N:o 30. Lördag 6 februari 1836

[ 1 ]

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 30. Lördagen den 6 Februari 1836.

Meteor. Obs. Den 5 Febr. kl. 2 e. m. Barom. 25,78, 1/2 gr. kallt, S. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,55, 1 1/4 gr. kallt, S. mulet. — Den 6 Febr. kl. 6 f. m. Barom. 25,14, 1 gr. kallt, S. mulet.

Icke-Officiell Afdelning.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Stockholm.

Hans Kongl. Höghet Kronprinsen bevistade i går en vid Ladevik, 5 fjerdingsväg på andra sidan om Fittja, anställd Elg-jagt, hvarvid en ung Elg fälldes, som af Hans Kongl. Höghet erhållit första skottet. Nästan alla medlemmarne af den härvarande Diplomatiska Korpsen deltogo i jagten, äfvensom uti den dejeuner, som, efter jagtens slut, af Hans Kongl. Höghet gafs vid Fittja. Klockan omkring 6 på aftonen återkom Hans Kongl. Höghet till hufvudstaden.

= Svenska Industri-Föreningens Årshögtid, den 7 Januari, hedrades äfven innevarande år med H. K. H. Kronprinsens, Föreningens höge Beskyddares, öfvervaro; och täcktes Hans Kongl. Höghet dervid afhöra uppläsningen af Föreningens årsberättelse, samt taga i ögonsigte de prof af nya slöjdealster, som till åskådande voro framställda. Åtskillige Ledamöter af den högre administrationen, af Embetsverk och vetenskapliga Samfund, voro inbjudne till högtidligheten, hvarvid dessutom Föreningens egna, för tillfället i hufvudstaden närvarande Ledamöter, tillstädeskommit.

Efter vanligheten omfattade årsberättelsen icke blott Föreningens egna angelägenheter, utan meddelade tillika de upplysningar Föreningen samlat, angående märkvärdigare framsteg eller förbättringar uti de inhemska näringsyrkena öfver hufvud, under loppet af det förflutna året.

Då berättelsen lärer komma att införas i Föreningens Tidskrift, så torde Industriens vänner i allmänhet deraf med nöje inhemta, att dessa framsteg och förbättringar hvarken varit få eller utan vigt. Största uppmärksamheten skall sannolikt fästas vid de försök, som blifvit gjorda eller förberedda till Jernhandteringens utveckling, dels på Brukssocietetens föranstaltande, dels af enskilte Jernverks-ägare, och hvaraf man, för några särdeles maktpåliggande grenar, hade åskådliga vedermälen att uppvisa vid det här ifrågavarande tillfället. Icke blott plåtjern förevisades, utan äfven stångjern, valsadt på Engelska sättet, och af äfven på Engelskt vis puddladt ämnesjern; det förra från Hr Owens valsverk i Stockholm, det senare från Hr Zethelii vid Nyby, och begge af utmärkt jemnhet. Svenska råämnets företräde var här förenadt med de egenskaper, som det Engelska tillverkningssättet framkallar, och genom hvilket det lyckats England att åt sitt jern gifva ett tillfälligt yttre värde för vissa behof, öfver hvad det kunnat uppnå genom sin inre halt.

Nyttan af varm blästers användande, både vid stångjernssmidet och tackjernsblåsningen, har under fortsatta observationer sistlidet år blifvit bekräftad, och de på Jern-Kontorets bekostnad utförda försök, hafva derjemte ledt till en upptäckt af högst betydlig vigt, nemligen, att den varma blästern utöfvar en så renande eller förädlande verkan på rödbräckt och kallbrärkt jern, att de ansenliga lager Sverige deraf äger, synas hädanefter kunna tillgodogöras med förmån, i stället för att, såsom hittills, vara föga användbara.

I afseende på kolbesparingen vid stångjernssmidet, har dock den varma blästern icke visat sig så verksam, som en ökad drift. Genom 3 smeders och 2 koldrängars användande vid Tysksmideshärden, har man nyligen lyckats förminska kolåtgången för kall bläster ända till 10 Tunnor för Skeppundet; d. v. s. till hälften emot hvad i allmänhet åtgår.

Vid de undersökningar, som den af Kongl. Maj:t tillförordnade Bergs-Kommissionen anställt sistledet år, har äfven gjorts den för hushållningen med Sveriges dyrbaraste råämne, skogen, särdeles väsendtliga iakttagelse, att vida mera kol kan utbringas ur veden, än nu erhålles i större delen af Riket. Sålunda har anmärkts: att då man i Södermanland, Östergöthland och Småland får 12 Tunnor kol ur Kubikfamnen ved, och i Nerike, Wermland, m. fl. orter 17 T:r, och på några få ställen 20; så lemnar Kolugnen vid Brevens Bruk 27 Tunnor fasta kol, ur samma vedbelopp. Då nu tillgången på jernmalm är i allmänhet god och i flere Bergslager öfverflödig; då betydligt mera kol kan utbringas än nu fås, af den ved, som årligen fälles, och kolen derjemte bli mycket drygare, förmedelst bättre kolning, varm bläster vid malmens reduktion och starkare drift i stångjernshärden; så må man lyckönska denna närings idkare till dessa stora och nästan obegagnade tillgångar, hvilkas tillvaro uppenbarar sig i en tidpunkt, då Ständernas önskan mötes af redan vidtagna Styrelseåtgärder, syftande åt ett friare författningssystem.

För fullkomnandet af stålbränningen, hafva åtgärder under förlidet år vidtagits på Bruks-Societetens bekostnad och genom dess försorg, medelst införskrifning af stålbrännare och filhuggare från England.

De vid Rörstrands Postlinsbruk af Hr Lagerhjelm påbörjade försök att frambringa ägta postlin, äro nu mera så lyckligt fortskridna, att vid deras omnämnande i årsberättelsen prof äfven kunde framvisas af ett i Sverige tillverkadt postlin, som i hvithet och genomskinlighet kan jemföras med det från Berlin under namn af Sanitätsgut inkommande, och är lika varaktigt mot kemisk och mekanisk åverkan.

Med tillfredsställelse erfor man, att utom det redan vid Klippans Pappersbruk af Hr Sunnerdahl anlagda machineri för tillverkning af så kalladt ändalöst papper, äro två andra inrättningar af samma slag i verket: den ena vid Lesebo i Småland, tillhörande Hr Aschan, och den andra vid Gryksbo nära Fahlun, tillhörig Hr Munktell. Begge lära vara så nära färdiga, att den ena till våren och den andra under loppet af sommaren lofva tillgång på det för sin hvithet, finhet och jemnhet så mycket omtyckta machinpapperet. (Forts. e. a. g.)

Wexiö d. 29 Jan. Till firande af H. M. Konungens höga födelsedag, den 26 dennes, hade Landshöfdingen till Bal inbjudit 150 personer af Stadens och Länets invånare. Under Supén föreslog Landshöfdingen H. M. Konungens Skål, som dracks under lifliga hurrarop och Folksångens afsjungaude, hvarefter Skålar i underdånighet druckos för H. M. Drottningen, Deras Kongl. Högheter Kronprinsen och Kronprinsessan, de Kongl. Prinsarne och den Kongl. Prinsessan. Balen fortsattes till kl. 3 på morgonen.

= Förliden gårdag, den 28 dennes, hade Länets Kongl. Hushålls-Sällskap sin årssammankomst, hvarvid ovanligt många Ledamöter, äfven bland allmogen, tillstädeskommo. Sedan Sällskapet öfverlagt om och beslutat flere för Länet nyttiga åtgärder i ekonomiskt afseende, begaf Sällskapet sig till stadens Rådhus, hvarest middagsmåltid i och för Carlsdagens firande var anställd, deruti i staden varande Militärer, Embets- och Tjenstemän, samt en stor del Borgerskap, jemväl deltogo. Under middagen föreslog Landshöfdingen H. M. Konungens Skål, som äfven då dracks under hurrarop och Folksångens afsjungande, med ackompagnement af Kronobergs Regementes Musik, äfvensom särskilta Skålar druckos för H. M. Drottningen och öfrige Medlemmar af det älskade Konungahuset. Slutligen föreslog äfven Landshövdingen en Skål för Kronobergs Läns välgång och förkofran. Om aftonen var Bal å Rådhuset, som bivistades af en talrik samling, och man åtskiljdes med minnet fästadt vid det dyrbara föremål, som utgjort anledningen till dessa tvänne glada dagars firande.

= Enligt Öfverjägmästarens till Konungens Befallningshafvande i Länet ingifne förteckning, hafva förlidet år i Kronobergs Län blifvit fällde 890 st. rofdjur af alla slag, och deribland 68 Wargar, 13 Lodjur och 541 Räfvar. (W. B.)

UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

Frankrike.

Utur Journal des Débats för den 19 dennes meddela vi följande redogörelse för förloppet af den uti Deputerade-Kammaren förefallna diskussion angående ränte-nedsättnings-frågan:

"Den 18 skulle Hr Augustin Giraud framställa de anmärkningar han i sessionen sistl. Lördag begärt att få anföra, och hvartill han sett sig föranlåten af den del utaf Finans-Ministerns afgifne utveckling af skälen och anledningarne till budgetten, som rörde frågan om ränte-betalningarne. Vid början af sessionen uppläste Hr Dupin ett bref från Konselj-Presidenten, hvarigenom Kammaren underrättades, att Grefve d'Argout efterträdt Hr Humann såsom Finans-Minister. Explikationerna hafva från den stunden ombytt föremål. Sistledne Thorsdag hade Kammaren kunnat förmoda, att Hr Humann talade i Regeringens namn; det var derföre lätt att förutse, att följande så naturliga fråga skulle framställa sig för hvar och en: "Hvarföre sätter icke Styrelsen i verket en åtgärd, som den sjelf anser lämplig och nyttig?" Hr Humanns afträdande ur Ministèren har återställt allt i sitt naturliga skick. Hans yttrande var hans enskilta tanka; icke Ministerns, icke Styrelsens. Det var blott den Deputerade, som talade. Ingen kan derföre fordra någon räkenskap hvarken af Hr Humann eller af Styrelsen, som tydligt lagt i dagen, det den i detta fall vill förhålla sig fullkomligt passif.

Också hafva explikationerna mindre rört frågan om räntebetalningarne, än det sätt hvarpå denna fråga så olyckligt blifvit inför Kammaren framkastad, till stor förvåning för Ministrarne, som, mindre än någonsin, voro derpå beredda, samt de omständigheter, hvilka kunnat förmå Hr Humann att resignera, och Regeringen att välja en annan Finans-Minister.

Hr Humann har hållit ett tal. Hertigen af Broglie har svarat derpå. Explikationerna dem emellan hafva å ömse sidor varit så affattade, som man kunnat vänta af personer, som länge tillsammans sträfvat till samma mål, det vill säga, utmärkta af grannlagenhet, moderation, ömsesidig uppmärksamhet. Vi äro öfvertygade, att Hr Humann numera sjelf erkänner, att värman af hans öfvertygelse rörande räntebetalningarne måhända fört honom något för långt, och kommit honom att glömma, att det icke var i sitt eget, utan i Regeringens namn han talade; icke endast och allenast såsom Deputerad, utan som Minister. När Hr Humann närmare betänker detla, skall han ångra att, genom en i otid framställd proposition, hafva stört lugnet af en session, hvars början lofvade så mycken enighet; han bör finna, att förr än han tog sina kollegers ansvarsskyldighet i anspråk, och invecklade dem i en icke mindre uti politiskt, än i financiellt hänseende vigtig diskussion, borde de enklaste reglorna för en representatif Styrelse hafva sagt honom, det han icke borde taga ett dylikt steg, utan att derom först inhämta Ministèrens tanka. Det förefaller ganska naturligt, att en Minister är af olika tankar med sina kolleger. Gäller denna misshällighet en fråga af yttersta vigt, är det ingalunda besynnerligt, om den Minister, hvars mening ligger under, resignerar. Det hör till uppriktighetens, till hederns fordringar; det är en inom konstitutionella stater vedertagen praxis. När man ihågkommer denna omständighet, bör Hr Humanns förfarande icke förefalla någon oväntadt. Men mindre lätt blir det att begripa, huru han så plötsligen, i frågan om utvecklingen af skälen och orsakerna till budgetten, kunnat på sitt ansvar taga initiativet till en dylik fråga, och framställa den på ett sätt, att Ministern nästan tycktes inbjuda Kammaren att biträda honom.

Efler den lysande och fullkomliga upprättelse, som Hr Humann, i samma ögonblick han resignerade, lemnade grundsatserna för ett konstitutionellt samhälle, gör det oss ondt att vidare vara enträgna med detta ämne. Om vi likväl äro det, emot vår egen vilja, så ligger skälet deri, att ett dylikt exempel, om det förnyades, skulle väcka oenighet inom sjelfva Styrelsen. Antag Ministrar som handla utan att hafva tagit ett gemensamt beslut; som taga sina kollegers ansvarsskyldighet i anspråk, utan att hafva rådfrågat dem; som störta dem i kinkiga förhållanden, hvilka de ej sjelfva kunnat förutse; som kanske (ty detta låter tänka sig) vilja komma Kamrarnes opinion i förväg, och leda den till sin förmån, för att kunna segra öfver de andra Kabinettsmedlemmarnes åsigter. Antag, t. ex., en Handels-Minister, som, i en utveckling af skälen och orsakerna för en Tull-lag, förmår Kammaren att omstörta alla gällande intressen, ehuru den öfriga Ministèren kunde vara af annan tanka; en Minister, som predikar ett frihets- eller prohibitif-system, hvilket alldeles står i strid med det af Kabinettet följda. Antag en Krigs-Minister, som begär underhåll och beväring för fyrahundratusen man, när den öfriga Ministèren ansett trehundratusen man tillräckliga för behofvet. Säkert är frågan om ränte-betalningarne en af de kinkigaste man kunde upptaga. Att deröfver börja en diskussion; att till någon del öfverlemna den till Kammarens behandling, är redan att åsamka sig en särdeles ansvarsskyldighet. Ingenting är farligare än att göra ond blod derigenom att man väcker frågor, vid hvilkas behandlande man lätt kan förifra sig. När man en gång inträdt på denna bana, kan då någon säga, hvar man skall sluta? Hvilka familjer i oenighet, hvilka intressen, som korssa hvarandra! Hvilka passioner i strid, den ena mot den andra! Ministèren bör åtminstone bli underrättad om saken, och om initiativet skall komma från en af dess ledamöter, förefaller det oss nästan löjligt, att den icke, åtminstone fem minuter förr än någon annan, blir förberedd på hvad som skall ske.

Man kan utan tvifvel fråga, hvarföre en utveckling af skäl och orsaker till en lag, och i synnerhet en lag, så vigtig, som lagen rörande finanserna, hvilken i sig omfattar samtliga Ministrarnes befattningar, icke uppläses i Konseljen, innan den framställes för Kammaren. Förebråelsen är sträng. Hertigen af Broglie har svarat, att ett motsatt förhållande, från längre tid tillbaka, ägt rum. Desto sämre! Det är ett stöd mera för en ryktbar Ministers yttrande: "Den vishet, som styr de stora verldshändelsernas gång, är ofta alltför obetydlig." I detta hänseende har Hertigen af Broglies mästerliga tal förefallit oss oriktigt. Ministèren har dessutom icke infört detta bruk. Den har funnit en gammal häfd för sig, och rättat sig derefter. Vi hysa intet tvifvelsmål, att ju Ministèren, upplyst af hvad som tilldragit sig, icke skall med närmare begrundande fästa sig vid detta förhållande. Deri ligger ingen misströstan; deri ligger klokhet. Det är naturligt, att alla vilja veta hvad som skall sägas i allas namn.

Hertigen af Broglie har, för öfrigt, talat i en ädel [ 2 ]ton, med en djup och öfverskådande insigt af grundsatserna för en Regering; såsom en man, hvilken är värdig att vara chef för en Ministèr, emedan han känner hela vidden af det ansvar, som denna titel ålägger honom. Vi kunna ej förstå, huru man i vissa fall kunde visa sig ogilla de grundsatser, som af Hertigen af Broglie blifvit följda, icke allenast med hänseende till den representativa regeringsformen, utan med hänseende till alla regeringsformer i verlden. En Regering låter icke tänka sig utan enhet i besluten hos de personer, som äga makten i händerna, åtminstone i frågor af allmännare vigt. Det tillhör i första rummet Chefen för Kabinettet att underhålla denna enhet, att återställa den, när den blifvit rubbad, och, om detta icke vill lyckas honom, återstår det honom att förklara Kabinettet för upplöst.

Alla de, som upprigtigt älska den representativa Regeringsformen och friheten, alla de, som icke betrakta den, endast som en leksak eller som ett medel för tillfredsställandet af deras passioner, alla dessa skola skänka sitt bifall åt Hertigens af Broglies vältaliga och kraftfulla yttranden.

Ännu återstod för Styrelsen eh pligt att uppfylla efter det uppträde, som ägde rum sistledne Thorsdag, den, att bestämdt förklara, huruvida den vore sinnad att låta propositionen angående räntebetalningarna gå sin gång eller förfalla. Genom Hr Konselj-Presidenten har Styrelsen tillkännagifvit, att dess orubbliga afsigt vore att icke detta år till granskning framlägga propositionen, och, i fall ändå ämnet bragtes å bane af någon ledamot inom Kammaren, använda hela sin förmåga, för att få det att förfalla. Styrelsen har nekat att för de kommande åren ingå i några förbindelser. Det är, uteslutande, orsaker, förestafvade af billighet och kärlek till det allmänna bästa, som kommit Regeringen att fatta detta beslut. För vår del gå vi ännu längre, som man vet, och vi återtaga icke ett ord af hvad vi yttrat. Ministèren och Kammaren må tro oss eller icke, men saken lönar likväl mödan att noga och länge eftertänka.

Innan man störtar så många familjers sjelfbestånd och bergning i denna förvirrade oreda, måste man, mera än en gång, tänka på hvad man företager sig. Må man påminna sig de klagomål som höjdes år 1824! Oppositions-pressen skonade, om vi icke missminna oss, ej en gång Lafitte. I dag hafva icke explikationerna gått så långt. Regeringen och Kammaren hafva, icke utan skäl, ej velat på förhand ingå i behandlingen af en fråga, som väcktes af en händelse, och hvars hela giltighet försvann, så snart den person, som dertill gaf initiativet, trädde tillbaka. Sedan Ministèren nu mera skiljt sin ansvarsskyldighet från Hr Humanns, kan man icke rimligtvis begära mera af densamma, och det är icke genom en händelsevis väckt, oförutsedd diskussion, genom en dagordning, som dylika frågor afgöras. Kammaren har också helt och hållet varit af samma tanka." (Journ. des Débats.)

Paris den 23 Jan. Den uti Monitören af denna dag införda artikeln om resultaterna af expeditionen till Mascara, innehåller hufvudsakligen: "att dessa resultater i första rummet bestå uti förstörandet af våra fienders i Afrika moraliska inflytande, och såsom bevis derpå anföres följande, sedan arméns ankomst till Mostaganem, den 12 Dec. inträffade förhållande: Abd-el-Kader har fruktlöst bemödat sig att återvinna på sin sida de särskilta Arabiska stammarna, hvilka, efter hans nederlag, på nytt trädde i underhandling med Franska armén, De mest betydande Arabiska Höfdingarne i nejden af Tremecen lemnade denna siad. Chelif-stammarna hafva underkastat sig den i Fransk tjenst varande Ibrahim Bej; de från mellersta delen af provinsen, närma sig till oss genom El Mezarys bemedling, en Höfding med stort inflytande, som skiljt sig från sin förre Chef Abd-el-Kader. Invånarna i Tremecen hafva enständigt hos Marskalken anhållit, att han måtte begifva sig dit, och på vägen till denna stad skola lifsmedel och boningsrum hållas i beredskap. Den 27 Dec. infunno sig "Sultan Abd-el-Kaders" (så kallas han alltjemt) högste embetsmän hos Marskalken, för att erbjuda honom fred, men erhöllo till svar, att Emiren, framför allt, skulle gifva sig på nåd och onåd. Marskalken har utnämt El Mezary till Kalif hos Bejen Ibrahim, och anställt honom såsom Aga, uti trakten af Oran; detta väckte ett stort uppseende, och flere Scheiker följde El Mezarys efterdöme och underkastade sig; hela stammar ankommo till Masagram för att der nedsätta sig; i Mostaganem infinna sig hvarje dag 5 till 600 Araber. Flere Duarer från Smelas, och de, hvilka af Abd-el-Kader hållits i fångenskap, samt de från Beni-Hamer, ha återvändt till Messerquin. Sedan Abd-el-Kader sjelf någon tid med 3 till 400 ryttare tågat igenom landet, har han senast, med några hundra man, som förblifvit honom trogna, vändt sig mot Tremecen, likväl, heter det, icke för att der ställa sig emot vår armé, utan för att flykta öfver till Marockanska gebitet; till Mascara har han icke återvändt, och, såsom ursäkt härföre, anför han några verser ur Koran; för att rättfärdiga sitt tåg till de vestra gränsorna föregifver han, att han ville komma Mohrerna i Tremecen till hjelp, hvilka, vid samma tid, anföllos af stammarne från Angad-heden. Abd-el-Kader hade låtit upphänga deras Höfding El Ghomarri vid en af Mascaras kanoner, hvarföre dessa stammar ville utkräfva hämd. Att det lyckats Abd-el-Kader att ännu qvarhålla omkring sig så mycket manskap, tillskrifves den omständighet, att den stora fastetiden inträffat, då Muselmännerne förledas af de predikningar dem han såsom Marabu håller för dem. Genom alla dessa medel har det varit möjligt för Abd-el-Kader, att åtminstone skenbart göra troligt, att han icke fullkomligen blifvit besegrad, hvarmed han dock icke länge torde vara i stånd att fortfara." (B. H.)

Grekland.

Enligt bref från Athen af den 12 Dec. upptager den för detta land för år 1836, fastställda Budgetten följande belopp:

Inkomster:
	Drachmer.
Tionde-afgifter	6,650,000
Afgifter af Boskap och Betesmarker, m. m.	2,135,000
Dito för Diplomer och Industriella företag	100,000
Indirekta Skatter:
Tull-afgifter	2,127,000
Chartæ-Sigillatæ-afgifter	400,000
Diverse afgifter, såsom af Krono-skogar, Salt-kokerier, Fiskerier, Vinplanteringar, Allmänna trädgårdar, Uthyrda allmänna marker, m. m.	1,430,194
Summa	12,842,194
Utgifter för Regeringen och Administrationen:
Utgifter för Nomos och Eparkierne, (Guvernörer)	120,000
d:o för Uppbörden	840,000
d:o för allmänna Inrättningar, m. m.	570,000
Summa	1,530,000
Då denna Summa afdrages från Inkomstbeloppet blir återstoden	11,312,194
Rikets Utgifter:
Intresse à 6 pct. å lånet af 60 millioner, (67 millioner Drachmer)	4,020,480
Civil-listan	1,000,000
Åtskillige publike tjenstemän	30,000
Ministèrerne för Kongl. Huset och Utrikes-ärenderne:	559,835
Justitiæ Ministèren	604,070
Inrikes d:o	1,536,237
Ministèren för Kyrko- och Uppfostringsärender	382,823
Finans-Ministèren	200,603
Krigs- d:o	4,849,663
Marin- d:o	1,500,000
Särskildta Utgifter	600,000
Summa	15,283,711
Netto Inkomst	11,312,194
Brist	3,971,517

BERIKTIGANDE.

Af de Species Facti uti den så kallade "Sadel-affären", som i Aftonbladet blifvit införde och äro meddeldte af Herr Ryttmästaren Åkerstein och Herr Bruks-Patron Morsing, har allmänheten, om förhållandet med den emellan bemälde Herrar kontraherade lefverans af Sadelställningar för Artilleriet och Jemtlands Regementes andra Häst-Jägare-Sqvadron, erhållit en, efter hvardera kontrahentens olika åsigter af de förbindelser de uti afslulade Kontrakter sig åtagit, afpassad kännedom. Vid framställningen af saken från den juridiska sidan, eller behandligen af de vid serskildte Domstolar anhängiga rättsfrågor, har likväl den ene Kontrahenten ensidigt, och den andre ofullständigt, uppgifvit de legala åtgärderne i målet. På det Allmänheten af denna framställning, och i synnerhet af det i Aftonbladet N:o 16 för den 21 i denne månad på Herr Åkersteins begäran införde Utdrag af Stockholms Norra Förstads Östra Kämners-Rätts-Protokoll för den 29 sistlidne December och dervid gjorde tillkännagifvande, icke må fatta den föreställningen, att Rättegången hittills lemnat något resultat till den ena eller andra Kontrahentens huvudsakliga fördel, anser jag mig såsom representant för den tredje i saken delaktige parten, eller Kongl. Maj:t och Kronan, böra upplysa Allmänheten om den preliminära handläggningen af den tvist, som vid Domstolarne fortgår om yrkad skadeersättning till Kronan för ofullgjord lefverering af de hos Herr Morsing beställde Sadelbommar, hvarföre jag hos Redaktionen af Stats-Tidningen anhåller om intagande i bladet af nedanstående berättelse, om hvad hos Domaren hittills i målet blifvit tillgjordt och sig tilldragit.

Sedan Kongl. Krigs-Kollegium, i samråd med Hr General-Adjutanten för Arméen, till fullgörande af Kongl. Maj:ts Nådiga befallning i skrifvelse den 8:de Mars 1834, vidtagit de åtgärder, som ansetts lämplige för att till verkställighet befordra den med Herr Morsing kontraherade Sadellefverans, men den sistnämde icke velat begagna de utvägar Kollegium åt honom beredde att åstadkomma tillverkningen af de betingade Sadelställningar, utan deremot afsade sig Kontraktets uppfyllande, med sådane vilkor detsamma bestämmer, blef målet den 22 September samma år för vederbörlig behandling öfverlemnadt till Advokat-Fiskals-Embetet. Under den mig för sjuklighet Nådigst beviljade tjenstledighet blef Bruks-Patron Morsing af då tillförordnade Advokat-Fiskalen, Protokolls-Sekreteraren Printzensköld till Nyköpings Kämners-Rätt instämd, i påstående "att han måtte förpligtas utgifva det uti 20 §. af Kongl. Auktions-Reglementet den 20 December 1835 för ofullgjord lefverering stadgade vite af sex procent utaf den icke lefvererade varans värde 23,253 R:dr 16 sk. Banko, med 1,395 R:dr 19 sk. samma mynt, samt att icke destomindre inom trenne terminer, lämpade efter dem, som i Kontraktet finnas bestämde, lefverera de kontraherade Sadelställningarne, vid det i åberopade §. utsatta äfventyr, att ersätta Kronan den kostnad, hvilken såväl genom ett möjligen blifvande högre inköpspris, som i öfrigt kunde vid ny upphandlings anställande uppkomma." I anledning häraf utverkade Herr Morsing genstämning å käranden, och i sammanhang dermed stämning å Herr Åkerstein till sistbemälde Rätt, med påståenden, "att Kongl. Krigs-Kollegium i egenskap af Kronans representant, och Herr Åkerstein i egenskap af Kronans ombud, måtte anses skyldige lemna honom ersättning för all den skada och kostnader, som honom drabbat i och för de från deras sida uteblifna behöriga Modeller, hvarefter den med Herr Morsing afslutade kronolefveransen af 1,468 Sadelställningar skulle effektueras," hvarjemte Herr Morsing i samma stämning yrkade serskildt ersättning af Herr Åkerstein för hvad han till den sednare, såsom uppfinnare af och Patent-innehafvare å ifrågavarande Sadelställningar, i grund af enskildt Kontrakt utbetalt. Å inställelse dagen anmärkte Herr Åkerstein, att Domstolen icke vore behörig att upptaga och pröfva det emot honom instämda käromålet. Kämners-Rätten ogillade denna invänning genom meddeladt utslag den 3 Februari 1835, hvarefter Kongl. Svea Hof-Rätt, i följd af Herr Åkersteins och Advokat-Fiskals-Embetets besvär, genom Utslag af den 29 derpåföljde Maj," på den grund att den emot Morsing af Kronan instämde talan ej vore af den beskaffenhet, att den icke utan sammanhang med Morsings käromål emot Åkerstein kunde pröfvas, förklarat den sistnämde icke kunna förpliktas vid Kämners-Rätten i Nyköping, der han icke ägde sitt bo eller hemvist, i svaromål ingå." Under tiden hade Advokat-Fiskals-Embetet, för att förvara Kronans rätt mot Herr Åkerstein, inom den tid 18 Kap. 98 §. Handels-Balken bestämmer, genom då tjenstförrättande Advokat-Fiskalen Gethe, reservationsvis instämt bemälde Ryttmästare till Stockholms Norra Förstads Östra Kämners-Rätt, i påstående, "att sedan genom utgången af den emellan Kongl. Maj:t och Kronan å ena samt Bruks-Patron Morsing å andra sidan vid Nyköpings Kämners-Rätt anhängiggjorde tvist sig visat huruvida Kongl. Maj:t och Kronan må äga fog, att emot Ryttmästaren för hans ombudsmanna-befattning anställa talan, Ryttmästaren derefter måtte åläggas den ansvars- och ersättnings-skyldighet, hvartill anledning af Rättegången med Herr Morsing kan finnas, hvadan Advokat-Fiskals-Embetet förbehöll sig rättighet, att framdeles i målet få emot Åkerstein afgifva bestämda påståenden."

Vid upprop af detta mål begärde Advokat-Fiskals-Embetet, att saken på de i stämningsansökningen uppgifne skäl tills vidare måtte få hvila, samt dess återföretagande bero uppå skeende anmälan af vederbörande, hvaremot Herr Åkerstein yrkade, att Rättegången borde alldeles förefalla, emedan han i och för sin befattning med Sadellefveransen såsom Kronans ombud varit ställd, icke under Kongl. Krigs-Kollegii, utan under General-Adjutantens för Arméen inseende, hvarföre han bestridde Advokat-Fiskals-Embetets behörighet att af honom för omförmäldte uppdrag fordra redovisning. I följd af denna invändning och Svarandens begäran att få förete åtskillige Handlingar, blef målet vid flera Rättegångs-tillfällen uppskjutet, och genom beslut den 19 Maj nästlidet år förklarade Domstolen "Käranden lagligen berättigas till Rättegångens anställande, i följd hvaraf Ryttmästaren blef tillförbunden att i svaromål sig inlåta." Hr Ryttmästaren begärde då att såsom vittnen få inkallade Konungens General-Adjutant för Armén, Hans Exellens m. m., Herr Grefve Brahe, Hr General-Löjtnanten m. m. Friherre Cederström, Hr Stats-Sekreteraren för Krigs-Ärenderna Grip, Kongl. Krigs-Kollegii Ledamot, Hr Öfversten m. m. Möllerhjelm, Chefen för General-Adjutants-Expeditionen för Armén, Hr Öfversten m. m. Grefve Rosen, med flere; och sedan jag, som under tiden inträdt i Advokat-Fiskals-Embetet, och sålunda öfvertagit Kongl. Maj:ts och Kronans talan i saken, bestridt ofvanbemälte Herrars hörande, på den grund, "att samtlige desse personer i och för sina tillgöranden i saken handlat i egenskap af publika Embetsmän och Auktoriteter, de der endast fullgjort sina såsom sådana hafde åligganden, hvarföre deras hörande såsom vittnen vore olämpligt och jemväl öfverflödigt, enär af de officiella handlingar de låtit från sig emanera, kunde inhämtas all den upplysning, som svaranden för sin talan kunde behöfva", blef ofvanberörde begäran af Rätten ogillad. Af förekomne anledningar och sedan käranden förnyat påståendet, att målet måtte få hvila och återföretagandet bero på Advokat-Fiskals-Embetets framdeles skeende anmälan, men svaranden sådant bestridde, under yrkande, att saken måtte fortgå, och med skyndsamt slut afhjelpas, blef ärendet vid flera i målet hållna förhör uppskjutit, hvarpå Domstolen den 8 sistledne September förklarade, "att då icke vore visadt att utgången af tvisten med Hr Morsing kunde i något afseende inverka på Hr Åkersteins förhållande till Kongl. Maj:t och Kronan i denna sak, kunde Rätten icke bifalla inställelse af rättegången med Hr Åkerstein, intill dess den med Hr Morsing hunnit blifva afgjord, hvarföre käranden blef ålagd att närmare utveckla och fullfölja sin talan, så vidt något vidare afseende å densamma kunde hafvas." Då grunden för detta beslut ingick i sjelfva hufvudfrågan, begärde jag att få i vadeväg deröfver föra klagan, eller, i händelse vad ej vore tillåtit, mig vara öppet, att deremot hos Öfverdomaren anföra särskilta besvär, hvilket af Rätten i både ena och andra fallet blef afslaget.

Begge dessa beslut blefvo af Advokat-Fiskals-Embetet icke dess mindre öfverklagade i Kongl. Hof-Rätten, som genom utslag den 10 sistlidne November sig utlät, "att som Kämners-Rätten i omförmälte omständighet icke hufvudsakligen dömt, utan endast meddelat yttrande uti en rättegången rörande fråga, men besvär öfver rättegångsfel, jemlikt 16 Kap. 48 §. Rättegångs-Balken, ej må af Öfverdomaren emottagas innan hufvudsaken af Underdomaren blifvit afgjord, så kunde Kongl. Hof-Rätten min ofvannämde klagan till pröfning då icke upptaga." Saken fortgick emellertid vid Kämners-Rätten, der anmälte hinder för käromålets utförande verkade uppskof med [ 3 ]hufvudsakliga handläggningen i målet, deruti Advokat-Fiskals-Embetet likväl ådagalade Ryssmästaren Åkersteins felaktiga förhållande under utförande af hans ombudsmanna-värf; och sedan derefter Advokat-Fiskals-Embetet af Hr Morsings under tiden till Kämners-Rätten i Nyköping ingifna svaromål inhämtat, att han hvälft hela skulden till och ansvaret för kontrakts-brottet på Hr Åkerstein, liksom denne förut sökt öfverflytta det senare ensamt på Hr Morsing, samt Hr Åkerstein förkastat det honom erbjudna tillfället att få del af berörde svaromål och sig deröfver yttra, blef jag, som genom Stockholms Kämners-Rätts utslag var ställd i nödvändigheten, att, utan afbidan af slut i rättegången med Morsing, hufvudsakligen utföra ersättnings-påståendet emot Åkerstein, föranlåten, att, i anseende till begge målens oskiljaktiga gemenskap, instämma den sistnämnde till Nyköpings Kämners-Rätt, för att, på grund af 10 Kap. 7 och 12 §§. Rättegångs-Balken, i sammanhang med den dit emot Morsing instämde ersättnings-talan, genmäla Advokat-Fiskals-Embetets påståenden, i följd af Hr Åkersteins för Kongl. Maj:t och Kronan om händer hafda ombudsmanna-befattning i och för anskaffningar af omförmälte sadelställningar, samt sålunda tillförbindas i anseende till dels förut befunna, dels numera uppdagade felaktiga åtgärder med kontraktets uppgörande med Hr Morsing, och vid utförandet af det hela i det honom (Åkerstein) anförtrodde uppdrag, i afseende på anskaffningen af nödiga sadlar för armén, till Kongl. Maj:t och Kronan utgifva den ersättning, som lagligen kunde blifva föranledd af Hr Ryttmästarens ofvanberörde förfarande eller af Brukspatronen Morsings underlåtenhet att fullgöra det med honom afslutade kontrakt. Denna stämning blef hos Östra Kämners-Rätten, vid förhör den 5 sistlidne December, företedd och Ryttmästaren kommunicerad, hvarvid jag nedlade Kongl. Maj:ts och Kronans vid denna Rätt emot Hr Ryttmästaren väckta talan, likväl under förbehåll, att äga densamma öppen, i händelse Ryttmästaren skulle undandraga sig svaromål i hufvudsaken, vid Kämners-Rätten i Nyköping, och Öfverdomaren emot förmodan skulle godkänna en sådan invändning. Icke desto mindre och i följd af svarandens bestridande af målets nedläggning, resolverade Kämners-Rätten, "att emedan Rätten genom beslut den 8 i samma månad förklarat sig vilja, efter det slutpåstående, som käranden förstnämde dag borde afgifva, omedelbarligen företaga målet till pröfning och afgörande, skulle slutlig dom den 29 i berörde månad meddelas." Denna dom, som blifvit grundad på ett förhållande, hvilket icke innefattar någon bestämd talan emot svaranden, ännu mindre emot honom riktadt och utveckladt påstående, frikänner Hr Åkerstein, dock endast "för närvarande" från all ansvars- och ersättningsskyldighet, hvarvid Kämners-Rätten visligen tillagt, att "med afseende å det outredda skick, hvaruti saken, såsom till stor del beroende af den påbörjade rättegången emellan Kongl. Maj:t och Kronan och Brukspatron Morsing, sig befunne, vore vederbörande öppet lemnadt att, efter det berörde rättegång genom laga kraftägande dom blifvit afgjord, i händelse då fog finnes, i sin talan mot Ryttmästaren Åkerstein å ort och ställe som vederbör anhängiggöra." Enär detta domslut och Kämners-Rättens öfriga förfarande egentligen endast rörde formerne för rättegången, samt den fråga huruvida käranden ägde rättighet att, sedan han genom den uttagna stämningen förvarat preskriptionstiden, tills vidare eller för alltid vid samma Rätt nedlägga sin reservationsvis instämda men sedermera vid vederbörlig domstol hufvudsakligen fullföljde talan, trodde Advokat-Fiskals-Embetet sig berättigadt, att, efter anmält missnöje, få underställa omförmälte i en rättegångsfråga meddelta domslut Kongl. Hof-Rättens pröfning; men Kämners-Rätten vägrade fullföljden af saken på annat sätt än i vadeväg, på hvilken också Advokat-Fiskals-Embetets klagan öfver preliminära och hufvudsakliga åtgärder, så vidt de förnärmat Kongl. Maj:ts och Kronans rätt, såsom kärande, blifvit till Stockholms Rådhus-Rätts laglikmätiga behandling i föreskrifven ordning öfverlemnad.

För att äga tillfälle i ett sammanhang och vid en och samma domstol utföra de förut särskilta, men numera till ett helt identifierade käromålen emot Herrar Morsing och Åkerstein, har Advokat-Fiskals-Embetet, vid sista förhöret hos Nyköpings Kämners-Rätt den 15 sistlidne December, begärt, att besvarandet af Hr Morsings hufvudsakliga förklaring öfver de mot honom särskilt instämde påståenden måtte ske i sammanhang med utförandet af Kronans talan emot Åkerstein vid nyssbemälte domstol, och att målet emot den förre för sådant ändamål måtte uppskjutas till den 9 nästkommande Februari, då Hr Åkerstein borde genmäla det hufvudsakliga käromålet och då sålunda rättegången emot begge kontrahenterna, såsom Kongl. Maj:t och Kronans svarande parter, egentligen börjar, hvilken begäran, efter ett oväntadt bestridande af Hr Morsing, domstolen biföll.

Denna på officiela handlingar grundade berättelse om den juridiska behandlingen af status controversiæ emellan Kongl. Maj:t och Kronan, å ena, och Herrar Morsing och Åkerstein, å andra sidan, hvarom man trott sig böra meddela allmänheten en mera detaljerad upplysning, för att icke gifva anledning till vidare inblandning i den polemik, som under form af Species facti blifvit öfverlemnad åt publiciteten på det nya fält de stridande kontrahenterna nu beträdt, torde bäst kunna reda de irriga begrepp om förment frikännelse från Kronans ersättnings-anspråk, Ryttmästaren Åkerstein sökt göra gällande medelst införande i Aftonbladet af Norra Förstadens Östra Kämners-Rätts ofvanåberopade besynnerliga, lagstridiga, af käranden icke påkallade, än mindre af bestämdt käromål föranledda, sig sjelft motsägande, föregående utslag upphäfvande domslut. Denna berättelse torde äfven förklara anledningarna, hvarföre den enkla, reservationsvis vidtagna stämnings-åtgärden blifvit genom Svarandens ihärdiga bemödande förvandlad till hufvudsak, och i följd af hans invändningar föranledt nära Tio månaders tid för behandlingen af frågan om kärandens förmenta skyldighet att, emot sin vilja och stämningens syftemål, genast utföra en åt framtiden förbehållen talan, endast i den af Svaranden påtagligen blottade afsigt att bereda det af honom åsyftade och vunna, men alldeles ingen fördel för honom verkande resultat. Att Krigs-Kollegium aldrig kan lagligen anses såsom Hr Ryttmästarens motpart i rättegången, ehuru Kämners-Rätten, emot mitt bestridande, både envist och sorgfälligt i Protokollerna bibehållit denna benämning, borde naturen af Advokat-Fiskals-Embetets befattning och dess bestämmelse såsom Kronans och Statens Ombudsman lätteligen för Hr Ryttmästaren göra begripligt, om än icke den af honom i denna omständighet framkastade förvillelse vore undanröjd af de serskildte åtgärder, Advokat-Fiskals-Embetet, oberoende af Kongl. Krigs-Kollegium, utan dess hörande och utan af fullmakt dertill berättigadt, i ärendet vidtagit. "Tillfället att emot Hr Ryttmästaren framdraga allt, hvari han vid utförandet af omförmäldte uppdrag i och för Sadelanskaffningen, i egenskap af Kronans Ombud kan hafva felat," har Advokat-Fiskals-Embetet sig beredt och nu först erhållit genom hans instämning till hufvudsakligt svaromål vid Nyköpings Kämners-Rätt, hvaraf Hr Ryttmästaren borde vara försäkrad att detta tillfälle ej skall blifva obegagnadt. Stockholm den 30 Januari 1836.

Nikolas Lindberg.

STRÖDDA UNDERRÄTTELSER.

Nya Södra Wales.

Nedanstående anteckningar, så ofullständiga de än äro, torde dock i någon mån ådagalägga, till hvilka märkliga resultater menniskoförmågan kan hinna, äggad af Behofvet, vägledd af Förståndet, samt understödd och mognad af Tiden.

År 1788 landade det första fartyg i Nya Södra Wales.

1789 bergades den första skörd i Paramatta.

1790 tog den förste Kolonisten sitt landstycke i besittning.

1791 bosatte sig tolf transporterade brottslingar invid Hawkesbury.

1793 frambragte dessa redan 300 Tunnor Säd.

1796 uppfördes det första Spektakel i Kolonien.

1803 utgafs den första Tidning. — Samma år förekom det första sjelfmord; en man som hängde sig.

1805 byggdes det första fartyg i Kolonien.

1806 inträffade den första stora öfversvämningen af Hawkesbury-floden.

1810 insamlades de första allmänna uppgifter om Koloniens folkmängd, antalet af boskap och arealen af odlad jord. — Samma år infördes vägpenningar; visade sig bladmask för första gången; erhöllo gatorna i Sidney, namn; bestämdes vissa torgdagar hvarje vecka, och höllos de första offentliga kappridningar.

1813 hölls den första marknad i Paramatta.

1817 inrättades den första Bank.

1818 bragtes det första äktenskapsbrott inför Domstol.

1820 såldes första gången Tobak, växt inom Kolonien.

1825 recenserades den första Bok.

1826 gafs den första allmänna Konsert.

Inom 38 år hade folkmängden stigit till 40,000; antalet af husdjur växt till 200,000 får, 100,000 oxar och kor, samt flere tusende hästar. Der 38 år förut icke ett sädes-ax fanns, såg man nu annonseras om leverering af 10 à 12,000 tunnor Säd för ett enda Bränneri. Efter samma 38 års förlopp funnos 4 Ångqvarnar; 10 Vattenqvarnar, 18 Väderqvarnar, 2:ne stora Brännerier och 13 Bryggeri-verk, som alla förbrukade Säd, växt inom Kolonien.

Det kan här ej bestämmas med säkerhet, hvarifrån de 38 åren böra räknas, men sannolikt är det från år 1790, eller från den första Kolonistens bosättning. Ofvanstående uppgifter skulle då hänföras till åren 1828 eller 1829. Sex à sju deruppå följda år böra (som man ock i allmänhet känner), hafva ökat och stadgat Koloniens välstånd, om ej i fullt samma progression, dock alltid i starkt fortskridande.

Noterad Vexel-Kurs på Stockholms Börs, Fredagen den 5 Februari 1836.

Uti Svenska Bankosedlar.

London 12 R:dr 3 sk. 35, 63, 75, d. d., sigt, 12 R:dr 1 sk. 83, 87 d. d.

Hull att bet. i London, 12 R:dr 1 sk. 90 d. d.

Liverpool d:o 12 R:dr 1 sk. 68, 90 d. d.

Hamburg 128 1/2 sk. 60, 67 d. d., 128 sk, 127 3/4 sk, 127 1/2 sk. 90 d. d.

Berlin, att bet. i Hamburg 128 sk. 67 d. d.

Amsterdam 119 sk. 26 d. d.

Haag att bet. i Amsterdam 119 sk. 30 d. d.

S:t Petersburg 25 1/3 3 sk. 30 d. d.

Köpenhamn 64 1/2 sk. 8 d. d.

Medel-Kurs.

Pund St. 12 R:dr 2 sk. 7 r:st.

Hamb. Banko 128 sk. 5 r:st.

Sedan under åren 1833, 1834 och 1835, alla sådane å Post-Kontoren qvarliggande bref, hvilka minst 5 år varit derstädes förvarade, blifvit i den ordning Postmästare-Instruktionen stadgar, öppnade samt vederbörande till Kongl. Öfver-Post-Direktörs-Embetet insändt de dervid hållna Protokoll jemte de bref, uti hvilka Penningar, Effekter, Reverser, Assignationer eller Handlingar funnits innelyckta, med anmälan, att de öfriga brefven blifvit, enligt nämde Instruktions föreskrift förstörde; så får Kongl. Öfver-Post-Direktörs-Embetet med stöd af Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande uti skrifvelse af den 5 Mars 1831, jemte kungörande af specifik förteckning^[1] å de insände brefven och hvad i dem varit inneslutet, härmed antyda vederbörande att inom natt och år efter denna kungörelses datum, hos Kongl. Öfver-Post Direktörs-Embetet till brefvens, medlens, effekternes eller handlingarnes utbekommande sig skriftligen anmäla och sin rätt dertill behörigen styrka. Skulle anspråk i detta afseende göras både af brefafsändaren och den person till hvilken brefvet är addresseradt, eller deras rättsinnehafvare, så äga de, att deras talan härom i laga ordning utföra. Utom i det fall att brefafsändare och emottagare i ansökningen om brefvets utbekommande sig förena, utlemnas således icke något bref, med hvad detsamma innehållit, förrän natt och år tilländalupit. Stockholm den 31 December 1835.

E. Lagerheim.

A. W. Grundelstjerna.

Under de vilkor, som Reglementet för Bok-Auktionskammaren i Stockholm af den 9 Febr. 1831, innnehåller kommer Bok-Auktions-Verket, alt upplåtas på entreprenad under fem års tid, ifrån och med den 1 nästkom. April till den 1 April 1841, åt den, som af Drätsel-Kommissionen pröfvas för befattningen skicklig och antaglig samt för utöfningen deraf under entreprenad-tiden stadnar för högsta anbudet, i afseende på årliga arrendesumman till Staden och ställer vederhäftig borgen för så väl behörigt erläggande af arrendesumman, jemte Auktions-Notariens och Mäklarens aflönings-procenter, som och för de medel, hvilka för å Bok-Auktionerne försålde Böcker m. m., kunna inflyta, till ett sammanräknadt belopp af 6000 R:dr B:ko. Skriftlige och förseglade anbud å denna entreprenad, åtföljde af erforderlige Löftesskrifter, emottagas hos Drätsel-Kommissionen till och med den 2 nästkom. Mars, kl. 12 middagstiden; och kunna emellertid närmare underrättelser om entreprenadens beskaffenhet, erhållas så så väl hos Auktions-Direktörerne som i Stadens Kammar-Kontor; äfvensom vederbörande spekulanter erinras dels att de boningsrum med dertill hörande lägenheter, hvilka Bok-Auktions-Entreprenören, enligt 9 §. af Bok-Auktions Reglementet, varit berättigad att hyresfritt begagna, icke komma att åtfölja entreprenaden, dels ock, att försäljningen af Böcker m. m., under loppet af innevarande år, kommer att förflyttas ifrån Auktions-Verkets nuvarande lokal, till de rum, som blifvit för Bok-Auktions-Kammaran uti Stadens Hus å Riddarholmen, eller f. d. Assistans-Huset inredde. Stockholms Stads Drätsel-Kommission den 20 Jan. 1836.

Förteckning å outlöste Bref från Finland och Ryssland, qvarliggande vid Stockholms General-Post-Kontor för år 1835.

N:o 1 Ahlström, C. M. 2 Aminoff, F. 3 Antman J. 4 Avellan, Louise. 5 Aspengren, Charl. 6 Bald, J. 7 Bergstedt, Charlott. 8 Bergengren, J. E. 9 Bladt, C. J. 10 Bladin, Demois. 11 Borgenström, C. A. 12 Benzelstjerna, E. A. 13 Berg, J. F. 14 Bremer, N. 15 Bomstedt, U. J. 16 Bergforss, Mamsell. 17 dito. 18 Björman, J. A. 19 Blomstedt, Mari. L. 20 dito. 21 Blomstedt, Ebba. 22 Bellman W. 23 Carlin, O, 24 Carling, Elis. 25 Dunader, Fru. 26 Döling, F. A. 27 Diederich, Madam. 28 Elfstedt, C. M. 29 Eklund, M. M. 30 Eriksson S. E. 31 Faclk, Soph. L. 32 Fågelström, J. 33 Färnström, L. 34 Friman, S. 35 Fischer, C. K. 36 dito. 37 dito. 38 Fagerström, Demois. 39 Feuerstern. Fröken. 40 Gissler, Fru. 41 dito. 42 af Grubbens Fru. 43 Grönvall. S. C. 44 Harfvefelts, Sterbh. 45 Hoffman, C. 46 Indebetou, C. D. 47 Indebetou, Madame. 48 Kuhlman, Fru. 49 Klingberg, C. C. 50 Lagerberg, C. J. 51 Lindqvist, J. W. 52 Lindt, G. 53 Lindmark. 54 Liljebruun, W. 55 Lundahl. 56 Lindström, J. 57 Lovisin, Eleon. 58 Lundt, J. F. 59 Mattson, J. 60 dito. 61 Meijer, Fru. 62 Meurling, H. 63 Neilick, N. 64 Noer, Er. 65 Nöström, Cath. 66 Oxenstjerna, La B:ronne. 67 Olsson, O. 68 Pauline, Ch. 69 Pelhalt, Enkefru. 70 Pettersson. P. 71 Peilberg, Alb. 72 Ramberg, C. 73 Reijmers P:son. 74 Ringsten, G. 75 Sandberg, P. 76 Sederholm, Fru. 77 dito. 78 Strömmer, H. J. 79 dito. 80 Ståhle, Sophie. 81 Sjögren, G. 82 Stenius, S. M. 81 Smolander, A. 84 Sjöborg, Fru. 85 Sjöholm, A. 86 Stadius, Ulr. 87 Sjöberg, A. 88 Stenberg, Fru. 89 dito. 90 dito. 91 Stjerncrona, Charlotte. 92 Stjerncrona, Ulrika. 93 von Schoulte, Ed. 94 von Tangen, W. 95 dito. 96 dito. 97 Tanté, Ameli. 98 Torsselius, F. W. 99 Tomsson T. 100 Wacklin, S. E. 101 Wallmark, Mamsell. 102 dito. 103 Wachtmeister, C. A. 104 Wallenius, Fru. 105 Westerling, J. R. 106 Wettertoff, C. E. 107 Wingren, Cecil. 108 Wullf, Fr. 109 Wright, W. 110 dito. 111 dito. 112 Åman, Fru. 113 Åkerberg, J, 114 Östberg, C. G. F.

Förteckning å qvarliggande Bref vid Norrtelje Post-Kontor för år 1835. N:o 2, C. J. Graffman. 14, Joh. Söderlund 24, N. N. Andersson. 25, Johan Svensson. 26, C. G. Wigström. 29, S. P. Halin. 41, J. Spiner. 42, Rättaren Lindqvist. 44, Joh. Ebersten. 45, C. M. Rydell. 54, A. A. Roberger. 65, Olof Olsson. 66, P. Edberg. Norrtelje Post-Kontor den 16 Januari 1836.

C. L. Lindstedt.

Förteckning uppå qvarliggande Bref vid Enköpings Kongl. Post-Kontor för år 1835. N:o 7, C. F. Rudbeck. 14, J. G. Logren. 31, P. Brodin. 35, J. Österholm. 36, L. Hellström. 49, A. Johansson. 53, M. Jönsson. 68, Aurora A. Ericsdotter.

Carl Sivers.

Hrr Aktieägare i Ångfartyget Norrland, erinras om andra femtedelens inbetalning af det tecknade Aktiebeloppet, sednast inom den 15 i denna månad, samt Banko-Attestens aflemnande å Hr Bruks-Patron Roths Kontor. Stockholm den 2 Febr. 1836.

Direktionen.

Respektive Aktieägare uti Ångfartygen Amiral von Platen och Daniel Thunberg, hörande till Bolaget för Ångbåts-Paketfart emellan Stockholm och Götheborg, kallas till ordinarie Bolagsstämma Lördagen den 13 Februari, kl. 11 f. m., uti de rum som på Börskällaren anvises, för att emottaga Revisorernas berättelse. Stockholm den 6 Febr. 1836.

Direktionen.

I anledning af det, vid Bolagsstämman med Aktieägarne i Södertelje Kanal och Sluss-Verk, den 28 April 1832, fattade beslut, äga Aktieägarne i berörde Verk till erhållande af utdelning för nästlidit år af Fyra Riksdaler på hvarje Aktie af 500 Rdr, inlemna sine Aktier till Direktionens Sekreterare, Kamereraren i Kongl. Stats-Kontoret Joh. Th. Östman; och återfås Aktierne 14 dagar efter uppvisandet. Stockholm den 15 Jan. 1836.

Direktionen.

Notifikationer.

ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Den 5 Mars 1836 utgifves Götheborgs Rådhus-Rätts Domar emellan: 1) Tapetsören J. F. Hellstenii Sterbhusdelägare; 2) Slagtaremästaren George Wollenbergs aflidne Hustrus Juliana Hööks dito; 3) Viktualiehandlanden Jonas Petterssons dito; 4) Handlanden Olof Tunells dito; 5) Löjtnanten C. G. Bredbergs dito; 6) Rådhus-Kanslisten P. G. [ 4 ]Swahns dito; 7) Enkan M. Schougs dito, och 8) Skomakaremästaren M. Winqvists dito, och deras samtliga Borgenärer.

= Gefle Rådhus-Rätt har, i följd af Handlanden Lars Netzelii Hustrus Brita Ulrika Swedmans ansökning om boskillnad, denne dag utfärdat offentlig stämning å bemälte Netzelius och hans Hustru, jemte deras samtliga Borgenärer, att, före eller vid upprop kl. 12, Måndagen den 7 Mars nästa år 1836, sig hos Rådhus-Rätten infinna, Borgenärerne för att deras fordringar uppgifva, styrka och med ed bekräfta, på sätt Konkurs-Lagen föreskrifver, vid förlust af vidare rätt och talan; hvilket tredje gången kungöres. Gefle Rådhus den 24 Augusti 1835.

= Jemlikt Redevägs Härads-Rätts, i anledning af Enkefru Hof-Kammererskan M. C. Åhmans ansökan att få sin afl. mans gods till Borgenärer på en gång afstå och vinna urarfva och kraffrihetsförmån, vid Urtima Ting denne dag fattade heslut, varda bemälta afl. Hof-Kamrerarens och dess efterlemnade Enkas samtliga så kände som okände Borgenärer härmedest kallade och stämda, att före kl. 7 på aftonen å andra Rättegångsdagen af det Ting, som infaller näst efter 6 månader från nedanstående dag, sina fordringar, vid talans förlust, så förete och bevaka, som Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 föreskrifver och stadgar. Tingsstället Svenljunga den 7 September 1835.

= Att Willåttinge Härads-Rätt, vid Urtima Ting, genom utfärdad offentlig stämning, kallat Borgenärerna i Urararfva och Konkursmålet efter afl. Kopparslagaren i Malmköping Gustaf Nilsson, till inställelse å andra Rättegångsdagen af det Laga Ting, som näst efter 6 månader från nedanstående dag infaller; varder tredje gången kungjordt. Malmköping i Tingshuset den 8 September 1835.

TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.

= F. d. Handlanden i Göthehorg Johan Peter Fröding och Sjömannen Mauritz. Falk från Strömstad, hvilka, om de lefva, skola vistas utrikes och äga att utfå arf efter härstädes afl. Handlanden Sven Stiegler och hans afl. Hustru Christina Charlotta Minten, varda, likmätigt 15 Cap. 5 §. Ärfda-Balken, jemförd med Kongl. Förordningen af den 30 sistl. Maj, härigenom förelagde, att inom 10 år från kungörandet tredje gången, sig hos Rådhus-Rätten anmäla för arfvets utbekommande, så framt all rätt dertill icke skall vara försuten; hvilket andra gången kungöres. Uddevalla Rådhus den 17 Dec. 1835.

= Efter Pigan Gunnild Andersdotter i Lönshult Aguunaryds Församling, som dog den 23 Mars 1832, har arf tillfallit hennes Systerson, Drängen Bengt Jonasson, hvars vistelseort sedan 10 år varit okänd, med anledning häraf anmodas han, inom den i Lag föreskrifna tid, hos tillförordnade Förmyndaren Jonas Andersson i Löfvingstorp, förenämde Församling sig anmäla och sin arfslott emottaga, i annat fall kommer den att bland öfrige Arfvingarne fördelas; hvilket härigenom tredje gången tillkännagifves.

= Jemlikt Vermdö Skeppslags Tings-Rätts beslut den 26 Oktober 1835, kungöres Fördelsmannen Johan Mattsson i Pedersjö By och Bonden Gustaf Mattsson i Brandten, Kimito Socken och Åbo Län, samt Hedvig Ersdotter i Nago Socken, att arf fallit dem till efter Torparen Carl Illbergs i Ebbalund å Ingarön inom Stockholms Län, den 28 Juni nämde år aflidna Hustru Helena Mattsdotter; hvilket härigenom kungöres tredje gången.

LEDIGA TJENSTER.

= Som genom Vågmästaren C. M. Petterssons den 8 dennes timade dödliga frånfälle, Ombudsmanstjensten vid härvarande Sjömanshus, blifvit ledig, äga skickliga sökande till sistberörde tjenst, hvarmed är förenad Sex R:dr årlig lön, att innan 56 dagar från nedannämde dag, hit inlemna sine till Sjömanshus-Direktionen ställda behöriga ansökningar. Malmö Sjömanshus den 11 Jan. 1836.

= Förenade Organist- och Klockaresysslan af Gammalkils Församling i Linköpings Stift har, genom dödsfall, blifvit ledig. Lönen är 18 tunnor Kronotionde och ett Boningsrum öfver Socknestugan. En Sockneskola är nyligen inrättad, der den blifvande Klockaren och Organisten under fyra månader, räknade ifrån Maj, kommer att undervisa, hvarföre särskilt afseende vid återbesättande göres å laga undervisningsskicklighet. Sökande med dokumenterad skicklighet för ofvannämde befattningar, anmäle sig trenne månader efter annonsens sista införande i Stats-Tidningen. Kompetent sökande finnes inom Församlingen. Linköping och Gammalkil den 20 Jan. 1836.

A. Unell,

Pastor.

= Organistbeställningen vid Warbergs Stads Församling har nu blifvit ledig med sammanräknad lön 166 Rdr 32 sk. B:ko och en årlig Kollekt. Skicklige sökande kunna inom 90:de dagen, räknadt från den 22 sistl. Dec. 1835, till undertecknad inlemna sina egenhändigt författade ansökningar, bifogade med vederbörliga Betyg om frejd och skicklighet, samt borgen för Orgelverkets vård och skötsel; hvilket andra gången kungöres. Warberg den 16 Jan. 1836.

O. G. Ohrvall,

vikar. Pastor, Philos. Mag.

= Förenade Organist- och Klockarebeställningen af andra Klassen uti Högstads Församling och Linköpings Stift, är genom dödsfall ledig. Behörige sökande, försedde med de, enligt Författningarna, erforderliga betyg, anmäla sig inom trenne månader, efter denna kungörelses införande första gången i Stats-Tidningen, genom egenhändigt skrifna ansökningar, hos undertecknad Pastor, hvars address är: Skenninge och Högby; som första gången kungöres. Högby och Högstad Prestgård den 23 Jan. 1836.

A. Wallstöm,

P. L.

= Till lediga Klockaresysslan vid Huddunge Församling af Upsala Stift, är ansökningstiden förnyad och utgår den 31 nästkom. Mars. Om vilkoren kan upplysning inhemtas af Stats-Tidningarne N:s 235 och 242, för den 10 och 19 Oktober 1835. Behörige sökande äga att anmäla sig hos vice Pastorn och Komministern P. G. Östlund, hvars address är Sala och Huddunge.

= Enligt Direktionens i dag fattade beslut intimeras ånyo Lärarebeställningen vid härvarande Vexel-Undervisnings-Skola. Lönen är 233 1/3 R:dr Rgs, jemte fria Rum och Ved. Hugade sökande, behörigen dokumenterade, äga anmäla sig hos undertecknad inom trenne månader efter denna intimations första införande i Stats-Tidningen. Lidköping den 26 Nov. 1835.

G. Wennerberg,

Prost.

AUKTIONER

= Till följe af Westmanlands Kongl. Regementes Beklädnads-Direktions beslut denne dag, kommer Upphandlings-Auktion att, inför Direktionen å Slottet härstädes, anställas den 29 nästkommande Februari, kl. 12 på dagen, för anskaffning af nedannämnde effekter och persedlar, neml.: 5004 1/4 alnar blekt Tältduk, 315 7/12 alnar svart Halfkläde, 676 1/4 alnar svart Foderväf, 1082 dussin Stöflettknappar, 811 1/2 dussin Nummerknappar, 1082 st. Halsdukar af läder, 1082 st. Skärp samt 1082 par Skor; å hvilka alla effekter och persedlar vederbörligen fastställde profver och modeller äro att bese å Lands-Kansliet härstädes, och jemväl finnas att tillgå vid Auktionstillfället; börandes effekterna, kostnadsfritt för Direktionen, vara lefvererade å dess Förråd i Westerås inom den 10 nästkommande Maj, hvarefter och sedan desamma blifvit besigtigade och godkände, belöpande betalningen anordnas ifrån härvarande Landt-Ränteri. För fullgörandet af åtagande leverans skall antaglig och till vederhäftigheten styrkt borgen ställas, och lända i öfrigt till efterrättelse vid denna Auktion de föreskrifter Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente angående Upphandlings- och Försäljnings-Auktioner för Landt- och Sjöförsvaret af den 20 December 1825 innehåller. Förseglade anbud, hvilka icke få hänföras till mer än en persedel, som å omslaget bör uppgifvas, kunna före Auktionen inlemnas till Direktionen som i Spekulanternes närvaro dem öppnar och deras anlaglighet pröfvar. I händelse Leverantören brister uti uppfyllandet af de förbindelser han i uppgörande kontrakt sig åtager, antingen genom den för leveransens fullgörande bestämda tidens öfverskridande eller deruti att effekterne vid anställande besigtning kasseras, såsom icke öfverensstämmande med gällande profver och modeller, kommer Leverantören att böta 6 procent af den kasserade eller icke levererade varans värde. Westerås den 11 Jan. 1836.

Direktionen.

= Torsdagen den 10 Mars detta år, å f. m., försäljes härstädes genom upp- och afslag, Stockholms Stads Allmänna Sundhets-Kommittéens ä Norrmalm och S:t Johannis Församling uti Qvarteret Ruddammen, under gammal N:o 158, men nya N:o 3, belägne Fasta Egendom, Claes på hörnet kallad, 1/6:del af inropssumman bör, såsom handpenning, vid Auktionstillfället erläggas hälften af köpeskillingen vid tillträdet, som sker den 1 nästkom. April, återstoden af köpeskillingen må qvarstå mot 6 procents ränta samt inteckning eller annan säkerhet, och att återbetalas efter 6 månaders uppsägning. Stockholm af Stadens Auktions-Kammare den 3 Febr. 1836.

= Sedan Kongl. Maj:ts och Rikets Högloflige Svea Hof-Rätt, genom Utslag den 24 Dec. sistledit år, behagat på det sätt, bifalla Hr General-Majoren och Kommendören af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden, Baron Carl Cederströms ansökning om försäljning af hans myndlingars, Fröknarne Jeanna och Sophia von Echstedts i Arf tillfallna andelar i Robertsforss Bruks-Egendom, att berörde andelar skulle upplåtas till det pris som i laga ordning derföre högst kunde erhållas, dock icke understigande 33,333 Rdr 16 sk. B:ko, som Hr General-Majoren och Kommendören för Arfvingarnes gemensamma 1/3 i Egendomen, förmält sig vara i tillfälle att derföre erhålla, så, och till iakttagande af att sålunda är stadgadt och på det utrönas må, om högre anbud å Egendomen möjligen kan ske, kommer Auktion å Fröknarna von Echstedts andelar i Robertsforss Bruks-Egendom att hållas å Tingtstället Rickleå den 25 nästkom. Febr., kl. 12 på dagen, då Egendomens beskaffenhet för köpet närmare uppgifves. Robertsforss den 14 Jan. 1836.

= Måndagen den 7 Mars, kl. 12 på dagen, kommer inför Magistraten i Sigtuna, enligt derom gjord anmälan, att för Konkursmassans räkning genom Auktion försäljas till den mestbjudande Borgaren och Skepparen Johan Svenssons uti Malmqvarteret härstädes under N:o 20 ägande Fastighet med Åbyggnader och Kryddtäppa, då vid Auktionstillfället, efter Värderings-Instrumentets uppläsande, vidare öfverenskommelse om försäljningen kommer att bestämmas; hvilket till Inteckningshafvares och hugade köpares underrättelse meddelas andra gången. Sigtuna Rådhus den 18 Januari 1836.

BOUPPTECKNINGAR.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter aflidne Fahnjunkare-Enkan Christina Helena Rathman, behagade de som tro sig äga fordringar, eller skulder, sådant i Sterbhuset uppgifva inom den 16 Februari. Stockholm den 25 Jan. 1836

= Torsdagen den 25 nästkommande Februari, kl. 10 f. m., förrättas Bouppteckning efter härstädes aflidne Mamsell Helena Sophia Tönningh; hvarom den aflidnes okände Arftagare, Fordringsägare och Gäldenärer härigenom underrättas andra gången. Landskrona Rådhus den 16 Januari 1836.

= Den 15 Februari innevarande år kommer Bouppteckning att förrättas efter aflidne Enkefru Kapitenskan Abela Christina Toll, född Reutercrona, hvadan alla som med detta Sterbhus hafva oliqviderade affärer, benäget torde sådant uppgifva före den utsatte dagen till undertecknad, med adress Lidköping. Lidköping den 27 Januari 1836.

S. Silfverhjelm,

Löjtnant.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter aflidne Kryddkramhandlanden Johan Norstein, behagade de som hafva att fordra eller äro skyldige, sådant skriftligen, till undertecknad uppgifva, innan nästa Februari månads slut. Stockholm den 21 Jan. 1836.

Gustaf Lund,

Kryddkramhandlare.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter aflidne Gardisten C. Humble vid Kongl. Lif-Gardet till Häst, behagade alla de som tro sig hafva att fordra eller äro skyldige sådant inom nästkommande Februari månads slut, anmäla hos Löjtnant G. Kræpelin, som träffas vid Regementet. Stockholm den 23 Januari 1836.

BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.

= Herrar Kreditorer uti Skräddaren Joh. Åbergs Konkurs behagade, till genomläsande af Dupplelt-Akten och öfverläggning af åtskilliga Massans angelägenheter, allmänt sammanträda å Börskällaren nästa Torsdag den 11 dennes, kl. 4 e. m. Stockholm den 4 Febr. 1836.

Syssloman.

= Då, vid det till denna dag beramade sammanträde med Kreditorerne i Klädes-Fabrikören A. P. Holmströms Konkurs, så få Borgenärer tillstädeskommo, att de närvarande ansågo sig förhindrade att besluta hvilka åtgärder, sedan ägande rätten till Massans enda fastighet, Klädesfabriken Concordia, nu mera blifvit ifrågasatt, vidtagas borde, och Sysslomännen deraf för närvarande se sig satte ur tillfälle, att i samma fråga, eller vid fastighetens förvaltning, något väsendtligt tillgöra; så varda, med stöd af fattadt beslut, samtliga Borgenärerne i ofvannämnde Konkurs, härigenom kallade, att hos undertecknad, Ekström, den 5 nästkommande Mars, kl. 3 e. m., tillstädeskomma, för att öfverlägga och besluta, samt bestämda föreskrifter Sysslomännen meddela för deras tillgörande, icke allenast uti förberörde ärende, vare sig i förliknings- eller rättegångsväg, utan jemväl i fråga om indrifvandet eller försäljningen af Massans utestående flere betydligare, osäkre fordringar, med det mera, som Massans angelägenheter rörande, kan komma att föredragas. Och hafva vi ansett oss böra erinra, att de tillstädeskommandes beslut måste blifva gällande äfven för de frånvarande. Örebro den 27 Januari 1836.

J. Werner.

J. P. Ekström.

= Fabrikören C. G. Schagerströms Hrr Borgenärer, behagade sammanträda på Societeten härstädes, Fredagen den 13 instundande Febr., kl. 10 f. m., till öfverläggning i åtskilliga Massan rörande ärenden. Norrköping den 29 Jan. 1836.

Gode Män.

= Hrr Kreditorer uti Skomakaren Carl Fredr. Lundbergs Konkurs, behagade till öfverläggande och beslutande om åtskillige Massans angelägenheter, allmänt sammanträda Fredagen den 12 innevarande månad, kl. 4 e. m., hos undertecknad, boende i Huset N:o 10 vid stora Kyrkobrinken, tvenne trappor upp. Stockholm den 3 Febr. 1836.

Jac. Wilh. Langelius.

= Hrr Borgenärer uti Friherre E. Bror B. Cederströms Konkurs, behagade sammanträda å Källaren Gamla Södermalm, Onsdagen den 10 dennes, kl. 5 e. m., för att välja Sysslomän uti Konkursen.

C. J. J. Åström.

= Hr Kansli-Rådet G. von Schantz's samtlige Borgenärer, behagade Onsdagen den 10 Februari, kl. 12 f. m., uti Börs-Kafferummen sammanträda, för att öfverlägga om åtskilliga Massans angelägenheter, i följd af nu utfallen Konkursdom.

= Hrr Borgenärer i Sejlaremästaren J. E. Ekströms Konkurs, behagade enhälligt sammanträda å Stads-Källaren härstädes, Lördagen den 20 dennes, kl. 3 e. m., för att: 1) taga del af Duplett-Akten, 2) besluta om försäljningen af Fastigheten, 3) rörande indrifvandet af Massans fordringar, 4) bestämma arfvode för Sysslomannen, jemte flere Massan rörande angelägenheter. Om Konkurs-Lagens föreskrift erinras de frånvarande. Södertelje den 1 Febr. 1836.

Sysslomän.

= Som vid sammanträdet den 11 dennes af John Nonnens och Lorentska Brukens Konkursmassas Kreditorer, fråga blifvit väckt om delning af Massans Sockerbruk och Porterbryggeri, på så sätt, att hvartdera för sig skulle utbjudas först, och sedan båda gemensamt, hvarefter det jemförelsevis högsta anbudet skulle gälla, såvidt nemligen, efter af då utsedde män föregången besigtning, en sådan delning kan, med sannolik fördel för Massan äga rum, öfver hvilket sednare förhållande berättelse skulle afgifvas den 25 nästkommande Februari; så kallas härmedelst samtlige Herrar Fordringsägare i berörde Massa, att å sistnämnde dag sammanträda kl. 10 f. m., på Massans Kontor, för att afgöra såväl sagda ärende som försäljningsvilkoren i öfrigt, samt hvad eljest af Massans angelägenheter då förekomma kan; och påminnes om Konkurs-Lagens föreskrift för de uteblifvande. Götheborg den 15 Januari 1836.

Sysslomän.

Annonser.

DIVERSE.

Under loppet af nästlidne Januari månad hafva följande gåfvor till de Brandskadade härstädes inkommit nemligen: Den 4 Genom J. C. Schmidt & Komp. i Stockholm, insamling å Stockholms Börs, enligt serskildt införd förteckning deröfver 1066 R:dr 32 sk. Dito Uti anonymt bref med Stockholms Poststämpel den 1/1 och Sigill med inskription H. "Alltid Redlig" En Nyårsgåfva af en Stockholmsbo, född i Helsingland, till behöfvande Enkor, som lidit genom branden 20: Den 9. I anonymt bref försedt med Ljusdals Poststämpel den 8/1 "Till de mest nödlidande efter den olyckliga eldsvådan i Söderhamn" 3: 16. Den 11. Genom Hr L. P. Lundgren i Hernösand, en insamling af Handels-Societen derstädes till de mest brandskadade 222: Den 12. Genom Redaktionen af Tidningen Dagligt Allehanda 2: Den 14. Genom Redaktionen af Gelle Läns Tidning, insamling af Allmogen i Ofvansjö Församling föranstaltad af Pastor Loci 26: 32. Dito. Genom Hr Bruks-Patronen P. M. Lindh i Örebro, ytterligare gjord insamling 46: 24. Den 16. Af Handtverks-Societeten och andra innevånare i Hernösand, genom Hr A. Nordlander 62: Den 17. Genom Hr Bergshauptmannen J. N. af Forsselles i Sala, sammanskott derstädes 225: Den 21. Af 2:ne lyckliga Makar på deras 34 Bröllopsdag den 25 sistlidne December, i bref med Poststämpel Sala 20: Den 22. Af Hemmansägarne i Wexbo, Bollnäs Socken, Gåfva till dem som förlorat icke brandförsäkrade hus 11: 16. Den 24. Genom Kyrkoherden i Norrberkes Församling, sammanskott af Ståndspersoner och Handlande derstädes, till de mest behöfvande: E. F. Z. 6: 32. E. B. 6: 32., H. E. C. 6: 32., A. A. 3: 16., J. H. 6: 32., A. K. 6: 32., G. L. 10:, P. W. 3: 15., Em. F. 2:, J. W. 3: 16., Abr. M. 2:, Ax. H. 3: 16., N. G. H. 3:, C. U. 3:, L. A. 6: 32., N. Bgm. 3:, W. W. 1: 16., J. A. Sg 1: 19., S. H. 2:, R. R:n 2:, C. G. J. 6: 32., E. S. 2: 32., E. H. 5:, P. L:n 6: 32., N. F. O. 3:, E. G. F. 2:, J. C. N:d 2:, C. G. A. 1: 16., L. Å. 2:, P. O. L. 2:, tillsammans 113: Dito. Genom Hrr J. Kjellman och A. Lindgren i Borås ytterligare insamling derstädes 45: Dito. Sammanskott bland Civile- och Ecklesiastike Embets- och Tjenstemän i Hernösand, till de mest nödlidande 114: 12. Den 26. Genom Hr L. P. Lundgren sammanskott af Fiskare-Societeten i Hernösand 20: 8. Den 28. Kollekt i Ofvanåkers Kyrka sistlidne Juldag, till de mest lidande genom branden 20: 22. Dito. Af Magistraten och Borgerskapet i Upsala, till dito 234: 32. Dito. Behållningen af en hos Hr N. A. Öhman i Hedemora hållen Assemblé 100: Dito. Hos Redaktionen af Tidningen Aftonbladet ytterligare influtne 225: Dito. Behållning af Harmoniska Sällskapets i Arboga gifne Soiré 133: 16. Dito Genom Handlanden Altberg härstädes, insamling af Kofferdi-Kapiten Wirsén och dess besättning 43: 18., hvaraf 23 R:dr 18 sk. skola tilldelas några Sjömän som lidit genom branden. Den 31. Uti bref af Herrar J. C. Schmidt & Komp. i Stockholm, gåfva af E. & C. i Riga genom A. W. T. 66: 32. Dito Uti rekommenderadt kuvert med Poststämpel Strengnäs den 28/1 och med T. uti Sigillet 126: 8. Summa 2947 R:dr 28 sk. Banko; hvarförutan 1 tunna Korn och 1 tunna Råg blifvit gifne af Hr Jacob De Ron i Stockholm, genom Hr Handelsman L. Brolin härstädes, samt 20 st. Timmerstockar och 66 skrindor Ved inkommit från Söderala Socken.

Och får Kommittén i sammanhang härmed underrätta, att uti redovisningen för December månad sistl. år oriktigt blifvit infördt att gåfvan af 70 R:dr från Askersund varit ägnad åt dem som förlorat brandförsäkrade hus, i stället för, hvad föreskriften innehåller, icke brandförsäkrade hus. Söderhamn den 1 Februari 1836.

Brand-Kommittén.

= En egendom af nära 4 mantal, belägen i den bördigaste trakten af Östergöthlands Län nära 3:ne mil från Norrköping, med nybyggda hus af Ladugård, Loge med Tröskverk, Statsfolks-byggnader, Qvarn med 3 par stenar, ny Såg med dubbelverk, Bränneri med 80 kannors panna samt alla tillbehör och inventarier, men Corps de Logis saknas och vid hvilken egendom födas omkring 100 kreatur förutan hästar och får, deraf 50 kor utgöra Holländeri, kan bortbytas antingen mot en egendom inom Stockholms Stad med malmarne eller mot en landtegendom i Skåne. Afkastningen af egendomen i spannemål, uppgår till omkring 500 tunnor årligen. Vilkoren och vidare upplysningar meddelas, då derom göres anmälan hos Vaktmästaren Andersson, som är boende i Kongl. Krigs-Collegii hus vid Munkbron i Stockholm.

Förändrad Postgång.

= Gammelbo Bruks-Kontor tager sin Post på Arboga i stället för Köping; ifrån och med den 1 nästkommande Februari. Gammelbo den 7 Januari 1836.

J. Casselli.

På Tidningen JOURNALEN, som trenne dagar i veckan utkommer, kan i Herr Isbergs Boklåda i Storkyrkobrinken prenumereras med Sex R:dr B:ko och på alla Postkontor i Landsorterna med Åtta R:dr samma mynt.

På Sveriges Stats-Tidning för innevarande år 1836 kan, i Herrar Utter & C:is Boklåda, prenumereras med 8 Rdr B:ko, och på alla Postkontor i Landsorterna med tillskott af det för denna Tidning stadgade Postarfvodet, 2 R:dr 16 sk.

Annons-priset, som för icke legala annonser hittills varit 3 skillingar Banko raden, beräknad till 40 Bokstäfver, blifver hädanefter för alla annonser, utan åtskillnad, 3 skillingar Banko per 40 Bokstäfver. Härvid erinras dessutom:

1:o Att inga annonser äfven från Publika Verk och Autoriteter Införas utan betalning, med undantag af sådana, som röra insamlingar för genom vådeld eller andra olyckshändelser i nöd råkade Orter eller enskilta medborgare.

2:o Att alla Annonser, af hvad slag som helst, legala eller icke legala, böra i H:r Utters & Comp. Boklåda inlemnas, betalas och påtecknas, men icke, hvarken per posto till Redaktionen insändas, eller å Boktryckeriet inlemnas, i hvilket fall Redaktionen ej kan för deras behöriga införande ansvara.

3:o Att alla, i och under Annonserna förekommande, namn skrifvas så tydligt, att något misstag i detta afseende icke må blifva möjligt.

Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)

↑ Åtföljde denna Tidning N:o 13, såsom Bihang.

[1] Åtföljde denna Tidning N:o 13, såsom Bihang.

[1]

Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-06

SVERIGES STATS-TIDNING, eller POST- och INRIKES TIDNINGAR.