Sida:Östgötars minne.djvu/758

Den här sidan har korrekturlästs
TILLÄGG OCH RÄTTELSER.

katedralskolan; rektor där 96. D. 1700 el. 01. — B. var medlem af det studentskådespelarsällskap, som uppträdde å Lejonkulan i Stockholm 1686—91; en flitig vitterhetsidkare och dramatisk författare. Se vidare om honom och brodern, n:r 1059. K. F. Karlsons företal till »Darius, ett förut otryckt svenskt drama.»

1059. Johannes Andreæ Björk [Börk]. F. 1670; broder till näst föreg. Disput,. ss. Upplandus, i Upps. 90, pro gradu i Lund 98. Förste pastor vid fotgardet; hofkrigspräst 99; kyrkoherde i Kungsholms förs. i Sthlm 1704. Författare af åtskilliga tillfällighetsvärser. D. 1714 65.

1077. Andreas Laurentii Lithander. Kommin. i Ekeby (Rinna utgår).

1092. Johannes Danielis Dreffling. Landssekreterare trol. 1698 (ej häradshöfding. hvilket gäller en hans broder).

1115. Benedictus Henrici Schening. D. 1726 2010.

1126. Ericus Johannis Calman. En person med namnet Erik Calman blef kurator i Sthlms förmynd.-kammare 1695; d. 1697 före 176. Möjligen denne.

1139. Sveno Jonæ Eneroth. D. 1722 193.

1179. Petrus Svenonis Hall. Kurator ad litem 1701. D. 1714 före 55.

1251. Joannes Nicolai Vesselius. Enligt senare meddelad upplysning var denne helbroder till n:r 1331; deras moder var Susanna Stijgh, dotter till Kristina Banck, som var gift 1) med n:r 29, 2) med Johannes Rungius, kyrkoh. i Styrestad.

1311. Leonhardus Olavi Hägerhjelm [adl. 1697; förut Häger]. F. i Norrköping 1673 241; fad. häradshöfding i Vifolka m. fl. h:d, sed. assessor i Göta hofr. Notarie i Göta hofr. 1700; sekreterare 08; assessor 18. D. 1721 119. — Han slöt ätten på mansidan; fick det vackra binamnet »den rättrådige».

1481. Oestanus Petri Gervallius. I eftermålet står lande, bör vara laude.

1551. Johan Törner. En kvartermästare med detta namn blef kornett vid Södra skånska kav.-regementet 1701 samt befordrades till löjtnant där 02.

1853. Anders Sandberg. Öfverlandtjägare i Kalmar län 1737. Sista raden i eftermålet bör följaktligen utgå.

1915. Christopher Falkenholm. D. 1750 74.

1916. Samuel Ekerman. Äfven sekreterare vid »Generalsmåtullarrendekontoret». Anlade en klädesfabrik.

1955. Anders Vibjörnson är rätta namnet (ej Vibjönson).

1985. Johan Agrell. D. 1769 191

2036. Jonas Lindblad. Var en af dippelianismens ifrigaste förkunnare i Sverige, både i Stockholm, där han äfven inkallades och svarade för en i anledning af dippelska oväsendet nedsatt kommission, och i Östergötland och Södermanland, där han for omkring för att värfva anhängare åt Dippels lära. L. ämnade resa utrikes för att studera i Halle och Greifswald, men nekades detta af kommissionen. När Stockholms konsistorium 1731 ville undervisa honom, bad han få vara i ro, sade sig skola lemna sina disciplar — han var privat præceptor för en bagare Lampas barn — och lära sig ett handtverk. Se Henning, »J. C. Dippels vistelse i Sverige».

2044. Jonas Falkenholm. D. 1740 117.

2057. Robert Kajerdt. Var tydligen icke son till Jöns Gustafsson, sämskmakare, enär hans son Robert, f. 1700 157, afled redan 1704 25.

2161. Peter Hultgren. D. 1762 218.

2194. Johannes Sandelius. D. 1747 711.

2248. Hans Hederström. Stamfader för släkten Hederström från Kvillinge (åtminstone två andra släkter med namnet Hederström lära finnas).

2298. Erik Elg. V. landtmätare i österg. län 1742; landtmåt.-medhjälpare i Älfsb. län 43; vik. e. o. landtmätare i Kalmar län 57—68. Visade så mycken efterlåtenhet, att han sistnämnda år dömdes förlustig sin tjänst och förklarades ovärdig vidare tjena Kronan. Han skall eljes haft goda kunskaper; men missnöjd öfver trög befordran och tryckt af fattigdom, förföll han slutligen till flere oordentligheter. E.

2310. Per Fahlberg. F. i Skeda 1714 118.

2366. Leonard Cederstrand. D. 1762 före 221.

2429. Nils Lindsten. D. 1761 före 257.

2438. Petrus Regnér. D. 1793 103.

2560. Magnus Ekström. Fad. Nils, jordbrukare.

2665. Anders Stjerna. F. 1723 247. D. 1802 156.

2670. Erik Gustaf af Sotberg är fullständiga namnet.

2697. Erik Kjellberg. D. 1757 före 39. — Samtidigt med denne lefde en person med alldeles lika namn, Erik Kjellberg, som uppgifves varit östgöte och student, därefter »agerande» omkr. 1740-talet på Svenska teatern i Stockholm; utgaf Vapenboken

— 716 —