Wikisource

Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-05

←  N:o 28. Torsdag 4 februari 1836
Post- och Inrikes Tidningar
N:o 29. Fredag 5 februari 1836
 N:o 30. Lördag 6 februari 1836  →
Index.


[ 1 ]

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 29. Fredagen den 5 Februari 1836.


Meteor. Obs. Den 4 Febr. kl. 2 e. m. Barom. 25,88, 1/4 gr. blidt, N. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,95, 1/2 gr. kallt, S. mulet. — Den 5 Febr. kl 6 f. m. Barom. 25,90, 1 1/4 gr. kallt, mulet.

Officiella Afdelningen.

Kongl. Maj:t har, medelst Nådiga Fullmakter af den 23 nästlidne Januari, utnämt och befordrat, vid Lifgardet till Häst: till Auditör i Regementet, vice Auditören Robert Theophron Cederschiöld; vid första Lif-Grenadier-Regementet: till Major i Armén, Kapitenen Otto Henrik Nordenskjöld; vid andra Lif-Grenadier-Regementet: till andre Löjtnant, Under-Löjtnanten Claes Meurling; och till Under-Löjtnant, utexaminerade Kadett-Korporalen Johan Fredrik Nordenankar; vid Westerbottens Fältjägare-Regemente: till UnderLöjtnant, Fourieren Viktor Alexis af Donner; vid Södra Skånska Infanteri-Regementet: till Löjtnant, Under-Löjtnanten August Silfverskjöld; vid Gottlands National-Beväring: till Under-Löjtnanter, Styckjunkaren Carl Folke Rosén och Förste Konstapeln Carl Adolf Klingspor; uti Armén: till Löjtnant, Ordonnans-Officeraren hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, Under-Löjtnanten Grefve Erik Carl Piper; samt uti Kongl. Maj:ts Flotta: till Sekund-Löjtnanter, utexaminerade Kadett-Korporalerne Fredrik Wilhelm Erik Carl Leijonanckar, Axel Reinhold Leuhusen och William Heijkensköld.

= Samma dag har Kongl. Maj:t, uppå derom gjord underdånig anhållan, i Nåder entledigat Öfversten och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Axel Cronstedt, från Chefskapet för Norra Lotsdistriktet, med bibehållande, på Lots-Indragnings-Staten, af nu såsom Distriktschef innehafvande löneförmåner; äfvensom Kongl. Maj:t, medelst öppna Bref, beviljat Nådiga afsked åt följande: nemligen åt Majoren i Dahl-Regementet och Riddaren af Kongl Svärds-Orden, Carl Johan Fahnehjelm, med pension; åt Kapitenen vid Skaraborgs Regemente, Fredrik Wilhelm Andersson, med pension; samt åt Ordonnans-Officeraren hos H. M. Konungen, Löjtnanten vid Skånska Dragon-Regementet, Friherre Hans Ramel, afsked från berörde Löjtnantsbeställning, med tillstånd att såsom Löjtnant i Armén qvarstå.

= Kongl. Maj:t har, genom öppen fullmakt af den 1 i denna månad, till Rådman uti Litterära Klassen af Stockholms Stads Magistrat, i Nåder utnämt och förordnat Primarie-Kämnären vid Stockholms Norra förstads Östra Kämnärs-Rätt, Auditören Carl Fredrik Gauffin.

= Kongl. Maj:t har, under den 30 sistlidne Januari, i Nåder utnämt och förordnat Kollega vid högre Lärdomsskolan i Malmö, Georg Fredrik Hollenius, att vara Kyrkoherde uti Qverrestads och Smedstorps församlingars Regala Pastorat af Lunds Stift.

Kongl. Maj:t, som funnit en förnyad, efter närvarande tid och omständigheter lämpad författning om Militiæ-boställens häfd, underhåll, åbyggnad, m. m. vara af behofvet påkallad, har under den 23 i nästlidne månad, med upphäfvande till all kraft och verkan af alla äldre stadganden i detta ämne, i Nåder fastställt en ny Militiæ-boställs-ordning, hvilken kommer att på vanligt sätt genom trycket till efterrättelse utfärdas.

= Till inhemtande af nödig undervisning i Militär-gymnastik och bajonett-fäktning, har hittills ur åtskilliga Infanteri-Regementer och Korpser en Officer tid efter annan varit beordrad till gymnastiska Central-Institulet i Stockholm, för att sedermera, efter genomgången kurs i ofvannämde afseende, användas såsom Instruktör vid Regementet eller Korpsen; men som Militär-gymnastik funnits lika nödvändig för bildandet af Kavallerister, som Infanterister, har Kongl. Maj:t i Nåder tillåtit, att början jemväl finge göras med en Officers kommenderande ur Kavalleri-Regemente, till genomgående af en kurs i sådan gymnastik och i all slags fäktning, som för en kavallerist kan ifrågakomma, med synnerligen fästadt afseende å enskilt strid mot en med gevär beväpnad och i bajonett-fäktning öfvad infanterist.

AF KONGL. MAJ:T I NÅDER AFGJORDA
ENSKILTA MÅL:

Uppå Ecklesiastik-Expeditionens föredragning:

Underdåniga ansökningar. a) Bifallna: Om dubbel tjenstårsberäkning för Magister J. Mathesius, såsom Lärare vid Skara Gymnasium och Skola; Om hushyresmedel för Rektorn vid Westerås högre Lärdoms-Skola, L. E. Boberg. b) Afslagen: Om befrielse från Pastoral-Examen, på grund af undergången Theologiæ-Licentiat-Examen vid utländskt Universitet, för Magister O. Strandberg.

Underdåniga Besvär: a) Afslagna: angående Organist- och Klockarevalet i Tveta församling; angående Pastoraliers utgörande för Öringe Tullmjöl-Qvarn till Kyrkoherden i Ekeby Pastorat; angående Torpares dagsverksskyldighet till Kyrkoherden i Åhrstads Pastorat; angående Komministersvalet i Skölfveneds Församling, b) Hufvudsakligen afslagna: P. D. Ekbaums, J. A. Ekstedts m. fl. särskilda besvär, i fråga om Profpredikanters kallande till Sala Pastorat.

Stadfästade öfverenskommelser om Presträttigheters utgörande: till Kyrkoherden i Mariæstads Pastorat, för en tid af 50 år; till Kyrkoherden i Lyrestads Pastorat af Skara Stift, för 25 år. Framställning om Presträttigheters utgörande i Näshults Pastorat af Wexiö Stift förfallen.

Icke-Officiella Afdelningen.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Upsala den 2 Februari. Vi äro nu i tillfälle att meddela våra läsare en resumé af den inför Upsala Landthushållnings-Sällskap sist upplästa Års-berättelse:

Väderlekens hufvudkarakter under förledne sommar var medelmåttig värma med torka, dock afbruten af flere frostnätter i Juni, Juli och i synnerhet i Augusti. Vårsåningen verkställdes emellan 12:te och 26:te April, Skörden under gynnsam väderlek i Augusti. Hvetet var frodigt och godt: dess afkastning 8—9 kornet, Rågens och Kornets äring omkring 7:de kornet; det senare något skadadt af frosten, dock ännu mera Blandkornet och Hafran. Potäternas afkastning kan ej beräknas högre än till 5:te kornet. Hö-afkomsten svag, ungefär hälften af densamma år 1834. Den svaga höstsädes-brodden föranledde allmänt bekymmer, men uppfriskades betydligt genom regn i Oktober.

Sädesprisen i RGS:
i Jan. — Hvete 18 à 20+1⁄2. Råg 12 à 13+1⁄2. Korn 10 à 11.
April. — » 19 à 20. » 13 — » 10+1⁄2 à 12.
Juli. — » 20 à 22. » 16 à 18. » 13 à 14
Decemb. — » 12 à 13+1⁄2. » 10 à 10+1⁄2 » 8 à 8+1⁄2.

Trädplanteringarne. i Länet hafva under året betydligen tilltagit. 2:ne Medaljer äro utdelade för Trädplantering, en för skicklighet i byggande af Tröskverk. Flere penninge-belöningar har Sällskapet dessutom utgifvit för trädplantering,[1] för odlingsflit och slöjdskicklighet. Särskildt hafva 4 personer blifvit belönade för 3:årig vård om fruktträn, dem förärade af Sällskapet. — För omsorgsfull skötsel af Boskap blefvo 8 premier under året utdelade, deribland 3 af Ordföranden bekostade; allt i olika trakter af Länet och för särskilta arter af kreatur.[2]

Angelägenheten af Sädes tork-riors begagnande har Sällskapet insett och behjertat. Dess Ordförande har, å sin egendom Taxnäs, låtit uppföra en sådan Torkria efter den godkända Finnska methoden. Ritning och en upplysande beskrifning derom äro i Sällskapets Handlingar intagne samt en mängd Exemplar på Herr Ordförandens bekostnad utdelade. Nitälskande för detta vigtiga ämne har han dessutom utfäst af egna Medel 12 särskilda premier, hvardera om 10 Dukater, för sjelfägande hemmansbrukare af Upsala Läns Allmoge, som före den 1 Augusti 1837 uppfört och begagna sådana torknings-hus. Ostridiga fördelar af dessa Rior äro:

1:o Att jordbrukaren är oberoende af bergningsvädret. 2:o Att säden tidigare kan skördas, hvarigenom förspillning förekommes. 3:o Tröskningen går lätt, fort och med obetydlig arbetskraft. 4:o Säden kan magasineras och följaktligen bli handelsvara. 5:o Spanmåleus förvarings-rum kunna vara betydligt smärre. 6:o Dess skyffling är öfverflödig, och förlusten dervid undvikes. 7:o Riad säd är mera tjenlig för utsäde och mindre utsatt för mask. 8:o Nuvarande Logar, Kjölnor och badstugor blifva öfverflödiga. 9:o De 4 lösa kapparne på Tunnan kunna afdragas i all spanmåls-lefverering.[3]

På flere särskilta ställen i Länet hafva tjenlige mindre Tröskverk blifvit uppbyggde, somligstädes förenade med qvarnverk, hvarigenom man vunnit ytterligare besparing af dagsverken.

Genom Grosshandlanden Rosenblads benägna medverkan hafva goda Humle-rötter från Braunschweig erhållits och odlingen deraf har på åtskillige ställen blifvit börjad. Samme Hr Rosenblad har äfven förärat Sällskapet 44 särskilda nya Potatessorter. Af sällsyntare sädes- och växtarter, såsom Bo- och Borrhvete, Fransk Råg, Papaver Album och Hvitbetor, har den påbörjade odlingen blifvit fortsatt.

Sällskapet hade anmodat Professorne Walmstedt och Rudberg att vetenskapligen upplysa, huruvida i orten så kallade Artesiska Brunnar kunna inrättas. I det af desse vetenskapsmän afgifna, nu upplästa utlåtande afstyrkes helt och hållet allt försök i denna väg, emedan jordlagrens beskaffenhet står emot framgången af sådane gräfningar.

Sällskapet har ombesörjt, att 100 Exemplar af Sällskapets för nyttiga kunskaper skrifter blifvit inom Socknarne spridda.

Nyodlingar af 442 Tld 27 kpl hafva skett, mestadels ämnade att igenläggas till Ängsmark. 8 Hemmans-delar hafva genom laga skifte utbrutits ur Byalag, och Kongl. Maj:t har anslagit för Länet 850 R:dr Banko i utflyttnings-hjelp.

Enköpings Å är nu så uppmuddrad, att den är segelbar i det närmaste intill Staden; och upprensningen af Upsala Å fortgår enligt kontrakt med Kaptenen Cronstrand, så att arbetet under instundande sommar kan vara fullbordadt, till prydnad och nytta för staden.

Sexton Vargar, 13 Vargloar och 241 Räfvar hafva under förledne år blifvit dödade. — Hästafveln har förbättrats genom 68 föl, fallne efter Esqvadr. Hingstar. Schäferierne vid Hallqved och Frötuna hafva med omsorg vårdats och exemplet af förbättrad fårafvel börjat finna efterföljd.

Länets Folkmängd utgjorde år 1830, 81,742 personer
och vid slutet af år 1834, 84,635 dito
då den således vunnit en tillväxt af 2893 personer.

Ibland vigtiga ämnen, som å sammankomsten förekommo, var förslaget rörande allmännare Brandstodsföreningar, så väl för Fastigheter, som för Lösören. — Något beslut deruti blef ännu icke fattadt.

(Ups. Corr.)

Gefle. Länets Kongl. Hushålls-Sällskap hade sistl. Fredag, d. 29 Jan., allmän sammankomst. Om Sällskapets egna åtgärder under det förflutna året och Länets ekonomiska tillstånd, framlades en utförlig berättelse. Deraf inhemtades bland annat: att, på af Sällskapet framställd proposition, i de flesta af Länets församlingar, smärre associationer under namn af Hushållnings-Kommittéer bildat sig, hvilka, såsom Filialföreningar, stående under Hushållnings-Sällskapets ledning, skola understödja det i sin verksamhet för det hela; — att Sällskapet haft nöjet belöna och till belöning hos Kongl. Patriotiska Sällskapet rekommendera 3:ne personer, Torparen And. Ersson Bergström i Loos, Färila Socken, Bönderna Anders Olsson i Wåga, Jerfsö Socken och Lars Larsson i Djupa, Segersta Socken, den förstnämde med en större förgyld Silfverbägare, för utmärkt odlingsflit, de 2:ne senare med en förgylld Silfver-Medalj, som Patriotiska Sällskapet beviljat, att i grönt och gult band bäras, åt den ene för särdeles skicklighet i mekaniska inrättningars uppfinnande och utförande, åt den andre för en större brobyggnad öfver Ljusne elf; — att Linkulturen, som i Helsingland länge drifvits i stor skala, nu äfven i Gestrikland utvidgat sig och lemnat lyckliga resultater; — att odlingen af artificiela foder-vexter mer och mer sprider sig och vinner förtroende m. m. — Åtskilliga memorialer i flere vigtiga ämnen hade äfven inkommit, af hvilka 2:ne i synnerhet fästat uppmärksamheten; det ena om ändamålsenliga medel till Boskapsskötselns förbättrande; det andra om utvägar att skyndsamt bereda tjenliga binäringar åt de nybyggare och torpare, som till betydligt antal nedsatt sig på de afvittrade vidsträckta skogarne i Helsingland. Begge dessa ämnen, såsom ganska maktpåliggande, omfattade Sällskapet med mycken värma och anslog, i mon af sina inskränkta tillgångar, medel, hvilka, ställda under Förvaltnings-Utskottets disposition, skulle till dessa ändamål användas. — Efter slutad sammankomst behagade Kongl. Sällskapels Ordförande, Landshöfdingen m. m. Hr Grefve Sparre invitera Sällskapets alla närvarande Ledamöter till middagen; hvarunder flere skålar proponerades, men främst för Hans Maj:t Konungen, såsom Landthushållningens högste beskyddare. (G. L. T.)

Calmar. CARLS-dagen hade Länets Kongl. Hushålls-Sällskap sin årssammankomst uti Residenshuset, hvarefter bemälte Sällskaps Ledamöter, tillika med ett stort antal af stadens och ortens Herrskaper, voro inbjudne till middag af Hr Landshöfdingen. På aftonen var Bal anställd å Societetshuset, hvilken, oaktadt den ruskiga väderleken och det svåra väglaget, var talrikt besökt. (C. S. T.)

Ystad den 30 Jan. Hans Maj:t Konungens höga födelsedag firades här med vanlig högtidlighet. Knuts-Gillet, som med denna för Skandinaviens folk allmänna glädjefest förenat sin enskilta årliga högtidsdag, hade föranstaltat en bal, som bivistades af en talrik samling af stadens och landets innevånare. Sammankomsten öppnades af Gillets Ålderman, Kommerse-Rådet Lundgren, med ett för tillfället lämpligt tal, deri han tolkade anledningen till dagens högtid; folksången afsjöngs och skålar druckos för Hans Maj:t [ 2 ]Konungen och det Kongl. Huset. Äfven hade verser blifvit författade och utdelte, som sedermera under måltiden, vid förnyad särskilt skål för den vördade Monarken, blefvo afsjungne.

Af det tal, hvarmed Knuts-Gillets Ålderman öppnade högtiden, meddelar Tidningen Skånska Mercurius ett utdrag, som bevittnar den sinnesstämning, hvilken förmäles "i motsats af de oblida omdömen en olycklig tillfällighet ådragit vårt Samhälle, likväl der utgöra allmänna tankesättet," men hvilket utdrag utrymmet icke tillåter att här återgifva.

HANDELS-UNDERRÄTTELSER.

Utdrag af en skrifvelse från Wales af den 22 Jan. Vid en uti detta Landtskap hållen sammankomst af samtlige härvarande Gruf-ägare, har öfverenskommelse blifvit träffad, att höja deras jernpris med 2 P. St. per ton, en förhöjning, som, i anseende till myckenheten af Landtskapets jerntillverkning, äfven bör inflyta på Svenska jernets pris i England. (Jemför artikeln: London den 15 Januari, uti Stats-Tidningen N:o 27 för den 3:dje dennes.)

UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

Den i dag på morgonen anlända utrikes post medförde tidningar från Hamburg till den 29 Jan., från Paris till den 23 och från London till den 26. Vi meddela derutur följande:

Frankrike.

Paris den 21 Jan. I Deputerade-Kammarens gårdags-sammanträde förelade Storsigillbevararen lagförslaget rörande Stats-Rådets reorganisation. Det är fördeladt i 3 titlar och 31 artiklar. Första titeln angår Stats-Rådets sammansättning; den andra de åligganden, som tillkomma dess Ledamöter; och den tredje det förfarande, som skall iakttagas så väl uti förvaltnings-ärender, som uti tvistefrågor. Efterföljande är första titelns väsendtliga innehåll: "Stats-Rådet består af de dirigerande Ministrarne, Stats-Råder, Maitres de Requête, Auditörer och en General-Sekreterare, med rang af Maitre de Requête. Stats-Rådets President är Storsigillbevararen, eller någon annan Minister, som af Konungen utses. Stats-Rådets medlemmar äro antingen i ordinär eller extraordinär tjenstgöring. Den ordinära tjenstgöringen bestrides af 25 Stats-Råder och 25 Maitres de Requête; den extra-ordinära bestrides: 1) af de Stats-Råder och Maitres de Requête, som träda utur den ordinära tjenstgöringen, för att öfvertaga något annat publikt embele, eller 2) af sådane Statens tjenstemän, som, genom en Kongl. Förordning, kallas till Stats-Råder eller Maitres de Requête i extraordinär tjenstgöring. Innan medlemmarne af Stats-Rådet tillträda deras embete, äga de att aflägga den författnings-enliga eden, med tillägg: ""att städse iakttaga den djupaste tystnad rörande Stats-Rådets öfverläggningar."" Befattningen såsom Stats-Råd eller Maitre de Requête, i ordinarie tjenstgöring, är oförenlig med hvarje annat administratift eller juridiskt embete. För en Stats-Råd erfordras en ålder af minst 30 år; for en Maitre de Requête minst 25 år, och för en Auditör minst 21 år, samt Juris-Licenciat-graden. Stats-Råderna och Maitres de Requête i ordinär tjenstgöring, kunna endast afsättas genom en Kongl. Förordning lydande på hvarje särskilt namn."

Vid sammanträdets slut skulle öfverläggningarne rörande de särskilta artiklarna af lagförslaget om vicinal-vägarne begynnas; men, till följe af några anmärkningar af Inrikes Ministern, beslöts, att hela detta lagförslag, jemte de talrika dertill hörande amendementerne, ännu en gång skulle öfverlemnas till vederbörande kommité.

I dag är intet offentligt sammanträde. De Deputerade hafva församlat sig uti byråerna för granskningen af de till Kammaren öfverlemnade Finanslagarna. (Preuss. St. Zeit.)

Dito d. 22 Jan. Pärs-Domstolen har, uti sin sammankomst denna dag, afkunnat sin slutliga dom öfver de 19 närvarande anklagade af April-processens Parisar-kategori. Beaumont och Kersausie dömdes till deportation; Provost och Crevat, till 10 års; Sauliac till 5 års; Bastien, Roger, Varé och Cahuzac till 3 års; samt Delayen, Billon, Delacquis och Buzelin till 1 års fängelsestraff. Recurt, Montaxier, Mathon, Hubert de Guer och Cayet äro frikände. Domstolen trädde sedan i hemlig session för att fatta sitt beslut rörande de frånvarande.

Deputerade Kammaren har i dag icke haft något offentligt sammanträde; man är ännu sysselsatt uti byråerne, der man, i går, endast kom till ända med afräknings-lagen för 1833, och lagen rörande supplementar-krediterne för 1835. Valen till Kommittéerne för båda lagförslagerne, så vida de ännu äro kända, framställa en oafhängigare sammansättning än man skolat vänta af de så synnerligen Ministeriellt sinnade Kamrarne. De valda tillhöra mest Tiers-partiet, och, till en del, också den frisinnade Oppositionen. I dag företagas valen till Budgets-Kommissionen.

Konungen hade i går en konferens med Hr Humann, och presiderade derefter tvänne timmar i Minister-konseljen.

Legitimisterne hafva i går, Ludvig XVI:s dödsdag, låtit hålla en sorggudstjenst uti kyrkan St. Thomas d'Aquin. De legitimistiska morgonbladen, Quotidienne och France, utgifvas icke i dag, och Aftonbladet, la Gazette, syntes icke i går. (B. H.)

Dito den 23 Januari. Uti sitt sammanträde denna dag har Pärs-Domstolen till ändabragt den stora April-processen. I dag återstod ännu endast att fälla utslaget, in contumaciam, öfver de icke tillstädes varande af Pariser-kategorien; af dessa anklagade befunno sig 6, redan vid processens början, på flykten. De 24 öfrige hade, den 12 sistledne Juli, undkommit ur fängelset. Klockan 3 e. m. uppläste Presidenten utslaget; genom detsamma blifva, af de till nämde kategori hörande anklagade, två frikände; 9 (ibland dem Cavaignac, Berrier-Fontaine, Delante) dömde till deportation, och de öfrige till fängelsestraff från 15 till 10 och 5 år. Hela denna vidunderliga process har sysselsatt Pärs-kammaren från den 5 Maj förledet år till denna dag, med afbrott endast från den 17 Augusti till den 10 November, således tillsammans 6 månader. Vid processens öppnande deltogo 168 Pärer i förhandlingarne; i dag voro endast 102 närvarande. Herr de Semonville hade först dragit sig tillbaka från domstolens exceptionella procedurer; senare Hrr de Noailles och Molé. De öfrige 63 hade med mindre uppseende än dessa, genom enkla förklaranden till Protokollet, frisagt sig från det besvärliga domare-kallet. Tribunerne, som i början knappast kunde rymma det stora antalet af åhörare, voro redan, sedan flere månader, öfvergifna. I dag voro de alldeles toma. Allmänhetens intresse för denna process hade aftagit i samma mån, som den närmade sig till sitt slut; och debatterna inför domstolen voro också, i den senaste tiden, knappt värda att meddela. Med större intresse emotser man debatterna uti Fieschi-processen, hvilka, i dag 8 dagar till, skola taga sin början.

Deputerade-Kammaren är äfven i dag uti sina byråer sysselsatt med öfverläggningar rörande Finanslagarna.

Monitören för i dag kungör åtskilliga befordringar inom Marinen. En Konter-Amiral har blifvit Vice-Amiral, 3:ne Kaptener Konter-Amiraler, och dessutom en mängd Fregatt- och Korvett-Kaplener samt Löjtnanter erhållit högre grader.

Monitören innehåller äfvenledes en artikel med öfverskrift: Resultater af expeditionen till Mascara, hvars uppgifter berättas hufvudsakligen stödja sig på Marskalk Clauzels senaste (likväl odaterade) rapporter. (Artikeln skall i morgondagens blad meddelas.)

Baron Portal har blifvit utnämd till President, och Baron Mounier till Vice-President i Marin-Invalid-Kommissionen. (B. H.)

Spanien.

Tidningar från Madrid af den 14 Jan. meddela, att Drottningen, föregående dag, ankommit till staden, för att personligen emottaga det af en deputation från båda Cortes-Kamrarne öfverlemnade förtroendes-votum, hvartill sanktion af Hennes Maj:t genast meddelades. Uti Prokuradores-Kammaren fortgick diskussionen öfver de särskildta artiklarne af Vallagen med skyndsamhet, och till Ministrarnes tillfredsställelse. Den artikel, enligt hvilken en Deputerad skall komma på 50,000 invånare, hade blifvit antagen.

Underrättelsen om tilldragelserne i Barcelona hade icke haft något inflytande på Börsen, och fonderne voro framgent i stigande. Krigsministern återväntades dagligen från sin resa till de insurgerade provinserne. Depescher från General Cordova tillkännagåfvo, att Roncal, Alscoa och Salazar-dalarne underkastat sig. Generalen hade för afsigt att, så snarl den sista Portugisiska Afdelningen stött till honom, försöka en afgörande drabbning.

Enligt Sentinelle des Pyrenées stodo de begge fiendtliga härarne då gent emot hvarandra, i trakten af Vittoria. Christinos-Arméns styrka uppgafs vara 36,000 man. Enligt andra berättelser från Bayonne, af den 19, voro derstädes rykten i omlopp, rörande en blodig drabbning emellan Vittoria och Salvatierra, hvars resultat skulle varit Carlisternes flykt, och derefter upphäfvandet utaf blockaden af Guetaria. Andra uppgifter påstodo att Carlisterna ännu lågo framför detta fäste, och beredde sig att storma detsamma. Slottet Guebara, 3 mil från Vittoria, hade blifvit befästadt af Carlisterne, men var nu intaget af Christinos. Portugisiska brigaden i Zamora hade plötsligen erhållit befallning att, uti forcerade marscher, afgå till Galicien. I Burgos äro klostren tillslutna, och munkarne utkastade genom fönstren. General Espartero har blifvit afsatt, och Chapelgorri's hafva blifvit införlifvade med General Evans division.

Bref från Barcelona af den 15 Januari innehålla: "Mina har ännu icke lemnat vår stad. Kommunal-Rådet har, uti en adress, betygat honom sin tacksamhet för de senaste oroligheternas dämpande. Hit ankomma dagligen nya troppar. Sålunda inträffade, i dag, till hamnen härstädes, 900 rekryter från Alicante. Engelska skeppet Rodney har afseglat härifrån. General Alvarez har, med en flygande korps, uppbrutit till Vich. Belägringen af fästet Virgen fördröjes genom snö och elakt väder.

I afseende på den ofvan omnämda träffningen emellan Salvatierra och Vittoria, meddelar Monitören endast följande, som synes hafva inhemtats genom telegrafen. "En depesch från Bayonne omtalar en drabbning emellan Christinos och Carlisterna, som synes hafva utfallit till förmån för de förstnämnde. Men Carlisterne tillskrifva sig, enligt deras regel, segern, och deras bundsförvandter härstädes hafva redan afskickat en kurir till London, för att kungöra densamma. Vi vilja emellertid afvakta närmare underrättelser, hvilkas ankomst förmodligen skall tillintetgöra dessa rykten." (B. H.)

England.

London den 23 Januari. (Öfver Holland.) Med anledning af Herr Howells val till Mayor i Cambridge, det första af denna beskaffenhet sedan den nya Municipal-aktens införande, gafs i går derstädes en stor måltid, vid hvilken också Skattkammare-Kansleren, Hr Spring Rice höll ett tal, och utbredde sig vidlöftigt öfver Ministerens liberala grundsatser, som icke skulle vägra folket något, hvarå det billigtvis kunde göra anspråk, i det fulla förtroende, att folket icke heller skulle begära något mera, då det icke blott kände sina egna rättigheter, utan äfven visste att bära aktning för andras. Han prisade Municipal-reformen såsom den första frukten af Parlaments-reformen, och förutsade att densammas öfriga frukter skulle grundlägga en god förvaltning inom Kyrkan och Staten, men ingalunda leda till omstörtningar. Vidare förklarade han, att Ministrarne ståndaktigt skulle fortskrida med införandet af alla erforderliga förändringar.

Uti en församling af välmående invånare i Portsmouth, har man öfverenskommit att hos Konungen besvära sig öfver Kommunal-Rådets beslut, att icke föreslå andra än häftiga liberala till Domare-embeten. Deras petition, som hufvudsakligen har till föremål, att sådana beställningar, i ett jemlikt förhållande, må blifva anförtrodda åt personer af olika politiska åsigter, lärer förmodligen blifva öfverlemnad genom Hertigen af Wellington.

Också vid en offentlig måltid i Tuam, har O'Connell besvurit sina vänner, att använda alla krafter för att understödja den nuvarande Ministeren, emedan Irland skulle vara förloradt om det lyckades Tory's att återkomma till styrelsen. Uti Strathbally skulle en dylik måltid gifvas, hvarvid man befarade allvarsamma uppträden emellan de begge politiska partierne, och derföre anhållit om ditsändande af en stark militär-corps; man utspridde, till och med, att Orangisterne ernade anfalla Hr O'Connell till lifvet.

Lady Campbell har blifvit upphöjd till Baroness Strath-Edon, icke af Edendale. (Hamb. Corr. o. B. H.)

Dito den 26 Jan. Tacksägelse-Addressen kommer den 4 Febr. att föreslås i Öfverhuset af Hertigen af Leinster, understödd af Lord Burlington; uti Underhuset af Sir J. Wrottesley, understödd af Hr Parker.

Lord Brougham hade åter insjuknat.

I Manchester hade Huset Roston, till följe af förluster i New York, inställt sina betalningar, med ett passivum af 200,000 P. St.

Den förut omtalta måltiden uti Strathbally, i Irland, hade ägt rum; men de befarade oroligheterna synas hafva uteblifvit. (B. H.)

Ryssland.

St. Petersburg den 20 Jan. Hans Maj:t Kejsaren har, genom en den 26 Dec., såsom 10:de årsdagen af Dess Thronbestigelse, till Dirigerande Senaten aflåten Ukas, täckts gifva ett nytt nådebevis åt de år 1826 dömde Statsförbrytare, hvilkas öde redan blifvit mildradt genom Ukaserne af den 22 Aug. samma år och 8 Nov. 1832. 25 personer för hvilka, genom det sista förordnandet, 15-årigt Fästningsarbete varit faststäldt, skola der förblifva i 13 år. 18, som likaledes varit dömde till 10-årigt Fästningsarbete, skola redan nu derifrån befrias, och erhålla tillåtelse att nedsätta sig i Siberien. Statsförbrytaren Küchelbecker, som varit dömd till 15 års arbete å Fästning, erhåller äfvenledes, uppå Hans Kejserliga Höghet Storfursten Michaels förbön, tillåtelse att nu genast nedsätta sig i Siberien.

Verkeliga Stats-Rådet Grefve Alexander Armfelt har blifvit utnämd till Ministern Stats-Sekreterarens för Finska ärenderna medhjelpare. (B. H.)

NÅGRA SAMHÄLLS-FRÅGOR.

Utkast.

Tredje Artikeln.

Konunga-Styrelse efter Folkwilja.

Ofta hörer man det ganska riktiga påståendet yrkas, att Konungen, såsom varande till för Folkets skuld, bör styra efter Folkets vilja. Men i likhet med så många andra meningar, nöjer man sig med att upprepa och åter upprepa den nakna satsen, utan att bearbeta de tänkesätt, som gör satsen praktiskt utförbar. Hvad som förnuftigtvis med folkvilja kan menas – hvarigenom den uttrycker sig, – samt vilkoren för dess kraft, förtjenade dock att allvarligen behjertas.

Folkvilja! Hvilket omätligt ord! Hvilken annan än en inbilsk narr uttalar detta ord utan djup betänksamhet! — Hvar finnes den? Hvem uttrycker den? Representationen, som säges vara alldeles oduglig och onationelt sammansatt? En majoritet och en minoritet uttrycka ju följaktligen der lika mycket; och de som den ena Riksdagen hafva majoritet, ligga den andra i minoriteten? Embetsmännen — som sägas beroende och köpte i maktens intresse? Rådgifvarne — som sägas icke förstå sitt kall, och hvilka det heter att Nationen önskar bort? Är Dagaskrifvaren Folkviljans språkrör? Hvarmed bestyrker han denna kallelse? Är det genom råheten, okunnigheten, öfvermodet, bespottelsen, hånet, som den ädla Svenska Folkviljan uttrycker sig? — "Staten — det är Jag," sade en en gång en Envålds-Konung. "Nationens röst — det är vår" säga, med temligen mycket mindre skäl, de som i våra dagar, under bestridandet af Enväldet, låtit på sig inympa dess egenskaper — herrsklystnaden och öfverdådet.

Och huru oredig föreställning äger man icke om denna folkvilja? På målningen af den vilja, hvarefter man önskar att Regenten skall rätta sig, igenkänner man det ögonblickliga tycket, nycken, passionen, den förnuftlösa viljan, i frändskap med elementerna, stark, men blindt framrusande som de — icke den vilja, som genom tid, pröfning och besinning klarnat i förståndets ljus, således något, som borde heta folk-sinnet. Är det månne icke efter detta, d. v. s. efter det förnuftiga folkets vilja, som Monarken skall styra, i grundad förhoppning att hvad de förnuftiga vilja, skall en dag göra sig gällande som verklig folkvilja, åtminstone inför häfderna och efterverlden? Folket bör icke vilja, eller åtminstone icke tillkännagifva sig vilja annat än hvad som är förnuftigt; det upphäfver annars allt begrepp om [ 3 ]Samhälle. — Men då frågar man åter, hvar sitta de förnuftige? Att börja med, sitta de säkert icke der de bespottare sitta. Tonen, språket, handlingarna äro igenkännings-tecken, ehuru vi visserligen icke vilja neka, att de, som allt annat i verlden, kunna bedraga. Dock äro de anledningar, som ingifva förtroende eller misstroende. Den t. ex. som talar och skrifver som en tok, icke bör man väl tro honom representera förnuftet i nationen.

Och under förutsättning af att de förnuftige finnas, och låta höra af sig, i tal eller tryck — väl är dock om båda ske med mått — hvad är det som framförer deras röst till Thronen, och gifver kraft åt deras ord? Det är den aktning som man hos Folket vårdat för förnuftet, så att Folket erkänner de förnuftiges röst vara sin röst; ty derigenom ingifves Konungen aktning för folket, och härpå kan den endrägt byggas, som gör Folkvilja till Konungavilja — icke således det slags endrägt, som är mellan Herrskaren och tjenaren, icke heller den som är mellan fadren och barnen, emedan äfven denna bild, fordom vacker och sann, icke nu mera inträffar på förhållandet mellan Konung och Folk, — men den endrägt som är ädla vänner emellan, ty i dess spår går välsignelsen, i fall den önskas. Må man förlåta oss, om vi ännu lefva i den irringen, att sedan den blinda lydnadens tid är förbi, sedan hängifvenhetens tid är förbi, den af ädel högsint vänskap, Svenskt Majestät och Folk emellan, icke också måtte vara förbi, och tillhöra "Konunga-Sagans" område. Är också detta för mycket begärdt? Tror man att det allvarliga, icke ömsesidigt smickrande, icke ömsesidigt klandersjuka, icke sanningen undandöljande, icke missnöjet under hal tunga förborgande, till dess det i öppen harm utbryter, — det öppna, redliga, som i det lilla lifvet sammanhåller bandet förnuftiga vänner emellan, tror man, att det kan umbäras mellan de tvenne makter, som i det stora lifvet bilda Samhället — Styrelsemakten och Folkmakten?

Ty tvenne makter äro de. Styrelsemakten är icke hvad oförnuftet sträfvar att göra den till, och äfven kallar den en förvaltare åt husbonden: Folket. Denna liknelse är lika oriktig, som dess absolutistiska motstycke, att Styrelsen är husbonden och folket är godset. I stället för att söka liknelser, å det som är bekant, hvarföre icke framställa sjelfva saken?

Samhället består af flera större kretsar, omslutande andra allt mindre och mindre, ända ned till familjen, och slutligen till den minsta, den enskilta menniskan. Hvar och en af dessa kretsar äro sammanhållna af något som styrer, utan hvilket ingenting skulle blifva af, utan allt råka i villervalla. Allt efter dessa kretsars natur kunna de som styra vara en, eller två, eller flere. I familjen är det Husfadren och Husmodren, hvar och en på sitt område. Deras gemensamma vilja blir boets. Öfver alla står någonting osynligt och bindande, som har sitt enklaste och renaste uttryck i den enklaste kretsen, den enskiltes samvete. Der flere kretsar förenas, infinner sig naturligen ett stort gemensamt samvete, som erkännes som Lag. Men ondskan och oförnuftet äro lika gamla med menniskan, och likasom de hos den enskilte sträfva att undandraga sig samvetet, så sträfva de äfven, uppvuxne till flere individer, att undandraga sig samhällslagarnas välde. Med lagarna uppkommer derföre på samma gång behofvet af en makt som skyddar dem, skaffar dem aktning, och utförer deras bud. Denna makt är Regerings-makten i alla dess grenar. I Monarkiska Stater är Konungen spetsen af denna makt, eller den föreningspunkt, hvari man, för enhetens skuld låter all makt i samhället sammnnflyta, och hvilket äfven sinnbildligt uttryckes genom spiran. I fria monarkiska Stater, såsom vår, är denna makt bunden af lagar, i hvilkas stiftande folket gemensamt med Konungen deltager, och å hvilka lagar kontrollerna, dels materiella dels moraliska, ligga hos folket. Regeringsmakten är således ett skydd för allt det som i samhällets alla mindre kretsar styrer. Den är såsom allt styrande, obestridligen till för de styrdas d. v. s. för folkets skuld, eller tydligare, och mindre förvillande uttryckt, för samhällighetens skuld. Men, enligt Guds eviga ordning, består ett samhälle af tvenne delar Styrelse-makt och folk, hvilka kunna vara i strid med hvarandra, men omöjligen umbära hvarandra. Ett folk kan och får förändra sin Styrelse från Republik till Monarki, och tvertom, men får icke och kan icke vara utan Styrelse. Ett sådant folk kan icke finnas. Det skulle då återträda ur samhället i naturtillståndet, och vore icke längre den enhet som kallas folk, utan ett antal ätande varelser på tu ben. Folk med gammal samhällsodling lägga derföre, för sitt eget väl, vigt å Regeringsmaktens anseende, och tillvälla icke sig sjelf en husbonderätt, som lärer tillhöra Gud, såsom rätter Herre i sitt hus, och inför hvilken både Styrelse och Folk torde vara ansvarige för sin förvaltning, hvar och en på sitt område af deras gemensamma bo: Samhället. I Republiker, såsom i Amerika, vilja vi icke bestrida, att Regeringen anses som en förvaltande makt, men i Monarkier, och bland de fria, minst i vår, kan man neka att icke Konung och Folk äro tvenne makter. Alla vår Grundlags bestämmelser häntyda härpå. Se vår föregående artikel.

Äro de tvenne makter, hvilka hafva ett gemensamt mål, så ligger i enigheten deraf kraft, nemligen den enighet som är en följd icke af våld å någondera sidan, utan af fri förnuftig bestämmelse; och som båda dessa makter innerst ledas af menniskohjertats hemliga drifhjul, så måste förhållandet dem emellan, för att kunna verka på detta drifhjul, vara humant. Den som emellan dessa makter vattnar splitets frö; de som tilltala folket, och de som hafva tillträde till Furstarne, och som å någondera sidan bära ved på missnöjets gnista, och på den sätta smädelsens och hånets blåsbelg; — den som icke redligen upprycker det ogräs han kommer åt, eller släcker den eld han ser uppflamma — han må vara qvick, han må vara dum — men mot sitt Fäderneslands sanna väl bärer han afvog sköld, och om det honom varder förlåtet, så är det emedan han icke vet hvad han gör.

I fria monarkiska Stater tror man att en Konung, ställd öfver menings-striderna, ehuru icke för dem ljum, ställd öfver stånds-intressena, vägledd af Representationen, af förnuftige Författare, under en ädelt begagnad tryckfrihet, af laglige och ansvarige Rådgifvare, skall, sedan målen äro af Embetsmän författningsenligt beredde, kunna fatta ett beslut enligt med folkförnuftets kraf.

Visserligen kan Regenten taga miste, men ingen Styrelse-form finnes, från hvilken misstagen äro alldeles biltoge. Genom misstagets följder, genom Embetsmän, Representation och Tryckfrihet blir Regenten derom upplyst, och misstaget blir då, såsom öfverallt i lifvet, en bildande varning att mognare och mera eftertänksamt handla. Mot större misstag lägger vår författning så verksamma hinder, som någonsin med monarkisk kraft är förenlig, och Ständerna lära icke och böra icke heller, i hvad på dem lagligen ankomma kan, gifva efter för Monarkens nycker, och hafva uti af honom besvurna lagar ett värn mot dessas egenmäktiga öfverträdande.

Naturligtvis kan man tänka sig svaga själs-krafter på thronen, och troligt är, att det då går illa en tid bortåt. Men Svenska Statsförfattningen, betviflande att skaffa bot för alla vådor, ser på det hufvudsakliga, och anser, af två onda ting, den nämda olyckan för en mindre, än de vissa oredorna och det vissa splitet, som skulle följa af en månghöfdad Styrelse med mindre monarkisk kraft. Svenskarne se heldre på sin thron en svag Olof Skötkonung, med Konungamakt, dignande under Svenska spirans monarkiska tyngd, än en svag Adolf Fredrik, konungsligt utstyrd, men å hvars både krona och spira Riksrådshänderna hvila.

Naturligtvis bör en Konung gifva efter för Folkets tycken, i de många fall då ingenting ondt derigenom åstadkommes, och der saken kan och måste efter någons tycke afgöras, ty i sådane fall synes oss verkligen mera skäl att Folkets tycke må gälla än Konungens, likasom i det vanliga lifvet det för den ena ju är en hugnad att gifva efter för den andras vilja, äfven om tycket icke har något annat skäl för sig än infall, fördom, smak eller lynne. Att i oträngt mål stöta dessa för hufvudet, blott för att hafva det småaktiga nöjet att få göra sitt eget tycke gällande, detta visar erfarenheten icke medföra någon välsignelse, hvarken i det stora eller det lilla lifvet. Konungen bör derföre lämpa sin Styrelse, sina förslag, sina planer efter de former, de idé-gångar folket älskar, dessa former och idé-gångar må nu hafva sina större eller mindre egenheter. Fordom, under mindre odlade tider, kunde, med våld och svärd, Regenter påtvinga sina folk hvad som var stridande emot deras innersta tänkesätt, såsom t. ex. det sätt hvarpå Kristendomen infördes i Brödra-Riket Norrige. Men med växande odling blifva anspråken på lämpor, i sättet att göra sina meningar gällande, större, så väl individer, som Samhälls-makter emellan. Att numera häruti gå bröstgänges tillväga, vittnar om föga klokhet och vinner föga framgång.

Men då vi medgifvit, och sådant utan alla förbehåll, att Regenten bör gifva efter för Folkets förnuftiga vilja, och lämpa sig efter formerna för dess lynne, så måste vi också framhålla den sanningen, att likasom Regenten kan misstaga sig om hvad som är folk-förnuftet, så kan äfven folket sjelf göra det, derigenom att, under passionernas yra, de mindre förnuftige taga väldet öfver de förnuftiges mening, hvilken då blir minoritet, på samma sätt, som den enskilte icke alltid följer sitt eget förnuft, utan detta blir öfverröstadt. Är Regenten viss på att de förnuftige i landet stå på hans sida, äfven om deras antal vore ringare än de oförnuftiges, och att Folket ögonblickligt låtit förleda sig att yrka hvad som är rakt stridande mot dess sanna väl; kan Han lägga handen på sitt Konungsliga hjerta, och frisäga sig att hans nej icke härrörer af hat, hämd, egensinnighet eller egen vinning, och saken är af vigt, så får han icke gifva efter, emedan han, i sin Konunga-försäkran, lofvat att "befrämja Rikets sannskyldiga gagn och bästa, så att Han kan det med rent samvete inför Gud försvara." Ingen annan domare på jorden finnes då mellan Honom och hans folk än Utgången och Efterverlden, och Han måste hafva mod att låta spiran våldsamt vridas ur sin hand, hellre än att gifva efter för yran och oförnuftet, hvilka icke förädlas derigenom, att ordet folk sättes framför dem. Blott under en Monark, om hvilken man vet, att han så handlar, och lagligen kan så handla, lefva de förnuftige trygga, att icke se Samhället öfverändakastas af den första vind passionerna uppblåsa. Och det är häri, om man vill förstå oss, som Svenska Regeringssättets företräde ligger framför t. ex. Frankrikes och Englands berömda Styrelse-former, att passionernas svall kan här väl bana sig väg till thronen, men icke, såsom der, öfver densamma.

Sådan är vår mening om Konunga-Styrelse efter folkvilja.

Af förekommen anledning har Kongl. Kommerse-Kollegium funnit godt förordna, att Christinehamns, eller den så kallade Fastings marknad må innevarande år och tills vidare börjas å den 15 i stället för den 10 Mars; hvilket Kongl. Kollegium härigenom skolat till trafikerandes kännedom meddela. Stockholm den 22 Januari 1836.

Enligt hvad hos Kongl. Kommerse-Kollegium blifvit officielt anmäldt, har Öfver-Lotsen i Jutland under den 8 i denna månad kungjort, att emellan Hirtzholmarna och fasta landet, W. N. W. från de förstnämda står på 3 famnars vatten omkring 6 fot under vattenytan, vraket af det den 18 Dec. sistl. år förolyckade Barkskeppet Jupiter; hvilket Kongl. Kollegium härigenom velat till Sjöfarandes kännedom meddela. Stockholm den 22 Jan. 1836.

Sedan Höglofl. Ridderskapets och Adelns Protokoller vid sistledne Riksdag, endast med undantag af Registret, numera äro färdigtryckta, behagade de Herrar, hvilka vid nämde Riksdag varit antecknade såsom Ledamöter af Ståndet, med första låta afhemta sine exemplar deraf i Riddarhus-Kansliet, hvilket är öppet alla Söcknedagar, kl. mellan 12 och 2 på dagen. Stockholm den 13 Jan. 1836.

Som en uti Förvaltningens af Sjö-Ärendena Kammar- och Sjömilis-Kontor ledigblifven Kammarskrifvare-tjenst, kommer att i laga ordning återbesättas; så äga kompetente sökande att inom Trettio dagar, räknade från den, då denna kungörelse finnes första gången uti Sveriges Stats-Tidning införd, deras behörigen karterade ansökningar, åtföljde af styrkte tjensteförteckningar till Förvaltningen af Sjö-Ärendena ingifva; hvilket första gången kungöres. Stockholm den 25 Jan. 1836.

Uti Kongl. Maj:ts Nådiga kungörelse af den 17 December 1835, angående de vid sista Riksdag af Rikets Ständer fattade beslut i afseende på Bankens Depositions- och Lånerörelse,[4] innehåller Afd. 1, angående Depositioner i Banken, punkt. 4:

Privata Assigneringsrätten i Banken må tills vidare fortfara emot en afgift af 4 R:dr B:ko för hvarje folium om 40 rader, af den löpande räkningen, med förbehåll tillika, att den minsta afgiften, som för hvarje år beräknas, blifver 20 Rdr, motsvarande 5 Folier.

I sammanhang härmed får Banko-Styrelsen, till vederbörande Räkningshafvares kännedom och iakttagande meddela följande:

1:o Folie-afgiftens beräknande inom Banko-Verket, tager sin början med nästinstundande Mars månad.

2:o Ej mindre de privata Assignanter, som hafva räkning i Banken före nyssnämde tid, men dessförinnan hos Bankens Under-Styrelse skriftligen anmäla, att de ämna upphöra med sin assignering på Banken, än äfven de, som, efter Mars månads ingång, fortsätta deras Assignerings-räkningar i Banken, eller der låta öppna sådana, men framdeles kunde vilja dermed upphöra, och derom göra anmälan före utgången af det år, då de sin Assignering på Banken inställa, varda från omförmälde afgift befriade, derest de, vid anmälandet om Assigneringens upphörande, tillika uppgifva beloppet af sina utevarande Assignationer, och då, såvida det icke förut skett, samma belopp eller skillnaden deruti, på deras räkningar insätta; hvaremot bemälde Assignanter, om de sedermera, af hvilken orsak och i hvad ändamål som helst, insätta eller låta insätta penningar på dessa räkningar, böra betala den fastställda Folie-afgiften för det år, sådan insättning ägt rum.

3:o Till Räkningshafvarne, hvilka, jemlikt Kongl. Kungörelsen af den 6 Maj 1830, äro pliktige att årligen sednast vid Januari månads utgång hafva sina Räkningar för det tilländalupna året, med Bankens Bok behörigen kollationerade, eller till deras ombud, lemnas af vederbörande Kamererare, omedelbart efter det denna kollationering för sig gått samt antalet af inlösta Assignationer, såmedelst blifvit tillförlitligen utrönt, Debeträkning å den för föregående året på en hvar belöpande afgift; skolande samma afgift, vid laga påföljd, vara för Låne-Bankens räkning inbetald och Attest deröfver till Låne-Banken inlemnad, sednast inom förloppet af nästderpåföljande Mars månad. Stockholm, af Rikets Ständers Bank den 21 Januari 1836.

Banko-Fullmägtige.

Innehafvare af Götha KanalBolags år 1833 utfärdade Obligationer äga att, emot aflemnande af 1835 års Räntekupons, å desamma uppbära sistnämnde års ränta, alla Söckendagar uti instund. Januari månad, emellan kl. 10 och 2, utom Onsdagarna, då inlösen vidtager först kl. 12 på dagen, uti Bankens ReferendarieKontor, två trappor upp i Bankohuset. — Som för år 1834 några få Kupons ännu icke blifvit till inlösen presenterade, äga deras innehafvare, att på samma tid och ställe erhålla liquid. Stockholm den 12 December 1835.

Götha Kanal Direktion.

Notifikationer.

STÄMNINGAR OCH KALLELSER.

— Sedan Kommissarien och Krono-Länsmannen J. F. Frankenberg den 17 dennes, vid Stangen uti Inlands Fräkne Härad, under konfiskationsanspråk anhållit tvenne Fastager, innehållande Kläde, Kambrik, Shirting, tryckta Bomullsdukar, Musselinsdukar, Morenos, Gardinfransar, Tapetprof och en Filt, allt ostämpladt, som i värde blifvit uppskattadt till 1,936 Rdr 36 sk. B:ko, så, och med anledning af Rådhus-Rätten denna dag fattade beslut, blifva den eller de, som äro ägare till berörde varor, härigenom kallade och förelagde, att den 11 nästk. April, före kl. 12 på dagen, inför Rådhus-Rätten sig anmäla och deras rätt bevaka, vid den påföljd, att Målet derefter afgöres. Uddevalla Rådhus den 25 Jan. 1836.

På Rådhus-Rättens vägnar,
J. N. Bagge.

= Uppå Bonden Pehr Danielsson Öbergs å Bartnäs af Piteå Socken derom gjorde begäran och med anledning af Rådhus-Rättens beslut denne dag, varder Kopparslagare-Mästaren Daniel Lindgren, härmed kallad och stämd att Måndagen den 2 Maj, näskommande år 1836, kl. 9, förmiddagen inför Rådhus-Rätten sig infinna för att svara å Öbergs påstående, att Lindgren måtte åläggas till honom utgifva 800 Rdr B:ko med 6 procents ränta, enligt Skuldebref af den 28 April 1830. Börandes stämningen, den käranden äger kungöra sin vederpart, hvars vistelseort är okänd, på det sätt, att den trenne gånger och sednast trenne månader före inställelsedagen uti Stats-Tidningen införas, gifves lydno vid den påföljd lag stadgar. Piteå Rådhus den 14 Sept. 1835.

På Rådhus-Rättens vägnar,
C. Er. Stenberg.

LAGFARTS-ÄRENDER.

= Transsumt af Lagfarts-Protokollet, hållit vid Lagtima Höste-Tinget med Norra och Södra Tjusts Härader å Tingsstället Gamleby Köping den 14 Dec. 1835.

— — — — — — — — — — — — — —

Inlemnades nu till Härads-Rätten en så lydande Skrift:

Till Tjusts Vällofl. Härads-Rätt!

Sedan alla möjliga försök befunnits fruktlösa att kunna anskaffa erforderlige åtkomsthandlingar till vinnande af behörig Lagfart å 1/12:dels mantal Kronoskatte Mantorp i Hannäs Socken, som jag och min Hustru Maria Cath. Canth mot 1,111 R:dr 5 sk. 4 rst Banko, under den 29 Dec. 1828 inköpt af Enkan Christina Andersdotter, Pett. Persson, And. Persson samt Pett. Andersson och hans Hustru Anna Persdotter, så föranlåtes jag härmed ödmjukast anhålla, det Vällofl. Härads-Rätten täcktes föranstalta om annons i Stats-Tidningen med föreläggande för den eller dem hvilka äga anledning till klander emot den sökta Lagfarten, att inom viss stadgad tid i laga ordning göra sin talan gällande. Mantorp den 20 Okt. 1835.

Daniel Johansson.

Som upplästes; hvarefter Resolverades:

Härads-Rätten finner skäligt på det sätt bifalla Daniel Johanssons uti ofvan intagna skrift gjorda anhållan, att han [ 4 ]äger genom annons, som trenne gånger uti Stats-Tidningen införes låta kungöra den sökta Lagfarten, med föreläggande för den eller dem, som emot Lagfartens fortgång hafva något att erinra, att sist till det Lagtima Ting, som i dessa Härader infaller, näst efter 6 månader, från sista annonsen, genom instämning göra sin förmenta rätt gällande. Ut Supra.

På Härads-Rättens vägnar,
Joh. G. Hasselberg.

Rätteligen transsumeradt besyrker

And. Andersson,
f. d. Riksdags-Fullmäktig.

= Jemlikt Rådhus-Rättens i Strömstad derom gifne beslut, varda den eller de, som kunna hafva att påminna, mot det köp, hvilket: 1) Träskomakaren Nils Olsson begärt lagfart om Hus och Tomt N:o 42 i Strömstads fjerde Rote, köpt af Snickaren S. Hallgren, den 11 sistl. Jan., för 100 Rdr Rgs; och 2) Sjötulls-Vaktmästaren S. Sundberg sökt lagfart om Hus och Tomt N:o 4 i andra Roten, köpt den 25 sisl. Sept. af Hr H. H. Boman för 250 Rdr Rgs; härmed uppmanade att deras anspråk inom tvenne månader, efter det denna annons finnes tredje gången införd, anmäla hos Rådhus-Rätten, som derefter kommer att sig om lagfartens fullföljd, laglikmätigt utlåta. Strömstad den 19 Okt. 1835.

= Som Fabrikören Carl Delton icke kunnat behörigen styrka åtkomst till Gården och Tomten N:o 7 i denna Stads norra Qvarter, Qvadraten Magazinet, hvilken Fastighet blifvit af bemälte Fabrikör för 300 Rdr B:ko, försåld till Hr Rådmannen C. J. Lindblad, som å samma Fastighet nu hos Rådhus-Rätten sökt första uppbudet; så varda, i anledning af Rådhus-Rättens beslut, den eller de, hvilka kunna finna sig befogade att nämde köp klandra, härigenom uppmanade att, inom trenne månader från den dag, då kungörelse härom finnes första gången i Stats-Tidningen införd, sådant klander hos Rådhus-Rätten härstädes anmäla. Norrköpings Rådhus den 21 Dec. 1835.

TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.

= Som f. d. Inspektören Olof Lundin och hans Hustru Ch. M. Gynston, vid Erstavik, afledo i medio af Januari d. å., så varda deras Slägtingar härmed kungjorde, att sig hos undertecknad från nedanskrifne dato inom 90 dagar anmäla om sin arfsrätt till den obetydliga qvarlåtenskapen. Den 16 dennes blifver frivillig Auktion anställd derpå. Härvid iakttages hvad Arfs-Lagen föreskrifver. Stockholm, Erstavik och Neglinge den 2 Februari 1836.

Pehr Jacobsson,
Nämdeman.

= Som Stat-Torparen under Skäfteby Nils Larsson med döden afgått år 1834, och obekant är, hvar hans son Lars vistas, så får jag härmed underrätta, att jag, såsom hans syster Bettys Förmyndare, äfven innehar hans arfslott, till hvars utbekommande han äger sig behörigen anmäla. Lidköping och Skåfteby den 27 Jan. 1836.

Carl Svensson.
Torpare.

= Utdrag af Domboken, hållen vid Lagtima Höste-Tinget med Södra Wedbo Härad i Ekesjö Stad, den 17 November 1835.

§. 176. Enkan Greta Samuelsdotter i Ingarp lät, genom förre Riksdagsmannen Jonas Johansson i Höreda, som anmälte, att Lars Magnusson Lindqvist numera vore afliden, i bevakningsändamål till Rätten ingifva följande Testamente:

"Afskrift: Som ingenting ibland menniskoslägtet är vissare än döden, så är ock ingen ting ovissare än när den inträda kan; derföre hafva vi undertecknade äkta makar, medan vi tillsammans lefva, oss emellan öfverenskommit samt med moget betänkande och sundt förnuft afslutat som följer:

Jag Lars Magnusson Lindqvist skänker och testamenterar till min kära Hustru Greta Samuelsdotter i Ingarp, om hon mig öfverlefva skulle, all vår förvärfda såväl fasta Egendomen, en sjettedel efter helt räknadt i Skatte-Krono-Hemmanet Ingarp i Höreda Socken, som äfvenledes den lösa egendomen, den vare sig af hvad namn den vara månde.

Likaledes skänker orh testamenterar jag Greta Samuelsdotter till min kära man Lars Magnusson Lindqvist, om han mig efterlefva skulle, med samma rätt och rättighet som min kära man mig efter ofvanstående innehåll förunnadt hafver, och efter begges vår död skiftas vår efterlemnade qvarlåtenskap enligt lag."

Denna Testamentariska Dispossition är med vår fria vilja och sundt förnuft beslutad, hvilket allt vi i tillkallade vittnens närvaro bekräfta, som skedde i Ingarp den 29 September 1828.

Lars Magnusson Lindqvist.
Greta Samuelsdotter.

Närvarande vittnen på en gång underskrifva.

Olof Pehrison.
Jonas Olofsson i Bonderyd.

Och anhöll tillika ombudet, att, enär Lindqvists närmaste arfvingar vistades å okänd ort, Greta Samuelsdotter måtte få, genom införande af Testamentet i Allmänna Tidningarne, detsamma delgifva samtliga den aflidnes arfvingar.

Resolverades:

Genom Greta Samuelsdotters försorg skall en bestyrkt afskrift af ofvan intagne Testamente tillställas aflidne Lindqvists närmaste arfvingar, hvilka, vid förlust af vidare rättighet dertill, äga, inom natt och år efter delfåendet, emot Testamentet i laga ordning anställa det klander, hvartill de förmena sig vara befogade; Och må det vara Greta Samuelsdotter obetaget att, genom införande i Allmänna Tidningarne af detta Protokoll och Beslut, delgifva Teslamentet åt de Lindqvists skyldemän, hvilka å okänd ort sig uppehålla. Bevis, att Testamentet blifvit bevakadt, kommer att detsamma åtecknas. Ut Supra.

På Härads-Rättens vägnar.
A. G. Rudling.

= Att Drängen Jan Jansson, i tjenst hos undertecknad, afled den 23 sislidne Augusti; och att hans qvarlåtenskap ej räckte till alla dess skulder och begrafningsomkostnaden, varder härigenom, bemälte Jan Janssons slägtingar tillkännagifvet.

Adam Erickson i Wågsjö,
Arrendator.

= Genom skrifteligt, i vittnens närvaro den 7 November sistlidet år upprättadt, samt den 7 nästföljande December vid Vällofl. Rådhus-Rätten härstädes bevakadt Testamente emellan mig och min nu mera aflidne man, Borgaren och Båtkarlen Petter Jansson är förordnadt, att hvilken af oss makar, som öfverlefver den andra, skall i sin lifstid äga och disponera all Sterbhusets fasta och lösa egendom, utan klander af våra arfvingar på någondera sidan; hvilket, Författningarne likmätigt, härmed kungöres bemälte min aflidne mans samtliga laglige arftagare. Carlskrona den 23 Januari 1836.

Ingrid Jansson,
född Pehrsdotter.

= Medelst lagligen bevittnadt och inför Justitie-Kollegium i Stockholm bevakadt Testamente af den 21 November 1834, har Mamsell Louise Vivot i lifstiden tillagt Mamsell Hedda Elisabeth Neijman all sin qvarlåtenskap, med undantag af några persedlar, som blifvit anordnade åt några af Mamsell Vivots vänner samt tjenare; det varder den sistnämdas till namn och vistelseort okända arfvingar kungjordt, på det de må äga att inom laga tid samma Testamente klandra, om de sig dertill befogade finna.

= Genom ett den 28 Augusti 1834, i vittnens närvaro upprättadt och vid Stockholms Stads Ädle Justitiæ-Kollegium och Förmyndare-Kammare lagligen bevakadt inbördes Testamente, hafva Kantorn vid Mariæ Madalenæ Församling, Carl Sandborg och dess Hustru Catharina Margaretha Sandborg, född Elfström stadgat, att hvilkendera af dem den andra öfverlefver, skall ensam och allena behålla och efter behag disponera all deras Egendom, både löst och fast såsom laglig och välfången Egendom, utan intrång af någonderas arfvingar; hvilket i anseende till ena makans Catharina Margaretha Elfströms år 1835 timade död, härmedelst första gången kungöres; ägandes den aflidnas arfvingar, att inom natt och år efter det denna annons blifvit tredje gången införd, klander å berörde Testamente anställa, om de dertill finna sig befogade.

= Genom muntligt, inför Rådhus-Rätten i Lidköping lagligen styrkt och bevakadt Testamente, har numera aflidne Pigan Anna Maria Häggren tillagt dess Dotter Christina, gift med Rådmannen i Sköfde L. Torin, sin efterlemnade qvarlåtenskap, bestående uti en Koffert med deruti förvarade klädespersedlar m. m.; hvilket Anna Maria Häggrens öfriga okända Arfvingar härigenom tillkännagifves, med erinran, att de, enligt bemälte Rådhus-Rätt, under den 20 Mars sistl. år, meddelade beslut äga att, i fall de finna sig dertill befogade, inom natt och år härefter, ofvanberörde Testamentariska förordnande i laga ordning klandra.

= Drängen Bengt Andersson, född i Södra Jordstorp, Grenna Socken, är död den 31 Februari 1835; den som vet sig vara rätt Arfvinge till hans qvarlåtenskap, får anmäla sig hos mig inom natt och år; min address är Grenna och Reaby

Jonas Hägg.

DIVERSE LEGALA NOTIFIKATIONER.

= Den för Handlanden härstädes J. C. Schüsslers Konkursmassa upprättade redogörelse, är att granska hos undertecknad Kurator intill slutet af nästkommande Mars månad; och har jag härvid ansett mig böra upplysa, att ingen tillgång finnes för oprioriterade Borgenärer. Götheborg den 14 Januari 1836.

Jac. Lilljedahl.

= F. d. Korrektionisten, nuvarande Torparedrängen Sven Börjesson, född den 11 Oktober 1802, uti Örby Socken af Elfsborgs Län, ärnar att träda i äktenskap, men saknar hinderslöshetsbetyg. Hafver någon mot hans tillärnade äktenskapsförbindelse något att anmäla, gifves det, enligt Kongl. Brefvet den 26 Okt. 1791, inom 6 (Sex) månader, sedan denna kungörelse varit första gången i Stats-Tidningen införd, tillkänna hos Prosten och Kyrkoherden P. Rosén, hvars address är Malmköping och Gryt.

LEDIGA TJENSTER.

= Klockaretjensten i Floby, är genom dödsfall ledig. Sökande, som kunna förete giltiga Betyg om skicklighet i Koralsång, Vaccination och Åderlåtning, äga att genom egenhändiga ansökningar, anmäla sig hos undertecknad, inom trenne månader efter intimationen häraf. Falköping och Floby den 15 Jan. 1836.

A. F. Forssblad,
Pr. & P. L.

= Klockarctjensten i Bäcke Församling har genom dödsfall blifvit ledig. Kompetente Sökande till den kunna, inom laga tid, anmäla sig hos undertecknad Kyrkoherde. Åmål och Steneby den 13 Januari 1836.

J. Stenbäck.

AUKTIONER.

— Genom offentlig Auktion, som anställes inför Jönköpings Regementes Beklädnads-Direktion, å Lands-Kontoret, Lördagen den 20 nästkommande Februari, kl. 11 f. m., upphandlas för Regementets behof 4,625 alnar blekt Tältduk, 1 aln 10 tum bred, 1,600 alnar Buldan af 1 alns bredd, 240 dussin Kompositionsknappar, 1,000 stycken Skjortor, 1,000 par Strumpor och 1,000 par Skor. Dessa Beklädnadsämnen och persedlar, hvars profver och modeller äro att tillgå vid Regementets Majors-Expedition härstädes, böra, senast den 2 påföljande Maj, utan kostnad för Direktionen, lefvereras vid Regementets Förrådshus å Skillingaryd. Förseglade anbud skola, för att vara gällande, skrifvas särskilt för hvarje slags vara eller persedel, som erbjudes och å omslagen innehålla uppgift på den sort, hvarå anbud göres, samt före Auktionen insändas under adress: Jönköping till Beklädnads-Direktionen, hvilken dem vid Auktionstillfället öppnar och deras antaglighet pröfvar; och åligger de Levererande att anskaffa vederhäftig, af behörig Embetsmyndighet godkänd proprie borgen för de leveranser, de sig åtaga. Jönköping den 21:sta December 1835.

På Beklädnads-Direktionens vägnar,
C. G. Bergenstråle.
H. Stjerngranat.
C. N. Modin.

= Enligt Kongl. Svea Hof-Rätts Utslag och Konungens Befallningshafvandes i anledning deraf utfärdade kungörelse, kommer exekutiv Auktion att förrättas å Lands-Kansliet i Stockholm Onsdagen den 2 Mars 1836, kl. 12 på dagen, till försäljning af den för skuld utmätte Jungfru Carolina Christina Blom, tillhörige en tredjedel i Råcksta Säteri, Angarns Socken, värderad till 6,752 1/3 Rdr B:ko; hvilket jemlikt Författningarnes föreskrift, härigenom varder vederbörande Inteckningshafvare kungjordt.

= Den 12 nästkom. April, försäljes på Hudiksvalls Stads Auktions-Kammare till de högstbjudande, Enkefru D. E. Frisks till kreditorerne afträdde Fastigheter, Jordägorne under N:s 44 och 45, om fyra tunnland 20 kappland med derå varande Åbyggnad, Jordägan N:o 25, om två tunnland 22 kappland, på Stadens område belägne, samt en half Aktie uti Elfkarleby Bro, med 6 månaders betalningsanstånd mot borgen och ränta på köpeskillingen från Auktionsdagen. Hudiksvall den 18 Jan 1836.

= Enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Gefleborgs Län Kungörelse af den 9 December nästlidne år. kommer Hemmanet N:o 5 i Berg, Hamrånge Socken, af Gestrikland, om 2 öres 3 penningelands skatt, tillhörigt Färgare-Gesällen Jonas Löf, värderadt till 744 R:dr 24 sk. B:ko, genom Utmätnings-Auktion, som förrättas å Lands-Kansli-Salen i Gefle den sextonde (16) instundande Februari, kl. 12 på dagen, att till den mästbjudande försäljas, hvilket fordringsägare härmedelst kungjordt varder tredje gången.

= Att Bonden Jons Jonsson i Offerbergs by, af Undersviks Socken, ägande Hemman N:o 8 om 4 Öreslands Skatt, kommer genom Exekutiv Auktion att försäljas på Tingsstället Kurland, kl. 12 på dagen, den 18 instundande Februari; varder Författningarne likmätigt härmedelst tillkännagifvet andra gången. Undersvik den 18 Januari 1836.

Anders Nilsson Äng.

BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.

= Borgenärerne uti förre Handlanden vid Lerbeck, P. G. Jakobssons gäldbundna Bo, kallas härmed, att sammanträda på Stadskällaren här i Staden, den 20 nästkommande April, kl. 3 e. m., för att öfverse Räkenskaperne för Konkursmassans förvaltning, mottaga den blifvande dividenden, och lemna Kuratorerna decharge, äfven bör Gäldenären då tillstädeskomma. Konkurs-Lagens föreskrift i thy fall erinras. Askersund den 28 Januari 1836.

Kuratorer.

= Borgenärerne i Källmästaren C. P. Wingmarks Konkurs äga att alla förmiddagar, emellan 8 och 9, under instundandande Februari månad, hos undertecknad granska redogörelseräkningen öfver Konkursmassan och erhålla utdelning; och böra Borgenärerna dervid vara försedde med de Original handlingar, hvarå fordringarne grundas. Stockholm den 28 Jan. 1836.

C. L. Selenius

= I anledning af det beslut som fattades vid sammankomsten med aflidne Constantin Molitors Borgenärer den 23 December sistlidne år, kallas bemälte Borgenärer till sammanträde den 1 instundande Mars, kl. 6 e. m., på Hr Kapten Rosenqvists af Åkerhult Kontor i Stockholm, för att afge slutligt yttrande öfver det projekt till nedläggande af Massans rättegångar, som till genomläsande finnes, så väl å nyssnämde Kontor som hos Sysslomannen.

= Samtlige Borgenärerne i Hr Kapitenen Gustaf Wiggmans vid Norra Möre Härads-Rätt anhängige Konkursmål, kallas till sammanträde på Tingsstället Rockneby, Tisdagen den 8 nästkommande Mars, kl. 10 f. m., då frågan förekommer om Fastigheternas färsäljning och andra Massan rörande angelägenheter. Hvad de närvarande besluta, gäller äfven för de frånvarande.

A. Raab.
J. J. Bergström.
Gode Män.

= Samtlige Hrr Fordringsägare uti Handlanderne Carl Elfvings och J. Ågrens Konkurser, kallas till sammanträde å Rådhuset härstädes, nemligen: Hr Elfvings till Lördagen den 27 instundande Febr., kl. 3 e. m., och Hr Ågrens till Onsdagen den 2 påföljande Mars, äfven kl. 3 e. m., för att erhålla del af Konkurs-Domarne, samt öfverlägga och besluta om åtskillige Massorna rörande angelägenheter. De frånvarande få åtnöjas med hvad de, som komma tillstädes, afgöra. Kalmar den 25 Jan. 1836.

Syssloman.

= Samtlige Borgenärerne uti Samuel Kindbergs från Redslared gäldbundna Bo, behagade sammanträda på Svenljunga Gästgifvaregård, Lördagen den 13 nästkom Februari, kl. 10 f. m., för att taga kännedom och yttra sig öfver Gäldenärens ackordsanbud, samt öfverlägga och besluta, huruvida Gäldenären må tillåtas, att sjelf få resa uppåt landet, för att indrifva Massans fordringar, jemte flere andra Massan rörande angelägenheter. Om Konkurs-Lagens föreskrift för frånvarande Borgenärer erinras. Gottorp den 20 Jan. 1836.

A. Redlund,
M. Redin,
Sysslomän.

= Samtliga Herrar Kreditorer i Kapitenen och Grosshandlaren Herman Wihlborgs Konkurs, behagade enhälligt sammanträda Lördagen d. 20 d:s, kl. 12 f. m., uti å Börskällaren anvisade Rum för att öfverlägga och besluta, dels om erbjudne ackorders antagande, dels ock om realiserandet af Massans ännu utestående fordringar, aktier m. m. Erinras om Konkurslagens föreskrift i afseende å de frånvarande. Stockholm den 1 Februari 1836.

Sysslomän.

= Samtlige Borgenärer i afl. Komministern i Roslags Bro G. L. Hallerströms Konkurs, kallas härigenom till allmänt sammanträde å Komministerbostället Näs i Bro Socken, Måndagen den 29 innevarande Febr., kl. 10 f. m., för att om Massans angelägenheter öfverlägga, och särdeles för att underrättas och utlåtande meddela, huruvida det af Massans Gode Män, vid Domstolen i orten emot afl. Komminister Hallerströms Enkefru, Sara Catharina Falker instämde mål om redovisning och ansvar, för den Massan tillhörige Spanmål, som bemälte Enkefru, före Gode Männens tillförordnande förskingrat, skall fortsättas. Örby den 25 Jan. 1836.

S. E. Logren.
Erik Larsson i Kapsta,
Sysslomän.

= Till följe af Kongl. Götha Hof-Rätts utslag den 9 December 1835, kallas samtliga afl. Kapitenen P. Hjertas Kreditorer till sammanträde uti Lidköpings Stad å Gästgifvarden den 19 nästk. Februari, för att höras och besluta uti flera då förekommande vigtiga frågor. I afseende på uteblifvandet erinras om Konkurs-Lagens föreskrifter. Lidköping den 19 Januari 1836.

O. Thord Bonde,
t. f. Förmyddare för efterlef.
Enkan och omyndiga Barnen.

= Afl. Medicine Doktorn A. Forssells Borgenärer kallas härmed att sammanträda på Tingsstället Råglanda å andra Rättegångsdagen af näst infallande Laga Vinter-Ting med Näs Härad, för att i åtskillige ämnen angående Boets förvaltning, och bestämmande af arfvodet för Gode Män och Syssloman besluta.

Gode Män.

Annonser.

DIVERSE.

= Uti början af Januari månad detta är förlorades af ett Postbud i Tierps Socken, ett Bref adresseradt till Herr Widman i Stockholm, innehållande en Assignation under N:o 116 af den 15 Juni 1835, utgifven vid Leufsta Bruk till P. J. Söderbaum af C. S. Lindmark å 150 R:dr R:gs, en Riksgäldssedel N:o 5624 af den 13 Januari 1834 å 100 R:dr, en Banko-Transportsedel N:o 16867 af den 13 Dec. 1834 å 10 R:dr, samt 2:ne Bankosedlar å 3 R:dr. Den som om detta Bref eller dess innehåll kan lemna någon upplysning, behagade det anmäla uti Herr Grosshandlaren Aspelins Tobaks-Fabriksbod vid Hornsgatan i Stockholm.

= Till deras efterrättelse, som i egenskap af Handlande, Fabrikörer, eller Handtverkare, ärna till försäljning af varor, i öppna bodar på Torget, besöka innevarande års Fastings marknad härstädes, som börjas den 10 nästkommande Mars och fortfar i 10 Söckendagar, kungöres härmed, att Stånd-regleringen företages 14 dagar före Marknadens början, samt att de, hvilka till denna tid icke anmält sig hos Magistraten, eller Byggnings-Rådmannen J. S. Kull, som med delta värf har egentliga befattningen, får åtnöja sig med Ståndplats i det läge omständigheterna kunna medgifva. Christinehamn den 18 Januari 1836.

Magistraten.

= Å Diligence-Hufvud-Kontoret i Stockholm äro, sedan 1835 qvarliggande Paketer med nedannämde adresser: Hr H. Owenius J:or. E. Norberg, Stegeman & Komp., E. Stenbergs Arfv., Leghe, F. W. Dufva, Fru C. Muntzing, Hr K. F. Schewe, Jungf. S. W. Sahlin, Hr C. J. Ekerman, M. C. Retzius, C. G. Årre, C. M. Sjögren, Fru Jonsson, Hr G. E. Lundstedt, Grefv. U. Gyldenstolpe, Fru Ch. Ehrenreich, Hr S. Abrahamsson, J. Lehman, Bibel-Sällskapet, Hr J. Stjernbladh, S. B. Peterson, Mams. F. Friberg, Hr J. Folcher, G. De la Grange, J. F. Zetræus och Mamsel S. Salemon. Paketerne utlemnas mot ägarnes qvitto.

= Med Kongl. Sundhets-Kollegii tillstånd förfärdigas Bråckband af alla slag hos undertecknad, boende vid Kindstugugatan, Huset N:o 11, till venster i portgången.

Inga Albertina Torgstedt, född Lang.

= Ifrån och med den 1 Februari blifver undertecknads adress Arboga och Granhult.

Lud. D. Heijkenskjöld.

= Undertecknads adress blifver efter den 1 Februari: Arboga, Klotens Bruk.

Selim Heijkenskjöld.

= Till kollisions undvikande tillkännagifves, att: Geschichte Gustav Adolphs, König von Schweden, und seiner Zeit. Für Leser aus allen Ständen bearbeitet von Professor A. Fr. Gfrörer, Bibliothekar in Stuttgart, är af en bland våra förnämste Historici under öfversättning.

= Det lån af 133 R:dr 16 sk. B:ko, som Kaptenen Carl Maule af denna Stads Kyrkas Orgelverks-fond, den 23 Maj 1830 erhållit, varder på detta sätt, såsom Kaptens vistelseort är okänd, uppsagd, att om sex månader från den dag, denna annons finnes i Tidningarne införd, inbetalas, i annor händelse blifver den lemnade panten lagligen försåld. Askersund den 28 Januari 1836.

A. A. Christjernsson, Kyrkovärd.

= För omkring ett år sedan blefvo tvenne Reversaler borttappade i staden Fahlun. Den ena var utgifven af Sergeanten A. Sundén i Uppbo och stora Schedvi Socken på 330 R:dr, och den andra af Gustaf Samuelsson i Norrhyttan, Hedemora Socken, på 218 R:dr R:gs, båda ställde till Gustaf Pärsson i nyssnämde By; och varda dessa Reverser, i hvars hand de vara må, härigenom dödade. Uppbo Gästgifvaregård den 4 Januari 1836.

Gustaf Elofsson i Schedvi och Forssa,
Förmyndare för Gustaf Persson.

= Å Kongl. Myntet uppköpes gammal Koppar, dock icke i mindre partier än om fem lispund viktualievigt.

Noterade Hufvud-Kurser på Stockholms Börs, den 5 Februari 1836.

London 12 R:dr 3 sk. 2 Uso.

Hamburg 128 1/2 sk. 2 Uso, 128, 127 3/4, 127 1/2 90 d. d.

Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri.
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)

  1. ↑ Åt Torpare, Inhyses män m. fl. hafva 167 fruktträn blifvit under året utdelade, och på sista 5 åren hafva omkring 1000 fruktträn genom Sällskapets omsorg blifvit planterade. Hågen derföre synes hos Allmogen vara i tilltagande.
  2. ↑ Af allt hvad kan göras till Landbrukets bästa, står en förbättrad Boskapskötsel aldrafrämst i vigt. Missförhållandet mellan åker och äng, mellan Spanmåls- och Höafkastning, är inom Upland i allmänhet större, än man kan föreställa sig. Ladugårdens förökning är derföre ett bland hufvudproblemerna för ortens hushållning.
  3. ↑ Desse, jemte flere andra hithörande ämnen, äro fullständigt utredde i Herr Landshöfd. v. Kræmers uppsats, intagen s. 38—56 i 18 Häftet af Ups. Landt-Hush. Sällsk. Handlr.
  4. ↑ Se Stats-Tidn. N:o 14 för den 19 Jan. 1836.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Post-_och_Inrikes_Tidningar_1836-02-05&oldid=117611”