Äldste anmodas att Fredagen den 5 instundande Februari, kl. half till 12 f. m., infinna sig å Rådhuset, för att, gemensamt med Magistraten, öfverlägga, i anledning af inkomne Revisions-berättelser öfver Stadens Drätsel-Kommissions förvaltning och räkenskaper för åren 1831, 1832 och 1833. Stockholms Rådhus den 22 Januari 1836.

I öfverensstämmelse med Höglofl. Kongl. Stats-Kontorets Cirkulär den 29 Oktober 1828, grundadt på Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 8 i samma månad, uppsäges härigenom till återlyftning följande Depositioner, hvilka uti härvarande Landt-Ränteri innestått öfver 10 års tid, neml.: 1825 Juni den 4 Kommissions-Landtmätaren Hällström böter B:ko R:dr 24: 16. Sept. den 4 Torkel Toresson dito 10: Dec. den 3 D. Lindgren dito 3: Summa B:ko R:dr 37: 16., och antydas derjemte vederbörande, att, inom natt och år ifrån denna dag, sig härstädes anmäla och dervid ej mindre förete de utfärdade Depositions-bevisen, än äfven med Domar och Utslag styrka sin ägande rätt till de nedsatte medlen, för att, eller fordrings-anspråkens pröfning och godkännande, emot Depositions-Attesternes återställande, undfå anordning å beloppen. Götheborg å Lands-Kontoret den 21 Januari 1836.

På Landshöfdinge-Embetets vägnar,

O. H. Holmgren.

Carl Engelblom.

Som en hos Förvaltningen af Sjö-Ärendena ledigblifven Kanslist-tjenst, kommer att i laga ordning återbesättas; så äga kompetente sökande, att, inom Trettio dagar, räknade från den dag, då denna kungörelse finnes första gången uti Sveriges Stats-Tidning införd, deras behörigen karterade ansökningar, åtföljde af bestyrkte Tjensteförteckningar, till Förvaltningen ingifva; hvilket första gången härigenom kungöres. Stockholm den 21 Jan. 1836.

Till den uti Södra Distriktet af Hallands Län ledigvarande Lands-Fiskals-Tjenst, äga kompetente Sökande att inom 56 dagar från det denna annons finnes första gången uti Sveriges Stats-Tidning införd, hit inkomma med sine, till Kongl. Maj:s Justitiæ-Kanslers-Embete ställde, och af behörigen styrkte Merit-förteckningar åtföljde ansökningar. Halmstads Slott af Lands-Kansliet den 11 Januari 1836.

C. Virgin.

Malte Dahl.

Genom dödsfall har Borgmästare-Embetet i Staden Jönköping blifvit ledigt till återbesättande. Kompetente Sökande till denna tjenst äga inom 56 dagar från den 19 i denna månad till Magistraten här i Staden inlemna ansökningar, åtföljde af meritförteckningar i laga ordning. Jönköping den 23 Januari 1836.

Borgmästare och Råd.

Som vid den med Herrar Aktieägare uti Ångfartyget Föreningen till denna dag utlyste extra Bolagsstämma, så få Aktieägare tillstädeskommit att något beslut rörande Fartygets försäljning af de närvarande ej kunde fattas, varda samteliga Herrar Aktieägare härmedelst ånyo kallade, att till extra Bolagsstämma åter sammanträda Lördagen den 5 nästkommande Mars, kl. 11 f. m., i det rum som å Börskällaren anvises. Kommande då, jemlikt denna dag fattade beslut, ofvannämnde fråga att definitivt afgöras, så framt minst 3:ne Aktieägare sig infinna, äfvensom 1835 års Revisionsberättelse då kommer att uppläsas. Stockholm den 30 Januari 1836.

Direktionen.

Notifikationer.

ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Att Jönköpings Stads Rådhus-Rätt utfärdat och låtit behörigen anslå offentliga stämningar, med föreläggande för Fordringsägare uti särskildte Konkursmålen 1) rörande Handlanden Gustaf Hallbergs afträdda Bo, och 2) efter Handels-Bokhållaren Anders Wilhelm Björkman, att, vid upprop kl. 11 och sednast före kl. 12 Måndagen den 27 Juni innevarande år, sig hos Rådhus-Rätten inställa, och ägande fordringar, vid förlust af all vidare talan, så förete, bevaka och edeligen fästa, som Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 föreskrifver; det varder härmedelst kungjordt första gången.

= Genom utfärdade, serskildte, offentliga stämningar, har Upsala Rådhus-Rätt, kallat och förelagt aflidne Viktualiehandlanden C. G. Bissmarks, och dess efterlemnade Enkas, Emerentia Hellmans, samt Målare-Åldermannen Pehr Östlunds, och dess Hustrus Borgenärer, att, de förre, Måndagen den 25 Juli, och de sednare, Måndagen den 1 Augusti innevarande år, kl. före 12 på dagen, sina fordringar lagligen bevaka, beediga och eljest styrka, vid förlust af vidare talan och betalningsrätt; hvilket allt härigenom kungöres. Upsala Rådhus den 25 Januari 1836.

= Att Lunds Rådhus-Rätt, i följd af inkommen Urarfva ansökan efter aflidne Förste Landtmätaren och Riddaren af Kongl Wasa-Orden J. Åkerblom, genom utfärdad offentlig stämning, kallat och förelagt hans samtliga Borgenärer, att å Måndagen den 30 Maj 1836, klockan senast 12 på dagen, inför Rådhus-Rätten deras fordringar anmäla och styrka, vid den påföljd Konkurs-Lagen stadgar; varder första gången kungjordt.

= I följd af inkommen ansökan om årsstämning å aflidne Rådmannen S. M. Liljevalks samtliga Borgenärer, har Rådhus-Rätten, genom offentlig stämning denna dag kallat, och förelagt nämde Borgenärer, att å Måndagen den 7 November nästkommande år, klockan senast 12 på dagen, inför denna Rådhus-Rätt gifva deras fordringar mundtligen eller skriftligen an, vid den påföljd för uraktlåtenheten häraf, som Konkurs-Lagen stadgar. Lunds Rådhus den 4 November 1835.

= Att Kongl. Maj:ts och Rikets Götha Hof-Rätt genom årsstämning denna dag kallat aflidne Öfverste-Löjtnanten och Riddaren Friherre Anton von Knorrings samtliga Borgenärer, att, vid talans förlust, inom eller sist å Fredagen den 20 Januari nästkommande år 1837, sjelfve eller genom laga ombud, inför Kongl. Hof-Rätten, vid upprop kl. 11 och innan 12 på dagen, deras fordringar vederbörligen anmäla, likväl utan hinder för Borgenärerne. att under anslagstiden de samma i laga ordning utsöka, varder första gången kungjordt. Jönköping den 18 Januari 1836.

= Genom offentlig stämning denna dag har Kongl. Maj:ts och Rikets Götha Hof-Rätt kallat och stämt Kapitenen Lars Stjernstams samtliga Borgenärer, att vid talans förlust, inom eller sist å Fredagen den 29 nästkommande Juli, sjelfve eller genom laga ombud, inför Kongl. Hof-Rätten, vid upprop kl. 11 och före 12 på dagen, deras fordringar så anmäla, bevaka och styrka, som Konkurs-Lagen föreskrifver; hvilket första gången kungöres, Jönköping den 19 Jan. 1836.

= Genom denna dag fattadt beslut har Skanörs Rådhus-Rätt förelagt aflidne Skepparen Ola Danielssons från Svanevik, och dess Hustru Botilla Olofsdotters samtliga Borgenärer, att å Torsdagen den 7 nästkommande Juli, före kl. 12 på dagen, vid laga påföljd inför Rådhus-Rätten bevaka och styrka deras fordringar uti från Medelstads Härads-Rätt dit förviste Afträdes-, Boskillnads- och Urarfva-tvisten efter förenämde Ola Danielsson. Skanör den 8 Januari 1836.

= Bara Härads-Rätt har, genom anslag, kallat Åboen Nils Jönssons i Orup Borgenärer till andra Rättegångsdagen af nästa Höste-Ting, att sina fordringar bevaka och edeligen styrka; samt Smeden Jöns Holmströms i Wärby Borgenärer, att anmäla sina kraf å andra Rättegångsdagen af det Ting i Häradet, som infaller näst efter natt och år från den 16 Oktober 1835; hvilket kungöres. Dahlby den 20 Januari 1836.

= Torna Härads-Rätt har, genom anslag, kallat Åboen Lars Mattssons i Dalby Borgenärer, till andra Rättegångsdagen af nästa Höste-Ting, att sina fordringar bevaka och med ed styrka. Dalby den 25 Januari 1836.

TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.

= Att min den 10:de April 1835 aft. kära Hustru, Brita Christina Hofgren, född Lundin, genom Testamente af den 28 Sept. 1809, öfverlåtit till mig all vår, så väl lös som fast Egendom; det varder härmed hennes okände Slägtingar första gången kungjordt. Stockholm den 11 Jan. 1836.

Lars Hofgren.

f. d. Åkare-Ålderman.

= Utdrag af Domboken hållen hos Rådhus-Rätten i Waxholm den 2 November 1835.

Kyrkoherden Herr P. O. Årre företrädde och med anmälan att Gårdsägaren Zacharias Lundahl nyligen aflidit, inlemnade i bevakningsafseende ett, till förmon för Waxholms Skolæ-Kassa upprättadt, så lydande Testamente:

"Efter moget betänkande har jag beslutat och härmed förordna velat att, efter min död, som i anseende till min nu varande sjukdom lärer snart inträffa, skola af behållningen i Boet Fyra hundrade (400) Riksdaler Bankosedlar utgå och till evärdelig ägo tillfalla Waxholms Stads Skolæ-Kassa [ 4 ]och skall det åligga Pastor i Waxholm såsom Inspector, Scholæ att desse penningar oafkortade indrifva och till Skolans förmån på fördelaktigaste sätt förvalta."

"Detta mitt Testamentariska förordnande, som företrädesvis gälla skall, har jag af fri vilja med mitt namns undersättande bekräftat, som skedde i Waxholm den 11:te Oktober 1835.

Zacharias Lundahl."

"Att f. d. Studeranden Zacharias Lundahl vid fullkomligt redig sinnesförfattning, låtit sig detta testamentariska förordnande i vår gemensamma närvaro föreläsas och detsamma underskrifvit och förklarat att detta vara af fri vilja och med fullt förstånd vara dess bestämda vilja; intygas af oss på en gång närvarande vittnen, Waxholm den 11 Oktober 1835,

N. S. Corin.

J. H. Windrufva."

Sedan detta Testamente, hvarvid jemväl fanns fogad en bestyrkt afskrift, blifvit ljudeligen uppläst, uppgaf Kyrkoherden Årre tillika, att aflidne Lundahls närmaste skyldemän skulle vistas å aflägsne och från hvarannan skiljde orter; hvadan domstolen på hemställan derom fann skäligt föreskrifva att Testamentet skulle införas tre gånger i allmänna Tidningarna och sålunda kommuniceras med den aflidnes närmaste skyldemän, hvilka sednare äga att inom natt och år derefter anställa den klandertalan, hvartill de kunna finna sig befogade. Ut supra.

På Rådhus-Rättens vägnar,

Carl Gustaf Rosén.

Likheten med Originalhandlingen intyga

G. Åkerberg.

P. B. Lindeblad.

= Jungfru Margareta Åkerberg, afled härstädes den 28 Oktober 1835: dess ringa qvarlåtenskap förslog knapt till sjukvård och begrafningsomkostningar. Södertelje och Tvetaborg den 12 Jan. 1836.

Amb. Elgenstierna.

= Att Enkehustrun Maria Börjesdotter från Åtvidaberg, i Åtvida Socken, den 20 sistl. Maj, der aflidit, utan Barn eller i orten kände Arfvingar, och att undertecknad Nämndeman af Bankekinds Härads-Rätt den 22 i denna månad förordnats taga hennes qvarlåtenskap under min vård, samt att hennes okände Arfvingar äga sig hos mig anmäla och sin lagliga arfsrätt styrka, varder dem till efterrättelse härigenom antydt. Åtvids Socken i Östergöthland den 30 Dec. 1835.

Jonas Eriksson,

i Alserum.

DIVERSE LEGALA NOTIFIKATIONER.

= På Schene Gästgifvaregård i Westergöthland, blef uti Oktober månad 1833, från undertecknad medelst en Läderkappsäcks sönderskärande, bortstulit, jemte annat: 1) en af nuvarande Hr Öfversten och Riddaren C. von Geijer 1813 utgifven förskrifning på 800 R:dr B:ko; 2) en af bemälte Hr Öfverste samma år uthändigad Revers på 2000 Rdr B:ko, jemte en på merbemälte Hr Öfverste ställd af Hr Bergs-Rådet J. J. Geijer 1812 utgifven, och som Hypothek för sistnämde summa lemnad förskrifning på 2000 R:dr B:ko. Dessa icke tillrättakomne Skuldbref, som i anseende till deras ålder af utgifvarne icke komma att inlösas, varda, i hvars hand de kommit, härmed dödade. Warberg den 10 Nov. 1835.

C. M. von Fieandt,

Major och Riddare.

= Att undertecknade ingått Bolag till idkande af handel, under Firma C. J. Munck & Comp., få vi likmätigt Författningarne tillkännagifva. Söderköping den 2 Jan. 1836.

Carl J. Lang.

C. Munck.

= Sedan min aflidne Man, f. d. Rådmannen, Handlanden här i Staden Lars Hammerin den 20 Oktober sistl. år aflidit, samt Bouppteckning numera blifvit efter honom hållen, så får jag hos Husets respektive kunder och andra härmedelst tillkännagifva, att jag fortsätter min afl. Mans handelsrörelse, under namnteckning: Lars Hammerins Enka; och erkänner jag de förbindelser, som af min Son, Herrman Hammerin i mitt namn utfärdas. Umeå den 23 Jan. 1836.

Agatha Hammerin.

född Möller.

= Borgenärerne i Herr Kammar-Rätts-Rådet Schierbecks och afl. Grosshandlanden J. P. Schierbecks Konkurser, äga att alla förmiddagar emellan kl. 8 och 9, för deras fordringar hos undertecknad uttaga utdelning af de Konkursmassornes medel, som äro innestående uti Kammar-Rätts-Rådet Grundéns Sterbhus; och böra Borgenärerne dervid vara försedde med de original-handlingar, hvarå fordringarne grundas. Stockholm den 28 Januari 1836.

J. Lagermark,

Vice Häradshöfdiug, boende i Huset

N:o 6, Qv. Blasiiholmen.

= Efter uppgjord slutlig utredning utaf afl. Herr Banko-Kommissarien J. F. Ihlströms gäldbundna Bo, utbetalas till Boets Borgenärer den belöpande Dividenden på Hrr J. C. Pauli & Komp. Kontor vid Skeppsbron, alla Onsdags- och Lördagsförmiddagar under loppet af innevarande månad. Vid utdelningarnes uttagande böra de bevakade Originalförbindelserne till påteckning uppvisas. Stockholm den 1 Februari 1836.

Sysslomän.

= Genom vänlig öfverenskommelse, hafva undertecknade med denna dag upplöst det Handels-Bolag, vi under firma Rönnow & Sjöberg gemensamt, idkadt, och ansvarar jag Sjöberg för Bolagets ingångne förbindelser och skulder, samt uppbär och qvitterar dess fordringar. Stockh. d. 28 Jan. 1836.

Joh. Ol. Rönnow.

J. G. Sjöberg.

= Att undertecknad fortsätter den Kryddkramhandel som under firma Rönnow & Sjöberg förut idkats, får äran tillkännagifva. Stockholm den 29 Januari 1836.

J. G. Sjöberg.

= Att undertecknade denna dag ingått i Bolag om tillverkning af knifvar, under firma A. Ståhlberg & Son; det varder härmed enligt Författningarne tillkännagifvet. Eskilstuna den 2 Januari 1836.

And. Ståhlberg.

L. F. Ståhlberg.

= Att undertecknade ingått Handels-Bolag under firma J. F. Wigert & Komp.; varder härmed enligt Författningarne kungjordt. Norrköping den 2 Januari 1836.

P. W. Hammarsten.

J. F. Wigert.

= Att jag under denna dag antagit min Son Johan Carl Fredrik Bohnstedt, till Bolagsman uti den hittills af mig allena idkade Handelsrörelse, och att denna sålunda af oss gemensamt under oförändrad firma af Carl Fredrik Bohnstedt Junior fortsättes, får jag härmed, Författningarne likmätigt tillkännagifva. Stockholm den 1 Januari 1836.

Carl Fr. Bohnstedt.

I följd af förestående, undertecknar jag mig uti enskilte till det min käre Fader ingångne Bolag icke hörande angelägenheter, hädanefter J. C. Fred. Bohnstedt, i stället för den af mig hittills begagnande handteckning af C. Fred. Bohnstedt, hvilket likaledes enligt Författningarne tillkännagifves. Stockholm den 1 Januari 1836.

J. C. Fred. Bohnstedt.

AUKTIONER.

= Genom Auktion, som Lördagen den 6 nästinstundande Februari, kl. 12 på dagen, anställes inför Kongl. Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar i Riket, kommer för härvarande Södra Korrektions-Inrättnings behof, att af den minstbjudande upphandlas 1000 alnar grått Vadmal samt 900 alnar Foderväf; börandes dessa väfnader omkostnadsfritt för Kongl. Maj:t och Kronan vid Inrättningen vara lefvererade inom nästkommande Februari månads utgång. För öfrigt meddelas till hugade Spekulanters kännedom, att förseglade anbud, hvilka böra skrifvas särskildt för hvarje väfnadsslag, kunna inlemnas till kl. 12, dagen näst före Auktionen, hvarefter de vid Auktionstillfället i Spekulanternes närvaro öppnas, för att med de mundtliga buden jemföras, att Kongl Styrelsen förbehåller sig rättigheten att pröfva de skeende anbudens antaglighet, samt ändtligen att vid leveransernes fullgörande, kommer att tillämpas Kongl. Auktions- och Besigtnings-Reglementerne för Landt- och Sjöförsvaret af den 20 Dec. 1825; börande inroparen derjemte, för leveransens verkställande ställa till vederhäftigheten pröfvad och godkänd borgen. Närmare upplysningar kunna erhållas uti Kongl. Styrelsens Kammar-Kontor. Stockholm den 9 Jn. 1836.

= Under instundande Fastingsmarknad i Christinehamn kommer att å offentlig Auklion, till den mestbjudande försäljas, på tid och ställe, som genom anslag närmare skall tillkännagifvas, halfva Gåsbornshyttan med derunder lydande Landtegendomar, belägne i Gåsborns Socken af Filipstads Bergslag. Närmare underrättelser om Egendomen och försäljningsvilkoren erhållas af Bergmästaren Fr. von Schéele, hvars address är: Filipstad.

= Till godtgörande af domfäst skuld, försäljes å exekutiv Auktion, som förrättas å Stockolms Läns Lands-Kansli, Onsdagen den 2 instundande Mars, kl. 12 på dagen, Hemmanet Mohr 3/4:dels mantal Frälse, beläget i Wermdö Socken och Skeppslag; hvarförutan, och derest genom köpeskillingen för nämde Faslighet, full tillgång icke vinnes, den Gäldenären tillhörande Sågqvarn, deraf andra häften innehafves af ägaren till Breviks Säteri, kommer att vid samma tillfälle till försäljning utbjudas. Hemmanet jemte Sågqvarn äro värderade till 4,520 Rdr B:ko; och kan, om beskaffenheten deraf närmare underrättelse inhemtas af det å Lands-Kansliet förvarade Värderings-Instrument. Med tillträdet förfares efter Lag, och af den blifvande köpeskillingen, bör en tredjedel genast erläggas, och återstoden hvarföre vederhäftig borgen skall ställas, betalas inom en månad, jemte 6 procents ränta ifrån Auktionsdagen, såvida annan öfverenskommelse med vederbörande Fordringsägare icke kan träffas. Hvilket till okände inteckningshafvares underrättelse härigenom kungöres.

= Enligt fattadt beslut kommer det af 1 Öresland 4 1/2 penningelands skatt bestående hemman Sub N:o 1, i Stråtjära, Skogs Socken och Södra Helsinglands Fögderi, att, för aflidne Bonden Pehr Michaelssons Konkursmassas räkning, försäljas på offentlig Auktion, som hålles å Gästgifvaregården i berörde Stråtjära by, Måndagen den 14 nästkommande Mars, kl. 12 på dagen; hvilket, till Inteckningshafvares och hugade köpares underrättelse, härmed kungöres.

Gode Män.

= Genom öppen och frivillig Auktion, som Onsdagen den 17 instundande Februari, kl. 11 f. m., hålles å Veterinär-Inrättningens lokal vid Carlstad, kommer Egendomen Bäck, 2 mantal frälse, i Carlstads Län, Näs Härad och By Socken, att till den högstbjudande försäljas. Egendomen, som har 4 Dagsverkstorp och en utmärkt bördig jordmån, men knapp skogstillgäng, äger en ypperlig belägenhet vid Byelfven och stora segelleden, med en Lastageplats och Faktori som lemnat betydlig årlig inkomst. Mangården med 2 våningars Corps de Logis under Schiffertak, ligger helt nära Kyrkan och en fjerdingsväg från stora landsvägen emellan Carlstad och Åmål. På denna Egendom födes för närvarande 5 Hästar, 8 Oxar, 45 Kor och Ungboskap samt ett mindre antal Får. Af utsädet 13 à 15 tunnor Hvete och Råg samt 80 tunnor Vårsäd, beräknas afkastningen i medelmåttiga år, till 16 tunnor Hvete, 80 tunnor Råg, 50 tunnor Ärter och Korn, samt 350 tunnor Hafre. Ett Bankolån af omkring 2600 R:dr mot 4 proc. samt ett Kassalån af 2250 R:dr emot 6 proc. få i Egendomen innestå och resten af köpeskillingen liqvideras: 1:o med intecknad Revers å 5000 Rdr, hvilka emot 5 proc:ts ränta få innestå i 3 år och sedermera betalas efter ett års förutgången uppsägning, 2:o med köparens Revers å 3000 R:dr, försedd med antaglig borgen, att med 6 procents årlig ränta betalas efter ett års förutgången uppsägning, samt 3:o med kontant erläggande af återstoden innan tillträdet af Egendomen, som sker den 25 Mars detta år. Om vilkoren i öfrigt och Egendomens närmare beskaffenhet lemnas underättelse af Kammar-Rätts-Rådet C. C. Munthe i Stockholm och af Kamereraren C. G. Nyström i Carlstad.

= Då icke anbud vid andra Auktionstillfället den 12:te dennes blef gjordt å Stenfors enramiga finbladiga Sågverk med derunder lydande Skogar och 1/16:dels mantals Skatt, i Byn Ånabet i Nysätra Socken, så kommer ny Auktion att hållas den 24 inst. Februari, kl. 12 på dagen, vid nämnde Sågverk, och kommer äfven det Timmerförlag som finnes ditfördt och på landbackarne att under samma klubbslag medfölja, Ånabet den 15 Januari 1836.

Sysslomän i vice Klockaren

J. Dalqvists Konkurs.

BOUPPTECKNINGAR.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter aflidne Enkefru Kapitenskan Brita Christina von Böningk, född Bergengren, anmodas de, som hafva fordringar eller skulder i Sterbhuset, sådant inom nästa Februari månads utgång, hos undertecknad anmäla. Götheborg och nya Varfvet den 29 Jan. 1836.

C. H. Beijer,

t. f. Kassör vid Kongl. Maj:ts Flotta.

= Till rättelse vid förestående Bouppteckning efter afl. Banko-Kommissarien Gustaf Erland Huldt, anmodas Fordringsägare att sig i Sterbhuset skriftligen anmäla inom medlet af Febr. månad.

BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.

= Hrr Borgenärer uti Friherre E. Bror B. Cederströms Konkurs, behagade sammanträda å Källaren Gamla Södermalm, Onsdagen den 10 dennes, kl. 5 e. m., för att välja Sysslomän uti Konkursen.

C. J. J. Åström.

= Fabrikören C. G. Schagerströms Hrr Borgenärer, behagade sammanträda på Societeten härstädes, Fredagen den 13 instundande Febr., kl. 10 f. m., till öfverläggning i åtskilliga Massan rörande ärenden. Norrköping den 29 Jan. 1836.

Gode Män.

= Samtlige Fordringsägare uti Tobaks-Fabrikören J. Frisks Konkurs, behagade sammanträda på Massans Kontor, Onsdagen den 9 instundande Mars, kl. 9 f. m., för att välja Sysslomän, granska Duplett-Akten och besluta i andra Massan rörande ämnen. Om Konkurs-Lagens föreskrift för de uteblifvande erinras. Hudiksvall den 18 Jan. 1836.

P. O. Norin.

P. E. Wallström.

= Hrr Borgenärer i Sejlaremästaren J. E. Ekströms Konkurs, behagade enhälligt sammanträda å Stads-Källaren härstädes, Lördagen den 20 dennes, kl. 3 e. m., för att : 1) taga del af Duplett-Akten, 2) besluta om försäljningen af Fastigheten, 3) rörande indrifvandet af Massans fordringar, 4) bestämma arfvode för Sysslomännen, jemte flere Massan rörande angelägenheter. Om Konkurs-Lagens föreskrift erinras de frånvarande. Södertelje den 1 Febr. 1836. Sysslomän.

= Hr Kansli-Rådet G. von Schantz's samtlige Borgenärer, behagade Onsdagen den 10 Februari, kl. 12 f. m., uti Börs-Kafferummen sammanträda, för att öfverlägga om åtskilliga Massans angelägenheter, i följd af nu utfallen Konkursdom.

= Hrr Kreditorer uti Färgeri-Arrendatoren Isak Thunbergs Konkurs, behagade sammanträda, Fredagen den 26 Februari, hos undertecknad för att besluta om flere Massan rörande angelägenheter. Konkurs-Lagens föreskrift erinras. Eskilstuna den 30 Jan. 1836.

Ab. Mag. Bolin,

Syssloman.

= Hrr Kreditorer uti Skomakaren Carl Fredr. Lundbergs Konkurs, behagade till öfverläggande och beslutande om åtskillige Massans angelägenheter, allmänt sammanträda Fredagen den 12 innevarande månad, kl. 4 e. m., hos undertecknad, boende i Huset N:o 10 vid stora Kyrkobrinken, tvenne trappor upp. Stockholm den 3 Febr. 1836.

Jac. Wilh. Langelius.

= Bruks-Patronen Carl Sandelins samtelige Kreditorer kallas till sammanträde, å ene Sysslomannens, Vågmästaren C. J. Anderssons Kontor, Onsdagen den 23 nässkom. Mars, kl. 10 f. m., för att öfverlägga och besluta om vilkoren för försäljning af Massans Fastigheter vid derå under Fastings marknad utlyste Auktion, med hvad mera som kan röra Massans angelägenheter; och erinras om Konkurs-Lagens föreskrift för de frånvararande. Christinehamn den 30 Jan. 1836.

Sysslomän.

= Borgenärerne i Handlanderne A. Hedlunds från Ringestena och Hans Jacobssons från, Ebbarp Konkurser, behagade sammanträda på Svenljunga Gästgifvaregård, Måndagen den 8 nästkom. Februari, kl. 10 f. m., för att om åtskilliga Massornes angelägenheter öfverlägga och besluta. De frånvarande få, enligt Konkurs-Lagen, åtnöjas med de närvarandes beslut. Ullasjö den 7 Jan. 1836.

Kuratorer.

= Oaktadt Kongl. Svea Hof-Rätts Dom ännu ej är fallen i Hof-Kamereraren J. M. Fridstedts Konkurs, och ovist är om den kan komma att falla innan nästa Vårfrudag, då nuvarande Arrendatorn är skyldig afträda Massans tillhörande Egendomar, så nödgas jag sammankalla bemälte Hof-Kamererares Kreditorer att sammanträda i Fabrikör E. C. Montans Hus i Carlstad, den 10 nästkom. Febr. 1836, kl. 4 e. m., för att öfverlägga om Egendomarnes försäljning eller ytterligare utarrendering. Om Konkurs-Lagens föreskrift erinras. Lindfors den 5 Jan. 1836.

E. Geijer B:s.

Kurator.

Annonser.

DIVERSE.

= En Assurans-Police af den 7 Januari 1833, stor 1350 R:dr B:ko, uttagen af Herrar Lowén & Komp., uti härvarande Sjö-Assurans-Kompani, för försäkrade varor med Jakten Paddock, Skepparen P. Pettersson, bestämd från Götheborg till Randers, har af mig för ägaren Handlanden P. Borgströms räkning blifvit aflemnad till Dispaschören Herr Cassel i lifstiden, i afsende på uppsättande af Dispaschen, och sedermera presenterad inför Vällofl. Kämners-Rätten härstädes; men, sedan af oförklarliga orsaker nämde Police nu mera ej kan tillrättafås, så varder densamma såsom redan hos Sjö-Assurans-Kompaniet till inlösen förbjuden, härigenom till all kraft och verkan dödad, i annor hand, än Herr P. Borgströms, eller den på hvilken han tilläfventyrs skulle vilja öfverlåta sin rätt, hvarjemte omförmälde Police efterlyses, med tillkännagifvande, att den som Policen framskaffar och till mig aflemnar, erhåller skälig vedergällning. Stockholm den 20 Januari 1836.

F. L. Rosenqvist af Åkershult.

= Ibland det med Skonerten Anna Catharina, i November månad detta år hit öfverförde styckegods, är upphemtadt ett paket gröna Klippingshandskar med påskrifven adress (Herr Westerberg, Sundsvall) som egaren dertill kan igenfå, då anmälan derom göres hos undertecknad. Sundsvall den 19 December 1835.

P. Wiklander.

Skeppare.

= Mit Beziehung amf die, den Stralsundischen Zeitungen ausführlich inserirten, Proclamen vom heutigen Tage, werden alle und jede, welche an die Verlassenschaft des, im vorigen Monat auf der fürstlichen Freiheit bei Franzburg verstorbenen, Herrn General-Majors und Ritters Karl Axel von Normann aus irgend einem Grunde Rechtens Forderungen und Ansprüche machen zu können dafür halten, hiemit geladen, solche in einem der folgenden Termine, als

den 21sten December dieses Jahres oder am 11ten oder auch am 30ten Januar künftigen Jahres, Morgens 10 Uhr,

vor dem Königl. Hofgericht rechtsbestandig anzumelden und nachzuweisen, bei Strafe der, am 19ten Februar künftigen Jahres, Morgens 10 Uhr, zu erkennenden Präclusion und gänzlicher Abweisung.

Datum Greifswald, den 19. November 1835.

Königl. Preuss. Hofgericht von Pommern und Rügen

v. Möller, Präses.

— Handels-Betjenten O. Nyberg, hvilken med afl. Snickare-Lärlingen Johan Selenius eller Lundin i hans lifstid haft affärer, anmodas, för en dem emellan oafslutad angelägenhet, uppgifva sin address till Notarien C. Holm, boende i Huset N:o 95 vid öfra Drottninggatan.

= Som, uti den af afl. Enke-Fru Christina Pauli, född Suck, i lifstiden stiftade, och under förvaltning af Direktionen öfver Norra Frivilliga Arbetshuset stående Pensions-Inrättning, följande Pensions-rum komma att till- och återbesättas, nemligen: Ett för Enkor antingen efter Lärare och Informatorer vid Tyska Kyrkan eller Skolan härstädes, eller efter här eller i Landsorterne aflidne Prestmän; Sju för här boende Enkor efter Gross- och Kramhandlare härstädes, samt Tvenne för öfrige Borgerskapets äfven här vistande Enkor; så äga sådana Enkor som uppnått 38 års ålder, och kunna styrka sig hafva, genom hvarjehanda olyckshändelser, utan att sjelfva dertill bidragit, råkat i fattigdom, samt gjort sig kände för ett gudligt och beskedligt lefverne, att, till erhållande af förberörde Pensioner, hvilka för hvarje Enka äro bestämda till 33 R:dr 16 sk. B:ko om året, och få beräknas från och med den 1 nästkommande Mars, sina till Direktionen öfver Norra Arbetshuset ställda och med behöriga bevis befogade ansöknimgar till Sysslomannen vid samma Arbetshus, före utgången af nästa Februari månad, ingifva.

I öfrigt tillkännagifves, att Slägtingar till Enkefru Pauli äro, utan afseende på stånd och vistelseort, till Pension framför andra berättigade, samt att de Enkor, osm under förlidet år, till då ledige Pensions-rum, ingifvit ansökningar, hvilka ej blifvit bifallna, böra, i händelse deras ansökningar skola komma under ytterligare pröfning, aflemna, inom förutnämnde tid, nytt bevis öfver deras närvarande ställning och belägenhet. Stockholm den 5 Januari 1836.

Direktionen.

= Uti Ytter-Enhörna Kyrka äro flera Grafvar, hvilkas ägare äro okände. En af dessa grafvar är alldeles förfallen, betäckningen med kyrkogolfvet är nedfallen i grafven; hon måste derföre nödvändigt repareras eller igenfyllas. Det sednare är beslutadt och skall ske nästa sommar, så framt icke ägaren dessförinnan gifver sig tillkänna och iståndsätter grafven. Man har någon anledning tro, att denna Graf tillhört Adliga Familjen von Furman, som varit ägare af Horns Säteri i O. Enhörna Socken. Om någon eller några i denna familj ännu är öfrig, och förmena sig hafva rätt till denna graf, anmanas de härmed att bevisa sin ägande rätt, och iståndsätta grafven, i annat fall varder hon igenfylld. Detta är förut kungjordt, men kungöres härmed till yttermera visso första gången. Södertelje och Enhörna den 9 Januari 1836.

Eric Nylund.

P. L.

= Som Skuldsedeln, af Anders Englund och Johan Carlsson i Englarp, utgifven den 15 September 1827 till Hans Jacobsson i Ebbarp och Lars Jacobsson i Moga, eller dess rätts innehafvare, för summan 4488 R:dr 18 sk. R:gs, hvaraf jag varit innehafvare, lärer blifvit förlagd eller förkommit; så varder densamma för dess återstående belopp, efter åtskilliga afbetalningar, enligt Konungens Befallningshafvandes i Elfsborgs Län utslag af den 30 Juli 1830 och bemälte fordringsägares derföre till exekutor utgifne qvitto af den 25 Augusti 1831, härmedelst dödad uti hvilken annor mans hand den finnas kan. Hallarp den 4 Januari 1836.

And. Hellberg.

— Med 1836 års början förändras undertecknads postgång, som derefter blifver på Eksjö och Bruzaholm.

C. M. A. Sjögren.

Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)

Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-04

SVERIGES STATS-TIDNING, eller POST- och INRIKES TIDNINGAR.